Referat från Infektionsläkarföreningens vårmöte. Umeå 19-21/5

Relevanta dokument
ÖREBRO COUNTY COUNCIL TULAREMI

Sorkfeber en svensk bl ödarfeber

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?

Nefropatia epidemica Sorkfeber!! Anders Ehnberg Distriktsläkare Strömsunds HC

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, % från katt.

Syfilis - diagnostik och fallbeskrivning Owe Källman, överläkare Specialistläkare i klinisk bakteriologi, klinisk virologi och infektionssjukdomar

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Ny faecesdiagnostik med PCR

Virala tropiska infektioner. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, % från katt.

Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling

Clostridium difficile i sjukvården

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

Kortsvarsfrågor (5)

FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis ( ) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare

HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar

Söker akutmottagning 29/7 pga svår huvudvärk, nackvärk och feber. Symtomen började 6 dagar tidigare och har tilltagit successivt.

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Hud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

Utredning av utlandsresenär

Zikavirusepidemin. Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947

Årsstatistik för 2013

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

EQUALIS användarmöte patientnära analyser Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Tarminfektioner, inledning

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

Asyl- och migranthälsa

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Vad är en parasit? Hur är de släkt med oss och varandra? Prokaryoter och Eukaryoter. Kattens tarmparasiter. Giardia.

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Syfilis (lues) Eva Björnelius Överläkare Hud/Sesam Karolinska Huddinge

Hepatit B och C. Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan. Smittskyddsenheten

Hepatit C Annie Velander Smittskyddssjuksköterska

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör

Mässling och Kikhosta Finns de?

Herpes simplexmeningit

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Delexam 4 Infektion Nr. Facit. Kortsvarsfrågor Sida 1 av (5)

Smittskydd Östergötland

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Multiple choice frågor

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Virusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Mikro 24/7 Hur snabb mikrobiologisk diagnostik behövs? Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi, Umeå 29 maj 2018

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Genital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Infektioner och graviditet

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri

Jenny Stenkvist Hepatit A-E. Grundkursen nov Jenny Stenkvist, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Antibiotikaronder Erfarenheter från SU. Daniel Bremell Infektion SU

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Beredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL


Hepatit B hos barn och ungdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Hepatit inledning Grundkurs 2018

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

Sticktillbud Höstmötet 2016

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Mikrobiologisk provtagning av patient med misstänkt Brucellainfektion

Vad kan finnas under ytan?

Virusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors

Transkript:

Referat från Infektionsläkarföreningens vårmöte Umeå 19-21/5

Nephropatia epidemica Tularemi Erfarenheter av infektioner fr Ryssland Probiotika

Nephropatia epidemica Therese Lindgren, ST/Doktorand Inst Klin mikrobiologi, Umeå Universitet

Nephropatia epidemica Puumala-virus (släkte Hantavirus och familj Bunyaviridae) Zoonos, reservoar skogssork Spridning via inhalation av damm som kontaminerats av virus (spillning, urin, saliv), ex vid höräfsning Ej smitta mellan människor

Nephropatia epidemica Epidemiologi Norrland gräns Dalälven Näst vanligaste virus-sjd i Norrland 20-75 fall/100 000 inv/år Seroprevalens 5-9 % i Norra Sve (16 % i riskgrupp ex lantbrukare) Cyklisk 3-4 år Antal fall varierar med antal skogssork Män drabbas oftare än kvinnor (55-67%) Sensommar-tidig vinter

Nephropatia epidemica Utbrott 2007 2195 fall (Sve) Sorkår, men ej värre än andra toppår Fler sorkar smittade? Klimat? Dec 06 milt, lite snö sorkar hum-område Dec-mars 250 fall/2 mån 2 döda 30% sjukhusvård Ffa smitta nära boende ex hämta ved, renovera, städa

HFRS Nephropatia epidemica Akut febril fas Hypotensiv fas Anurisk/oligurisk fas Polyurisk fas Konvalescensfas Symptom

Nephropatia epidemica Symptom Inkubationstid 2-6 v Feber Huvudvärk Buksmärta/ryggsmärta Dimsyn (övergående, ödem i ciliarkropp+lins) Blödningssymptom (1/3) ex näsblod, hematom Njurpåverkan med oliguri polyuri Luftvägssymptom Långdragen trötthet

Nephropatia epidemica Lab TPK CRP (100), LPK Krea ALAT/ASAT Proteinuri/hematuri Elstatusrubbning ex Na

Nephropatia epidemica Diagnostik U-sticka bra screening hos febril pat i endemiskt område Diagnos serologi (IgG, IgM) PCR finns Snabbtest finns

Nephropatia epidemica Behandling Smärtlindring Vätskebehandling Ev trombocyttransfusion Ev dialys (anuri) Sätt ut lm m njurpåv.

Nephropatia epidemica Efterförlopp Uppföljning tills krea normaliserats God prognos, risk: Trötthet Risk kronisk njurskada Risk hypertoni Risk tromboembolism

Nephropatia epidemica Råd Undvik direktkontakt m gnagare Undvik att inandas kontaminerat damm (ej dammsuga el torrsopa). Spraya och använd blöt trasa. Använd handskar Kratta efter regn Använd handskar vid hantering av avföring, döda sorkar el föremål där sorkar ofta befinner sig, ex ved. Ev andningsskydd (filterklass P2)

Nephropatia epidemica Diskussion Cytokinsvar i akut- resp konvalescens-fas Könsskillnad Varför drabbas män oftare än kvinnor? Exponering? Kvinnor mildare symptom? Skillnad i cytokinsvar? Hantavirus-RNA detektion i saliv Smitta hum-hum?

