Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande KURSPLAN GI0170 Fastställd: 2007-06-18 Versionsnr: 1 Kursplanen gäller from termin: VT08 UTFORSKANDETS PEDAGOGIK - DIALOG REGGIO EMILIA I, GN, 30 HÖGSKOLE- POÄNG A Pedagogy of Exploration - Dialogue Reggio Emilia I, FC, 30 ECTS LÄRDOK-kod: GI0170 1 BESLUT OCH RIKTLINJER Kursen om 60 hp ingår som inriktning i lärarexamen om minst 210 hp i ämnet didaktik. Kursen är främst avsedd för pedagogiskt arbete med riktning mot de yngre åldrarna 1-9 år i förskola, grundskola och fritidsverksamhet. Kursplanen har beslutats av institutionsstyrelsen vid Institutionen för Individ omvärld och lärande 2007-04-18 och fastställts av Nämnden för grundutbildning, forskning och forskarutbildning Lärarhögskolan i Stockholm 2007-06- 18. Kursansvarig institution är Institutionen för Individ omvärld och lärande 2 FÖRKUNSKAPSKRAV Särskild behörighet för lärarprogrammet. 3 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER 4 KURSENS MÅL (Förväntade studieresultat) Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att: Identifiera och organisera utforskande situationer i pedagogisk praktik som utgår från barns vilja, lust och nyfikenhet att utforska sin omvärld i ämnesområdena naturkunskap och teknik samt läsning och bildspråk. Planera och genomföra ämnesövergripande utforskande lärosituationer med naturvetenskap/tal-, skrift- och bildspråk integrerat med estetiska ämnen. Analysera barns utforskade arbete i termer av makt, kön/genus, etnicitet, sexualitet och social position. Identifiera hur olika teorier om kunskap och lärande tar sig uttryck i pedagogisk praktik. Analysera hur synen på barn konstrueras i olika pedagogiska miljöer och hur det ger olika förutsättningar för lärande, utforskande och lek. Arbeta med pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg. Diskutera och kritiskt analysera olika vetenskapliga teorier kopplade till kursens innehåll (ex poststrukturell teori, genusteori etc.) Samtliga mål är relaterade till både verksamhetsförlagda delar och högskoleförlagda delar. 1
5 KURSENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOMENT 1: Estetiskt lärande med fokus på utforskande naturvetenskap/teknik, 15 högskolepoäng, varav 3 högskolepoäng VFU PART 1: Aesthetic Learning with Focus on Science/Technology, 15 ECTS Grundläggande naturvetenskap och teknik Grundläggande bild/musik/media Grundläggande teoribildning kring utforskande pedagogik och pedagogisk dokumentation Poststrukturell teoribildning/intersektionell teoribildning MOMENT 2: Estetiskt lärande med fokus på utforskande tal, skrift och bildspråk, 15 högskolepoäng, varav 4 högskolepoäng VFU PART 2: Aesthetic Learning with Focus on Talk, Writing and Art, 15 ECTS Grundläggande teoribildning inom språk-, läs- och skrivutveckling Grundläggande bild/musik/multimedia Grundläggande teoribildning kring utforskande pedagogik och pedagogisk dokumentation Poststrukturell teoribildning/ intersektionell teoribildning Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka innehållet i kursen. Studenten och skolan/verksamheten ska ha inflytande över innehållet i VFU inom ramen för kursens mål och det arbete som pågår i verksamheten. 6 KURSENS HUVUDSAKLIGA UPPLÄGGNING Studenten ska genomföra, dokumentera och analysera ett eget utforskande arbete i pedagogisk praktik med naturvetenskapligt innehåll och olika estetiska uttrycksformer. Vidare ingår föreläsningar, seminarier, studiegruppsarbete, informationssökning och litteraturstudier. Det praktiska utforskande arbetet ska sammanvävas med teorier om kunskap och lärande samt med ämneskunskaper om naturvetenskap och läs- och skrivutveckling och analyseras i termer av makt, kön/genus, etnicitet, sexualitet och social position. Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka kursens arbetssätt. Kursen utvärderas elektroniskt. Den verksamhetsförlagda utbildningen planeras utifrån kursens mål. VFU är förlagd till det partnerområde som studenten är placerad i. Närvaro under all verksamhetsförlagd utbildning är obligatorisk. 7 FORMER FÖR ATT BEDÖMA STUDENTERS PRESTATIONER Moment 1 examineras genom en individuell skriftlig rapport av eget utforskande arbete vilken sammanfattar VFU och övriga studier från kursen med fokus på naturvetenskap och teknik. Moment 2 examineras genom en individuell skriftlig rapport av eget utforskande arbete vilken sammanfattar VFU och övriga studier från kursen med fokus på läs- och skrivprocesser. För de verksamhetsförlagda delarna av kursen ska en bedömning göras av verksamhetsföreträdare (examinerad lärare) av studentens förmåga relaterat till målen för kursen och studentens närvaro. För godkänd VFU krävs också att studenten genomför och dokumenterar ett utforskande arbete som underlag för den skriftliga rapporten. 2
8 BETYGSGRADER OCH ANTALET PROVTILLFÄLLEN Som betyg på kursen som helhet används något av uttrycken Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att erhålla betyget Godkänd på hel kurs ska samtliga moment vara Godkända. För att erhålla betyget Väl Godkänd på hel kurs krävs Väl Godkänd på minst ett av momenten. Studenter som har erhållit minst betyget Godkänd på kursen ska på begäran få kursbevis. 9 KURSLITTERATUR OCH ÖVRIGA LÄROMEDEL Obligatorisk litteratur Moment 1 Dahlberg, Gunilla. m.fl. (2001). Från kvalitet till meningsskapande. Dahlberg, Gunilla & Moss, Peter (2004) Etihics and politics in early childhood education. London: Routledge- Falmer (180 s.) Stockholm: HLS förlag (295 s.) Kennedy, Birgitta (2000). Glasfåglar i molnen. Om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv. Stockholm: HLS förlag (180 s.) Lenz Taguchi, Hillevi (1997).Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag (80 s.) Lenz Taguchi, Hillevi (2000), Emancipation och motstånd, HLS Förlag. (Boken skall inte läsas som helhet men användas i flera omgångar under inriktningen.) (150 s.) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, 1998 (20 s.) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm. Fritzes offentliga publikationer, 1998 (16 s.) Nordin-Hultman, Elisabeth (2003). Den pedagogiska miljön och barns subjektsskapande, Liber. (valda delar.) (247 Reggio Children. (2001). Making learning visible, Children as individual and group learners. Project Zero. Reggio Emilia ( 363 s.) Skolverket (2003). Faktisk Fantasi, Skolverket. (87 Sohlman, Birgitta (2002). Bifrostskolan och mötet med Leonardo da Vinci. Täby: Sama förlag (223 s.) Strömdahl, Helge (2002). Kommunicera naturvetenskap i skolan. Lund: Studentlitteratur (286 s.) Wehner-Godée, Christina (2000). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber (120 s.) Åberg, Ann. & Lenz Taguchi, Hillevi (2004). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber. (200 s.) TIDSKRIFTER, KOMPENDIER mm Skarpnäcks stadsdelsnämnd.(2001). Små barns projekt i naturvetenskap (ca 100 s.) Skarpnäcks stadsdelsnämnd.(2001). Fontäner, hissar och torg -teknik projekt i förskolan (33 s.) Skarpnäcks stadsdelsnämnd.(2001). Apparat - teknikprojekt i förskolan (37 s.) VIDEOFILMER Barn med rätt att lära. (2001). Producent Åsa Tolgarven. Stockholm: UR (30 min) Ett barn har hundra språk. (1981). Producent Carlo Barsotti. Stockholm: UR (40 min) Moment 2 Barsotti, Anna (1997). D som i Robin Hoods pilbåge. Ett kommunikationsprojekt på daghemmet Diana i Reggio Emilia. Stockholm: HLS Förlag (115 s.) Björk, Maj & Liberg, Caroline (1999). Vägar in i skriftspråket - tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur. (165 s.) Cromdal, Jakob & Evaldsson, Ann-Carita (2003). Ett vardagsliv med flera språk. Stockholm: Liber (kap 1, 2+ 3=75 sidor) 3
