Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Förskolan Lilla Brännkärr 2015/2016

Relevanta dokument
Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Trollskogens förskola 2015/2016

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Diamantens förskola 2016/2017

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Diamantens förskola 2015/2016

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Gredelby förskola 2015/2016

Verksamhetsplan Duvans förskola

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Gredelby förskola 2016/2017

Tyck till om förskolans kvalitet!

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Gredelby förskola 2018/2019

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Diamantens förskola 2017/2018

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Lagga förskola verksamhetsplan

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Citronens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

2.1 Normer och värden

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Killingens förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kvalitetsredovisning

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Tärnans förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Alexanderskolan. Nacka kommun

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Tallbackens förskola

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Skutans förskola 2017/2018

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Kvalitet på Sallerups förskolor

Arbetsplan för Violen

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Verksamhetsplan för Västra Ängby förskola 2018/2019

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Kommentarer till kvalitetshjulet

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Transkript:

Systematisk verksamhetsplanering Verksamhetsplan för Förskolan Lilla Brännkärr 2015/2016

Tillämpning Verksamhetsplanen ger ett uttryck för hur enheten planerar sin verksamhet för läsåret. Rektor/ förskolechef omprövar verksamhetsplanen utifrån uppkomna resultat i t ex, egentillsyn, enkätresultat och likabehandlingsplan. Uppföljning, utvärdering och tillika analys av prioriterade områden utifrån verksamhetsplanen ska finnas tillgängligt i UNIKUM senast 31 januari. Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och skola utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman verksamhetens strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Systematik och dokumentation i skollagen - 4 kap. Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Grundläggande information om förskolan Antal barn, grupper, barn/grupp På förskolan vistas 41 barn totalt. 13 st respektive 28 barn. Den ena avdelningen är till ytan större och de 28 barnen som vistas där delas upp i tre mindre grupper under dagens olika aktiviteter. Förskolans 3-5 åringar har under läsåret ätit lunch i skolans matsal och kommer även att göra det under följande läsår. De yngre barnen vistas på den avdelningen som är mindre till ytan och kommer även dem delas in i mindre grupper utefter aktivitet. Andelen barn med annat modersmål än svenska Hur många barn finns det med annat modersmål? På förskolan finns det 5 barn med annat modersmål Vilka modersmål finns inom de olika verksamheterna? På förskolan finns det barn med serbiska samt engelska, ukrainska, isländska som modersmål. Beskriv på vilket sätt eleverna ska få stöd. Språksamtal ska erbjudas barn med annat modersmål Förskolan ska under året göra barnen nyfikna på andra modersmål i den dagliga verksamheten genom att läsa sagor, sjunga, ramsa och räkna på flera olika språk. Världskarta med olika länders flaggor sitter på väggen som kan leda in på olika samtalsämnen om olika språk, kulturer och länder. Förskolans miljö, inne och ute Beskriv förskolans inne och utemiljö. I innemiljön är respektive avdelning anpassad för de barn som vistas där. Förskolan förändrar kontinuerligt i innemiljön utefter barnens intressen och behov. I utemiljön har förskolan en tillrättalagd miljö med olika lekredskap såsom gungor, rutschkana, sandlåda mm. Utemiljön har en stor variation i utformning med både stigar, en hög kulle och gräsytor. Förändringar som ska genomföras under året. Pedagogerna ska utveckla sitt förhållningssätt till miljön som den tredje pedagogen. Inspiration till förändringsarbetet har hämtats från studiebesök och föreläsningar om reggio emilia-filosofin. Miljön ska inspirera och väcka barnens lust att utforska och upptäcka. Pedagogerna ska presentera olika material på ett tilltalande sätt. Materialet ska i större utsträckning vara ofärdigt där barnen själva provar olika lösningar och konstruktioner i sin lärandeprocess. Pedagogerna förändrar miljön för utmana barnen. Personal

