Musikens betydelse för förskolebarnens språkutveckling

Musikens betydelse för förskolebarnens språkutveckling GUNNEL SAMUELSSON AKTIONSLÄRANDE Forskande lärare i skolans vardagsverksamhet 1

2

GUNNEL SAMUELSSON Musikens betydelse för förskolebarnens språkutveckling Aktionslärande 2003-2004 3

4 Aktionslärande 2003-2004 2005 Gunnel Samuelsson

Innehållsförteckning 1. Inledning... 9 2. Bakgrund... 9 3. Problemformulering... 11 4. Metod... 11 5. Aktion... 11 Förarbete... 11 Samtal med personal... 11 6. Besök på förskolan... 12 7. Planering med förskolpersonalen... 14 Andra besöket på förskolan... 14 8. Tredje besöket på förskolan... 16 9. Samtal med specialpedagog i särskolan... 17 10. Samtal med några talpedagoger... 18 11.Enkät... 18 Enkät svar... 19 12. Analys... 20 13. Sammanfattning och slutsats... 20 Litteraturlista... 22 Bilaga 1 - Rytmhus... 23 Bilaga 2 - Enkät... 24 Bilaga 3 - Enkätsvar... 27 5

6

Förord Dette heftet inneholder en prosjektoppgave som er skrevet våren 2002 på studiet i Aksjonslæring i regi av Universitetet i Tromsö. Studentgruppen har bestått av 24 lærere i grunn-og videregående skoler,førskolelærere og fritidspedagoger fra Gotland kommune. Studiet er på 10 vekttall (20 poeng) og har vært organisert som et deltidsstudium over tre termin.studiet har bestått av tre studiesamlinger og fire videokonferanser. Mellom samlingene har studentene vært organisert i lokale samarbeidsgrupper. Arbeidet i disse gruppene har bestått i å re flektere over egne praksiserfaringer i møte med teori som har vært presentert på samlingene.studentenes eget utviklingsarbeid på sin arbeidsplass har vært utgangspunktet for prosjektoppgavene. Prosjektoppgavene utgjør den skriftlige delen av eksamen på studiet. Mellom samlingene har Tjelvars datanett värt flittig brukt som kommunikasjonskanal. Det har vært spennende for oss på Universitetet i Tromsö å samarbeide med studentene. De har vært engasjerte og aktive medspillere under hele studiet. Tromsø den 16.6.2005 Eli Moksnes Furu Prosjektleder Tom Tiller Professor 7

EXAMENSARBETE Aktionslärande 20 p Ht 2004 TROMSØ UNIVERSITET Institutionen för lärande och praktisk pedagogik Gunnel Samuelsson 8

1. Inledning Sången ädla känslor föder Hjärtats nyckel heter sång Musik skall byggas utav glädje Musik har alltid betytt mycket i mitt liv och som förskollärare har jag använt mig av musik under mina 25 år i olika förskoleverksamheter. Numera arbetar jag inte längre i barngrupp på någon förskola. Idag arbetar jag som förskolekonsulent på Barn och utbildningsförvaltningen där språkstimulans för förskolebarn är en del av mina arbetsuppgifter. Vi lär oss alla genom att se, höra och göra, det vill säga vi lär oss genom våra sinnen. Förskolebarn uttrycker sig med hjälp av många olika språk bild, lek, musik, dans och rörelse. Arbetet i förskolan skall vara lustfylld så att barnen lär för livet. Sånger man lärt sig i barndomen finns bevarade i minnet och är en glädjekälla vid många tillfällen under hela livet. Att arbeta med musik är helt i linje med förskolans uppdrag där man skall arbeta med det livslånga lärandet. Därav blir musiken en viktig del i kommunikationen. Att sjunga tillsammans ger glädje och gemenskap, man uttrycker många känslor genom sången. Sång, musik, rytm, rörelse, rim och ramsor är en bra och positiv grund för läs och skrivinlärning. I sång och tal finns rytmen som är viktig vid läsinlärning. Man klappar till exempel rytmen i sången och får in stavelserna i kroppen som sen gör det lättare vid läsinlärning. Vissa ljud kan exempelvis barnen sjunga men inte uttala. 2. Bakgrund Under mitt arbete på förskolan har jag själv använt mig av sång, rytm och rörelse. Det har varit både lustfyllt och roligt. Barn lär sig sånger så otroligt snabbt, även de som har svårigheter med talspråket kan oftast sjunga med i sångerna. Under våren 2003 var jag på ett seminarium med Ulf Jederlund som föreläsare. Han är musikhandledare, musikterapeut, utbildare och handledare. Detta seminariet blev en inspirationskälla för mig i detta ämne. Jederlund har bland annat skrivit boken Musik och Språk ett vidgat perspektiv på barn språkutveckling. Vid seminariet visade han på musikens möjligheter till personligt och socialt lärande som ger utveckling i lustfylld form. Han menar att detta gäller både vuxna och barn. Barnen lär sig i ett socialt sammanhang när de sjunger tillsammans. Kommunikation sker i samspel med andra människor och alla kan vara med. Detta bekräftas också av Henny Hammershoj som skriver i sin bok Musikalisk utveckling i förskoleåldern att musiken är viktig för barns språkutveckling. På baksidan av boken skriver hon Musik är källa till ett rikare liv och under förskoleåldern där skapas också den musikaliska grund som människan bygger vidare på under resten av sitt liv. Det är viktigt och roligt att spela och sjunga med barnen, att våga använda sin röst och kropp i dans och rörelse. Min erfarenhet är att barn lär sig när man använder musik i verksamheten och detta på ett lekfullt och lustfyllt sätt. 9

