Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011

Transkript

1 Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 En gemensam undersökning av tågresandet mellan sju län Mars 2012

2 Bakgrund Enligt den nya kollektivtrafiklagen, som gäller från den 1 januari 2012, ska det i varje län finnas en kollektivtrafikmyndighet som ansvarar för att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmen ska utgöra plattformen för utvecklingen av kollektivtrafiken i regionen och ska ske i samverkan med bland annat angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter. Programmen ska bland annat belysa kollektivtrafikens samhällsnytta inklusive effekter i form av kortare restider, lägre reskostnader, ökat resande etc. Något som ställer krav på bra statistikunderlag. Företrädare för de regionala aktörerna i Stockholmsregionen och länen runt omkring har genom Mälardalsrådet och En bättre sits-samarbetet efterfrågat bättre kunskap gällande resandet med kollektivtrafiken i regionen. Behov som nämnts omfattar exempelvis på- och avstigande på stationer, resenärens start- och målpunkt och typ av färdbevis. För att få en bättre bild har en samlad undersökning med trafikanträkningar och intervjuer gjorts under Denna rapport sammanfattar översiktligt de resultat som framkommit av trafikanträkningarna och intervjuerna. Möjlighet finns att ta fram fördjupat analysmaterial för respektive län. Beställare: SL Regionförbundet Uppsala län och Landstinget Uppsala län Landstinget Västmanland Länstrafiken Örebro och Regionförbundet Örebro Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Östsam Mälardalsrådet MÄLAB Trafikverket Konsulter: Markör och ÅF 2 (36)

3 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING METOD TOLKNING AV MARKNADSANDELAR I RESULTATEN RESULTAT PÅSTIGANDE PER STATION ANTAL RESOR PER DELSTRÄCKA HUVUDSAKLIGA BANDELAR/STRÅK PÅSTIGANDE PER STRÅK/BANDEL DE 15 STÖRSTA RESERELATIONERNA RESANDE ÖVER DYGNET TÅGRESANDETS MARKNADSANDEL TILL STOCKHOLMS LÄN RESANDET FRÅN ETT ANTAL STATIONER I MÄLARDALSREGIONEN RESANDET FRÅN ENKÖPING RESANDET FRÅN ESKILSTUNA RESANDET FRÅN GÄVLE RESANDET FRÅN KATRINEHOLM RESANDET FRÅN LINKÖPING RESANDET FRÅN NORRKÖPING RESANDET FRÅN NYKÖPING RESANDE FRÅN UPPSALA RESANDET FRÅN VÄSTERÅS RESANDET FRÅN ÖREBRO C JÄMFÖRELSER MED MÄTNING HÖSTEN FÖRTECKNING ÖVER DE STATIONER OCH TÅG SOM INGICK I UNDERSÖKNINGEN TABELLER MED SVARSANDELAR PER STATION OCH TOTALT (36)

