Kvalitetsredovisning 2010/2011

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan Förskolan 2017

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Syfte. Metod. [Skriv text]

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Hällabrottets förskola

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Kvalitetsrapport - Hillareds förskola Juni Malin Berndtsson förskolechef

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan

Ver Barn- och utbildningsförvaltningen. Samverkansdokument för deltagande i NT-utvecklarutbildning

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Årsberättelse 2013/2014

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012

Beslut och verksamhetsrapport

Förskoleområde Trångsund 2016

Tyck till om förskolans kvalitet!

Arbetsplan/ Verksamhetsplan 2018/2019

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Systematiskt kvalitetsarbete

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

2010/2011. Bergbackagården Solkattens förskola

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning. Totebo förskola; Pandan

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Lidingö församlings förskolor Prästkragen förskola & Förskolan Kvarnen Kyrkans deltidsförskola

Kvalitetsredovisning Sätralinjens Förskola

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

UTVECKLINGSPLAN FÅGELSTIGENS FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Ytterharnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport. Förskola. Verksamhetsåret 2016/2017

Kvalitetsredovisning 2010/2011

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Skolplan Med blick för lärande

Kvalitetsredovisning För. Tallåsgårdens och Trollgårdens förskolor Valbo skolområde. Förskolechef Karin Nordkvist

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum:

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Arbetsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Hedesunda Förskolor Lena Müller Ansvarig förskolechef Carl-Åke Nilsson Biträdande förskolechef

2 Innehållsförteckning Inledning.3 Systematiskt kvalitetsarbete 4 Barn i behov av särskilt stöd...5 Förskolornas arbete med matematik...6 Sammanställning av åtgärder för utveckling...7

3 1. Inledning Södra förskoleenheten Inför vårterminen 2011 gjordes en stor organisationsförbättring, inom Barn & Ungdom, Gävle kommun. En indelning i åtta förskoleenheter och åtta skolenheter, samt en enhet för Annan pedagogisk omsorg, bildades. I januari hade, vi åtta förskolechefer, en gemensam upptakt/ planering i två dagar, tillsammans med alla biträdande förskolechefer. Dessa dagar följdes upp med en utvärderingsdag tillsammans i slutet av maj. Södra förskoleenheten omfattar, i nuläget 12 förskolor. Geografiskt är vi en stor enhet, från centrala Gävle till Ytterharnäs, ca 15 km österut och till Hedesunda 40 km söderut. I Hedesunda finns tre förskolor, varav den ena, Hedesundagården, öppnades i januari, efter att ha varit stängd i ett halvår. Dessutom ingår Fridhems förskolor och tre förskolor, som tidigare tillhörde det Centrala området, samt den nyöppnade förskolan Söderslottet. Dessutom öppnar vi i augusti en ny förskola i Teknikparken, förskolan Uppfinnaren, med inriktning natur/teknik. Ett ledningsteam bestående av en förskolechef samt tre biträdande förskolechefer leder enheten. Vi har dessutom en dramapedagog och en uppdragspedagog i vår enhet. Under vårterminen har den stora utmaningen, för oss i teamet, varit att få en bra bild av vår enhet och utifrån det jobba vidare för att skapa en likvärdig förskola. Vi har en, eller två pedagogiska utvecklingsledare på varje förskola. De bildar, under ledning av en chef, tre utvecklingsgrupper, som träffas regelbundet. Två heldagar under terminen har alla utvecklingsledare, chefer och uppdragspedagoger träffats och arbetat kring implementeringsfrågor, gällande den reviderade läroplanen för förskolan. Vi har även en representant i EVT, elevvårdsarbete, från varje förskola. Vi träffas i tre olika grupper, 1 gång/månad, tillsammans med specialpedagog och talpedagog. Andra specialister från elevhälsans områdesteam, adjungeras in vid behov. Samverkan i den nya samverkansformen, med hela enheten, under ledning av förskolechef har fungerat mycket bra. En biträdande förskolechef är sekreterare vid varje möte. Vi har i vår enhet god representation av fackliga ombud. För att inte tappa kontakten med skolan och 1-16års perspektivet, i den nya organisationen, har vi tillsammans med Södra skolenheten bildat en arbetsgrupp, Stora Södra. Vi har träffats en gång i månaden hela terminen, då är samtliga biträdande chefer med, under ledning av rektor och/eller förskolechef. Vi har, under vårens möten, framför allt diskuterat och jobbat fram en modell för bra överlämningar förskola/förskoleklass. Lena Müller Förskolechef