Hammershoj bekräftar min tankar i sin bok. Det är välkänt att barn sjunger språket innan de talar de. I början är språket klang och rytm för det lilla barnet d.v.s. ett musikaliskt fenomen. Senare blir ordens semantiska innehåll ett självständigt meddelande och kommunikationsmedel (sid. 46) I mitt sökande efter olika teorier såg jag en videofilm som Folkhälsoinstitutet har producerat med titeln Titta Nalle som handlar om barns språkutveckling. Filmen riktar sig i första hand till föräldrar. I filmen medverkar språkprofessorn Ragnhild Söderberg. En reporter ställer frågan: Vad skall jag göra för att stimulera barnens språkutveckling? - Sjung för barnen! - Läs för barnen! - Samtala med barnen, är hennes svar. Jag kan bara instämma i det hon säger. Det är när man läser och sjunger tillsammans som språket utvecklas. Kommunikation sker alltid i samspel med andra. Vi som arbetar i förskolan vet att rim och ramsor ökar den språkliga medvetenheten hos förskolebarnen. Det finns bland annat att läsa om i boken Språklekar efter Bornholmsmodellen som professor Ingvar Lundberg skrivit. Han betonar den lingvistiska medvetenheten som en förutsättning för läsinlärning. Med det menar han en hållning till språket där man fokuserar mer på språkets uttryck och form och mindre på dess innebörd. Vår tidigaste kommunikation bygger på musikaliska element som rytm, rörelse, tonhöjdsförändringar och intensitet. Språk är att kommunicera med hjälp av ljud. I Jederlunds bok Musik och språk finns att läsa Den prosodiska utvecklingen, musiken i språket om man så vill, är sålunda basal och mycket viktig för att man ska kunna både lyssna till, förstå och själv producera sammanhängande tal. (sid. 86) När får barnen tillgång till detta idag? Många föräldrar har varken tid eller ork. De kanske väljer att sätta på ett band med musik eller en videofilm som visar en saga istället för att sjunga eller läsa för sina barn. Det är därför viktigt att personalen på förskolan ser till att alla barn får sjunga ofta och att de tycker att det är roligt. Jag har upptäckt att många barn sjunger spontant i olika sammanhang. De sjunger mer än vad jag tidigare uppmärksammat. Det är med de nya aktionsfors kningsglasögonen som jag upptäcker detta. Musikens betydelse är underskattat i arbete på förskolorna. Musik ger förutom språkstimulans också inlärning, stämning, glädje och gemenskap. I Gotlands Kommuns skolplan under inriktningsmålen Lust att lära står att läsa språket, den språkliga medvetenhet och god läsförmåga utgör prioriterade utvecklingsområden. Min teori är att vi på ett lekfullt och lustfyllt sätt kan använda oss av musiken vid språklig inlärning. 10

I mitt nuvarande arbete som förskolekonsulent är mitt uppdrag bland annat att arbeta med språkstimulans för förskolbarn. Jag anordnar bland annat kompetensutveckling i språklig medvetenhet för förskolepersonal utifrån en bok skriven av Yvonne Karlsson som heter Språkeri-Språkera. Den handlar om ett förhållningssätt där man arbetar med den språkliga medvetenheten för att främja språk och läsinlärning. Jag har tidigare arbetat med ett språkprojekt utifrån Lena Anderssons bok Majas Alfabetsbok. Detta kallades Majaprojektet och innebär att man läser, sjunger, samtalar kring bilderna, och gör det som står i visan. Barnen lär sig på ett lekfullt sätt namn på träd och växter. Varje barn har sin egen sång eftersom det finns en sång för varje bokstav. Jag samarbetar också med en Barnbibliotekarie med olika lässtimulerande projekt runt om på Gotland. För att stimulera till sång i förskoleverksamheten samarbetar jag med proffsmusiker från Gotlandsmusiken och sammanställer sångprogram som består av några gamla klassiska barnvisor, några nya sånger samt några rörelsesånger. Programmet skickas ut till förskolorna i förväg så att barn och lärare har möjlighet att lära sig sångerna innan musikerna och jag kommer till förskolorna och har konserter. Det är mycket uppskattat av både barn och personal och det är en stor glädje att sjunga tillsammans med barnen. De tycker det är roligt och ofta vill barnen att vi skall sjunga mera och det blir flera önskesånger. 3. Problemformulering Hur arbetar personalen inom förskolan med musik och hur kan man få personalen att använda sig av musik för att stimulera barnens språkutveckling på ett mer medvetet sätt? 4. Metod För att få svar på min fråga har jag genomfört besök på en förskolavdelning för att se hur barn och personal använder musik och språk. Att genom samtal med personal få vetskap om hur de tänker omkring detta. Jag har också sammanställt och skickat ut en enkät till alla kommunala förskolor på Gotland för att undersöka om, hur och varför man använder sång, musik och rörelse. Vidare har jag läst litteratur för att få stöd för mina tankar och erfarenheter. Jag har skrivit loggbok för att kunna reflektera och utveckla arbetet. 5. Aktion Förarbete Mitt förslag till projektupplägg var att först träffa personalen på en förskoleavdelning och samtala med dem och diskutera hur de arbetar med musik. Därefter var min fortsatta plan att göra ett besök på en förskoleavdelning för att se hur personalen arbetar idag. Efter detta skall vi diskutera vidare om hur vi kan lägga upp arbetet under hösten. Samtal med personalen I slutet på februari månad träffade jag personalen för ett första samtal om hur de använder musik i verksamheten på förskolan. Jag hade fyra frågeställningar som jag ville diskutera med personalen för att få höra deras inställning till musik. 11

Hur är lärarnas syn på musik med barnen? Barnen älskar musik Boogierock och Mora träsk är populära rörelsesånger hos barnen, dessa sånger innebär både sång och rörelse Varför använder man inte mer musik i verksamheten? Man kan inte så många rörelsesånger Man vill inte sjunga när man känner sig osäker Rörelsesånger använder man på gymnastiken. Det är skillnad på barngrupperna från år till år och hur olika intresse barnen har för att sjunga. Har ni sångstunder i förskolan? Innan lunchen sjunger, rimmar och ramsar man. De planerar inte innan vad de skall sjunga eller vilka ramsor de skall använda sig av, det är improvisation. Ibland använder de sig av sångkort med bild på ena sidan och text på andra sidan för att komma ihåg sångtexten. En så kallad sångpåse med olika figurer t.ex. lamm. Barnen eller någon av personalen tar upp en figur ur påsen. Barnen får föreslå en sång som handlar om figuren, som de sedan sjunger tillsammans. De visar sin sångpåse med figurer och talar om vilka sånger de kan, det är minst ett 50 tal som de kan sjunga. Varje fredag har de stor sångsamling med alla barn på hela förskolan. Då använder de sig av ett stort blädderblock med bilder så att barnen vet vilken sång de sjunger och all personal ser texten. Varför använder ni er av musik i förskolan? Det är lätt Man blir glad Barnen tycker det är kul Barn gillar lite tokiga och busiga visor Personalen väljer utifrån vad barnen vill sjunga Tillfället ger sig Roligt Musikrum Personalen på avdelningen har gjort om ett rum till musikrum. Det är ett rum fritt från saker på golvet och det finns rytminstrument upphängda på väggarna. Bandspelare och musikskivor finns där samt ljusslingor i taket. Mamma Mu är en bra skiva, som 2-3 åringar tycker om och som även de större barnen tycker om att röra sig till. Det finns ofta barn som vill lyssna på musik och dansa där inne. Det är roligt att personalen har gjort ett sådant val och iordningställt ett rum för musik. De arbetar inte med tema men använder sig mycket av rim och ramsor Ett önskemål är att få tips på hur de skall använda rytminstrumenten. Personalen på avdelningen är mycket kunnig och intresserad av musik. 12