På förskolan finns det 4 förskollärartjänster och 2 barnskötartjänster totalt 6.4 heltidstjänster. En av förskollärarna är arbetslagsledare. På avdelningen med 28 barn tjänstgör 3 förskollärare och 1 barnskötare och på avdelningen med 13 barn tjänstgör 1 förskollärare och 2 barnskötare. Alla pedagoger är behöriga förskollärare respektive barnskötare. Pedagogisk dokumentation NTA IKT-utbildning, 7,5 poäng 2 pedagoger 4 pedagoger 2 pedagog på förskolan Digitala små barn Strama, infektioner och hygien på förskolan All personal All personal Förskolan ska utveckla och höja kompetensen inom pedagogisk dokumentation, IT och NTA. Förskolechefens ledningsdeklaration Med utgångspunkt utifrån 2.7 Lpfö 98 rev. 2010 Frihet under ansvar Mellan mig och mina medarbetare ska det finna ett förtroende som bygger på prestigelöshet, tillit och tillgänglighet. Barnet / eleven i fokus Vi ska alltid verka och arbeta för varje barn och elevs bästa. Tidiga insatser ska känneteckna vår förskola och skola. Vi har ett synsätt vilket innebär att vi inte skuldbelägger barnet/eleven utan att vi tittar på oss själva och våra egna metoder och strategier för att nå högsta måluppfyllelse med varje enskilt barn och enskild elev. Att öppenhet kring resultat ökar förståelsen för den enskilda läraren att den ingår i ett sammanhang som är av betydelse för den enskilda elevens framgång. Att vara medveten om det beslut vi fattar eller jag som förskolechef/rektor fattar utifrån vår data påverkar framtiden för våra barn och elever och vår förskolas och skolas utveckling. Alla barn är allas barn Skapa en trygg arbetsplats En trygg miljö bygger på ödmjukhet, tydlighet och lyssnande. Trygghet är att skapa förståelse för sakernas sammanhang.

Att jag som ledare deltar i det vardagliga samtalet. En trygg miljö betyder att medarbetare tillåts och vågar komma med idéer och konstruktiv feedback. Att som ledare vara stormens öga. Vår arbetsmiljö ska präglas av en öppen kommunikation med tillåtande atmosfär där det är tillåtet att våga fråga och där vi ger respons till varandra i vardagen. För att få en trygg arbetsplats pratar vi med den det berör. Vi ska bemöta varandra med respekt. Kränkande behandling ska aldrig accepteras. Förståelsen att var och en är en del av varandras arbetsmiljö ska vara uttalad. Vår värdegrund genomsyrar hela verksamheten vilket innebär alla ska känna sig delaktiga och kunna påverka. Vi har en syn på verksamheten som genomsyras av att vilja utvecklas och prova nya saker. Inspirerande och utmanande ledare Jag vill att den verksamhet som jag ansvarar för genomsyras av engagemang, samarbete, tillåtande attityd och glädje. Att jag bidrar till att utveckla kollektivets kompetens genom att initiera och engagera medarbetarna i en aktiv reflektion av verksamheten. Genom ett nära ledarskap och ett undervisningsnära ledarskap utmanar jag alla pedagoger att tänka utanför boxen. Att jag som förskolechef/rektor följer upp förväntat resultat och ger konkret feedback till pedagogerna. Skapa förutsättningar för pedagogerna att reflektera och följa upp sina resultat av undervisningen. Att verka för att systematiskt kvalitets arbete blir en naturlig del och efterfrågad som ett stöd för utveckling av verksamheten. Att ta oss an vår försolas utvecklingig utifrån vad forskning säger för att nå hög måluppfyllelse. Min roll som rektor är att vara aktiv i att värdera och analysera de underlag som finns, initiera att metoder och läromedel kritiskt granskas och att lärarna blir nyfikna på att få en teorianknytning. Att hålla vår gemensamma pedagogiska helhetsidé levande genom att kommunicera den i mål och resultatdiskussioner. Enhetens prioriterade utvecklingsområden Beskriv förskolans övergripande mål för 2015 Utveckla användandet av digitala verktyg, NTA, pedagogisk dokumentation samt naturvetenskap och teknik. November 2015 och april 2016

Uppföljningar på avdelnings- och arbetsplatsmöten Yttersta ansvaret på arbetslagsledaren, men alla i arbetslaget är ansvariga. Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM Nämndens mål Beskriv hur förskolan arbetar för att uppfylla nämndens mål för 2015 samt det resultat som uppnåtts. Mål 1. Personaltätheten ska öka. (Övergripande mål för Utbildningsnämnd och Utbildningskontor) Mål 2. Sjukskrivningar hos personalen ska minska. Mål 2. Sjukskrivningar hos personalen ska minska. Friskvårdsombudet planerar och startar ett lokalt friskvårdsprojekt för all personal. Mål 2 april Förskolechef 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske utifrån förskolans värdegrund och uppdrag. - Grundläggande värden - Förståelse och medmänsklighet - Saklighet och allsidighet - Förskolans uppdrag Alla barn ska ha en rolig, trygg och lärorik förskolevistelse. December 2015 samt juni 2016 Använda oss av barnråd