Tularemi Anders Johansson Docent, Infektionsläkare, Hygienläkare, Inst för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet

Tularemi Francisella tularensis F T supsp tularensis A hög mortalitet F T subsp holarctica B låg mortalitet Intracellulär (ex makrofager granulombildning) Zoonos, reservoar hare, smågnagare samt >100 däggdjur Smitta Bett av mygga, fästing Direktkontakt m smittat djur Inhalation av damm förorenat m sjuka djurs urin el avföring Intag av smittat vatten Kort period juli-aug

Tularemi Symptom Inkubationstid 1-10 d Ulceroglandulär (insektsbett, direktkontakt) Respiratorisk (inh damm) Orofaryngeal (dryck) Oculoglandulär Tyfoidal (oklar smittväg)

Tularemi Symptom Utslag 20% (vesikulopapulärt exantem, erytema nodosum, erytema multiforme) Komplikation Varbildningi i lymfkörtel (större risk ju senare beh)

Tularemi Diagnostik Serologi (parad) serokonversion 10-14 dygn PCR fr sår (fallbeskrivning fr lymfkörtelaspirat, konjunktivalsekret, respiratoriskt sekret) Odling. Labsmitta! Framtiden: Metabolomics, masspektrometri (detektion av sjukdomsspecifika metabola markörer i serum el urin (fr smittämne el immunsvar)

Tularemi Behandling Behandling 1. Kinolon ex Ciprofloxacin 10 d 2. Doxycyklin 200 mg/d minst 15 dygn (så att cellmedierade immunsvaret startas innan beh avslutas) Även Garamycin ok. Sen behandlingsstart- större risk att misslyckas m beh. Beh inom 1 v! Suppurativ körtel- ej ind längre beh (trol immunologisk reaktion, ej relaps)

Tularemi Diskussion Samband myggor-vatten, amöba? Antal fall har ökat fr 1975 till 2010 Utbredning ännu längre söderut

Modelling Anders Sjöstedt Professor, Överläkare, Inst för klin mikrobiologi, Umeå universitet A model to access effects of climate change on infections Temp (föregående år juni-aug) >15 krävs om utbrott (tid m temp inom intervall kommer att öka fr 10 v- 20 v om 100 år) Snölager (<10 cm snö okt-mars) Humidity Vattenflöde Ytterligare faktor Alla utbrottsår kunde förutses med denna modell

Erfarenheter av infektioner från Ryssland Anders Nystedt, Överläkare Infektionskliniken, Sunderby sjukhus

Erfarenheter av infektioner i Ryssland Insatser för att minska spridning av smittsamma sjukdomar inom kriminalvården i nordvästra Ryssland Incidens TB Murmansk län 40/100 000 inv (-98) Incidens TB Kriminalvård Arkhangelsk 1300/100 000 inv Missbruk/alkoholmissbruk hög prevalens TB fängelse ännu högre prevalens Orsak: Många/cell, dålig hygien, dålig föda

Erfarenheter av infektioner från Ryssland Mål: Färre ut m TB än in Identifiera pot. TB-smittade genom utbildning av personal och intagna Minska mottaglighet hos intagna för infektion ex ej svält Utveckla lokala program för att följa upp sjd Reformera kriminalvården ex starta projekt (ex ha grisar som kan ge pengar, mat)

Probiotika Carl Erik Nord, Professor emeritus i mikrobiologi, Inst för laboratoriemedicin, Karolinska institutet

Probiotika Probiotika definition: Levande mikroorganismer som när de ges i adekvat mängd påverkar värdens hälsa gynnsamt Ex Lactobacillus, Bifidobacterium, Saccharomyces boulardi Normal flora 1-2 kg (>2000 arter)

Probiotika Verkningsmekanism Antimikrobiell aktivitet (ex ph-påverkan) Immunmodulering (ex påverka infl celler) Barriärfunktion (ex slemproduktion)

Probiotika Studier svårbedömda- Stort antal stammar Olika koncentration Olika behandlingstider Få placebokontrollerade studier

Probiotika och Clostridium difficile Standardbehandling Metronidazol resp Vancosin Probiotika: Saccharomyces boulardi Lactobacillus rhamnosus Lactobacillus plantarum

Probiotika och Clostridium difficile Studie Mc Farland Pat m återkommande clostr-inf Standardantibiotika + Saccharomyces 26% failed treatment Standardantibiotika + Placebo 45 % failed treatment Sepsis m saccharomyces Senare studier har ej visat effekt

Probiotika och Clostridium difficile Lactobacillus ramnosus- ej visad effekt Lactobacillus plantarum Metronidazol+Lactobacillus plantarum recurrens of symptoms 4/11 Metronidazol+Placebo recurrens of symptoms 6/9 Dock för liten studie

Probiotika och Clostridium difficile Faeces-behandling (via sond till övre el nedre gi-kanalen ) Rekommendation kontroll (Anaerobic society of the Americas) Serologi Hepatit A,B,C,D HIV-test Syfilis-serologi Faeces- clostridium difficile, allmänodl, rotavirus, giardia, cryptosporidium Ej donator m immunnedsättning ex Crohns