Fredriksdals förskola

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN LERGÖKENS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Lindgårdens förskola

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Tanneförskolan 2017/2018

Skolledningens ställningstagande

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Likabehandlingsplan. Bergsgårdens förskola

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Likabehandlingsplan Ålands förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet

Datum Aspenäsenhetens förskolors handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Trygghetsplan Förskolan Alsalam. Inledning:

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt likabehandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Likabehandlingsplan Skogshyddans förskola

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HT 2018/VT 2019

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Birkagårds förskola, Bureå ( reviderad )

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Klostertians förskolas

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Förskolan Myran läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HEMSJÖ FÖRSKOLOR

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Social och utbildningsförvaltningen Ludvika kommun Håksbergs förskola. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript:

Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14

Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan handlar om att utveckla goda relationer mellan förskola, hem och samhälle. Som förebilder för barn och ungdomar ska vi sträva efter att ha en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs visserligen i hemmet, men förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Samarbetet måste därför ske med hemmet och vid behov med andra myndigheter. Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel, som får oss att växa som individer. Det är de vuxnas ansvar att stötta och ge barnen redskap för att kunna lösa konflikter. Om ett barn eller en vuxen upplever att den har blivit kränkt, tar vi det alltid på allvar! Utgångspunkt är den kränktes upplevelser. Personalen på vår förskola ska prata med varandra och inte om varandra. Varje arbetstagare ska vara medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen. Alla barn är välkomna till vår förskola. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång och förutsättning för utveckling. Grunden för ett gott klimat bland barnen är ett gott klimat bland de vuxna. Varje barn har rätt att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Ur Lpfö 98, reviderad 2010, Förskolans värdegrund och uppdrag: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellankönen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skallhålla levande i arbetet med barnen. (Skolverket, 2010, s.4) I vårt arbetssätt och synsätt på barns rättigheter har vi Barnkonventionen som en utgångspunkt. Det är vår uppgift att kämpa för att barnkonventionen efterlevs. Diskrimineringslagen och Skollagen Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen kap 6 (2010:800) ligger till grund för vårt arbete med likabehandlingsplanen. Lagarna skall skydda och värna barnen. Inget barn, oavsett kön ska behöva gå till sin förskola och riskera att bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. De sju diskrimineringsgrunderna är enligt lagtexterna Kön Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning

Sexuell läggning Funktionshinder Ålder Kränkande behandling kan vara Fysiska t.ex. knuffar och slag Verbala t.ex. bli hotad eller kallad fula ord, ironi Psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, orättvis behandling Text- och bildburna t.ex. klotter, brev, lappar, sms, e-post, mms, msn Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Den kan ske mellan barn-barn eller vuxen-barn. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Då kallas det mobbning. Fredriksdals förskolas värdeord LUST- DELAKTIGHET- LIKA VÄRDE I vår framtidsplan har Fredriksdals förskola valt värdena Lust, Delaktighet och Lika värde. Dessa värden är väsentliga byggstenar då de utgör en utgångspunkt i våra tankeprocesser och senare också i våra utvärderingar av verksamheten. Värdena är väl synliga i verksamheten då vi kan erbjuda barnen lustfyllda miljöer och aktiviteter utifrån barnens egna tankar och med samma respekt för varje enskilt barn. Arbetsgång med likabehandlingsplanen Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling bedrivs på flera olika nivåer: Att främja barns lika rättigheter och möjligheter. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling. Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. Förskolechefen ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Inför varje nytt läsår gör vi en kartläggning som bygger på ett underlag från vårterminens utvecklingssamtal från föräldrar och barn. Personalen iakttagelser och tankar om barngruppens behov utvärderas. Vi formulerar konkreta mål utifrån kartläggningen, vilka utvärderas vid läsårets slut.

Förebyggande arbete Vid varje hösttermin går förskolechefen igenom Likabehandlingsplanen med all personal. Ansvarig: Förskolechef Föräldrar får information om innehållet i Likabehandlingsplanen vid höstens föräldramöte. Tonvikt läggs på läsårets mål och föräldrarna görs medvetna om att de är en viktig resurs i vårt arbete. Ansvarig: Förskolechef/personal Likabehandlingsplanen finns på Tango. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen/Ledningsgruppen Vi arbetar aktivt och regelbundet med värdegrunds-/livskunskapsfrågor såsom ger barnen verktyg för att öva konflikthantering genom samtal med barnen vid konkreta situationer och berömmer positivt beteende y j har en öppen dialog med barn och föräldrar har återkommande diskussioner i personalgruppen tänker på hur vi talar i konfliktsituationer har öppna ögon och öron och är rörliga både inomhus och ute på gården Ansvarig: All personal Kommunen har arbetsmaterialet PIL (Prevention i Lidköping) som är något som alla skolor och förskolor ska arbeta med på föräldramöten. Syftet med materialet är att öka barn och ungas hälsa och välbefinnande genom att föräldrar ges möjlighet att träffas, utbyta erfarenheter och stärkas i sin föräldraroll. Ansvarig: Arbetslaget Upptäcka - Hur? Vi grundar oss på de iakttagelser personalen gör samt på de upplevelser barnen och föräldrar förmedlar till oss. Vi använder oss av följande redskap. Dokumentet Normer och värden inför utvecklingssamtalet, se bilaga 2 Frågor till föräldrar på utvecklingssamtalet, se bilaga 1 Föräldrars lyhördhet Personalens lyhördhet