4 1. Sammanfattning Nuvarande trafikhuvudmän har generellt bra statistik gällande resandet inom respektive län medan kunskapen om det länsgränsöverskridande resandet ofta är mer begränsat. För att få en bättre kunskap om det länsövergripande resandet har en undersökning av tågresandet genomförts under hösten Undersökningens syfte var att få ett bättre underlag för infrastrukturplanering och planering vid stationer/resecentrum. Den här rapporten redovisar resultat från undersökningen av tågresandet i Mälardalsregionen. Huvuddelen av tågresandet i Mälardalen ingår i studien. Vilka linjer som ingår finns i en bilaga i slutet. Genom undersökningen kan man se hur många som åker vart, när, varifrån resan startar, på vilken biljett man reser, ålder, kön m m. En vanlig vardag påbörjas ca resor från de 41 stationer som mätts i Mälardalen. År 2006 gjordes en liknande mätning då 28 stationer mättes med en något annorlunda inriktning på vilka tåg som skulle vara med. Vid de 12 stationer där exakt samma trafik mättes var det nästan exakt lika många resor (9500) år 2011 som år Totalt är 4 av 5 som reser i åldern år. Hälften är kvinnor och hälften män. Avrundat kan man säga att 1/3 av resorna görs dagligen/nästan dagligen, 1/3 görs någon/några gånger i veckan eller någon/några gånger i månaden och 1/3 görs mer sällan än så. Vanligaste sättet att ta sig till stationen är till fots, 33 %. 19 % åker bil till stationen sett över alla stationer. Enkelbiljett är det vanligaste färdbeviset för resan, 56 %. 30 % har månadskort och ett par procent har årskort. Om man ser totalt över hela dygnet så är det vanligaste målärendet med resan till bostaden 45 % och därefter till arbetet med 33 %. För startärende så är det motsvarande förhållande 46 % från bostaden och 29 % från arbetet. Ungefär 15 % är fritidsresor. I slutet av rapporten finns tabeller för samtliga frågor med en redovisning av svarsandelar på station och totalt. En annan del av analysen är att ta fram vilken marknadsandel tåget har avseende arbetspendling i olika resrelationer. För att kunna följa utvecklingen av resandet, kunna sätta upp mål och utveckla trafiksituationen i Mälardalen med balanserade marknadsandelar mellan trafikslag så fungerar resultaten i undersökningen som ett utmärkt kunskapsunderlag och verktyg. De här resultaten går även i linje med Svensk kollektivtrafiks ambitioner att kunna mäta och följa upp marknadsandelar för kollektivtrafiken genom att ha en samlad statistik. Framtagande av marknadsandelar är genomförda genom att jämföra resultat från ÅF/Markörs mätning med statistik från SCB. 2. Metod Undersökningen genomfördes med räkningar av på- och avstigande resenärer på samtliga avgångar samt intervjuer med påstigande på totalt 41 stationer i Mälardalen. Över intervjuer finns som underlag i studien. Intervjuerna och räkningarna genomfördes vardagar (måndag-torsdag) i bägge riktningar på samtliga stationer utom i Linköping (endast norrgående riktning) och i Gävle (endast södergående riktning). Fältarbetet gjordes huvudsakligen under veckorna 36 till 43 med en del ommätningar i veckorna 46 och 47. I slutet av denna rapport finns en förteckning som redovisar vilka stationer och tåg som ingick i studien. För att spegla det verkliga antalet resenärer tilldelas varje intervju en vikt. Vikterna baseras på de räkningar som genomförts på varje station. 4 (36)

5 2.1. Tolkning av marknadsandelar i resultaten Marknadsandelarna i rapporten är beräknade med utgångspunkt från arbetspendlingen med tåg (de som ingår i studien) i relation till befintlig arbetspendlingsstatistik. I diagrammet som följer kan man se hur stor andel av pendlingsresandet som genomförs med tåg till Stockholm. Även könsfördelningen kommenteras med olika marknadsandelar. Källan för uppgifter om den totala volymen arbetspendling är 2010 års värden på kommunnivå från SCB, RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). Statistiken visar relationer mellan bostadsställe och arbetsställe. Självklart ingår i denna statistik även de som är sjuka, de som distansarbetar etc. Vid en jämförelse blir andelarna för den här undersökningen något undervärderade. En vanlig dag är ju några sjuka, några arbetar hemma etc. Man kan säga att andelarna är beräknade mot potentiell (teoretisk) arbetspendling, dvs i verkligheten är arbetspendlingen något lägre. För att få bättre precision/värden i den faktiska volymen arbetspendling så har vi värderat ned totalvolymerna med följande antagande om resfrekvensen: Resfrekvensen påverkas bland annat av avståndet till arbetsstället. Principen är att ju längre bort från arbetsstället du bor desto mindre frekvent är pendlingen, dvs färre reser varje dag. För att kunna minska volymen med det här antagandet krävs att man beräknar en faktor för varje reserelation. En Resfrekvensfaktor tas fram genom beräkningar utifrån frågan Hur ofta reser du med det här tåget?. Observera att resfrekvens för tåg inte behöver vara detsamma som för bil men i det här antagandet likställs resfrekvens oavsett färdmedel. Inte minst viktig blir faktorn när man vill titta på andelen tågresande för män och kvinnor. Bland annat deltidsarbetar kvinnor i högre utsträckning än män och gör därför färre resor till och från arbetet. 5 (36)

6 3. Resultat 3.1. Påstigande per station I kartbilden ovan visas antalet resenärer som staplar vid några av de räknade stationerna. Stockholm är klart största med knappt påstigande. Därefter följer Uppsala, Västerås, Eskilstuna, Norrköping, Katrineholm och Örebro. I dessa siffror görs ingen skillnad på de som påbörjar sin tågresa här 6 (36)

