Välkommen Göran Forssberg, Ordf. och Per Sandström, VD Nyköping-Östgötalänken AB

Seminarium: Regionutveckling med Ostlänken 11 november 2005 i Nyköping Välkommen Göran Forssberg, Ordf. och Per Sandström, VD Nyköping-Östgötalänken AB Forssberg: Vi ska inte prata så mycket om järnvägar. Syftet och motivet med varför vi engagerar oss i frågan är nämligen att återvända till utgångspunkten. Gällande Ostlänken, så är det en självpåtagen utmaning från regeringen: Vi har sagt att det ska ske en dynamisk utveckling i regionen, som även kommer till att påverka Stockholm (i form av ekonomisk tillväxt). Ta fram en handlingsplan: för att pröva förutsättningarna för en tidigareläggning Seminariet är bl a till för att belysa effekterna av Ostlänken Sandström: Han arbetar deltid med projektet Sandström presenterar deltagarlistan och upplägg Bolaget föddes 2001, då med Anders Lundberg som VD fram till 2003. Då med fokus på järnvägsplanering, befann sig i förstudiefasen, med tillhörande samhällsplanering. Sandström visar OH-bild för samverkande arbetsmarknader, Stockholm, Östergötland, Nyköping. Fas 2 som bolaget befinner sig i nu är samhällsplaneringsfasen. Banverket gör nu en järnvägsutredning, som innebär att fokus flyttas från bolaget till Banverket. Det unika med Ostlänken: En del av den nordiska triangeln. Ostlänken är ett: Nationellt projekt Spårkapacitetsprojekt Regionutvecklingsprojekt I regionen finns ca 440 000 invånare, flygfält, hamnar, universitet och högskolor, etc. Bolagets fokus: Fas 3 + samordnat förhandlingsarbete Det är frågan om en parallell planering: BV järnvägsplanering Kommunal planering i 7 kommuner Regional trafikplanering Etc 1

Seminariet idag kommer att fokusera på förutsättningarna för regional utveckling med Ostlänken. Tanken är att seminarium 2 ska hållas i februari-mars 2006 och seminarium 3 i maj, då är det frågan om att ta fram en meny för utvecklingsprojekt längs Ostlänken. Samband mellan region- och infrastrukturplanering Gösta Oscarsson, Konsult RTP, RUP, ÖP = Kombination av detta, vad man sysslar med, snarare än att kalla det för regional utveckling. Varför är samspelet viktigt? Jo, Regionförstoring. 1970 nu: LA-regionerna har minskat från 190 till ca 90. Det kan därför sägas att människor idag lever i större lokala samband. Varför regionförstoring? Arbetsdelning, specialisering och stordrift Stort är bra! Detta är inget nytt! Wealth of nations av ekonomen Adams, Vi lever i samma värld nu som på 1700-talet. Stort är bra! Större producerar mer 2 Folkmängdstorlek

Antal långtidssjukskrivna är fler i mindre regioner Regeringens nettoinkomster: Större regioner skickar mer pengar till staten (netto). Att stort är bra, är inget nytt! Urbanisering (1870-1960) Bilburen regionförstoring (1950-nu) Tågburen regionförstoring (1990-?) IT? (Visas OH-bild) Funktionell urbanisering 1870-2005 Grad av funktionell urbanisering Tåg? Bilen Urbanisering = nåbarhetsskapande Bilen = en tillåtande regionförstoring Tåget som en krävande regionförstoring CO 2 1870 2005 Bilen kommer inte att kunna användas som den gör idag, i och med koldioxid utsläppen. Vi måste anpassa oss till tågets logik = krävande 3

Nationen måste ta tag i detta Varför är det extra viktigt nu? Urbaniseringen kräver det Stora regioner har fördelar vad gäller innovationer Det är frågan om en ny ekonomisk geografi (nämner Börje Johansson i Jönköping) Regionernas plats i en uppsnabbad produktionscykel Andel av Sveriges totala konkurrensutsatta produkter Kina Måste upp i volym snabbt Tidigt riskkapitaltänkande Stockholm Bengtfors Nytt Innovationer Produkter Produktion Gammalt Standardiserad Kopierbart OBS! Kopplingen till regionförstoring; Om det är så att det är i regioner som Stockholm som produktivitet, innovationer, etc är som störst. Då är det dessa regioner vi måste vara rädda om. Ex. Stockholm bara ökar Andel av total folkmängd 1970 2000 Detta är inget nytt! 4

