Solgläntan/Stigslund F-6 Kvalitetsredovisning 08-09 0
Innehållsförteckning Inledning 3 Grundfakta 4 System för kvalitetsarbete 5 Föregående års åtgärder för utveckling 5 Trygghetsplan även innehållande likabehandlingsplan 5 Situationen för elever med behov av särskilt stöd 5 Arbetet med genus o jämställdhet 5 Barn o elevers inflytande 5 Språk o läsutveckling 6 Förbättrade kunskapsresultat 6 Sammanställning av åtgärder för utveckling 7 1
Inledning Solgläntan är en kommunal F-6 skola. De kommunala skolorna har de senaste åren haft ett vikande elevunderlag. Dels är det en minskning av det totala elevantalet dels har friskolorna lockat många. Detta drabbar även Solgläntan, även om det under det gångna året varit fler elever än tidigare. Det är dock viktigt att vi inte slår oss till ro och litar på vårt goda rykte. Vi vet att det till hösten är flera elever från Solgläntan som börjar på andra skolor och vi måste jobba hårt för att vända den trenden. Jag är övertygad om att vi tillsammans klarar den utmaningen och att vi kan utveckla det som vi är bra på och bli bra på det som vi behöver förbättra. Arbetet med de skriftliga omdömena ser jag som en start på den processen. Istället för att diskutera utseendet på blanketten, så började vi diskutera innehållet och hur vi ska kunna kommunicera mål och undervisning med elever och föräldrar. Skolan har under många år satsat på att stärka elevernas läs- och språkutveckling, genom att stimulera till ett ökat läsintresse. Vårt bibliotek är omtalat och skolan är den grundskola i Gävle, som satsar mest per elev för att kunna ha en regelbunden högkvalitativ pedagogisk verksamhet i skolbiblioteket. I de pedagogiska diskussionerna finns alltid kopplingen till biblioteket och hur vi ska kunna gå vidare. Ett fortsatt arbete med NTA- lådorna och dess innehåll har präglat många av No-lektionerna under året. Dessa lådor som levereras fullpackade med spännande material sätter igång stor experimentlusta hos både elever och lärare. Under verksamhetsåret har fler lärare gått introduktionsutbildningen och jag tycker att det känns väldigt bra att NTA- projektet inte längre är ett projekt utan ett bestående inslag i den kommunala skolan. För vår del passar verksamheten bra ihop med högstadiets satsning på en Ma-No-klass Under året har 1:or och 2:or haft uteverksamhet på onsdagar och torsdagar. Då har klasserna delats och ena halvan har varit på utflykt i skogen med fritidspedagoger och den andra halvan i skolan tillsammans med klasslärarna. I skogen har eleverna från de olika årskurserna arbetat tillsammans och det har bidragit till ett ökat samarbete över åldersgränserna. I förskoleklassen Fritidsklubben som drivs i skolans regi har under året varit en populär oas för många elever i 4-6. En del slinker in för ett snabbt mellanmål innan skolbussen, medan andra dröjer sig kvar. Där kan eleverna välja själva vad de vill göra. Många av de äldre nöjer sig med att softa medan andra pysslar, spelar spel m.m. 2
Grundfakta Solgläntan är en F-6 skola som ligger i anslutning till Stigslunds 7-9 skola. Skolorna skiljer sig byggnadsmässigt då Solgläntan är en enplansbyggnad med mycket träkänsla, medan 7-9 skolan är ett stort flervåningshus. Vår skolgård är kuperad och har mycket kvar av den naturliga skogsbacke som den en gång var. Upptagningsområdet för Solgläntan är närområdet samt Forsby och Åbyggeby. Stigslund är en stadsdel med hyreshus, bostadsrätter, radhus och villor. Naturen är nära och vi har tillgång till skog o mark, vindskydd, motionsspår och skidspår runt hörnet. Solgläntans verksamhet bedrivs i två arbetslag. Skogen som omfattar elever och personal i förskoleklass t.o.m. årskurs 3 och fritidshemmet. Solen omfattar elever och personal i årskurs 4-6 samt fritidsklubb. 081015 var antal elever: Förskoleklass 23 Fritidshem 88 År 1-6 199 Fritidsklubb 75 Personalresurserna var enligt SCB statistik 081015 följande: Förskoleklass Antal årsarbetare per 100 elever 2006 2007 2008 Solgläntan 4.2 3.1 4.3 Gävle kommun 6.7 6.1 3
Fritidshem Antal inskrivna barn per årsarbetare 2006 2007 2008 Solgläntan 15.6 17.5 17.9 Gävle kommun 22.5 24.1 Grundskola Antal lärare per 100 elever 2006 2007 2008 Solgläntan 7.0 7.4 6.7 Gävle kommun 8.4 8.3 8,2 Grundskola Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen 2006 2007 2008 Solgläntan 88 94 Gävle kommun 86 87 88 Skolledningen utgörs av rektor som tillsammans med en utvecklingsledare från vardera arbetslagen sitter i ledningsgruppen. Vi delar vaktmästare och skolassistent med Stigslund 7-9. 4