7 och de som byter tåg. Katrineholm och Örebro är ungefär jämnstora i antalet påstigande, men i Katrineholm sker många byten mellan tåg medan resenärerna i Örebro företrädesvis startar sin järnvägsresa här. Nedan visas också stationerna i ett diagram. I Heby, Morgongåva, Tierp, Hälleforsnäs, Ransta och Kolmården stiger det på färre än 100 personer en vanlig vardag. Observera att det är resandet inom Mälardalen på de TIM-tåg som redovisas enligt de kriterier som finns under rubrik 11. T.ex. har stationerna i Uppsala, Örebro län och Västmanlands län samt Östgötastäderna betydligt fler resande totalt då Uppendelns, Tåg i Bergslagens respektive Östgötapendelns resande läggs till. 7 (36)

8 3.2. Antal resor per delsträcka I denna kartbild redovisas antal resande (dubbelriktade) på respektive bandel. Resandet kan både utläsas ur linjens tjocklek och den text som är kopplad till bandelen. De mest belastade sträckorna är Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala samt Stambanan mellan Stockholm och Södertälje. Lägst belastning finns i Svealandsbanans västligaste del mellan Valskog och Kungsör. 8 (36)

9 3.3. Huvudsakliga bandelar/stråk I kartan ovan redovisas ett antal bandelar / stråk som data delats upp i. Uppdelningen är till viss del godtycklig. Exempelvis har tågen mellan Gävle och Linköping delats i Stockholm och bildar därmed två bandelar. 9 (36)

10 3.4. Påstigande per stråk/bandel Staplarna visar hur många påstigande det är per stråk/bandel. Färgerna relaterar till kartan på föregående sida. Uppsalapendeln och Mälarbanan har klart flest resenärer. Man ska dock ha med sig att alla tåg inte är räknade, t.ex. X2000-tågen Stockholm-Göteborg De 15 största Reserelationerna Stockholm Uppsala i bägge riktningar är den klart största reserelationen i regionen. Intressant att notera är att andelen som reser Stockholm Västerås är betydligt lägre än andelen Västerås Stockholm. Detta kan eventuellt förklaras av snedvridning p g a mätperiodens dagar(måndag-torsdag, helgpendling kommer inte med), att man reser med annat färdmedel tillbaka eller att man åker en annan sträcka tillbaka från Stockholm till Västerås etc. Stockholm C Uppsala C 6516 Uppsala C Stockholm C 5920 Västerås Stockholm C 2035 Stockholm C Västerås 1352 Eskilstuna Stockholm C 1143 Stockholm C Eskilstuna 990 Norrköping Stockholm C 750 Linköping Stockholm C 742 Stockholm C Linköping 725 Knivsta Stockholm C 717 Enköping Stockholm C 591 Stockholm C Örebro C 590 Nyköping Stockholm C 547 Strängnäs Stockholm C 542 Stockholm C Enköping (36)

11 3.6. Resande över dygnet På Av Diagrammet ovan visar när tågresorna görs. Dygnet är här indelat i halvtimmar och antalet resande syns på Y-axeln till vänster. Tre saker kan vara värda att nämna. Det finns två pikar i diagrammet som sammanfaller med normal arbetspendling Morgonpiken är något spetsigare och högre medan eftermiddagspiken är lite mer utspridd Avstigandekurvan ligger ca en timme förskjuten från påstigandekurvan vilket ger den genomsnittliga restiden Att kurvorna ser hackiga ut framförallt i lågtrafik beror på att det slumpar sig så att flera större tågavgångar faller inom samma halvtimme. Skulle diagrammet göras i större intervall (en timme) försvinner hacken men då tappas mycket av poängen i pikarna. Görs det i mindre intervall blir pikarna bättre redovisade men hackigheten ännu tydligare. Halvtimmesintervall får i detta fall vara en kompromisslösning. 11 (36)

