Kvalitetsrapport - Tiina Aavik, förskolechef
Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola... 4 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017... 4 2.1. Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016... 4 2.2. Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017... 4 3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation... 4 Behörighet och kompetens... 5 Organisation och lokaler... 5 4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys... 6 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande... 6 4.2. Öka likvärdighet och samverkan... 7 4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända...10 4.4. Förskolans mål...11 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/2017... 12 5.1. Höjd måluppfyllelse...12 5.2. Ökad likvärdighet och samverkan...13 5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända...13 5.4. Förskolans mål...14 2 (14)
1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. 1.1. Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhets- respektive huvudmannanivå. Målet är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling. 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. Planera Analysera/ Åtgärda Genomföra 2. 3. Kvalitetssäkring Följa upp 3 (14)
2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017 2.1. Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016 Att ständigt byta personal i en liten personalgrupp (4st) innebär påfrestningar på allt. När personalgruppen inte har hunnit komma underfund med varandra så påverkar det direkt arbetet med barnen. Att merparten av personalen dessutom saknar adekvat utbildning gör det ännu tuffare. När så barnantalet fördubblas under året så innebär det ytterligare påfrestningar. Med dessa bakgrundsfakta så tycker jag att arbetet på förskolan har fungerat bra! Till hösten så hoppas jag på en stabil personalgrupp så att jag som chef kan hjälpa till att jobba ihop gruppen! 2.2. Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017 Förankra det Systematiska Kvalitetsarbetet bland barn och vårdnadshavare (knutet till nämndsmålet: ökad samverkan) Utveckla arbetet med utvecklingsgruppen i Kindaholm. (knutet till nämndsmålet: högre måluppfyllelse för alla barn och elever) Barn med annat modersmål på alla förskolor i Kindaholm förbättrad integration (knutet till nämndsmålet: ökad integration) Under hösten -16 kommer vi att jobba intensivt med att förankra Kvalitetsarbetet bland personalen ytterligare. Detta sker vid personalmöten och APT. Utvecklingspedagogen och rektor hjälps åt med att leda diskussioner, samla in reflektioner kring verksamheten och utvärdera den insamlade informationen. Vårdnadshavarna bjuds in till diskussion vid föräldramötet. Då har de möjligheter att lämna synpunkter på bla Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Utvecklingsgruppen träffas ca en gång i månaden. Vid första träffen kommer vi att planera verksamheten vid övriga träffar. Utvecklingsgruppen består av utvecklingspedagogerna i förskolan och Kindaholms förstelärare och rektor/fsk chef. I dagsläget har vi barn med annat modersmål på alla förskolor. Under året kommer fokus att ligga på att förbättra arbetet med att integrera barnen och att hjälpa dem att utveckla de språk de kan och svenska. Bla kommer personalen att få gå på utbildning kring flerspråkighet. 3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation Läsåret 2015/2016 Personal Antal Tjänster Förskollärare 1 3,47 Barnskötare, outbildade 3 3,47 4 (14)
Behörighet och kompetens På förskolan finns en utbildad förskollärare med många års erfarenhet. Övrig personal har ingen utbildning för verksamheten. Två i personalen deltar i vår interna utbildning Mångfaldsgruppen. Två har också gått tecken som stöd. Specialpedagogen konsulteras vid behov. Hon är då med i barngruppen och observerar kring en viss frågeställning och ger sedan personalgruppen råd och stöd kring just det problemet. Ett barn har under året haft stöd av vår talpedagog. Personalen önskar fortbildning kring nyanlända barn och hur verksamheten bäst bemöter dem. Resursen för Ledning och administration gäller hela Kindaholms Ro, tre förskolor, två skolor och två fritidshem. Den består av förskolechef/rektor 90% och en administrativ assistenten på 37,5%. Organisation och lokaler Läsåret 2015/2016 Antal barn Flickor, antal Pojkar, antal Avdelning 1-5 år 21 10 11 9 Utländsk bakgrund, antal Hela förskolan 21 10 11 9 Förskolan har under året fördubblat antalet inskrivna barn. Arbetslaget har bestått av ett flertal olika vikarier då hösten var hårt drabbad av sjukskrivningar. Under våren har personalstyrkan varit stabil, men arbetslaget jobbar fortfarande med att hitta sina