Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande

Transkript

1 Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande KURSPLAN IPK14N Reviderad: Versionsnr: 3 UTFORSKANDETS PEDAGOGIK - DIALOG REGGIO EMILIA I, 20 POÄNG A Pedagogy of Research - Dialogue Reggio Emilia I, 20 points (30 ECTS) LÄRDOK-kod: IPK14N 1 BESLUT OCH RIKTLINJER Kursen ingår i inriktningen Utforskandets pedagogik - Reggio Emilia om 40 poäng i ämnet pedagogik och omfattar 20 poäng på nivån 1-20 poäng. Kursen är främst avsedd för studenter som ämnar arbeta med barn från 1 år t o m år 3 i grundskolan (förskola - år 3 i grundskolan/fritidsverksamhet). Kursen är avsedd för studenter som ämnar avlägga lärarexamen om 140 poäng. Kursansvarig institution är Institutionen för individ, omvärld och lärande. Kursplanen har godkänts av institutionsstyrelsen och fastställd av Nämnden för grundutbildning, forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm Revidering av kursplanen är beslutad av Institutionsstyrelsen för individ, omvärld och lärande och samt fastställd av Nämnden för grundutbildning, forskning och forskarutbildning och FÖRKUNSKAPSKRAV Utöver kravet på grundläggande behörighet krävs godkänt betyg i följande gymnasiekurser: Engelska B Matematik A Samhällskunskap A Svenska B Antagen till lärarprogrammet. 3 SYFTE Kursens syfte är att studenterna i såväl den högskoleförlagda som verksamhetsförlagda utbildningen ska utveckla förmågan att tillvarata barns vilja till vetande och uppmärksamma, synliggöra och ge förutsättningar för barnets eget utforskande av sin omvärld i ämnesområdena naturkunskap och teknik samt läsning, skrivning och bildspråk. använda olika didaktiska verktyg baserade på teorier om relationellt och kreativt lärande, samt kommunikationsoch språkteorier. Som ett centralt didaktiskt redskap räknas även kooperativa läroprocesser i mindre och större barngrupper. förstå hur synen på barn konstrueras i olika pedagogiska miljöer och hur organisationen av tid och rum ger specifika förutsättningar för lärande, utforskande och lek bland barnen. utmana ett traditionellt ämnestänkande för att formulera och praktisera ett ämnesövergripande och kreativt arbetssätt förankrat i naturvetenskapligt/tekniskt och samhällsvetenskapligt innehåll, samt färdigheter som läsning, skrivning och räkning. 1