12 4. Tågresandets marknadsandel till Stockholms län Övrig potentiell pendling Tåg (som ingår i studien) Diagrammet ovan visar att andelen arbetspendling med tåg till Stockholms län är störst från Örebro, Linköping och Gävle och lägst från Enköping. Det är betydligt fler antalsmässigt som pendlar till Stockholms län under en vardag (c a ) än från Stockholms län (c a ).De städer som har en markering (*) saknar värden från pendling med X2000-tåg på sträckan. Sannolikt består marknadsandelarna för övrig potentiell pendling i huvudsak av bilresande. Endast på de orter där busstrafik förekommer kan ju pendling med buss förekomma. Källan för uppgifter om den totala volymen arbetspendling är 2010 års värden på kommunnivå från SCB, RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). Statistiken visar relationer mellan bostadsställe och arbetsställe. Självklart ingår i denna statistik även de som är sjuka, de som distansarbetar etc. Vid en jämförelse blir andelarna för den här undersökningen något undervärderade. En vanlig dag är ju några sjuka, några arbetar hemma etc. Man kan säga att andelarna är beräknade mot potentiell (teoretisk) arbetspendling, dvs i verkligheten är arbetspendlingen något lägre. Se vidare resonemang till beräkningar under punkt 3. Tolkning av marknadsandelar. När man studerar skillnader mellan kvinnor och män kan man konstatera att det är större andel av kvinnorna som reser med tåg i jämförelse med männen. Andelarna varierar från de olika orterna. Från nästan samtliga orter är andelen kvinnor högre än andelen män. Resor från Norrköping har ett 12 (36)

13 mer jämställt resande än övriga. Som exempel kan nämnas att från Eskilstuna pendlar 25 % av männen med tåg medan det är 60 % av kvinnorna som tågpendlar. Från Norrköping är det 43 % av männen som pendlar med tåg och 47 % av kvinnorna. 13 (36)

14 5. Resandet från ett antal stationer i Mälardalsregionen 5.1. Resandet från Enköping Utav de som reser från Enköpings station över hela dagen och kvällen så ska bland annat 55 % till Stockholm, 15 % till Västerås, 8 % till Sundbyberg och 7 % till Örebro. Lika många män som kvinnor reser från stationen en vardag. 45 % av resorna genomförs dagligen och var fjärde är en mer sällan resa. 34 % av de resande reser på månadskort. 300 Resande Enköping över dygnet Påstigande Avstigande 14 (36)

15 5.2. Resandet från Eskilstuna Utav de som reser från Eskilstuna station över hela dagen och kvällen så ska ca 41 % till Stockholm, 11 % ska till Strängnäs, 7 % till Västerås, 4 % till Örebro, 4 % till Kungsör och 4 % till Katrineholm. Resten 29 % fördelar sig till 61 andra destinationer. Totalt görs knappt resor från stationen en vardag. 45 % av resorna genomförs dagligen och var fjärde är en mer sällan resa. Hälften av resorna görs med enkelbiljett och ca 4 av 10 har månadskort. Resande Eskilstuna över dygnet Påstigande Avstigande 15 (36)

16 5.3. Resandet från Gävle Utav de som reser från Gävle station över hela dagen och kvällen så ska 40 % till Stockholm, 23 % ska till Uppsala C, 13 % ska till Arlanda. Resten 24 % fördelar sig till 19 andra destinationer. Medelåldern på de som reser är 38 år. Den vanligaste resan genomförs av en man som åker bil till stationen. Han köper en enkelbiljett, ska till arbetet och gör resan mer sällan. Observera att inga uppgifter om resande med tåg norrut finns med i studien. Resande Gävle över dygnet Påstigande Avstigande 16 (36)

17 5.4. Resandet från Katrineholm Utav de som reser från Katrineholms station över hela dagen och kvällen så ska 20 % till Norrköping, 18 % ska till Stockholm, 13 % ska till Eskilstuna, 8 % till Linköping, 7 % till Flen, 6 % till Södertälje Syd. Resten 28 % fördelar sig till 44 andra destinationer. Större andel kvinnor (53 %) än män (47%) reser från stationen en vardag. 36 % av resorna genomförs dagligen och var tredje är en mer sällan resa. Över hälften 55 % av de resande reser på enkelbiljett. Resande Katrineholm över dygnet Påstigande Avstigande 17 (36)

18 5.5. Resandet från Linköping Utav de som reser från Linköpings station över hela dagen och kvällen så ska ca 59 % till Stockholm, 9 % ska till Arlanda, 5 % till Uppsala C, 3 % till Göteborg och 3 % till Sundsvall. Lika många män som kvinnor reser från stationen en vardag. Endast 5 % av resorna genomförs dagligen och 4 av 5 resor är sällanresor. 9 av 10 av de resande reser på enkelbiljett. Observera att inget resande med tåg söderut finns med i studien. Resande Linköping över dygnet Påstigande Avstigande 18 (36)