(Visar OH-bild) Regionförstoring är ett tecken på att vi för närvarande går tillbaka till början Den offentliga sektorn. Political basic! Gör det man ska göra bra. Politiken måste bli företagsinriktad: Klusterpolitik ; Den offentliga sektorn försöker Hjälpa företagssektorn Det vi sysslar med nu bör vi nog göra Samband Vadå? Inte Att utnyttja regionförstoringen Reg.utv. Infra Snarare R I R Men bäst I RUP-termer; som man bör tänka i!! Större region men lika dålig Rationalisera kommunal service Bebyggelsen anpassas Utbud av högre utbildad specialisering Etc Alla funktioner måste ligga på rätt ställe! Framtida modell RUP RTP Reg. Infra. Etc Vem håller i detta? Regionala organ bör göra det! 5

Det behövs mer än RUP: Regionförstoring bryter definitionsmässigt administrativa gränser Kommunerna är inte funktionella för människorna Funktionella och administrativa regioner Missmatchning! Stråk är funktionella men har ingen politisk organisation Det är därför vi är här idag Ni behöver planera för en funktionell region som (ännu) inte finns Ytans politik har många intressen = Kommunpolitiken Det kommer att misslyckas om man inte förstår att man är beroende av väldigt många olika länkar Split-vision Från RUP-uppdraget, (13 verk) för detaljerad verklighet Varning! Allt för långtgående samordning resulterar i paralysi 522 statliga organisationer 1 C 21 central org. 290 kommuner Slutsats: Fokusera kring några få stora strukturskapande frågor, ex Ostlänken Vi har problem med regeringen 1. Statliga verk kan själva inte samordna det går inte 2. Regerinen måste veta vad den vill gällande regional utveckling 3. Nationell strategi för regional utveckling tycker regeringen är bra 4. Regeringen menar att de inte har resurser för ett sådant stort projekt 5. 6. Jtr DATAR Förslag i RUP-rapport: Regeringen bör identifiera RUP-uppdrag deltagarna är mycket pressade 6

Slutsatser för Ostlänken: Särskild förhandlingsman ska dra på resurser i relvanta verk (vilket förutsätter explicita uppdrag) Slutprodukt: Ett plankontrakt som anger VAD VEM åtar sig att göra VAR och NÄR. Kritik! Vägen till ett sådant kontrakt är inte att reflektera över trender utan snarare att inventera vad man kan bidra med. Vi talar om de storskaliga investeringarna. Det är bättre funktion i delarna som ger störst effekt?! Samband mellan tid och kontaktintensitet Här får man störst effekt 15 min. 60 min. Diskussion: Sandström: Angående plankontrakt ; Vi är på väg in i den fasen, plus hemläxorna till kommunerna. Oscarsson: Många måste dra ett strå till stacken. Det finns ett bekymmer i sammanhanget: Processen blir långt utdragen p g a att regeringen inte kan beställa uppdrag. Åhörare: Sverige är för glest för att järnvägen skulle fungera eller? Oscarsson: Om bebyggelsestrukturen har något värde. Då måste vi stärka det! T ex Botniabanan; han var positivt inställd till detta. Det läggs ned enorma pengar på Norrland. Invånarna i Sverige är otroligt få. Vi måste investera mer just p g a Landets glesa struktur. Ska planera samhället efter det vi har brist på; Se på Holland: De har brist på mark och de har kommit att bli jätte duktiga just på markplanering. Små regioner är egentligen inte särskilt bra: Matchningen indvid och arbete är dålig i små regioner. Paradoxalt eftersom politiken delvis säger tvärtom. Åhörare: Det låter som om det bara är Stockholm som gäller, när det handlar om regionförstoring. Oscarsson: Vi har kommit fram till att 70% bor i närheten av Sveriges stora regioner. Dock ett 7