6. Besök på förskolan. Hur gör man? Vid besöket i april var två av personalen sjuka, i och med detta var en vikarie där. De började med morgonsamling och upprop av alla barn samt en fruktstund. Därefter gick de ut på gården. Vid samlingen med alla barnen innan lunch hade de en sång -och ramsstund. De använde sig av sångpåsen med de olika figurerna. Barnen fick föreslå sånger om de djur som läraren visade och som de sedan sjöng. -Vilka sånger finns om kaninen? frågade läraren. De sjöng Jag är en vanlig kanin. Läraren gick ut en liten stund. Ett av barnen började med att läsa och klappa Harrys hare samtidigt började alla de övriga barnen klappa med rytmiskt. Ingen annan vuxen var närvarande, det var bara jag som iakttog dem när de agerade självständigt. Därefter sjöng vi Kom och klappa med mej som är en rörelsesång där man får lära sig begrepp som framför, bakom, över m.m. Genom detta kan konstateras hur man genom rörelsesånger får lära sig begrepp på ett lustfullt sätt genom sången. Efter lunch och vila satt många barn och klippte och klistrade, några lekte roll lekar. En 2-årig liten pojke som kom upp från vilan fick frågan vad han ville göra. Musik! sa han och gick in i musikrummet. Fröken satte då på en skiva MUSIKUL som han hade valt. Jag gick in och han bad mig ta ner en tamburinstav som han skramlade med och smakade på. Han gick runt och sjöng. Han kunde texterna på sångerna trots att det inte är lätta barnvisor. Jag blev väldigt imponerad. Ytterligare två barn kom och ville vara med. Vi sjöng, spelade och dansade. Under tiden kom det fler barn som ville vara med. Vi satte oss på golvet och en lärare kom in med en låda med nyinköpta rytminstrument som vi spelade på tillsammans till musiken. Efter 45 minuter var det dags för mellanmål. Reflektion efter besöket på förskolan Det har varit en trevlig dag. Det roligaste var vår egen improviserade musikstund. Barnen tycker det är kul med sång, rytm och rörelse. Det syns på deras engagemang och stora intresse och deras glada miner. Det är bra att de har köpt in nya enklare instrument som också de små barnen kan använda. Jag har upptäckt att barnen kan fler sånger än vad lärarna tror, och att barnen tycker det är roligt att sjunga. En viktig grund är att lärarna kan många sånger och tar chansen att sjunga när barnen är intresserade. Barn lär sig mycket genom musik såsom begrepp, kroppsuppfattning m.m. Efter min första dag på förskolan så funderade jag på varför man inte sjunger en sång innan fruktstunden? Barnen har stort rörelsebehov och då är det lämpligt att ta en rörelsesång. Har personalen inte kunskapen om vikten av sång, rytm och rörelse när det gäller barns motorik och språkutveckling? Jag tycker att personalen ändå lyckats med att förmedla sång och rytm på den här avdelningen vilket visar sig genom att barnen spontant använder sång och rytmramsor själva. 13

Nu förstår jag att de sjunger mycket mer än vad lärarna säger och att barnen tycker det är roligt. Jag talade med vikarien om hur han upplevde att man sjöng på förskolorna. Svaret jag fick var att man sjunger inte i samma utsträckning som tidigare på våra förskolor. Samtal med personalen efter första besöket Jag frågade vilken musik de tycker om. Det är viktigt vilken inställning de har till musik De gillar det mesta och har ingen speciell favoritmusik. Barnen kan många sånger. När lär ni in sångerna? De brukar sjunga en ny sång varje dag och barnen lär sig sångerna väldigt fort Barnen kan alla Luciasånger redan efter två veckor. Jag frågade personalen om varför de inte lägger in en rörelsesång mellan upprop och fruktstunden på morgonen? De tyckte att det tar för lång tid. Därefter intog jag i vårt samtal rollen som pedagogisk geting d.v.s. jag föreslog att de skulle göra en förändring som Tom Tiller beskriver i sin bok Aktionsforskning. Men med tanke på att barnen sitter hela tiden så kan man använda en rörelsesång. Det tar inte lång tid och kan vara bra för en del som har svårt att sitta stilla. En rörelsesång tar endast någon minut. Personalen tyckte att det var en bra idé. Min reflektion efter samtalet Jag tycker det är mycket bra att de har en sång och ramsstund innan maten. Efter att lyssnat på personalen så tycker jag att de är mycket duktiga och intresserade. När vi samtalade så blev det tydligt att de kan fler sånger än de är medvetna om själva. Men de vill göra mer och känner sig osäkra. Personalen vill få tips på rörelsesånger och hur man kan använda sig av rytminstrument. De vill ha hjälp att hitta en modell och en struktur på hur de skall arbeta med rytminstrumenten. Det man inte klarar av det gör man inte sade de. En del vågar inte testa inom områden man känner sig otrygg med, man är rädd för kaos. 7. Planering med lärarna inför andra besöket Jag träffade personalen på avdelningen i juni och vi planerade höstens besök. Till hösten har de en barngrupp bestående av tjugo barn, varav åtta barn är 5 år. Dessa barn kommer att bilda en egen grupp på avdelningen och kallas för femårsgruppen. Det kommer att vara två personal som arbetar med 5- åringarna under två dagar i veckan. Personalen ville fokusera på sång, rytm, dans och rörelse. Vi träffades åter vecka 38 för planering av musik, rytmik, sång och rörelse med deras barngrupp. Personalen ville ha hjälp med att använda rytminstrumenten. I boken Musikspråka i förskolan hittade jag förslag på hur man kan arbeta med rytminstrument och det tog jag med till förskolepersonalen. Vidare fick de tips på lämpliga sånger utifrån de teman de skulle arbeta med under hösten. Några tips var att klappa namn och använda sig av trumman för att markera stavelserna och att använda sig av Rytmhusen (Se Bilaga) Inför andra besöket på förskolan Det är svårt att genomföra sin aktion när man inte arbetar direkt i verksamheten och kan följa den dagligen. Därför var min överenskommelse med personalen att få arbeta med en grupp 14