Dela in barnen efter intressen Kompistema med empati och värdegrund Ha fokus på våra och läroplanens grundord; roligt, trygghet och lärorikt genom att erbjuda barnen många olika lustfyllda aktiviteter, verktyg, mötesforum, reflektionssamtal, skapa lugn och stillhet för eftertanke. Pedagogisk dokumentation utifrån analysscheman och multimedia Barnintervjuer Reflektionssamtal i arbetslaget Yttersta ansvaret på arbetslagsledaren, men alla i arbetslaget är ansvariga. 2.1 Normer och värden Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet normer och värden. Barnen ska vara medvetna om hur en bra kompis ska vara. Barnen ska ha fått verktyg i konflikthantering Pedagogerna kommer att starta upp ett kompistema med fokus på empati på höstterminen som sedan kommer genomsyra hela verksamheten under läsåret. Tätare återkoppling under terminen om vad vi har gjort under kompistemat tillsammans med barnen. Låta barnen titta på dokumentation och ha återkoppling och diskussioner kring vad de har lärt sig, hur tycker ni att vi ska gå vidare nu? November 2015 och maj 2016 Pedagogisk dokumentation utifrån analysschema och multimedia Barnintervjuer Reflektionssamtal i arbetslaget Yttersta ansvaret på arbetslagsledaren, men alla i arbetslaget är ansvariga. 2.2 Utveckling och lärande

Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet utveckling och lärande. Beskriv även hur ni planerar att arbeta med och följa upp barnens språkutveckling (På spåret). Språk Barnen ska ha kännedom om att det finns olika kulturer Barnen ska vara medvetna om att det finns olika språk Barnen ska ha vetskap om att det finns många olika traditioner På Spåret- materialet ska ha implementerats i arbetslaget En pedagog går på nätverksträffarna för flerspråkighet i förskolan. Tid avsättas för reflektionssamtal i arbetslaget hur vi ska komma vidare i detta arbete. Läsa litteratur på ämnet som arbetslaget sedan diskuterar tillsammans. Börja med små saker på förskolan för att komma in på rätt spår, t.ex. sånger, sagor, lekar, bilder Implementera materialet På spåret i arbetslaget. Oktober 2015 och april 2016 Pedagogisk dokumentation utifrån analysschema och multimedia Barnintervjuer Reflektionssamtal i arbetslaget Yttersta ansvaret på arbetslagsledaren, men alla i arbetslaget är ansvariga. NTA Barnen ska kunna urskilja teknik i vardagen Barnen ska få utforska hur enkel teknik fungerar Barnen ska få utforska, dokumentera och samtala om naturvetenskap Erbjuda barnen naturvetenskapliga experiment Använda NTA-lådorna som en inspirations- och materialbank Vistas i och undersöka naturen och ta med sig naturen in på förskolan för fortsatt undersökning Genom laborativa lärmiljöer låta barnen uppleva och utforska med sina olika sinnen, se,

lyssna, känna, lukta, smaka samt låta dem vara aktiva i experimenten. Se över lekmiljön för teknik och erbjuda varierat och inspirerande material Oktober 2015 och april 2016 Pedagogisk dokumentation utifrån analysschema och multimedia Barnintervjuer Reflektionssamtal i arbetslaget Yttersta ansvaret på arbetslagsledaren, men alla i arbetslaget är ansvariga. 2.3 Barns inflytande Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för att främja alla barns utveckling och lärande inom målområdet barns inflytande. Barnen ska kontinuerligt få möjlighet till flera tillfällen för reflektion kring tidigare genomförda aktiviteter Genomföra fler reflektionssamtal tillsammans med barnen, för att alla pedagoger ska bli bekväma med metoden samt diskutera och utvärdera det vid APT tillfällena. Pedagoger och barn tittar på dokumentation från tidigare aktiviteter. Vi diskuterar och analyser vad är det vi ser? Vad gör vi? Vad händer? utifrån dokumentationen. Pedagogen kommer med öppna frågor till barnen för att fördjupa analysprocessen. November 2015 och juni 2016 Pedagogisk dokumentation utifrån analysschema och multimedia Barnintervjuer Reflektionssamtal i arbetslaget Yttersta ansvaret på arbetslagsledaren, men alla i arbetslaget är ansvariga. 2.4 Förskola och hem

Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet förskola och hem. Vårdnadshavarna ska vara nöjda med verksamheten samt arbetslagets bemötande. Vi ska kontinuerligt diskutera vårt arbetssätt då vi möter nya barn samt deras föräldrar varje år. Fortsätta den dagliga nära kontakten med föräldrarna, bjuda in till föräldramöten, förskole/skolråd, utvecklingssamtal, extra möten vid behov, veckobrev samt övrig information/dokumentation. Ta del av och åtgärda synpunkter från föräldraenkät. Januari 2016 Föräldramöte Utvecklingssamtalen Dagliga kontakten med vårdnadshavare synpunkter/klagomål som vi tar emot Arbetslaget 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet. Barnen ska känna sig trygga i skolans lokaler och alla vuxna i byggnaden Samarbete vid olika traditioner under året med skolan. Att förskolan och skolan bjuder in varandra för att titta på olika utställningar, teatrar, lässtunder etc. samt fortsätta samarbeta med öppettider och under lov. På ett APT under våren När ska det utvärderas: December 2015 och maj 2016 Trygghetsronden

Gemensamt APT skola, förskola, fritidshem Arbetslaget 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet uppföljning, utvärdering och utveckling. Arbetslaget ska komma igång med arbetet med pedagogisk dokumentation Första avdelningsmötet på hösten ska pedagogerna diskutera pedagogisk dokumentation, vid vilka tillfällen vi ska använda oss av pedagogisk dokumentation och varför. (När, var, hur, varför) Pedagogerna ska hitta tid tillsammans att samtala, testa, utvärdera och analysera detta. Alla pedagoger ska känna sig trygga med arbetssättet och ta sitt ansvar att följa upp och utvärdera arbetet i den struktur som finns på förskolan. Oktober 2015, januari 2016, maj 2016 Observationer Analysscheman Reflektionssamtal Multimedia Yttersta ansvaret arbetslagsledaren, men alla i arbetslaget Jämställdhet mellan flickor och pojkar Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske för en ökad jämställdhet mellan flickor och pojkar. Alla barn ska bli erbjudna aktivitetet utifrån deras intresse Alla barn ska bli bemötta utifrån individ och inte kön Föra samtal med barnen, vilka erfarenheter de har kring olika livsvillkor, jämställdhetsfrågor och familjekonstellationer

Bemöta barnens tankar och frågor kring jämställdhet som uppstår i vardagen och vi utvecklar kontinuerligt miljön ur ett genusperspektiv, genom reflekterande arbetslag med fokus på lärmiljö Planera lärmiljön med ett varierat utbud av utklädningskläder utifrån ett genusperspektiv Väcka tankar hos barnen samt lyfta frågor kring ämnen som genus, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Observera miljön och barnen för att tillsammans kunna analysera och utveckla lekmiljöerna utifrån ett genusperspektiv Januari 2016 Barnintervjuer Pedagogisk dokumentation Arbetslaget Förebyggande arbete kring barns hälsa Beskriv med utgångspunkt utifrån, Allmänna råd för förskolan, förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske kring barns hälsa. Vårdnadshavarna ska ha fått kännedom om Knivsta Kommuns kostpolicy samt kommunens barn- och elevhälsoplan. Alla barn ska få möjlighet till vistelse utanför förskolans gård samt tid för aktiviter i skolans rörelserum Förskolan följer kommunens kostpolicy samt kommunens barn- och elevhälsoplan. Barnen ska få mycket vistelse utomhus på gården under sina dagar på förskolan. Förskolan ska erbjuda barnen vistelse utanför förskolans gård kontinuerligt. Förskolan ska utnyttja skolans rörelserum till rörelse, lek, dans och sång.

Januari 2016 Föräldramöte Skol/förskoleråd Pedagogisk dokumentation Multimedia Arbetslaget IKT Beskriv förskolans arbete med IKT. Barnen ska få möjlighet till användande av digitala verktyg i förskolans verksamhet Kompetensen ska höjas i arbetslaget Utveckla förskolans användanden av de digitala verktygen i förskolans vardag. Höja kompetensen ytterligare hos pedagogerna genom interna workshops, så de blir bekväma att använda dem tillsammans med barnen. Revidera den lokala handlingsplanen för arbetet med digitala verktyg i verksamheten Januari 2016 Barnintervjuer Pedagogisk dokumentation Multimedia Observationer Arbetslaget samt förskolechef Synpunkter och klagomål Synpunkts- och klagomålshantering Knivsta kommuns riktlinjer, antagen av kommunledningen december 2007.

Alla vårdnadshavarna ska vara nöjda med verksamheten samt med arbetslagets bemötande Bemöta personen så fort som möjligt. Informera förskolechef, arbetslagsledare och kollegor Erbjuda tid för samtal och diskussion och visa att förskolan vill ha en öppen och bra dialog. Januari 2016 Föräldramöte Daglig kontakt med vårdnadshavarna Utvecklingssamtal Arbetslaget