problem. Vi skickar pengar till de små regionerna. Detta är ok, så länge det inte ökar. Samhällsanalyser och infrastrukturplanering Erfarenheter från Ostlänken och Götalandsbanan Anders Lundberg, Banverket Banverket (BV) är en myndighet som har ett sektoransvar Talade om de trafikpolitiska målen, Var BV står idag gällande Ostlänken BV ska göra en samhällsanalys Projektplan 2006-2007 Genomföra en samhällsanalys med sikte på hela resan Samhällsanalysen ska utgå ifrån regionens handlingsprogram Samhällsanalys av icke kvantifierbara effekter Föra ett brett resonemang med utgångspunkt från trafik-, miljö- och samhällspolitiska mål Nationalekonomiska modellanalyser Metodutveckling med utgångspunkt från ett konkret handlingsprogram som utvecklas i samverkan mellan näringsliv och samhälle Det handlar om åtgärder som ska ge effekter = handlingsprogrammet BV befinner sig i en metodutvecklingsfas. 8

Mål för transportpolitiken Ett tillgängligt transportsystem En hög transportkvalitet En säker trafik En god miljö En positiv regional utveckling Ett jämställt transportsystem BV måste verifiera de transportpolitiska målen. Effekter av transportpolitiken Positiv regional utveckling: Satsningar på järnvägstrafik innebär ökade möjligheter att skapa större, samverkande regioner med en ökad differentiering av arbetsmarknaden. Vilket skapar utrymme för ekonomisk utveckling av näringslivet samtidigt som social och ekonomisk välfärd ökar för individerna. Positiv regional utveckling = positiv nationell utveckling. Ostlänkens samhällsnytta Internationellt: Nationellt: Regionalt: Nyckelprojekt i EU:s hållbara transportsystem Skapar Sveriges Kunskapsaxel med internationell konkurrenskraft Skapar landets största lokala arbetsmarknadsregion (2,5 miljoner invånare) Dessa är viktiga för BV. 9

Södra Sverige blir mindre i Vision 2030 Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen knyts ihop med Mälardalen Restiden minskar för orter mellan Stockholm-Göteborg via Jönköping Restiden minskar för orter mellan Stockholm- Malmö (-Köpenhamn) Anders Lundberg 2005-11-11 Det handlar nu om att lägga ut 200 stora tätorter som ska förbindas med varandra. Detta med hjälp av höga hastigheter. Nätet ska hänga samman med det europeiska nätet. Större region Östergötland-Södermanland-Mälardalen Kortare restider, tätare turer, snabbare byten Större valmöjligheter för boende Större arbetsmarknad och bättre studiemöjligheter Ökad framkomlighet för gods- /persontrafik Anders Lundberg 2005-11-11 Det kan inte bli bättre än så här! Fördelning av boende Prognos år 2020 10

Fördelning av Arbetsplatser Prognos år 2020 Bättre kommunikation Regionförstoring = = Ekonomisk integration Bättre matchning på arbetsmarknaden Större variation på olika marknader Mer robust arbetsmarknad Sveriges Kunskapsaxel kan utvecklas med nära och täta kontakter Längs Sveriges Kunskapsaxel (Uppsala Stockholm Linköping) finns: 40% av alla studenter vid lärosäten med forskarutbildning 40% av alla examina för högskolestudier > 3 år 40-50% av investeringar i privat FoU 7 av östra Sveriges 11 vetenskapsparker 15 av Vinnova/STEMs 28 nationella kompetenscentra Detta är mycket viktigt för denna region. 11

Hela Resan Planera och överväga val av färdmedel Köpa och erhålla bekräftelse Anslutningsresa Trafikbyte Tågresa på Ostlänken Trafikbyte Anslutningsresa Detta är viktigt för BV metodarbete. Färdmedelsvalet är väldigt känsligt. Anslutningsresa 20 35 % går till och från knutpunkterna Cykel Bil Kollektiva färdmedel Många går till och från station. Men tillgängligheten kan slå fel, som t ex i Linköping, där man kan få stå och vänta i 3 min. vid ett övergångställe precis när man har lämnat resecentrum. Det är inte ok! Dumt att ha bussstation nära stationen, det tar upp mycket värdefull mark. Viktigt att vi tänker kring hur vi arbetar med knutpunkterna. Tågresan Bekvämt, tyst, tryggt och utan stress Läsa, jobba, sova, prata eller tänka Tätare avgångar Fler destinationer Betydligt kortare restider

