Referat från Infektionsläkarföreningens vårmöte Umeå 19-21/5
Nephropatia epidemica Tularemi Erfarenheter av infektioner fr Ryssland Probiotika
Nephropatia epidemica Therese Lindgren, ST/Doktorand Inst Klin mikrobiologi, Umeå Universitet
Nephropatia epidemica Puumala-virus (släkte Hantavirus och familj Bunyaviridae) Zoonos, reservoar skogssork Spridning via inhalation av damm som kontaminerats av virus (spillning, urin, saliv), ex vid höräfsning Ej smitta mellan människor
Nephropatia epidemica Epidemiologi Norrland gräns Dalälven Näst vanligaste virus-sjd i Norrland 20-75 fall/100 000 inv/år Seroprevalens 5-9 % i Norra Sve (16 % i riskgrupp ex lantbrukare) Cyklisk 3-4 år Antal fall varierar med antal skogssork Män drabbas oftare än kvinnor (55-67%) Sensommar-tidig vinter
Nephropatia epidemica Utbrott 2007 2195 fall (Sve) Sorkår, men ej värre än andra toppår Fler sorkar smittade? Klimat? Dec 06 milt, lite snö sorkar hum-område Dec-mars 250 fall/2 mån 2 döda 30% sjukhusvård Ffa smitta nära boende ex hämta ved, renovera, städa
HFRS Nephropatia epidemica Akut febril fas Hypotensiv fas Anurisk/oligurisk fas Polyurisk fas Konvalescensfas Symptom
Nephropatia epidemica Symptom Inkubationstid 2-6 v Feber Huvudvärk Buksmärta/ryggsmärta Dimsyn (övergående, ödem i ciliarkropp+lins) Blödningssymptom (1/3) ex näsblod, hematom Njurpåverkan med oliguri polyuri Luftvägssymptom Långdragen trötthet
Nephropatia epidemica Lab TPK CRP (100), LPK Krea ALAT/ASAT Proteinuri/hematuri Elstatusrubbning ex Na
Nephropatia epidemica Diagnostik U-sticka bra screening hos febril pat i endemiskt område Diagnos serologi (IgG, IgM) PCR finns Snabbtest finns
Nephropatia epidemica Behandling Smärtlindring Vätskebehandling Ev trombocyttransfusion Ev dialys (anuri) Sätt ut lm m njurpåv.
Nephropatia epidemica Efterförlopp Uppföljning tills krea normaliserats God prognos, risk: Trötthet Risk kronisk njurskada Risk hypertoni Risk tromboembolism
Nephropatia epidemica Råd Undvik direktkontakt m gnagare Undvik att inandas kontaminerat damm (ej dammsuga el torrsopa). Spraya och använd blöt trasa. Använd handskar Kratta efter regn Använd handskar vid hantering av avföring, döda sorkar el föremål där sorkar ofta befinner sig, ex ved. Ev andningsskydd (filterklass P2)
Nephropatia epidemica Diskussion Cytokinsvar i akut- resp konvalescens-fas Könsskillnad Varför drabbas män oftare än kvinnor? Exponering? Kvinnor mildare symptom? Skillnad i cytokinsvar? Hantavirus-RNA detektion i saliv Smitta hum-hum?