System för kvalitetsarbete Vi har under året haft olika mötesformer där pedagogerna samverkat kring elev och undervisningsfrågor. Arbetslagsmöten en gång i veckan, pedagogisk konferens varannan vecka och ämnes- eller temagruppsmöten varannan vecka. Arbetsplatsträffar med samtliga i personalen har vi haft en gång i månaden. Mycket av mötestiden har ägnats åt diskussion och arbete kring de skriftliga omdömena. Vi har genomfört vår egen elevenkät i samtliga klasser och den kommunövergripande enkäten i klass 5. Formerna för våra möten har blivit bättre än förra året, men vi måste specificera innehållet så att inte innehållet blir likartat på alla möten. Enkäterna är bra men inte uppföljningen av resultaten. I år kom enkäten för sent på terminen och förberedelserna var inte de bästa. För att utveckla vårt kvalitetsarbete så krävs det regelbundna uppföljningar som dokumenteras. Elevenkäten ska ligga mitt i verksamhetsåret så att vi har tid till reflektion och bearbetning. Resultaten i de nationella proven i år 3 och 5 ska följas upp. För att få det här att fungera så ska vi upprätta ett pedagogiskt årshjul. Föregående års åtgärder för utveckling Arbetet med att säkerställa kvaliteten i verksamheten har förbättrats. Vi har sett över våra mötesformer och den pedagogiska diskussionen har fått större utrymme. Vi har reviderat vår trygghet/likabehandlingsplan och den nya versionen beräknas vara klar till hösten 09. Strukturen i klass och elevrådsarbetet har blivit bättre. Trygghetsplan innehållande även likabehandlingsplan Trygghetsgruppen på skolan har under året reviderat trygghets/likabehandlingsplanen. Arbetet med den nya upplagan är inte klart men den ska färdigställas i början av ht 09. I den tidigare planen framgick det inte hur det förebyggande arbetet på skolan ska bedrivas. Intentionen är att det ska framgå tydligt i den nya upplagan. Situationen för elever i behov av särskilt stöd De barn på skolan som har varit i behov av särskilt stöd, när det gäller läsning, skrivning och matematik har arbetat enskilt, eller i liten grupp tillsammans med vår speciallärare. Arbetet med de åtgärdsprogram som finns, har följts upp regelbundet vid elevvårdsteamets möten. Vi gjorde den bedömningen innan terminsstart ht08 att det fanns behov av extra resurs i ett par klasser. Vi har därför haft 1,5 assistenttjänst i skola o fritidshem. Under året har elevvårdsarbetet inom Barn och ungdom organiserats om. Det innebär för Solgläntans del att elevvårdsteamet på skolan får se över sina rutiner. 5
Arbetet med genus och jämställdhet Undersökningar visar att läsintresset bland landets ungdomar minskar. Det är främst pojkarna som står för minskningen. Solgläntan motverkar det genom sin medvetna satsning på att få läsande elever. När vi köper in litteratur till biblioteket, ser vi till att få böcker med både pojkar och flickor som huvudpersoner. Även arbetet med NTA-lådorna bidrar till ett mer jämställt intresse för teknik och naturkunskap hos eleverna. Barns och elevers inflytande Eleverna på Solgläntan har ett formellt inflytande i form av klassråd, elevråd och matråd. Det finns ett intresse och ett driv i eleverna på Solgläntan, de vill verkligen vara med och bestämma. Elevrådet har träffats en gång månaden. I rådet sitter representanter från f-klass upp till sexan. Många gånger har det varit två elever från varje klass och då har det varit svårt att få en fungerande mötesform. Alla är som sagt engagerade och vill så mycket och då är det svårt att vänta på sin tur att prata. Under årets elevrådsmöten har ett ämne dominerat och det har varit skolmaten och ordningen i matsalen. Ett resultat av den diskussionen blev att matrådet återuppstod och hade ett par möten under vårterminen. Det bidrog i sin tur till att ordningen i matsalen förbättrades. I övrigt har det varit många önskemål om att skolan ska köpa in prylar till rastaktiviteter. Inför elevrådsmötena har klasserna haft klassråd. Resultatet från vår elevenkät säger att det finns ett visst missnöje, med hur klassråden genomförts. Det har inte varit möjligt att tillgodose alla önskemål och eleverna har ibland uttryckt sitt missnöje med att det inte händer något med det som kommer upp i klassråd och elevråd. När det gäller den mer informella delen av elevinflytande, har vi fortsatt med