5-åringar under hösten. Vi skulle träffas för att planera en musiksamling tillsammans men tyvärr så gick det inte, dels på grund av att en personal som arbetar med den barngruppen, skulle på semester och en vikarie arbetade i hennes ställe under några veckor. Dels på grund av att de har ett barn som är i behov av mycket stöd och som gör att personalen får ta dagen som den kommer. De tyckte därför att det var olämpligt att jag skulle komma då, utan jag var välkommen senare under hösten. Efter ett samtal om hur viktigt det var för mig att få komma ringde en lärare, som var med innan sommaren och meddelade att hon skulle gå in i barngruppen. Detta resulterade i att jag fick komma och det kändes mycket bra. Mitt upplägg var att genomföra en samling med sång, rytm och rörelse. Andra besöket på förskolan. Mitt genomförande. Jag planerade och genomförde sångsamling utifrån de teman personalen tänkte arbeta med under hösten såsom jagutveckling och olika trädsorter. Vi började med Femårssången som är samlingssången för gruppen, det är bra att ha en särskild sång när man börjar och en när samlingen är slut. Det ger en tydlig signal för barnen och det ger också trygghet för dem Därefter Det finns någon av varje sort. Texten handlar om att någon är lång och någon är kort, någon är stark, svag och ingen är precis som jag. Här får man in olika begrepp och att vi alla människor är olika men unika. Sången Vi har en Ask sjöng vi och gjorde rörelser till, eftersom de skall ha träd som tema och de tänker också leka med bokstäver. Jag hade med mig Rytmhus som barnen fick klappa och stampa takten till och sjunga Blinka lilla stjärna. Barnen tyckte det var jättekul och var mycket koncentrerade på att klara av det. Sången Sabukuaja hade jag valt för att barnen skall få lyssna och uppleva sången och få göra ljud med sin egen kropp. Barnen föreslår olika saker man kan göra. När de skulle önska en sång blev det Imse Vimse Spindel i olika varianter. Vi satte oss i ring och sjöng Här sitter vi och ror i vår lilla båt med stor våg och liten våg, vattnet går i vågor. Jag sjöng en sång Nu så ska du få höra som är en busig sång om vad som händer om man får göra som man vill. Den innehåller också många rimord. Barnen tyckte den var jätterolig. Därefter avslutningssången Samtal med personal De var glatt överraskade att det fungerade så bra när jag hade samlingen. Barnen tyckte det var mycket spännande att jag kom och personalen fick dessutom inspiration. De berättade att Barnet hade kommit i konflikt efter det att jag gått därifrån. Barnet hade koncentrerat sig så mycket medan jag var där för barnet tyckte att det var så roligt. En av personalen uttryckte sig positivt, över att jag kom och hade samling för då ser de hur man kan göra och de kan även iaktta barnen. Här fungerade jag som modell för dem. Barnen har frågat efter Rytmhusen. De har också sjungit Sabukuaja och Nu så ska du få höra som jag introducerade på min samling. Musik ger glädje, rytm, olika ljud, roligt att leka med språket, man får använda hela kroppen och man kan arbeta med stavelser. Personalen hade varit på en föreläsning där det berättats om att många 15

dyslektiker inte kan gå stavelser. Det är ju intressant tycker jag. Personalen kommer att använda sig av Rytmhusen för det gillar barnen och en av lärarna tyckte de var mycket bra och roliga. Lärarna skall också ta en rörelsesång efter samlingen och innan frukten som jag påtalade innan sommaren. De har numera med fler sånger på samlingen och mer av spontansång. Exempelvis när de gick på promenad och kom till ett träd sjöng de Vi har en Ask och när de såg en ekorre sången Ekorre, Ekorre vifta på din svans. En student från lärarutbildningen var närvarande. Hon berättade att de inte har någon musikundervisning på lärarutbildningen. Jag har talat med en ansvarig lärare på högskolan som bekräftar detta. Kursuppläggningen är ett hinder, att hitta någon kompetent lärare är en annan svårighet. 8. Tredje besöket på förskolan. Efter en månad genomförde jag ett tredje besök för att se hur de arbetar. När barnen ätit upp frukten sjöng de Sabokoaja som är en rörelsesång, Det var detta barn som föreslog den sången. Sedan var det dags för samling. De började med Femårssången som markering att nu börjar samlingen Därefter Det finns någon av varje sort en rörelse sång - Nu ska vi göra en rolig sång där man håller i varandras händer, håller på varandras huvud, - axlar, - knän. Barnen tyckte det var roligt. Läraren lade ut bokstäver på golvet. Barnen fick leta rätt på den bokstav som deras namn började på. Sedan sjöng alla Majasångerna med den bokstav som barnens namn började på. Därefter mätte vi alla barnen och fröken berättade att de skulle sätta upp trådar på väggen som visar hur långa barnen är. De fick sen lägga sig efter varandra på en lång rad, det tyckte de var roligt. Samtal med pedagogerna. Samlingen gick även bra idag, alla barn var engagerade och tyckte det var roligt. Lärarna sade att de hade förberett sig noga och att de var mycket rädda för att Barnet skulle spåra ur, eftersom Barnet är impulsstyrd och de aldrig vet när det händer. När samlingen var över var lärarna mycket trötta. Jag hade med mig Rytmhus som de önskade och som barnen tyckte var roliga. En av lärarna sa att hon ville använda dem framöver. Vi har bestämt ett datum för en barnkonsert med musiker från Gotlandsmusiken. Det är en önskan från personalen på förskolan samt föräldrarna eftersom de önskar att alla barnen skulle få lite extra med sång och musik så att det inte blir orättvist. När jag frågade hur de upplevt mina besök tyckte de att det varit mycket positivt. Det har varit mycket stimulerande att jag kommit. Att få idéer, inspiration och att någon annan ser deras arbete gör att de måste tänka till. De har blivit stimulerade och sjunger mer spontant och mer vid olika tillfällen under vardagens aktiviteter. De sjunger när det ploppar upp en sång som passar in i sammanhanget och då blir det lustfyllt. Barnen har tyckt att det varit roligt att jag varit där, de talar om vad jag sjungit för sånger med dem och föräldrarna har också varit positiva. Barnen säger vi vill sjunga någon av sångerna som Gunnel sjöng när hon var här. Nästa planering skall de tänka ut passande sånger till de teman de arbetar med. De sa att det är bra med kurser men mina besök i verksamheten har gett mycket mer, för att vi har prövat med barnen direkt. En av personalen sa att hon sjunger gärna när hon är ensam med barnen för i närvaron av andra vuxna känner hon sig hämmad. Lärarna berättade om ett 16