4 Hedesunda Förskolor Hedesundas två förskolor är placerade på tre olika ställen i centrala Hedesunda. Hedesundagården, som är återöppnad efter ett halvår som nedlagd, har två avdelningar med yngre barn är placerad för sig och Nya Lurbergsgården med tre avdelningar är utspridd på två ställen med en separat femårsavdelning samlokaliserad med Hedesunda skola och med två avdelningar placerad en bit från skolan. Hedesundagården som återöppnade vid årsskiftet har hela tiden växt och var vid läsårsslut bemannad med sex personal, inklusive ekonomibiträde, och hade 24 barn placerade. Nya Lurbergsgården hade sin femårsavdelning bemannad med tre personal och där fanns 18 barn. Huvudbyggnadens två avdelningar innehöll åtta stycken personal, inklusive en kokerska, samt 34 barn i åldrarna två till fyra år. Ett speciellt problem för Hedesunda förskolor är de långa dagarna för barnen då de flesta föräldrar pendlar till Gävle varför vistelsetiden i förskolan blir lång, elvatimmarsdagar är vanligt. Detta medför att det ibland kan bli ganska glest med personalen trots normalbemanning, uttytt barn per pedagog. Detta löses på ett ofta bra sätt då personalen är rörlig mellan enheterna och framförallt har en god kännedom om dessa då de följer med barnen som flyttar till femårsverksamheten. Här i Hedesunda finns naturen hela tiden närvarande och är en för barnen naturlig del av vardagen. I stort har förskolorna haft en god måluppfyllelse men naturligtvis har turbulensen med stängning och öppning av Hedesundagården gjort att deras möjlighet att nå målen starkt begränsats. Personalen har dock på ett berömvärt sätt satt barnen i främsta rummet och arbetat på efter bästa förmåga i under långa stunder halvfärdiga lokaler med bristfällig utrustning. 2. System för kvalitetsarbete Personalen på Hedesundas Förskolor arbetar allt mer aktivt med sitt kvalitetsarbete, de har under året tagit del av det framväxande arbetet med Pedagogisk dokumentation vilket gett ytterligare verktyg. Förskolorna är uppdelade på tre stycken enheter varav en under verksamhetsåret först stängts på grund av brist på barn och sedan åter fått öppnats då det blev alldeles för trångt i de kvarvarande lokalerna. Dock fick allt detta arbete till följd att en stor del av året präglats av diverse flyttar och omorganisationer. Personalen har ändå med ett stort och allt mer ökande engagemang arbetat för att hela tiden ge barn och föräldrar en verksamhet präglad av en medveten pedagogik och hög kvalitet på arbetet. Beroende på om man fått vara kvar i sina lokaler eller fått flytta runt har stödet i årshjulet varierat, det finns dock ett sådant och alla är ense om att det är värdefullt att förfina och arbeta efter detta. På individnivå har all personal tid avsatt varje vecka både individuellt och i arbetslag för utvärdering och reflektion. Gruppen har dessutom reflekterat tillsammans med barnen där de använt foton och av barnen producerat materiel för att synliggöra det som gjorts, mycket samlat i en bok, Min egen bok som alla barn har. Allt försöker göras genom att både