2 arbeta med pedagogisk dokumentation och mediaanvändning för att berätta med hjälp av olika medier, för att synliggöra olika läroprocesser hos barn, men även hos studenterna själva och hos lärarutbildarna. använda skrift, framställning i bild och form, rörelse och multimedia som redskap för lärande såväl enskilt som i kooperativa processer. att förstå och analysera ett utforskande arbetssätt med ett naturvetenskapligt innehåll och användandet av olika uttrycksformer, med särskilt fokus på bild, tal, läsning och skrivning i såväl kunskaps- och lärandeteoretiska termer som i termer av makt, kön/genus, etnicitet, sexualitet och social position. 4 INNEHÅLL OCH UPPLÄGGNING Kursen är indelad i två moment. Det första momentet är inriktat mot ett utforskande och estetiskt lärande med fokus på naturvetenskapligt/tekniskt innehåll. Andra momentet är inriktat mot ett utforskande och estetiskt lärande med fokus på tal, skrift och bildspråk som innehåll. Planering av kursen, genomförande och utvärdering sker i samråd med studenterna via skriftliga planeringar av undervisningen/seminarierna och via processdokumentationer mellan studenterna och lärarutbildarna som utbyts elektroniskt. Studenterna arbetar med olika former av pedagogisk dokumentation inklusive gestaltande uttrycksmedel och skrivprocesser i akademisk form parallellt genom hela kursen för att kunna synliggöra och reflektera över barns såväl som egna läroprocesser. I kursen bedrivs ett ämnesövergripande, projektinriktat och kreativt arbetssätt, i vilket gränsen mellan teori och praktik utmanas med målsättningen att helt upplösas. Föreläsningar, lektioner och seminarier varvas med VFU som genomförs i en sammanhängande period. Under VFU-perioden skall studenterna genomföra ett eget utforskande arbete med ett naturvetenskapligt innehåll, där olika uttrycksformer särskilt fokuseras; bild, läs och skrivprocesser. Det utforskande arbetet planeras och genomförs med stöd och handledning av lärarutbildare och handledare på plats gemensamt. Det centrala arbetsverktyget är pedagogisk dokumentation, som samtidigt driver och kontinuerligt utvärderar den egna och barnens/elevernas läroprocesser. Arbetsprocessen genomförs, dokumenteras och redovisas i en handledd processrapport i akademisk form, där en bedömning av barnens/elevernas kunskapsutveckling inom det utforskade ämnesområdet och de använda uttrycksformerna görs. I rapporten analyseras även det egna arbetet i termer av kunskaps- och lärandeteorier, och det utforskande arbetssättet som studenterna genomfört självutvärderas i förhållande till teori om kunskap och lärande, ett utforskande arbetssätt, och relateras till förskolans och skolans måldokument och läroplaner. Betydelsen av ett ämnesövergripande arbetssätt analyseras, och aspekter av makt och kön, men även social position och etnicitet skall beröras. Utöver detta skall studenterna även observera, reflektera och redogöra för hur man i den aktuella skolformen undervisar respektive ger förutsättningar för lärande med ett naturvetenskapligt innehåll samt i bild, läs- och skrivprocesser vilka olika möjligheter för lärande som barn och elever har i den aktuella skolformen vad gäller naturvetenskapligt innehåll samt bild, läs- och skrivprocesser och hur dessa skiljer sig respektive liknar ett utforskande arbetssätt hur måldokument, material och läromedel används i olika lärande situationer i den aktuella skolformen vad gäller ett naturvetenskapligt innehåll, samt bild, läs- och skrivprocesser, och hur ett utforskande arbetssätt i sin tur förhåller sig till måldokument, material och läromedel. Arbetet sker i dialog med pedagoger och den pedagogiska filosofi som växer fram i Reggio Emilia i Italien och Sverige, i de landsomspännande nätverken men med betoning på de förskolor och skolor som verkar i Stockholm. Moment 1, 10 poäng varav 2 poäng VFU Estetiskt lärande med fokus på naturvetenskap/teknik 2