19 5.6. Resandet från Norrköping Utav de som reser från Norrköpings station över hela dagen och kvällen så ska ca 32 % till Stockholm, 14 % ska till Katrineholm, 8 % till Arlanda, 6 % till Malmö C, 4 % till Göteborg C och 3 % till Nyköping. Större andel män (52%) än kvinnor (48%) reser från stationen en vardag. Nästan en fjärdedel (23%) % av resorna genomförs dagligen. 18 % av de resande reser på månadskort och 72 % på enkelbiljett. Resande Norrköping över dygnet Påstigande Avstigande 19 (36)

20 5.7. Resandet från Nyköping Utav de som reser från Nyköpings station över hela dagen och kvällen så ska 51 % till Stockholm, 13 % ska till Norrköping, 6 % till Flemingsberg, 5 % till Södertälje Syd, 4 % till Linköping och 3 % till Göteborg C. Mindre andel män (47%) än kvinnor (53%) reser från stationen en vardag. 1/3 av resorna genomförs dagligen och 1/3 är en mer sällan resa. 30 % av de resande reser på månadskort. Resande Nyköping över dygnet Påstigande Avstigande 20 (36)

21 5.8. Resande från Uppsala Utav de som reser från Uppsala C över hela dagen och kvällen så ska bland annat 71 % till Stockholm, 5 % ska till Märsta, 3 % till Gävle, 3 % till Arlanda och 2 % till Sala. Medelåldern på de som reser är 39 år. Den vanligaste resan genomförs av en man eller kvinna som går till stationen. Han/hon åker på ett månadskort eller en enkelbiljett, pendlar mellan hem och arbete och gör resan nästan dagligen. Resande Uppsala över dygnet Påstigande Avstigande 21 (36)

22 5.9. Resandet från Västerås Utav de som reser från Västerås station före kl på morgonen så ska ca 60 % till Stockholm, 15 % ska till Sundbyberg, 8 % till Eskilstuna, 3 % till Örebro, 2 % till Arboga, 2 % till Köping och 2 % till Sala. Resten 8 % fördelar sig till 20 andra destinationer. Om man ser över hela dagen och kvällen så tar sig 1av 5 till stationen med bil, 1 av 4 kommer med buss, 1 av 10 cyklar och 4 av 10 går till stationen. 95 % av de som kommer till stationen är i åldrarna år. Resande Västerås över dygnet Påstigande Avstigande 22 (36)

23 5.10. Resandet från Örebro C Utav de som reser från Örebro C över hela dagen och kvällen så ska ca 34 % till Stockholm, 11 % till Västerås, 8 % till Göteborg C, 5 % till Arboga, 5 % Köping, 5 % Sundbyberg och 4 % till Eskilstuna. Mindre andel män (47%) än kvinnor (53%) reser från stationen en vardag. 26 % av resorna genomförs dagligen och 35 % är en mer sällan resa. 23 % av de resande reser på månadskort medan 65 % har enkelbiljett. Resande Örebro C över dygnet Påstigande Avstigande 23 (36)

24 Kommentar Kvot Diff Mätt samma Mätt båda åren Hösten 2011 Hösten 2006 Station 6. Jämförelser med mätning hösten 2006 Arboga JA JA % Arlanda C JA NEJ Upptåget mättes inte 2011 Bålsta JA JA % Enköping JA JA % Eskilstuna JA JA % Flemingsberg JA NEJ X2000 Göteborg mättes inte 2011 Flen JA NEJ X2000 Göteborg mättes inte 2011 Frövi 133 NEJ Gnesta 131 NEJ Gävle 866 NEJ Hallsberg JA NEJ X2000 Göteborg och Tåg i Bergslagen mättes inte 2011 Heby 13 NEJ Hälleforsnäs 41 NEJ Katrineholm JA NEJ X2000 Göteborg mättes inte 2011 Knivsta NEJ NEJ Upptåget mättes inte 2011 Kolbäck 113 NEJ Kolmården 89 NEJ Kumla JA NEJ Tåg i Bergslagen mättes inte 2011 Kungsör JA JA % Kvicksund 293 NEJ Köping JA JA % Laxå JA NEJ X2000 Göteborg och Tåg i Bergslagen mättes inte 2011 Linköping 1273 NEJ Läggesta JA JA % Morgongåva 24 NEJ Märsta JA JA % Norrköping 2403 NEJ Nykvarn JA JA % Nyköping 1083 NEJ Ransta 61 NEJ Sala 1000 NEJ Stockholm C JA NEJ X2000 Göteborg och Sundsvall mättes inte 2011 Strängnäs JA JA % Sundbyberg JA JA % Södertälje S JA NEJ X2000 Gbg mättes inte 2011, X2000 Malmö mättes inte Tierp 38 NEJ 2006 Uppl. Väsby 654 NEJ Uppsala JA NEJ Upptåget och X2000 mättes inte 2011 Vagnhärad 199 NEJ Vingåker JA JA % Västerås JA NEJ Tåg i Bergslagen mättes inte 2011 Örebro C JA NEJ Tåg i Bergslagen mättes inte 2011 Örebro södra JA NEJ Tåg i Bergslagen mättes inte 2011 I tabellen på föregående sida visas en jämförelse med de siffror som ÅF tog fram åt banverket på samma sätt hösten Mätmetoden var densamma och mätområdet ungefär detsamma. Däremot 24 (36)