tillfälle när barnen kom sjungande in från utevistelsen. Barnen sjöng en egen påhittad sång. Vi är bäst kompisar, vi är bästa kompisar Våra samtal har varit givande både för mig och för personalen. Att få ventilera, få nya tankar och reflektera har varit utvecklande. De tyckte också det har varit givande att få se sina egna tankar nerskrivna av någon annan. Mina tankar Det är fascinerande att Barnet klarade det så bra när jag har varit där. Det kan bero på flera orsaker exempelvis att personalen hade förberett Barnet på mitt besök men också på att Barnet blivit bekräftad och delaktig utifrån sina villkor genom Barnets intresse för musik. Det känns mycket positivt för min egen del. Kanske hör det ihop med vad Christer Gudmunsson skriver på baksidan av sin bok Lär med musik. Faktum är att musik kan ha en högst positiv effekt för din inlärning. Men det gäller att välja rätt musik. Med musik kan du lugna och öppna dina sinnen och åstadkomma ett tillstånd av avspänd koncentration som är idealisk vid inlärning. Du lär dig både bättre och snabbare. När det gäller personalen behöver de tid för reflektion för att kunna gå vidare. De har många idéer och vill göra mycket mer men de har svårt att hitta tid för en del av planeringstiden går åt till handledning, planera föräldramöten och att diskutera kring varje barn inför utvecklingssamtalen. De önskar mer tid för planering. En önskan jag framfört var att de skulle dokumentera själva men det har de tyvärr inte gjort. Jag har viss förståelse för det, jag vet själv hur trögt det är att komma igång men tack vare denna utbildning i Aktionsforskning så vet jag vilken oerhörd nytta man har av att dokumentera. Jag har följt Eli Moknes Furu s uppmaning skriv och var glad som hon rekommenderade oss att göra vid en av hennes föreläsningar under vår Aktionsforskning. Hur bra det är har jag upptäckt under den här utbildningen. Mina tankar blir synliga och man kan se samanhang som man inte är medveten om. Det är viktigt att dokumentera sina erfarenheter/kunskaper så att man kan systematisera upprepa och bygga vidare på gjorda erfarenheter och eget lärande. Att dra slutsatser av sina handlingar när det gäller barns lärande. Dokumentation, reflektion och analys av vad man gör, är att utveckla sitt arbete. Det är vad man lär genom att Aktionsforska. 9. Samtal med en specialpedagog i Särskolan Specialpedagogen har tidigare arbetat som klasslärare i 15 år i särskolan och arbetar nu som pedagogisk verksamhetsutvecklare där. Hennes erfarenhet är att en del personal gömmer sig bakom påstådd inkompetens och säger att de inte kan sjunga. Men om man ber dem sjunga Bä, Bä vita lamm så kan de den sången. Exempelvis kan man i den sången byta ut lamm mot annat djur, byta ut färg och så vidare. Att utgå från det man kan och som passar barnen och är roligt. Ibland är personal rädd för kaos när de skall utöva musik, de litar inte på sig själva och inte på barnen. Men vad kan hända? Ibland fungerar det, ibland inte, men vad gör det, vi har kul! Man ser hinder men hur hittar man möjligheter? I mötet med barnen borde musik vara naturlig del av språket säger hon. Skolan har glömt det spontana kommunicerandet. Ett exempel kan vara att mitt i en matematiklektion när eleverna skall lära sig längdmått ställa sig upp och sjunga. 17

Millimeter, centimeter, decimeter, meter osv. på melodi Gubben Noak Millimeter är som yttre delen av nageln knäpp med naglarna mot varandra Centimeter är som fingertoppen Decimeter är som handflatan Meter knäpp med fingrarna klappa med händerna måtta med händerna en meter. Hon berättade om en pojke som sjungit den här sången tyst för sig själv på slöjden. Då visste han hur lång biten skulle vara so han skulle ha. Att använda musiken som tydliga signaler, att sjunga samma sång när man börjar en samling ger en enkel signal. Man blir glad och det sätter fart på endorfinerna. De sjunger i många olika sammanhang på särskolan det kan till exempel vara för att lugna barnen eller för att de behöver röra på sig. De sjunger i en social miljö och inte för att träna eleverna. Ibland bestämmer eleverna vilka sånger de skall sjunga för att det ger lust och glädje men ibland väljer läraren sånger för att träna vissa specifika färdigheter hos eleverna. Vi lär när vi har kul, att ha roligt ger lust och lärande det är den enkla principen sa hon. Mina tankar Det var ett mycket givande samtal. Jag kan instämma i mycket av det hon säger och hennes kunskap och erfarenhet är stor. Hon har sett att när barnen har svårigheter med rytmen har de också svårigheter med språket. Rytmen är grunden i språket. Det är viktigt med spontana klappramsor sa hon. Det stärker min uppfattning om rytmens betydelse för barns språkutveckling. Språkutveckling är mer än ord. Min och många andra pedagogers samlade erfarenheter är att vi bör använda oss av sång musik, rytm och rörelse. Man ser glädjen hos barnen och det lustfyllda lärandet när man gör det. 10. Samtal med några av Barn- och utbildningsförvaltningens talpedagoger De är överens om att musik är viktigt för barnen. Att musik, sång, rytm, rörelse, rim och ramsor tränar språket är de övertygade om. De ger inte tips på någon speciell sång för att träna men de uppmuntrar personalen att använda sig av sång, rim och ramsor. En av talpedagogerna sa att hon sjunger ibland med det barnet som hon arbetar individuellt med för att träna vissa ljud till exempel f -ljudet i Fem fina fåglar och r -ljudet i Röd, röd, röd är mössan. De tycker att det är oerhört viktigt med rytmik, sång och musik. Vid samtal med föräldrar uppmanar de dem att läsa, sjunga samt använd rim och ramsor. Sånger som man lärt sig finns med oss hela livet! 11. Enkät Jag har sammanställt en enkät som har skickats ut till samtliga kommunala förskolor för att undersöka hur och varför man använder sig av sång, musik, rytm och rörelse i verksamheten. Bifogar frågorna och svaren som bilaga. I boken Barnvisan funktion och användningsmöjligheter skriven av Carita Björkstrand vid Center för Barnpedagogisk forskning vid institutionen för 18