Dahlgren, Gösta. m.fl. (1999). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber: (158 s.) Davies, Bronwyn (2004). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm. Liber. (200 s.) Fast. Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. (231 s.) Ekström, Sanna. m.fl. (1997). Bildglädje & läslust. Stockholm: En bok för alla AB (94 s.) Lind, Ulla. & Åsén, Gunnar Red.(1999). En annan skola - elevers bilder av skolan som kunskapsrum och social arena. Stockholm: Skolverket & HLS Förlag (150 s.) Rodari, Gianni (1988). Fantasins grammatik. Göteborg: Bokförlaget Korpen (206 s.) Vygotskij, Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos (111 s.) VALBAR LITTERATUR - VÄLJS 800 SIDOR En av följande avhandling måste väljas: Björn, Caroline (1996). Barn skapar text. Om kulturdialog i skolan. Doktorsavhandling. Stockholms Universitet. Pedagogiska institutionen.(203 Danielsson, Kristina (2003). Beginners Read Aloud.High versus Low Linguistic Levels in Swedish Beginners Oral Reading. Doktorsavhandling. Stockholms Universitet. Institutionen för nordiska språk. (76 Sandström Kjellin (2002). Läsutveckling i ett helhetsperspektiv. Doktorsavhandling. Stockholms Universitet. Pedagogiska institutionen. (208 Zetterqvist Nelson, Karin (2003). Dyslexi - en diagnos på gott och ont. Barn, föräldrar och lärare berättar. Lund: Studentlitteratur. (312 eller Zetterqvist-Nelson, Karin (1999). På tal om dyslexi.tema Barn. Linköpings universitet. (277 (en bearbetning av avhandlingen) Övrig valbar litteratur: Allard, Birgitta, Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2002) Nya Lusboken Stockholm: Bonnier Utbildning (176 Alleklev, Birgitta & Lindvall, Lisbeth (2000) Listiga räven. Läsinlärning genom skönlitteratur. En bok för alla. (75 Skolverket (1997). Att lämna skolan med rak rygg. SOU 1997:108. Stockholm: Fritzes. (517 Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (292 Bodrova, Elena & Leong, D-J. (1996) Tools of the Mind The Vygotskian approach to Early Childhood Education. Merrill: Columbus, Ohio (180 Calkins, Lucy McCormick (1995) Skrivundervisning. Mölnlycke: Utbildningsstaden AB (582 Eriksen-Hagtvet, Bente (1990) Skriftspråksutveckling genom lek. Stockholm: Natur och Kultur (158 Eriksen-Hagtvet, Bente (1993) Lek med språket. Stockholm: Natur och Kultur (272 Frost, Jörgen (2002) Läsundervisning: praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur (256 Graves, Donald (1994). Att undersöka världen: intervju, observation, reportage. Göteborg: Daidalos (119 Graves, Donald (1994). Skriv-och läsbefruktning. Göteborg: Daidalos (119 Henriksson, Lisa (2000) Bokpuffar: lekidéer kring bilderböcker för förskola och lägre skolstadier. Stockholm: En bok för alla. (119 Key, Peggy (1996). Läslekar: så hjälper du ditt barn att lära sig läsa på ett lekfullt sätt. Jönköping: Brain Books. (216 Liberg, Caroline (1993). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur (204 Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur (257 Lyckas med läsning: läs och skrivinlärning i Nya Zeeland. (2002) Stockholm: Bonnier Utbildning (154 Smith, Frank (2000) Läsning. Stokholm: Liber (229 Snow, Catherine M. fl. (1998). Preventing Reading Difficulties in Young Children. Washington DC: National Academy Press (432 4
Svensson, Ann-Katrine (1995). Språklekar. Lund: Studentlitteratur. (228 Svensson, Ann-Katrine (1998). Barnet, språket och miljön: från ord till mening.. Lund: Studentlitteratur (220 Söderbergh, Ragnhild (1988.). Barnets tidiga språkutveckling. Malmö: Liber (157 5