25 skiljer det en hel del mellan de olika mätningarna när det gäller vilka tåg som räknats. Svealandsbanan, Mälarbanan och Uppsalapendeln har räknats exakt på samma sätt. I övrigt gäller att Uventågen räknades bara på de stora stationerna 2006, Nyköpingsbanan räknades inte 2006 X2000-tågen mot Göteborg räknades inte 2011 X200-tågen mot Malmö/Köpenhamn räknades inte 2006 Tåg i Bergslagen och Upptåget mättes inte 2011 Gävle och Tierp räknades inte 2006 Frövi räknades inte 2011 Av de stationer som räknats på samma sätt 2006 och 2011 kan följande sägas Hela stråket längs Svealandsbanan har minskat resande till 2011 Mälarbanans stationer Enköping, Bålsta och framförallt Sundbyberg har ökat resande Märsta och Flemingsberg har minskat resande Då totalt antal resande på de olika bandelana jämförs är tendensen densamma. Trafiken norr om Mälaren ökar medan trafik söder om Mälaren minskar. Ökningen på den norra sidan är relativt stor. Förutom ökningen på de ovan nämnda stationerna är det fler resande mellan Örebro och Arboga. Uppsalapendeln har ett något minskat resande. Jämförelser på övriga sträckor såsom Södertälje- Stockholm och Hallsberg-Örebro låter sig inte göras då urvalet av tåg inte är likadant här de två mätåren. 25 (36)

26 7. Förteckning över de stationer och tåg som ingick i undersökningen Station Arboga Arlanda C Bålsta Enköping Eskilstuna Flemingsberg Flen Gnesta Gävle Hallsberg Heby Hälleforsnäs Katrineholm Knivsta Kolbäck Kolmården Kumla Kungsör Kvicksund Köping Laxå Linköping Läggesta Morgongåva Märsta Norrköping Nykvarn Nyköping Ransta Sala Stockholm C Strängnäs Sundbyberg Södertälje Syd Tierp Uppsala C Vagnhärad Vingåker Västerås Örebro C Örebro S Tåg Ej X2000, Ej Upptåget Ej SL pendeltåg Ej SL-pendeltåg, ej X2000 mot Göteborg Ej SL pendeltåg Endast söderut, Ej X2000, Ej Upptåget, Ej X2000, Ej Tåg i Bergslagen, Ej Kinnekulletåg Ej X2000 mot Göteborg Ej upptåget Ej Tåg i Bergslagen, Ej Kinnekulletåg Ej Tåg i Bergslagen, Ej Kinnekulletåg Endast Norrut, ej Östgötapendeln Ej SL Pendeltåg Ej Östgötapendeln Ej X2000 mot Göteborg, Ej SL Pendeltåg Ej SL Pendeltåg Ej X2000 mot Göteborg, Ej SL Pendeltåg Ej Upptåget Ej X2000, Ej Upptåget Ej Tåg i Bergslagen Ej Tåg i Bergslagen, Ej Kinnekulletåg Ej Tåg i Bergslagen, Ej Kinnekulletåg Generellt gäller att 26 (36)