elevens egen planering. Det är den del av undervisningen som eleverna själva styr över. Det är tiden de styr över, innehållet är givet. Vår enkät säger att en fjärdedel av eleverna i år 3-6 vill ha större möjlighet att påverka planeringen av skolarbetet. För att utveckla elevers möjligheter till ökat inflytande måste vi ta en gemensam diskussion, både elever och lärare, om hur vi vill att klassråd och elevråd ska utformas och vilka frågor som ska tas upp i de forumen. Det är också viktigt att vi blir bättre på att kommunicera mål och undervisningsinnehåll. Språk och läsutveckling Förutsättningarna för ett framgångsrikt språk och läsutvecklingsarbete, finns i hög grad på Solgläntan. Biblioteket är navet i verksamheten och alla på skolan arbetar aktivt med att stimulera elevernas läsintresse. I de lägre åldrarna har vi använt olika material för att följa elevernas läsutveckling. Dels Lundbergs läsutvecklingsschema dels Skolverkets material Nya språket lyfter. De nationella prov som gjorts i år 3 och 5 visar att Solgläntans elever har god läsförståelse men att skrivandet behöver utvecklas. Inför nästa år ska vi därför börja använda det observationsschema för skrivutveckling som finns i Nya språket lyfter. 6
Skolans egna prioriterade arbeten Arbetet med skriftliga omdömen har haft högsta prioritet. Det är rektorn på varje enskild skola som bestämmer hur de ska utformas. Jag var tidigt klar över att vi inte skulle ha några betygsliknande omdömen. Hur de skulle se ut var däremot en öppen fråga. Åsikterna var många och suckarna likaså. Vi har under arbetets gång aktualiserat innehållet i skolans styrdokument. Vad står det egentligen att undervisningen ska leda till? Strävansmålens betydelse var inte självklar för alla. Resultatet blev att vi har tagit fram bedömningsmatriser i alla ämnen. De användes under vårterminen och skickades ut till eleverna inför utvecklingssamtalen. Vi har fått positiv respons från föräldrar och elever. Arbetet med de skriftliga omdömena visar hur viktigt det är att hålla den pedagogiska diskussionen levande. Jag tycker att det var ett smart drag från skolverket att lämna utformandet till varje enskild skola, även om många ville ha en färdig blankett att luta sig mot. Vi är inte färdiga med arbetet kring skriftliga omdömen och förhoppningsvis blir vi aldrig det. Jag ser det som en pågående process som ständigt går framåt. För att gå vidare ska vi först och främst arbeta med lokal pedagogisk planering. Det är i den som målen konkritiseras och det är från den som bedömningen av elevens kunskapsutvecklig utgår. Vi ska också finslipa innehållet i våra bedömningsmatriser och användningen av dem. Kunskapsresultat Andel elever (%)som uppnått målen enligt kursplanerna för år 3. Det är 11 flickor och 6 pojkar totalt 17 elever i år 3. Ämne Totalt Flickor Pojkar Svenska 82,4 82 83,5 Matematik 82,4 82 83,5 Det är en liten grupp och det procentuella utslaget blir stort. 3 av 17 har inte klarat målen. Andel elever(%) som har uppnått målen enligt kursplanerna för årskurs 5. Det är 21 flickor och 24 pojkar totalt 45 elever i årskurs 5. Ämne Totalt Flickor Pojkar Bild 100 100 100 Engelska 84,5 86 83,5 7
Hem o konsument- 100 100 100 kunskap Idrott o hälsa 100 100 100 Matematik 86.7 90,5 83,7 Musik 100 100 100 NO-ämnen 100 100 100 SO-ämnen 100 100 100 Slöjd 100 100 100 Svenska 84,4 100 71 Sva Teknik 100 100 100 Resultatet visar att det behövs en målmedveten satsning på arbetet kring bedömningar i de ämnen som inte berörs av nationella prov. Andel elever (%) som har uppnått målen för skolår 5. 2006 2007 2008 Svenska 88 92 84,4 Engelska 80 97 84,5 Matematik 72 90 86,7 Att 7 av 24 pojkar inte har nått målet i svenska är anmärkningsvärt, då skolan satsar mycket resurser på att främja elevernas läsintresse. Resultaten i de nationella delproven i svenska visar att läsförståelsen är bra bland eleverna men att det brister i skrivningen. I matematik har det varit svårt att hålla igång alla fyra räknesätten. I engelskan var läsförståelsen och hörförståelsen bra men vi behöver träna mer på att prata. 8
Sammanställning av åtgärder för utveckling. Färdigställande och implementering av trygghets/likabehandlingsplanen. Skriva lokal pedagogisk planering med en för skolan övergripande struktur. Föräldrar och elever ska vara väl införstådda med målen i vår pedagogiska planering. Arbeta vidare med skriftliga omdömen. Införa ett pedagogiskt årshjul. 9