Mätbara faktorer Utbudet Ostlänken/Götalandsbanan Nytt trafikutbud har tagits fram i flera steg Marknadsanalys Vilka marknader finns utmed korridoren och vilka trafiksystem behövs för att tillgodose dessa marknader? Konkurrensanalys Vilka resmöjligheter finns med övriga färdmedel och vilka krav måste ställas för att tåget blir konkurrenskraftigt? Trafikförslag och trafikprognoskörning Vilka slutsatser kan man dra från den första prognoskörningen och hur förändrar vi utbudet? Taxesystem Ett helt nytt trafiksystem och nya resmöjligheter skapas. Vilket taxesystem medger konkretisering av dessa resmöjligheter samt optimering av resurser och intäkter? Taxesystemet är en mycket viktig fråga. Länstaxan måste brytas. Måste integrera trafikssystemet och taxerna. Det är ert bord, sade Lundberg och vände sig till åhörarna. 15 olika typ förbindelser har analyserats Utbudet Ostlänken/ Götalandsbanan 1 tim Stockholm Flemingsberg Riktlinjer 1 tim Nyköping Skavsta Vagnhärad Södertälje Syd Norrköping 1 tim Linköping 1 tim Mjölby Jönköping Ulricehamn Borås Landvetter 2 tim 15 min Göteborg 13

Målet är att kunna arbetspendla mellan Östergötland och Stockholm. Nyköping Stockholm på 40 min. Utbudet Ostlänken/Götalandsbanan Marknad, nya resmöjligheter och trafiksystem Snabbtåg Långväga sällan resor (privat och affärsresor) för långa mellanmarknader och ändpunktsmarknader med konkurrenskraftiga restider IR-tåg Långväga sällan resor (privat och affärsresor) för mellanmarknader med konkurrenskraftiga restider Storregional arbetspendling Regionala tåg Arbetspendling samt tillgång till samhällsfunktioner på kortare avstånd SnabbaPendeltåg Skräddarsytt trafiksystem mellan Sörmland och Stockholm som utökar tillgänglighet till hela Stockholms län, arbetspendling Vi måste ha olika sorters tåg. Systemen ska samsas, vilket är mycket komplext. Det går inte att välja bort ett system. Trafikutbud år 2030 för Ostlänken/Götalandsbanan Trafikering snabbtåg och IR-tåg - Götalandsbanan 2030 Gävle C Snabbtåg IR-tåg Tierp Heldragna linjer: 1 dbt/maxtimme Strackade linjer: 0,5 dbt/maxtimme Göteborg C Landvetter Borås Ulricehamn Jönköping 3 Örebro C Kumla Hallsberg Motala Linköping C Norrköping C Skavsta Vagnhärad Uppsala Arlanda 16 Flem. Mjölby Tranås Aneby Nässjö Nyköping Södertälje Syd Alvesta 16 Köpenhamn Kastrup 3 Lund Malmö C Hässleholm Förekommer också: - Kust-till-kustpilen Eric Huot - 050916 Samhällsekonomin är känslig i ett nationellt perspektiv. Varning! Inte för mycket bypolitik i varje ort, det blir ingen bra samhällsnytta då. 14

Vagnhärad Järna Trafikutbud Ostlänken i Östergötland 2030 Regional Trafik i Östergötlan - Götalandsbanan 2030 Regionaltåg Pendeltåg En linje: Ett tågpar per maxtimme Mot Örebro Mot Västerås Motala Skänninge Vikingstad Malmslätt Linghem Mantorp Kimstad Åby Mjölby Kolmården Boxholm Tranås Linköping Norrköping Mot Jönköping Eric Huot - 050916 Trafikutbud Sörmland 2030 för Ostlänken Regional och storregional trafik i Sörmland Basutbud 2030 IR-tåg Snabbpendel En linje : ett tågpar per maxtimme Gävle C Tierp Uppsala Linköping C Norrköping C Skavsta flygplats 16 4 Arlanda Stockholm C Odenplan City Tum ba Årstaberg Älvs jö Flemingsberg Nyköping Södertälje Syd Södertälje Hanm Eric Huot - 050916 Vad betyder Ostlänken för pendlarna Fler tågavgångar Kortare restider Nya moderna tåg Moderna stationer med fler P-Platser, mm Fler pendlare kommer att ställa krav på bättre anslutande kollektivtrafik 15