3 Sätta sig in i ett utforskande och experimenterande arbetssätt genom eget utforskande och naturvetenskapliga studier i biologi och teknik. Använda estetiska uttrycksformer för att sätta igång och synliggöra olika läroprocesser. Även pröva och utforska olika estetiska framställningsformer med fokus på bild och konstruktionsarbete i olika material. Under VFU -perioden göra motsvarande utforskande arbete tillsammans med barnen. Synliggöra såväl det egna som barns utforskande och läroprocesser med hjälp av pedagogisk dokumentation och olika medier. Analysera det egna utforskandet med ett naturvetenskapligt innehåll och användandet av olika uttrycksformer, i såväl kunskaps- och lärandeteoretiska termer som i termer av makt, kön/genus, etnicitet, sexualitet och social position. Moment 2, 10 poäng varav 3 poäng VFU Estetiskt lärande med fokus på tal, skrift och bildspråk Synliggöra sitt eget lärande och barnens när de lär sig läsa, berätta och kommunicera i bild och skrift genom att dokumentera med hjälp av olika medier. Bedriva ett utforskande arbete kring vilka strategier barnet/barnen använder för att lära sig bild-, skrift- och talspråk. Studera och kritiskt granska vilka metoder som pedagoger/lärare använder när barn lär sig och utvecklar sin förmåga att läsa och kommunicera med tal-, bild- och skrift. Analysera såväl det egna användandet av uttrycksformerna bild, läsning och skrivning som de i litteraturen beskrivna, i såväl kunskaps- och lärandeteoretiska termer som i termer av makt, kön/genus, etnicitet, sexualitet och social position. Kursen utvärderas elektroniskt. 5 EXAMINATION Moment 1 Examinationen sker genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift. I betygsättningen används uttrycken Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Moment 2 Examinationen sker genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift. I betygsättningen på momentet används uttrycken Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Som betyg på kursen som helhet används något av uttrycken Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att erhålla betyget Godkänd på hel kurs ska samtliga moment vara Godkända. För att erhålla betyget Väl Godkänd på hel kurs krävs Väl Godkänd på minst ett av momenten. Studenter som godkänts på kursen ska på begäran erhålla kursbevis. 6 KURSLITTERATUR OCH ÖVRIGA LÄROMEDEL Moment 1 Dahlberg, G. m.fl. (2001). Från kvalitet till meningsskapande. Stockholm: HLS förlag (295 s.) Kennedy, B. (2000). Glasfåglar i molnen. Om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv. Stockholm: HLS förlag (180 s.) Lenz Taguchi, H. (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag (80 s.) 3

4 Lenz Taguchi, H., (2000), Emancipation och motstånd, HLS Förlag. (Boken skall inte läsas som helhet men användas i flera omgångar under inriktningen.) (150 s.) Nordin-Hultman, E., (2003), Den pedagogiska miljön och barns subjektsskapande, Liber. (valda delar.) (247 s) Furness, K., (2003), Faktisk Fantasi, Skolverket. (150 s) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, 1998 (20 s.) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm. Fritzes offentliga publikationer, 1998 (16 s.) Reggio Children. (2001). Making learning visible, Children as individual and group learners. Project Zero. Reggio Emilia (363 s.) Sohlman, B. Övers.(2002). Bifrostskolan och mötet med Leonardo da Vinci. Täby: Sama förlag (223 s.) Strömdahl, H. (2002). Kommunicera naturvetenskap i skolan. Lund: Studentlitteratur (286 s.) Wehner-Godée, C. (2000). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber (120 s.) Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2004) Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber. (200 s.) TIDSKRIFTER, KOMPENDIER mm Skarpnäcks stadsdelsnämnd.(2001). Små barns projekt i naturvetenskap (ca 100 s.) Skarpnäcks stadsdelsnämnd (2001). Fontäner, hissar och torg - teknik projekt i förskolan (33 s.) Skarpnäcks stadsdelsnämnd.(2001). Apparat - teknikprojekt i förskolan (37 s.) VIDEOFILMER Barn med rätt att lära. (2001). Producent Åsa Tolgarven. Stockholm: UR (30 min) Ett barn har hundra språk. (1981). Producent Carlo Barsotti. Stockholm: UR (40 min) Moment 2 Barsotti, A. (1997). D som i Robin Hoods pilbåge. Ett kommunikationsprojekt på daghemmet Diana i Reggio Emilia. Stockholm: HLS Förlag (115 s.) Björk,M. & Liberg, C. (1999) Vägar in i skriftspråket - tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur. (165 s.) Cromdal, J. & Evaldsson, A-C (2003) Ett vardagsliv med flera språk. Stockholm: Liber (kap 1, 2+ 3=75 sidor) Dahlgren, G. m.fl. (1999). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber: (158 s.) Davies, B. (2004) Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm. Liber. (200 s.) Ekström, S. m.fl. (1997). Bildglädje & läslust. Stockholm: En bok för alla AB (94 s.) Lind, U. & Åsén, G. Red.(1999). En annan skola - elevers bilder av skolan som kunskapsrum och social arena. 4