27 Nattågen har inte räknats Kinnekulletåg har inte räknats SL pendeltåg har inte räknats Arlanda Express har inte räknats Östgötatrafikens pendeltåg har inte räknats X2000 räknas endast för tågen i stråket Stockholm Östergötland Malmö, övriga X2000 räknas inte Veolia och andra tågoperatörers fjärrtåg räknas också (ska kunna särredovisas eftersom dessa tåg inte ingår i TiM) Ytterstationer räknas i alla riktningar om inte annat anges För Tåg i Bergslagen (TiB) och Upptåget finns (ATR) ombord på tågen för att räknas passagerare automatiskt. Dessa siffror räknas därför inte i fält. Dessutom är de inte kopplade till resvaneundersökningen och det går inte att göra könsbestämningar med dem. I de fall dessa områden berörs är de därför inte med i denna studie. Det är framförallt stationerna längs Upptågen (Arlanda, Knivsta, Uppsala, Tierp och Gävle) som påverkas av detta. Tåg i Bergslagen påverkar framförallt Västerås, men även några mindre stationer. 27 (36)

28 8. Tabeller med svarsandelar per station och totalt Plats för intervjun Kön Man Kvinna Total Rad % Rad % Rad % Arboga Arlanda Bålsta Enköping Eskilstuna Flemingsberg Flen Gnesta Gävle Hallsberg Heby Hälleforsnäs Katrineholm Knivsta Kolbäck Kolmården Kumla Kungsör Kvicksund Köping Laxå Linköping Läggesta Morgongåva Märsta Norrköping Nykvarn Nyköping Ransta Sala Stockholm C Strängnäs Sundbyberg Södertälje Syd Tierp Uppsala C Vagnhärad Vingåker Västerås Örebro C Örebro S Total (36)

29 Plats för intervjun Ålder - 17 år år år år 65- år Total Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Arboga Arlanda Bålsta Enköping Eskilstuna Flemingsberg Flen Gnesta Gävle Hallsberg Heby Hälleforsnäs Katrineholm Knivsta Kolbäck Kolmården Kumla Kungsör Kvicksund Köping Laxå Linköping Läggesta Morgongåva Märsta Norrköping Nykvarn Nyköping Ransta Sala Stockholm C Strängnäs Sundbyberg Södertälje Syd Tierp Uppsala C Vagnhärad Vingåker Västerås Örebro C Örebro S Total (36)

30 30 (36)

31 Hur ofta gör du den här resan? Plats för intervjun Dagligen/näst an dagligen Någon/några ggr i veckan Någon/några ggr i månaden Mer sällan Total Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Arboga Arlanda Bålsta Enköping Eskilstuna Flemingsberg Flen Gnesta Gävle Hallsberg Heby Hälleforsnäs Katrineholm Knivsta Kolbäck Kolmården Kumla Kungsör Kvicksund Köping Laxå Linköping Läggesta Morgongåva Märsta Norrköping Nykvarn Nyköping Ransta Sala Stockholm C Strängnäs Sundbyberg Södertälje Syd Tierp Uppsala C Vagnhärad Vingåker Västerås Örebro C Örebro S Total (36)

32 Plats för intervjun Vilket färdbevis använder du för den här resan? Månadskort Årskort Skolkort Enkelbiljett Annat 10-kort Total Andel % Andel % Andel % Andel % Andel % Andel % Andel % Arboga Arlanda Bålsta Enköping Eskilstuna Flemingsberg Flen Gnesta Gävle Hallsberg Heby Hälleforsnäs Katrineholm Knivsta Kolbäck Kolmården Kumla Kungsör Kvicksund Köping Laxå Linköping Läggesta Morgongåva Märsta Norrköping Nykvarn Nyköping Ransta Sala Stockholm C Strängnäs Sundbyberg Södertälje Syd Tierp Uppsala C Vagnhärad Vingåker Västerås Örebro C Örebro S Total (36)

33 Plats för intervjun Hur tog du dig till stationen? (Sista färdmedlet) Bil Buss Tåg Cykel Till fots T-bana Pendeltåg Spårvagn Moped MC Total Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Rad % Arboga Arlanda Bålsta Enköping Eskilstuna Flemingsberg Flen Gnesta Gävle Hallsberg Heby Hälleforsnäs Katrineholm Knivsta Kolbäck Kolmården Kumla Kungsör Kvicksund Köping Laxå Linköping Läggesta Morgongåva Märsta Norrköping Nykvarn Nyköping Ransta Sala Stockholm C Strängnäs Sundbyberg Södertälje Syd Tierp Uppsala C Vagnhärad Vingåker Västerås Örebro C Örebro S Total (36)