Barnpedagogik Pedagogiska Fakulteten vid Åbo Akademi, finns angivet en enkät som de genomfört på deras institution. Några av dessa frågor har jag tagit med i min enkät för att framöver kunna jämföra hur det ser ut på Gotland. Enkäten har fått stor svarsfrekvens, av 94 utsända har 91 svar kommit in. Det är glädjande att personalen tagit sig tid att samtala med varandra och svara. De har framfört att det var bra att få tänka till, diskutera och reflektera över hur de använder sig av musik och varför. Det är bra att sätta fokus på musik, det får till följd att de sjunger mer och upplever att det är viktigt. Enkätsvar Jag har valt att till detta arbete endast redovisa de två frågorna som hör ihop med min problemställning. Det framkom i enkäten, att rörelse och musik är livsviktigt och utgör basen i förskolans verksamhet. På frågan På vilket sätt anser ni att sång, rytm och rörelse är viktigt i verksamheten? Svarar de bland annat Med sång, rytm och rörelse går inlärning lättare, barnen är med och det blir roligare. Det stimulerar språkutvecklingen och motoriken blir bättre, det ger koncentration, gemenskap, trygghet, skapar samhörighet, lekfullt lärande kroppsuppfattning, begreppsbildning. Att HA ROLIGT. Musik är bra för ALLT språkutveckling men lika viktigt för glädjen, uttrycka känslor, må bra, gemenskap och bra stämning. Sång, rytm och musik skall vara en självklar och naturlig del av verksamheten i förskolan. På frågan om hinder finns, finns svar som såsom, bristande insikt om betydelsen, idétorka, ointresse, tidsbrist, vågar ej göra bort sig, rädda för kaos, struliga barn, trånga lokaler, fattas tid att planera, saknas mod, personal som inte deltar, kan inte text och melodi, svårt att lära nya sånger, och ingen kunskap hos personalen. Min tolkning När jag läser dessa svar, förstår jag att det behövs inspiration och kunskap eftersom en del av personalen känner sig osäkra. Jag ser att en viktig uppgift för mig framöver blir att kompetenshöja personalen. Det framkommer också att barnen tycker det är roligt och det ger dem mycket. Det är glädjande att läsa enkätsvaren och se hur viktig musiken är i förskoleverksamheten. Men en del personal uttrycker sin känsla av osäkerhet, de behöver bli stärkta och uppmuntrade för att få mod till att använda sig av musik. De har inte tid säger några. Jag tycker att det är lite märkligt eftersom jag tror att det handlar om andra saker, Man skyller på tidsbrist när det är mod som saknas. De vuxnas självkänsla är dålig och där kan skolan ha förstört för en del. Som elever har de blivit tillsagda att gå ut eller hålla tyst eller mima när man skulle sjunga i skolan. De har tappat självförtroendet och vågar inte sjunga som vuxna. Föräldrar sjunger inte så mycket nuförtiden. De har kanske vare sig tid eller insikt om hur viktigt det är att de sjunger tillsammans med barnen. Därför är det viktigt att vi sjunger i förskolan. 19

12. Analys Det är inte lätt att komma ut till en verksamhet och följa upp arbetet genom personalen även om de är positiva. Det är mycket som påverkar verksamheten på förskolorna idag med vikarier, sjukdomar, kort tid för planering av den pedagogiska verksamheten och en planering som inte kan genomföras som det var tänkt. Jag tycker att det är svårt att hitta en balans i mitt arbete. Hur mycket av deras tid kan jag ta i anspråk för att få höra deras tankar och utveckla verksamheten vidare? När jag samtalat med dem har tyvärr inte all personal varit närvarande varje gång. Det är viktigt med tanke på att arbetet på förskolan sker i arbetslag och att det blir en helhet för barnen. På förskolan finns stor kunskap, många idéer och tankar men det händer så mycket hela tiden som gör att lärarna måste vara flexibla. Men personalen behöver tid för planering och reflektion. De skulle ha stor nytta av att skriva dagbok och loggbok. Karin Rönnerman beskriver detta i sin bok Utvecklingarbete en grund för lärares lärande. För lärarnas egen förståelse av den egna praktiken är dock dokumentationen ett viktigt inslag (sid.66). Det är bra att lärarna har upptäckt hur de kan använda sig av sång och att barnen tycker det är roligt. Språkutvecklingen går väldigt fort under förskoleåren. Med sång, rytm, rim och ramsor stimuleras språket och ger språkförståelse. Barnen lär sig när det är lustfyllt och man kan göra mycket utifrån sångerna. I sociala sammanhang, när man sjunger gemensamt, lär sig barn också att lyssna. Det stämmer in på min upplevelse vid besöken på förskolan då Olle var med på musikstunden på ett helt otroligt sätt. Jag har sökt litteratur för att hitta belägg för att sång och ramsor stimulerar barnens språkutveckling och funnit några intressanta böcker. Jederlund tar exempelvis upp i sin bok De viktigaste aspekterna av musik och språk är kanske likväl barnens lust för musik och språk och dess kraft att djupt beröra. Barn och vuxna kan i musiken vara delaktiga i ett gemensamt emotionellt och kreativt flöde, skratta och ha roligt tillsammans. Det är också min tidigare erfarenhet och nu även i arbetet med aktionen.. Björkstrand skriver i sin bok att Språket och musiken har gemensamma rötter (sid.23). Här får jag belägg och stöd för att sång och ramsor stimulerar barnens språkutveckling. Genom att använda sång, rytm och rörelse på ett engagerat och lustfyllt sätt stimuleras språkutvecklingen och det är då man lär sig. Aktionsforskning är att se, höra och göra, upplevelsebaserat lärande. Det står också att läsa i Gudmundssons bok SE, HÖRA, GÖRA är naturliga delar av vår mänskliga natur och inbegripna i varje process att lära känna och förstå nya begrepp och samanhang (sid. 74). 13. Sammanfattning och slutsatser Vi vet att barn lär med alla sinnen och att förskolebarnet uttrycker sig med hjälp av många olika språk, bild, musik, dans, och rörelse. Jag tycker att jag fått svar på min problemställning under processens gång. Min teori har stärkts av min aktion på förskolan, och intervjuer med förskolans pedagoger, specialpedagog, talpedagoger, enkäter och egna observationer. 20

Det var intressant att läsa Margot Wallströms uttalande i tidskriften Barn + Ungdom 1 / 2004. Både kultur och miljö är frågor som påverkar utvecklingen långsiktigt. Det är lika viktigt att barn får sjunga tillsammans som att de lär sig kretsloppet på dagis genom kompostering och odling. Barn som kan många språk är bättre rustade för att delta i formandet av en demokratisk värld. Detta är också helt i linje med vad vi skall arbeta med utifrån Förskolans läroplan Lpfö 98 Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk, utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Vad har jag lärt i aktionsforskningen? Att få gå denna utbildning har gjort att jag utvecklats och fått ovärderliga kunskaper. Den har bland annat gett mig kraft, mod, insikt, kunskap och glädje. Jag har fått en metod att arbeta efter. Kraft har jag fått när jag ser att det finns möjligheter att förändra och det ger utveckling. Det går inte alltid som man tänkt sig, men det är inte misslyckat för det utan ger möjlighet att se vad jag lärt. Den viktigaste drivkraften i lärprocessen är motivation och glädje skriver T. Tiller. Han sa också att det lönar sig att ha glada människor i samband med en föreläsning. Det är glädjande att höra och det ger kraft som gör att man ser möjligheter Jag har också lärt mig ställa frågan! Varför blev det så? Hur skall jag göra nästa gång? Jag har fått modet och ett ökat självförtroende som gör att jag vågar ifrågasätta och vara en kritisk vän som vi har lärt oss i våra reflektionsgrupper. Det har varit mycket givande. Jag har också fått insikt och kunskap om vilken betydelse sång, musik, rytm och rörelse har på förskolan samt bevis för hur viktigt det är för språkutvecklingen. Även barn som har vissa svårigheter är betjänta av detta. Det ger också barnen självkänsla och självförtroende. Att dessutom få läsa litteratur som bekräftar det jag tror på har stärkt mig. Glädjen för mig har varit tiden till samtal med personalen och upplevelsen av barnens lust och glädje i samband med mina besök. Dessutom har det varit en stor glädje att få delta i alla fantastiskt engagerande föreläsningar som har genomförts under utbildningen och för det positiva klimat som Tom Tiller och Eli Moknes Furu skapat. Det har varit mycket utvecklande för mig. 21