5 relatera till läroplanen och dessutom spegla arbetet utifrån denna, genom att på så sätt vrida och vända på läroplanen ökas förståelsen för den. Allt försöker göras med strikt systematik och på så sätt blir det en naturlig del av det dagliga, gemensamma arbetet. Den nyfikenhet som väckts genom implementeringen av den reviderade läroplanen har använts till att lägga till ytterligare några punkter i årshjulet. Hela Hedesundas förskolor har fyra stycken gemensamma dagar då det dels utvärderas och med utgångspunkt i resultatet av denna utvärdering dels planeras för det fortsatta arbetet. Reflektionstid i övrigt finns inlagt var tredje vecka men använts utifrån det aktuella behovet antingen enskilt eller i arbetslaget. Föräldrarna blir delaktiga i både utveckling och utvärdering då det dagliga arbetet synliggörs med ovan nämnda material. Alla föräldrar har dessutom inbjudits till utvecklingssamtal och föräldraträffar där deras synpunkter lyfts fram och i mån av möjlighet tas till vara. 3. Områden som ska kvalitetsredovisas 3.1 Barn i behov av särskilt stöd. Enligt förskolans läroplan ska verksamheten vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Förutsättningar Vi har i vårt tycke lite för stor barngrupp men inte mera än att det är hanterbart, lokalerna har tappat lite i funktion på grund av barntätheten men är annars ändamålsenliga med numera tillräckligt med material. Något mer rum för enskilt arbete med barnen är dock önskvärt och det finns lite planer inför hösten. All vår personal är utbildad och intresserade av verksamheten. Det som saknas är kanske den senaste tekniken i form av läsplattor eller liknande då barnen med särskilt behov lättare skulle kunna hantera den typen av utrustning än vanliga datorer. Arbetet Vi har med jämna mellanrum återkommande möten med områdesteamet och detta samarbete ser vi som ett stort stöd för oss. Arbetet sker relativt strikt utifrån den aktuella elevvårdsplanen vilket fått personalen att känna sig trygga i arbetet med de barn som fått särskilt riktat stöd. Personalen träffar dessutom kontinuerligt förskolans elevvårdsteam och alla barn är kända både av teamet och, naturligtvis, av all personal. De individresursmedel som beviljats har använts till både resurs i barngrupp och att se till att all personal kan vara delaktig i arbetet med barnen då viss medicinsk kunskap är nödvändig. Resultat och åtgärder för utveckling Vi har under våren noga följt upp de barn som beviljats stöd och ser tydliga tecken på framsteg hos dem, vilket vi tillsammans med HAB:s personal tolkar som att det arbete vi utför är det rätta. Den enda förbättringspotential vi ser som riktigt aktuellt är att vi behöver ytterligare ett rum för att kunna arbeta mera enskilt ibland.

6 3.2 Förskolans arbete med matematik Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, och Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum Förutsättningar Hos oss i Hedesunda har årets arbete med matematik blivit delvis lidande på grund av den tidigare omtalade flytten av verksamheten vid årsskiftet. Trots att det endast var en enhet som flyttade så har det naturligtvis gett avtryck i hela verksamheten. Alla avdelningar har sedan årsskiftet likvärdiga förutsättningar för att kunna bedriva ett pedagogiskt och intresseväckande arbeta med matematik. Arbetet bedrivs till stora delar utomhus, bland annat i Lek o Lärskogen, så förutsättningarna kan anses jämbördiga. Kompetensen hos personalen varierar givetvis men några har gått förskolelyftet med inriktning mot matematik, och dessa verkar sedan som piloter och ansvarar för planeringen av detta arbete. Barngruppernas storlekar upplevs ibland som begränsande men då personalen hela tiden ser en progression hos barnen så ses inte problemet som vare sig stort eller begränsande. Men klart är att det måste till ett nytänkande för hur verksamheten skall vara lokaliserad för att kunna öka måluppfyllelsen. Arbetet Matematiken finns hela tiden med i det dagliga arbetet och det synliggörs för barnen. Det vimlar av begrepp och räknande under vardagen i förskolan! Barnens hjälper till vid fruktdelningen, hel - halv, fjärddelar etc. hur kan en tredjedel vara större än en fjärdedel? Detta väcker barnens nyfikenhet och vårt arbete med att bibehålla och utveckla denna nyfikenhet är vi med rätta stolta över. Resultat Matematikresultatet synes bra vid de enheter där arbetet kunnat bedrivas ostört och där anses målen nådda, den enhet som berördes av omorganisationen på orten hade inte satt upp några mål för matematiken, där låg målen mera basalt, men all personal vilar tryggt i det vi gör då vi ser att barnen går framåt som vi tänkt oss. Barnen använder de begrepp vi för in i det dagliga talet och förstår allt mer av vad som avses. Åtgärder för utveckling Till nästa år skall matematiken ges en tyngre roll då organisationen förhoppningsvis är statisk och personalen hinner få den planeringstid som krävs för ett gott arbete.

7 4. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Det som vi kommer att prioritera kommande år är att få en hållbar organisation med naturliga övergångar till verksamhet för barnen allt eftersom de blir äldre. Samtidigt kommer arbetet med det sytematiska kvalitetsarbetet att hållas levande vid APT. Personalens rörlighet och utvecklade samarbete är något som kommer att återuppväckas och ges möjligheter till fortbildning till under kommande läsår. Årshjulet kommer att förfinas och utvärderas med inte allt för stora intervaller, kanske fyra gånger under verksamhetsåret.