Rutiner för akuta situationer Åtgärder när barn kränker barn. Samlande av information. Den vuxne gör en bedömning om man bör gå vidare eller om det löses i den akuta situationen. Om vi bedömer att vi ska gå vidare med en dokumentation ska följande steg följas: Kontakt med berörda föräldrar tas. Tillsammans med någon eller några från personalen funderar man kring vilka åtgärder som behöver vidtas. Uppföljning med de inblandade sker inom 1-5 dagar. Vid behov - uppföljning med de inblandade efter 1-2 veckor. Om ingen förbättring skett kallar förskolechefen till möte med berörda barn och föräldrar där beslut om fortsatta åtgärder tas. Samtliga steg dokumenteras. Åtgärder när vuxen kränker barn Den som fått kännedom informerar förskolechef. Förskolechefen tar beslut om fortsatta åtgärder. Utvärdering och uppföljning Likabehandlingsplanen ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Förskolechefen ansvarar för att planen följs. Personalen utvärderar planen i samband med den årliga kvalitetsredovisningen som görs på förskolan. Föräldrarna får tillfälle att lämna synpunkter. Nulägesanalys Förskolan ska göra en nulägesanalys där vi utgår från var och när risken för trakasserier, kränkningar och diskriminering kan förekomma. Denna likabehandlingsplan är under uppbyggnad och vår kartläggning är inte komplett utan kommer få sin rätta form hösten 2013. Fysiska miljön Vi ser att det finns en risk i utemiljön vad gäller området bakom kullen, då barnen lätt kan vara där och leka utan att vi ser det. Sociala miljön och pedagogiska miljön Vi upplever att språkbruket mot varandra har hårdnat bland de äldre barnen vad gäller ordval och hur de säger saker till varandra.

MÅL för läsåret 2013/14 Fortsätta med föräldraråd/inflytanderåd i någon form. Ansvarig: Förskolechef. Kompetensutveckling för personal kring rapportering kring kränkande behandling. Ansvarig: Förskolechef. Mall för dokumentation av kränkande behandling. Ansvarig: Likabehandlingsgruppen. Frågor till föräldrar ang kränkningar och diskriminering som i ska ställas på utvecklingssamtalet. Ansvarig: All personal. Fortsätta med arbetsmaterialet K Ansvarig: Arbetslagen. En pedagog ska vara närvarande och ha uppsikt där barnen befinner sig som t.ex. Kullen. Ansvarig: All personal. Förskolans fokusområden med utgångspunkt från den kartläggning vi gjort utifrån både enkät till föräldrar samt pedagogernas iakttagelser/observationer i barngruppen: Parken (1-2 år): Kartläggning från föräldrarna, vt-13: Föräldrarna signalerade bara att barnen verkade trivas och känna sig trygga på Parken. Kartläggning från pedagogerna: Barnen som är i åldern 1-2 år tar ofta till ett fysiskt sätt att ta kontakt då de inte har det talade språket. Turtagning både fysiskt men också för att grundlägga kommunikation och samspel är något barngruppen behöver få med sig. L 98/10: F å social ha å y å Mål: Vi vill utveckla barnens sociala och kommunikativa förmåga samt skapa samspelssituationer. Metoder: Pedagogerna försöker finnas nära barnen för att skapa trygghet och visa vad som är rätt och fel.

Fortsätta med tecken som stöd för att öka kommunikationen mellan barnen. Dalen (2-5 år): Kartläggning från föräldrarna, vt-13. Ex på trivsel: kul att leka, då det bra struktur, trygg och kreativ miljö och aktiviteter, tillräckligt med närvarande pedagoger Ex på otrivsel: trötta barn, om nån är dum, barnen känner sig ensamma, skogen kändes tidigare otrygg-nu bra, barnen ses ofta ensamma på/bakom kullen - har ni koll? Hög ljudnivå, det upplevs vara många barn. Likabehandlingsplan kartläggningen, pedagoger: Vi upplever att det är många konflikter i grupperna, och många av barnen behöver vuxenstöd vid konflikter. LäroplansMål: Öppenhet, respekt solidaritet och ansvar. Mål: Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel, och när de blir bearbetade får de oss att växa som individer. Det är de vuxnas ansvar att stötta och ge barnen redskap för att kunna lösa konflikter. Metoder: Att vara en närvarande pedagog och finnas nära barnen har tidigare visat sig vara en framgångsfaktor. Pedagogerna ska försöka dela upp sig i de olika miljöerna både inne och ute för att finnas nära barnen/få mindre grupper och därigenom färre konflikter. Utveckla de olika valen som barnen ges möjligheter till när det gäller aktiviteter(utveckla både hur valen görs och själva aktiviteterna) och på så vis dela upp barnen i mindre grupper utifrån intresse. Utveckla miljöerna ute och inne med utgångspunkt från fokusområdet NO/Teknik. Här viktigt att barnen blir delaktiga och därigenom öka både intresset och fokus för att på så vis minska konflikter. Tecken som stöd för att öka kommunikationen mellan barnen. Fortsätta arbeta med olika samspelsmaterial(rede, Kompisböcker).

Bilaga 1 Kartläggning från föräldrar Vad är det som gör att ditt barn trivs på förskolan (situationer, möten)? Vad är det som gör att ditt barn inte trivs på förskolan (situationer, möten)? Känner du dig trygg när du lämnar ditt barn på förskolan?

Bilaga 2 Normer och Värden, Hur upplever barnet sig själv och sitt eget värde? Vad är du bra på? När känner du dig glad? Hur visar du att du är glad? När känner du dig ledsen? Hur visar du att du är ledsen? Vem tycker om dig? Vem tycker du om? Vem leker du med på förskolan? Finns det något barn som inte får vara med? Hur kan du hjälpa det barnet att få vara med? Om du blir osams med någon vad brukar du göra då? Vad gör du för att det ska bli bra igen? Vad kan vi vuxna göra?