Hur går jag vidare? Jag vill arbeta med kompetenshöjning av personalen, för att de skall bli medvetna om vikten av sång, musik, rytm och rörelse. Jag vill också genomföra pedagogiska caféer i seminarieform där vi skall samtala om musikens betydelse för språkutvecklingen. I samband med en chefskonferens kommer jag att berätta för rektorerna, vad jag kommit fram till. Enkäten kommer jag att analysera vidare och använda informationen i mitt fortsatta arbete med språkstimulans. Jag hoppas att den nya förskolepropositionen kan förbättra för förskolepersonalen. Att de får personalförstärkning som är utlovat men också kompetenshöjning för att bland annat lära sig nyttan av dokumentation och reflektion i arbetslaget. Sjung av hjärtat sjung! Litteratur Björkstrand Carita - Barnvisan funktion och användningsmöjligheter Hammerhoj Henny - Musikalisk utveckling i förskoleåldern Jederlund Ulf - Musik och Språk Lundberg Ingvar - Språklekar efter Bornholmsmodellen Rönnerman Karin - Utvecklingsarbete en grund för lärares lärande Vesterlund Mallo - Musikspråka i förskolan Läroplan för förskolan Lpfö 98 Gotlands kommuns Skolplan Tidskrift Barn + ungdom 1 / 2004 Videofilmserien Människans barn avsnitt Titta Nalle med Språkprofessor Ragnhild Söderberg Andersson Lena Majas Alfabetsbok Pensumlista Björkstrand Carita - Barnvisan funktion och användningsmöjligheter 180 sidor (hela boken) Hammerhoj Henny - Musikalisk utveckling i förskoleåldern 110 sidor ( hela boken) Jederlund Ulf - Musik och Språk 153 (hela boken) Jernström Elisabeth, - Musiklust 133 sidor (hela boken) Lindberg Siw Lundberg Ingvar - Språklekar efter Bornholmsmodellen sidor 6-11 Vesterlund Mallo - Musikspråka i förskolan sidor 53-63 22

Bilaga 1 Rytmhus Dessa Rytmhus används på följande sätt. Jag börjar med ett hus och berättar för barnen att här bor fyra familjer. Längst ner i huset bor familjerna Stamp och på övre plan familjerna Klapp. Därefter pekar jag på de olika tonerna och barnen klappar och stampar rytmiskt När vi gjort det några gånger och barnen kan det sjunger vi Blinka lilla stjärna till rytmen. Därefter fortsätter vi med nästa hus på samma sätt. Man kan sedan sätta samman husen och klappa, stampa sjunga på olika sätt och utveckla det som det passar barnen och läraren. 23

Bilaga 2. Hej! Enkät Hoppas att ni haft en skön och avkopplande sommarledighet och känner er utvilade inför ert viktiga arbete med barnen. Jag hoppas att ni kan ta en stund och besvara denna enkät. Anledningen till enkäten är att jag nu går Aktionsforskning och rubriken på mitt projektarbete är Musikens betydelse för språkutvecklingen på förskolan. Man har gjort en liknande undersökning vid Center för barnpedagogisk forskning vid Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Vissa frågor som de besvarat har jag med i enkäten och kommer att jämföra med era svar. Jag kommer inte att nämna förskolans namn, men ert ärliga svar är jätteviktigt för mej. Resultatet kommer att redovisas i min rapport men även vid möte med förskolans rektorer. Jag önskar svar senast den 10 september i bifogat kuvert. Hjärtligt tack för er medverkan! Gunnel Samuelsson Förskolekonsulent telefon 26 34 20 Målgrupp är alla kommunala förskolor på Gotland Förskolans namn. Avdelningens namn.. Fyll i antal barn i respektive ålder 1-3 år 3-5 år 1-5 år (I följande frågor),sätt x i rutan vid de alternativ ni väljer Har ni planerade sångstunder på avdelningen? Ja Nej Kommentarer.... 24

Om ni har fler avdelningar. Har ni planerade gemensamma sångstunder. Ja Nej Om ja, hur ofta? gånger / vecka gånger / månad Kommentarer..... Har ni spontana sångstunder på förskolan? Ja Nej Om ja, vid vilka tillfällen?... I vilka sammanhang sjunger ni med barnen? Sagostunder Pyssel Vilan Ute På och avklädning Drama Rörelse Maten Lek Samling Blöjbyte Fester Varför sjunger ni med barnen då? Kommentar.... Har ni några favoritsånger? Vilka? 25

Använder ni er av rörelsesånger? Ja Nej Om ja, ge exempel.. Använder ni er av klappramsor? Ja Nej Om ja, ge exempel. Använder ni rytminstrument? Ja Nej Om ja, i så fall, när,hur och vilka? Kommentar På vilket sätt anser ni att sång, rytm och rörelse är viktigt i verksamheten?. Finns hinder? Ja Nej I så fall vilka?... Skriv gärna ytterligare kommentarer på baksidan Hjärtligt tack för er medverkan, den är viktig och värdefull! 26

Bilaga 3. Enkätsvar till Gunnel Samuelsson Barn i respektive ålder 1-3 år 3-5 år 1-5 år 466 546 816 Antal avdelningar 1-3 år 3-5 år 1-5 år 50 +1 21 20 51 Enkätsvar 60 50 40 30 20 Antal avdelningar 10 0 1-3 år 3-5 år 1-5 år Har ni planerade sångstunder på avdelningen Ja Nej Vid nej 9 st Spontana sångstunder, 82 avd 10 1 st Inskolningar Planerade sångstunder på avdelningen 100 80 60 40 Antal avdelningar 20 0 Ja Nej Kommentarer: Sjunger dagligen vid samlingar, spontana samlingar, innan maten, spontana tillvaron, inskolningar, språksamlingar, musiklekis 1ggr/v, avdelningar gemensamt, sångstunder med sångpåse, sångkort och sångbok, CD-skivor, musikband, rim och ramsor, personal turas om att hålla i Veckans sång, planerade men ej vilka sånger. 27