samarbetsformer. Detta arbete kommer att fortsätta efter semestern, eftersom arbetslaget kommer att ändras igen. Då förskolan är en enavdelningsförskola så blir barngruppen vid vissa tillfällen under dagen spretig, både i ålder och antal räknat. Personalen jobbar med att dela upp barnen i mindre grupper och anpassa verksamheten efter ålder och mognad. De jobbar också aktivt med att försöka hitta udda lokallösningar då innemiljön inte erbjuder tillräckligt antal rum vid alla tillfällen. Bla finns planer på en snickeriverkstad i skolans källare. Med de större barnen används också naturen i förskolans närhet. Förskolans gård är liten, där finns få plana ytor för lek. Den utnyttjas så mycket som går. Under veckan finns också möjlighet för förskolan att använda idrottshallen. Det är populärt framför allt bland de äldre barnen. 5 (14)
4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande Uppsatta mål för läsåret Alla barn tecknar varje dag Utveckla rolleken Förskolechefens beskrivning av resultat Förskolan har aktivt jobbat mycket med språket då det dels finns flera nyanlända i gruppen och dels finns barn som har ett svagt tal. Två av pedagogerna har gått tecken som stöd under våren och hjälpt både barnen och varandra att använda sig av dessa kunskaper. Arbetet har gett resultat och barnens språk har utvecklats, de nyanlända barnen kan fler svenska ord och barnen med svagt tal pratar mer inför de andra. Arbetet med att utveckla förmågan till rollekar rann ut i sanden då barnen tappade intresset och började med andra lekar. Målkriterier/Indikatorer: Språk och kommunikation Alla barn kan minst 5 tecken som de aktivt använder. Målet är nått. Naturvetenskap och teknik Matematik Resultat från vårdnadshavarenkäten kopplat till målområdet Andel vårdnadshavare som uppger att Personalen tror på mitt barns förmåga * Andel vårdnadshavare som anser att Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära * Förskolan Lå 2014/2015 Lå 2015/2016 81,8% 100% Kommunen Lå 2015/2016 90,9% 100% 88,5% *andel som angivit stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet Kvalitativa mått Vi har inte använt oss av BRUK under våren. Däremot kommer vi att göra det som en nulägesanalys inför nästa år. Förskolechefens analys av resultatet På små enheter är inte statistik ett, i mitt tycke, tillförlitligt instrument. Det kan 6 (14)
däremot styrka en magkänsla. Den uppfattning jag får när jag talar med vårdnadshavare gällande Mårdaklevs fsk är att de flesta är nöjda med det mesta. Siffrorna tyder på samma sak. Att siffrorna är så pass höga även 2014/2015 förvånar mig lite. Då var det som mest turbulent på förskolan med personalbyte. En framgångsfaktor kring årets siffror kan vara att från att ha varit väldigt turbulent med byte av personal och sjukskrivningar på förskolan har det nu varit en lugnare och stabilare period. 4.2. Öka likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet upp. Uppsatta mål för läsåret Föräldrar nöjda med informationstillgång och bemötande Förskolechefens beskrivning av resultat Förskolans personal har jobbat mycket med detta och det föräldrarna säger när frågan kommer upp är att vi är på rätt väg. Enkätresultatet är mer svårtytt, se kommentar nedan. Målkriterier/Indikatorer: Barn i behov av särskilt stöd Barn som behövt det har fått stöd i sin språkutveckling, både av personalen och av förskolans talpedagog. Personalen har fått tips och förslag på hur de ska jobba vidare. Tecken som stöd används för att förstärka det talade språket både av personal och barn. När det upptäcks att något barn behöver extra stöd med något omfördelar personalen resurserna på bästa sätt i samråd med förskolechef. Behövs ytterligare resurser så löser vi detta. Personalen använder befintliga dokument för att identifiera/kartlägga behov. 7 (14)
Inflytande, delaktighet och trygghet Resultat från vårdnadshavarenkäten kopplat till målområdet Andel vårdnadshavare som uppger att Mitt barn trivs i förskolan * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag känner förtroende för personalen * Andel vårdnadshavare som anser att Det är som helhet en harmonisk miljö på förskolan * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag har möjlighet att vara med och påverka verksamheten * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag är nöjd med det bemötande jag får av förskolans personal * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag får den information som jag behöver * Förskolan Lå 2014/2015 Lå 2015/2016 Kommunen Lå 2015/2016 100% 100% 97,8 % 81,8% 100% 94,2 % 81,8% 87,5% 86,7 % 72,7% 0% 59,3 % 90,9% 87,5% 95,1 % 63,6% 75% 88,1 % *andel som angivit stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet Förskolechefens analys av resultatet Enkätresultat på små enheter är som sagt inte alltid helt tillförlitliga. När det gäller det gäller frågan möjlighet att påverka så verkar det märkligt att den sjunkit så mellan åren. Detta är absolut en fråga att följa upp under kommande år. Jag kommer tillsammans med den nya personalgruppen att fortsätta jobba med både relationerna i personalgruppen och de frågor som föräldrarna inte verkar helt nöjda med. För detta har vi bokat täta personalmöten med start direkt efter semestern. 8 (14)