Tularemi Anders Johansson Docent, Infektionsläkare, Hygienläkare, Inst för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Tularemi Francisella tularensis F T supsp tularensis A hög mortalitet F T subsp holarctica B låg mortalitet Intracellulär (ex makrofager granulombildning) Zoonos, reservoar hare, smågnagare samt >100 däggdjur Smitta Bett av mygga, fästing Direktkontakt m smittat djur Inhalation av damm förorenat m sjuka djurs urin el avföring Intag av smittat vatten Kort period juli-aug
Tularemi Symptom Inkubationstid 1-10 d Ulceroglandulär (insektsbett, direktkontakt) Respiratorisk (inh damm) Orofaryngeal (dryck) Oculoglandulär Tyfoidal (oklar smittväg)
Tularemi Symptom Utslag 20% (vesikulopapulärt exantem, erytema nodosum, erytema multiforme) Komplikation Varbildningi i lymfkörtel (större risk ju senare beh)
Tularemi Diagnostik Serologi (parad) serokonversion 10-14 dygn PCR fr sår (fallbeskrivning fr lymfkörtelaspirat, konjunktivalsekret, respiratoriskt sekret) Odling. Labsmitta! Framtiden: Metabolomics, masspektrometri (detektion av sjukdomsspecifika metabola markörer i serum el urin (fr smittämne el immunsvar)
Tularemi Behandling Behandling 1. Kinolon ex Ciprofloxacin 10 d 2. Doxycyklin 200 mg/d minst 15 dygn (så att cellmedierade immunsvaret startas innan beh avslutas) Även Garamycin ok. Sen behandlingsstart- större risk att misslyckas m beh. Beh inom 1 v! Suppurativ körtel- ej ind längre beh (trol immunologisk reaktion, ej relaps)
Tularemi Diskussion Samband myggor-vatten, amöba? Antal fall har ökat fr 1975 till 2010 Utbredning ännu längre söderut
Modelling Anders Sjöstedt Professor, Överläkare, Inst för klin mikrobiologi, Umeå universitet A model to access effects of climate change on infections Temp (föregående år juni-aug) >15 krävs om utbrott (tid m temp inom intervall kommer att öka fr 10 v- 20 v om 100 år) Snölager (<10 cm snö okt-mars) Humidity Vattenflöde Ytterligare faktor Alla utbrottsår kunde förutses med denna modell
Erfarenheter av infektioner från Ryssland Anders Nystedt, Överläkare Infektionskliniken, Sunderby sjukhus
Erfarenheter av infektioner i Ryssland Insatser för att minska spridning av smittsamma sjukdomar inom kriminalvården i nordvästra Ryssland Incidens TB Murmansk län 40/100 000 inv (-98) Incidens TB Kriminalvård Arkhangelsk 1300/100 000 inv Missbruk/alkoholmissbruk hög prevalens TB fängelse ännu högre prevalens Orsak: Många/cell, dålig hygien, dålig föda
Erfarenheter av infektioner från Ryssland Mål: Färre ut m TB än in Identifiera pot. TB-smittade genom utbildning av personal och intagna Minska mottaglighet hos intagna för infektion ex ej svält Utveckla lokala program för att följa upp sjd Reformera kriminalvården ex starta projekt (ex ha grisar som kan ge pengar, mat)
Probiotika Carl Erik Nord, Professor emeritus i mikrobiologi, Inst för laboratoriemedicin, Karolinska institutet
Probiotika Probiotika definition: Levande mikroorganismer som när de ges i adekvat mängd påverkar värdens hälsa gynnsamt Ex Lactobacillus, Bifidobacterium, Saccharomyces boulardi Normal flora 1-2 kg (>2000 arter)
Probiotika Verkningsmekanism Antimikrobiell aktivitet (ex ph-påverkan) Immunmodulering (ex påverka infl celler) Barriärfunktion (ex slemproduktion)
Probiotika Studier svårbedömda- Stort antal stammar Olika koncentration Olika behandlingstider Få placebokontrollerade studier
Probiotika och Clostridium difficile Standardbehandling Metronidazol resp Vancosin Probiotika: Saccharomyces boulardi Lactobacillus rhamnosus Lactobacillus plantarum
Probiotika och Clostridium difficile Studie Mc Farland Pat m återkommande clostr-inf Standardantibiotika + Saccharomyces 26% failed treatment Standardantibiotika + Placebo 45 % failed treatment Sepsis m saccharomyces Senare studier har ej visat effekt
Probiotika och Clostridium difficile Lactobacillus ramnosus- ej visad effekt Lactobacillus plantarum Metronidazol+Lactobacillus plantarum recurrens of symptoms 4/11 Metronidazol+Placebo recurrens of symptoms 6/9 Dock för liten studie
Probiotika och Clostridium difficile Faeces-behandling (via sond till övre el nedre gi-kanalen ) Rekommendation kontroll (Anaerobic society of the Americas) Serologi Hepatit A,B,C,D HIV-test Syfilis-serologi Faeces- clostridium difficile, allmänodl, rotavirus, giardia, cryptosporidium Ej donator m immunnedsättning ex Crohns