Skillnad på- och avstigande hela Götalandsbanan Prel. Trafikprognos med modellberäkningsår 2010 Förändringar på- och avstigande på några stationer: Tjänsteresa från Kungsholmen i Stockholm (Kungsholmsgatan) till Östsam i Linköping (Snickaregatan) Utan OL Med OL Bil Gång till Centralen 8 min 8 min Bilresa Väntetid 5 min 5 min 135 min Tågresa Linköping C 99 min 61 min Gång Östsam min min Hela resan 2 tim 04 1 tim 26 2 tim 15 Hela resan (viktad) 2 tim 04 1 tim 26 2 tim 15 Pendlingsresa från Norrköping (Enebygatan) till Universitetssjukhuset i Linköping Utan OL Med OL Med bil Gång till Norrköping C/bil 5 min 5 min 1 min Marginal/Väntetid 4 min 6 min Tågresa 29 min 15 min Bilresa Byte-/Väntetid 5 min 5 min 40 min Buss 211 till US 9 min 9 min Gång arbetsplasten 3 min 3 min 4 min Hela resan 55 min 43 min 45 min Hela resan (viktad) 1 tim 04 58 min 45 min 16

Det är frågan om ett avancerat arbete för er (åhörarna). Särskilt gällande de kortare resorna. Det är fråga om en kedja av åtgärder. Nya funktionella knutpunkter Bästa lokalisering i staden: GIS modell vägleder Funktionskrav för resenärer, besökare och från tätortens innevånare Dimensionering x 3 Servicecenter istället för väntsal och biljettexpedition Trafikbyte vid knutpunkt 4-8 tågtrafiklinjer 10-20 busslinjer 2-4 P-platsområden 1 Hyrbils område Taxiområde 3-5 cykelbanor 4-10 gångstråk 10 000-30 000 passagerare per dag En stadsbyggnadsmässig utmaning! 17

Befolkning och sysselsättning per kommun Omvärldsanalys 2005-10 Folkmängd 2004 2010 2020 2030 2030 m Ostlänkseffekt Södertälje 80 405 83 300 88 300 92 700 92 700 Nyköping 49 575 51 900 55 400 58 000 59 200 Oxelösund 11 273 10 600 9 900 10 300 10 600 Trosa 10 627 10 800 11 200 100 600 Linköping 136 9 145 000 158 200 165 300 165 300 Norrköping 4 410 8 000 134 500 137 200 138 600 Mjölby 25 326 25 000 24 900 26 200 26 200 Förvärvsarbetande dagbefolkning 2003 2020 2030 2030 m Ostlänkseffekt Södertälje 42 6 46 300 47 800 47 800 Nyköping 21 000 24 400 25 200 25 900 Oxelösund 5 205 4 800 4 900 5 100 Trosa 3 521 3 900 4 000 4 100 Linköping 67 609 75 500 77 200 77 300 Norrköping 54 738 58 400 58 300 58 800 Mjölby 10 028 10 000 10 200 10 200 Framsynt stadsplanering måste till! Attraktiv stadsutbyggnad nära knutpunkten Funktionsomvandling av områdena nära stationen Bostäder Kontor för kontaktintensivt näringsliv Samverkan med centrumkärnan Nya tydliga Trafikstråk Fokuserad stadsplanering - tillgänglighet och förtätning Stadsutveckling - Maximal tillgänglighet mellan centrumkärna och resecentrum - Förtätning runt resecentrum Regionförstoring - Utjämning av obalanser - Handlingsprogram för regionförstoring 18

Kollektivtrafikstråk med prioritering och bekvämt byte Kollektivtrafikstråk med prioritering och bekvämt byte Kollektivtrafikstråk med prioritering och bekvämt byte 19

Kollektivtrafikstråk med prioritering och bekvämt byte Kollektivtrafikstråk med prioritering och bekvämt byte Samhällsplanering för en förbättrad tillgänglighet Nya funktionella knutpunkter Prioriterade tydliga attraktiva gångstråk Prioriterade cykelstråk och hubar Separerade och säkra bilstråk Prioriterade kollektivtrafikstråk Central attraktiv stadsutbyggnad på gångavstånd från knutpunkten 20