5 Stockholm: Skolverket & HLS Förlag (150 s.) Rodari, G. (1988). Fantasins grammatik. Göteborg: Bokförlaget Korpen (206 s.) Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos (111 s.) VALBAR LITTERATUR - VÄLJS 800 SIDOR En av följande avhandling måste väljas: Björn, C. (1996) Barn skapar text. Om kulturdialog i skolan. Doktorsavhandling. Stockholms Universitet. Pedagogiska institutionen.(203 s) Danielsson, K. (2003) Beginners Read Aloud.High versus Low Linguistic Levels in Swedish Beginners Oral Reading. Doktorsavhandling. Stockholms Universitet. Institutionen för nordiska språk. (76 s) Fahlén, R.-M. (2002) Barns möten med skriftspråket. Analys med utgångspunkt i Bruners teorier. Doktorsavhandling. Linköpings Universitet. Institutionen för beteendevetenskap. (244 s) Sandström Kjellin, M. (2002) Läsutveckling i ett helhetsperspektiv. Doktorsavhandling. Stockholms Universitet. Pedagogiska institutionen. (208 s) Zetterqvist Nelson, K. (2003) Dyslexi - en diagnos på gott och ont. Barn, föräldrar och lärare berättar. Lund: Studentlitteratur. (312 s) Zetterqvist-Nelson, K.(1999) På tal om dyslexi. Tema Barn. Linköpings universitet. (277 s) (en bearbetning av avhandlingen) Övrig valbar litteratur: Allard, B., Rudqvist, M. & Sundblad, B. (2002) Nya Lusboken Stockholm: Bonnier Utbildning (176 s) Alleklev, B. & Lindvall, L. (2000) Listiga räven. Läsinlärning genom skönlitteratur. En bok för alla. (75 s) Skolverket. (1997). Att lämna skolan med rak rygg. SOU 1997:108. Stockholm: Frit-zes. (517 s) Bjar, L. & Liberg, C. (2003) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (292 s) Bodrova, E. & Leong, D.J. (1996) Tools of the Mind The Vygotskian approach to Early Childhood Education. Merrill: Columbus, Ohio (180 s) Calkins, L. (1995) Skrivundervisning. Mölnlycke: Utbildningsstaden AB (582 s) Eriksen-Hagtvet, B. (1990) Skriftspråksutveckling genom lek. Stockholm: Natur och Kultur (158 s) Eriksen-Hagtvet, B. (1993) Lek med språket. Stockholm: Natur och Kultur (272 s) Frost, J. (2002) Läsundervisning: praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur (256 s) Graves, D. (1994). Att undersöka världen: intervju, observation, reportage. Göteborg: Daidalos (119 s) Graves, D. (1994). Skriv-och läsbefruktning. Göteborg: Daidalos (78 s) Henriksson, L. (2000) Bokpuffar:lekidéer kring bilderböcker för förskola och lägre skolstadier. Stockholm: En bok för alla. (119 s) 5

6 Kaye, P. (1996). Läslekar: så hjälper du ditt barn att lära sig läsa på ett lekfullt sätt. Jönköping: Brain Books. (216 s) Liberg, C. (1993) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur (204 s) Lindö. R. (2002) Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur (257 s) Lyckas med läsning: läs och skrivinlärning i Nya Zeeland. (2002) Stockholm: Bonnier Utbildning (154 s) Smith, F. (2000) Läsning. Stokholm: Liber (229 s) Snow, C. M fl(1998). Preventing Reading Difficulties in Young Children. Washington DC: National Academy Press (432 s) Svensson, A-K. (1995). Språklekar. Lund: Studentlitteratur. (228 s) Svensson, A-K (1998) Barnet, språket och miljön: från ord till mening.. Lund: Student-litteratur (220 s) Söderbergh, R. (1988) Barnets tidiga språkutveckling. Malmö: Liber (157 s) 6