9 (14)
4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända I detta område följs läroplanens mål kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden upp. Uppsatta mål för läsåret Våra nyanlända barn trivs på förskolan och vill komma hit. Förskolechefens beskrivning av resultat Indikatorer Våra nyanlända 15-timmars barn har hög närvaro. Det målet är nått. Förskolechefens analys av resultatet Vi har under året haft som mest 10 barn med små kunskaper i svenska i verksamheten. Ibland är de hos oss mycket kort tid innan de flyttar vidare. För att möta barnen har en i personalen farsi som modersmål. Vi har också språkpraktikanter med arabiska som modersmål. Detta för att alla barn ska kunna känna att det finns någon som förstår dem innan de behärskar svenska. Det har fungerat bra. De 15-timmarsbarn vi har är oftast asylsökande barn som bor på asylboendet i Kalv. En förbättring som diskuterats är hur kontakten med föräldrarna ska gå till. Eftersom de inte lämnar och hämtar sina barn blir det ingen naturlig koppling mellan föräldrar och verksamheten. Barnen körs till förskolan av personal på boendet. Under hösten kommer en från varje förskola i Kindaholm att gå på fortbildning kring nyanlända. Vi kommer att jobba vidare med att stärka barnens språk på olika vis, både deras modersmål och svenskan. 10 (14)
4.4. Förskolans mål Ange hur målet är kopplat till våra nationella styrdokument. Uppsatta mål för läsåret Alla barnen kan hantera ett antal tecken som stöd (förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, LpFö 98) Förskolechefens beskrivning av resultat Detta arbete har fallit väl ut. Barnen tecknar när de känner att det talade språket inte räcker till. Detta gäller både svensktalande barn och barn med annat modersmål. Förskolechefens analys av resultatet Att detta arbete fallit väl ut beror troligen på flera olika faktorer. Dels har två pedagoger gått utbildning under våren, att teckna är alltså aktuellt. De har hjälpt varandra att komma ihåg tecknen. Barnen har visat intresse för dessa tecken och märkt att de fungerar att använda. Tecknen har blivit en bro mellan olika språk. 11 (14)
5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/2017 5.1. Höjd måluppfyllelse I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden. Förskolans målbild Alla föräldrar känner till hur det Systematiska kvalitetsarbetet fungerar Konkretisering. Vårdnadshavarna tar spontant upp frågor kring förskolans arbete med personalen vid hämtning och lämning av barnen. De diskuterar vilka mål som gäller just detta område och ställer kloka frågor kring förskolans aktiviteter. Detta ger en ökad delaktighet för alla. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? ansvar föräldramöte diskussioner Sep/okt Fskchef/arbetslag Dela ut utvecklingsplanen I pappersform Ht-16 arbetslaget Uppföljning: Arbetet följs upp vid arbetslagsträffar och APT. Avstämningar görs i november och mars. Avslutande utvärdering i skiftet maj/juni-17 12 (14)
5.2. Ökad likvärdighet och samverkan I detta område ingår läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet. Förskolans målbild Alla föräldrar känner till hur det Systematiska kvalitetsarbetet fungerar Konkretisering: Vårdnadshavarna tar spontant upp frågor kring förskolans arbete med personalen vid hämtning och lämning av barnen. De diskuterar vilka mål som gäller just detta område och ställer kloka frågor kring förskolans aktiviteter. Detta ger en ökad delaktighet för alla. Arbetsgången är likadan som under 5.1. 5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden. Förskolans målbild Våra nyanlända barn är delaktiga i gruppen på precis samma sätt som alla andra barn Konkretisering av målbilden. Barnen leker spontant med varandra utan att dela upp sig i grupper efter modersmål. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Riktade aktiviteter Små grupper /styrd aktivitet Ht-16 arbetslaget 13 (14)
5.4. Förskolans mål Ange hur målet är kopplat till våra nationella styrdokument. Förskolans målbild Konkretisering av målbilden. Kriterier. Nuläge Planen är ännu inte klar utan under arbete. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar 14 (14)