Samhällsplanering för en förbättrad tillgänglighet Tätort Knutpunkt med Central stads- Prioriterade Prioriterade Separata Prioriterade nya och bättre byggnad/när- och tydliga Cykelstråk och säkra kollektivfunktioner omr. utveckling gångstråk och Hubar bilstråk med trafikstråk/nät stora P-ytor Linköping Norrköping Mjölby Nyköping Södertälje Vagnhärad Skavsta Malmslätt Regionförstoring med Ostlänken Förutsättningar, drivkrafter och effekter? Per Sandström, Nyköping-Östgötalänken AB Christina Andersson, konsult Sandström: Det vi hört hittills, vi måste alla dra vårt strå till stacken! BV ser positivt på projektet. Vi måste göra vårt arbete bra, för att få in de icke-kvantifierbara effekterna. Syftet med seminarieupplägget är att det ska komma ut ett handlingsprogram Ju bättre underlag åt BV desto bättre! Vi kan inte planera med ryggarna utåt längre. Andersson: Talade om rapporten Regionförstoring Ostlänken Förutsättningar, drivkrafter och effekter som hon skrivit. Rapporten innehåller baskunskaper om stråket om funktionella samband, etc. Befolkning 2004 Sysselsättningsutveckling 2001-2020, 3 000 invånareökning i faktiska tal. LU utgör en viktig del i rapporten Brist och överskott på arbetskraft. Vård och omsorg nästan alla kommuner kommer ha brist på detta Arbetsmarknaden: Sammansättning av flera olika och stora arbetsmarknader = bättre rustad vid förändringar av olika slag Trafikutveckling 1993-2002 Personbiltrafiken har ökat mest In- och utpendling mellan och inom kommunen Arbetspendling 2003 21

Sandström: Vad är då den gemensamma nämnaren, när man studerat detta? = Arbetspendlingen För att förstå hur saker och ting fungerar ska man studera vad arbetspendlingen visar Det kan finnas en fara i att man inte har med tjänstependlingen. Följande faktorer talar för fortsatt regionförstoring oberoende av Ostlänken: Långsiktiga trender Förändringar av LA-regioner Landets största och 4:e största region Utveckling av LA-regioner det är detta regionförstoring handlar om Gäller även att hitta stödjepunkterna mellan storstäderna. Viktigt att få med dessa. Regionförstoring sker oavsett tåget, med hjälp av bilen. Intensitet i ekonomin; exemplifierar genom att titta på villapriser. Våra kommuner ligger i snitt högre än rikets. Löneutvecklingen finns mekanismer här som spelar in, som hänger samman med regionförstoring Markant kortare restider Ökad kapacitet på järnvägen Pendlingen ökar företag och människor rör sig mer Arbetspendlingen Kreativ massa. Måste ta vara på denna Ligger man nära Stockholm generar det trafik Sandström talade om: Storregional pendling (till Stockholm), mellanregional pendling, inomregional pendling Knutpunkter: Är fördelningspunkter, som är oerhört viktiga Kortaste restid från respektive kommuncentrum till Stockholm Vad händer då? Benägenheten att pendla kommer att öka Tjänstependling, 0 min. Här händer det mycket tidigt. Vad ska till för resecentrumen? Om branschstrukturen är lik Stockholms Då är det t ex arbetspendlarna som är viktigast För en ort nära Stockholm kan bostadsmarknaden t ex komma att bli allt viktigare 22

Stor region: Brist och överskott på arbetskraft Stockholm kommer att suga till sig arbetskraften. Hur påverkar Östergötlands arbetsmarknad av regionförstoring? Ex. Eskilstuna; förenklat sett: först hade de uruselt tåg, såsmåningom fick det ett bättre fungerande pendeltåg ledde till att pendlingen ökade, stor andel av ökningen kom från biltrafiken. Tåget var här tidsmässigt konkurrenskraftigt i jämförelse med bilen Vi har tänkt söka upp företrädare för näringslivet, offentlig sektor, etc. Vi måste få med dem, det kommer krävas eldsjälar. Tanken för seminarium 2 är att plocka in denna typ av kompetens; som ska brainstorma kring detta. Seminarieserien ska utmynna i ett handlingsprogram 23