Om ni har fler avdelningar. Har ni planerade gemensamma sångstunder? Om ja, hur ofta? Vid nej Kommentar: Ja 64 En gång/vecka 58 Nej 22 En gång/månad 4 Två gånger/mån 2 14 avd är endast en avdelning, 1 avd är allergiavd, Inget svar 2 1 andra festligheter som påsk, Halloween 1 gemensamma gårdsfester 1 avd svar, inte för tillfälle svårt att lösa, 5 ingen kommentar till sitt nej, Hela förskolan sjunger, gemensamma traditioner, samarbete med kyrkan, ibland med föräldrar, gemensamma gårdsfester, varje avd. för sig, efter årstiderna, sångstunder, sångpåsar, sångkort, påsk, Halloween osv, språkutvecklande, ibland svårt att lösa praktiskt. Har ni spontana sångstunder på förskolan? Ja 81 Nej 3 Spontana sångstunder på förskolan 100 80 60 40 Antal avdelningar 20 0 Ja Nej Om ja, vid vilka tillfällen? Kommentar: När lusten faller på, vid väntan på bussen, väntan på maten, när tillfälle ges, när barnen leker ute och inne, i målarrummet, samling av gruppen, på promenader, vid olika teman, vilan, när barnen vill, sagoläs- och fruktstunder, på- och avklädning, fester, i soffan, vid eventuella väntan, i skogen och på utflykter, när stunden ger det, toalettbesöken, spontana och barnens egna sångstunder, årsdagsfirande, vid pyssel och drama, med instrument, sångkort, sångböcker, 28

I vilka sammanhang sjunger ni med barnen? Sagostunder: 50 Pyssel: 33 Vilan: 42 På/avklädning: 42 Blöjbyte: 60 Drama: 35 Maten: 29 Lek: 76 Samling: 89 Ute: 74 Rörelse: 74 Fester: 87 I vilka sammanhang sjunger ni med barnen? På/avklädning Sagostunder Pyssel Blöjbyte Vilan Ute Drama Rörelse Antal Maten Lek Samling Fester 0 20 40 60 80 100 Varför sjunger ni med barnen då? Kommentar: Avstressande, lugnande, lugna ledsna barn, uppmärksamhet, lustfyllt, gemenskapen, roligt, koncentration, sprida glädje, avleda gråt och ilska, samla sig, mysigt, inlärning, koordination, tal, rytm, lära olika sånger, att umgås, rörelse, avslappning, stimulerande, rogivande, kontakt med barnen, inspiration, matsång, sociala funktioner, gruppkänsla, ha roligt tillsammans, fängslande, motoriken, födelsekalas, livet enklare, barnen tycker om sång och musik, känna delaktighet, språkutveckling lär sig ord, traditioner, spontana tillfällen, sagostunder, pedagogiskt, kreativa förmåga, självkänsla och när tillfälle ges vi sjunger av hjärtans lust, oftast blir det bara spontant tänker inte på varför, Barnen tycker det är roligt att sjunga. Vi ser att barnen tycker om sång och musik. Små barn blir glada och trygga, kul för oss också. 29

Har ni några favoritsånger? Vilka? De flesta välkända barnsångerna 2 En liten båt, 3 Pippi, Mamma MU, Tio små indianer, 3 Imse vimse spindel, Gunga lite grann Lilla fru katt, Klappa lilla magen, 4 Vick på rumpan affär, 2Bä bä vita lamm, Tänk om jag hade en liten apa, Humpe Dumpe, Blinka lilla stjärna, Imse vimse, Bom bom låter stora trumman, Ekorren, Masken Blåsippan, Björnen sover, Tio indianer, I ett hus vid skogens slut, Lopptango, Skrammelbilen, Majas Alfabet, 2 Boogi Rock, 2 Krokodilen, Man kan höra vad någon ser, 2 Huvud axlar knä och tå, Jag är ett litet ylle, 2 Klappa händerna så fort du kan. Tigerjakten, Hajarna, Vi leker träd, Det regnar kor,mfl. mfl. Använder ni rörelsesånger? Ja 91 Nej 0 Använder ni rörelsesånger? 100 80 60 40 Antal 20 0 Ja Nej Om ja, ge exempel. Huvud axlar knä och tå, Prästens lilla kråka, Var är tummen, Jag skakar och ruskar hela min kropp, I ett hus vid skogens slut, Raketen, Hjulen på bussen, Jag hamrar och spikar, Kråksången, Vick på rumpan, mfl.mfl. 30

Använder ni er av klappramsor? Ja 69 Nej 19 Använder ni er av klappramsor? 70 60 50 40 30 20 10 Antal 0 Ja Nej Om ja, ge exempel. Använder ni rytminstrument? Klappar rytm till barnens namn, namnramsor, Bä, Bä vita lamm, Ekorren satt i granen, Blåsippan, Yxan Byxan, Håkan kråkan, Rimkort, A ram sam sam, Pelle Plutt, egna klappramsor, När kråkorna klappar takten, Bom bom låter stora trumman, Mora Träsk, Klappa händerna i takt med andra sånger, Klappa händerna när du är glad, Gubben gran for till stan, mfl. mfl, Ja Nej 43 48 Använder ni rytminstrument? 48 47 46 45 44 43 42 41 40 Ja Nej Antal 31

Om ja, i så fall, när, hur, och vilka? Kommentar: när: Vid samlingar, alla tillfällen, gymnastiken, sångstunder, när barnen vill pröva, leken, hur: På golvet, små cyklar som far omkring, åldersindelade grupper, bordsytan, musiklådan, sällan, för hög volym, i takt med sånger, personalen spelar instrument, barnen är med på sitt eget sätt, introduserar vid samling, barnen spelar och sjunger själva, musikrum har inte kommit så långt med barnen. vilka: Trumma, kastanjetter, marraccas, trianglar, tamburin, hemmagjorda rasselinstrument, pinnar, bjällror, klaves, ärtor, cymbal, filmrullar med makaroner, gurka, På vilket sätt anser ni att sång, rytm och rörelse är viktigt i verksamheten? Med rytm och rörelse går inlärningen lättare in, barnen är med, bättre kontakt och det blir roligare, det samlar barnen, lugnar, stimulerar, språkutvecklingen och motoriken blir bättre, glada av sång, kropps- medvetenhet, glädjen att röra på sig, koncentration, gemenskap, trygghet, uttrycka olika känslor, skapa samhörighet, läs/skrivutveckling, avstressande, taktkänsla, lekfullt, våga sjunga och röra på sig i gruppen, självkänsla, balansen, kreativitet, soc.samvaro, stimulerar barnens tal, för barnen motorikträning och gemenskap. Små snuttar av sånger, ramsor och rim förstärker inlärning och gör livet lite enklare och roligare. Det är roligt att göra saker tillsammans ihop med gruppen, det ger glädje och stimulerar många sinnen, Roligt tillsammans Bra för inlärning bl.a. för språkutveckling, rörelseförmåga, begrepp. Sång och musik stimulerar inlärning inom andra områden. Utvecklande språk och motorik Barnen lär sig lättare av språk, samspel, socialt. Viktigt för språkutvecklingen och motoriken, bra för gruppen samhörigheten. Före barnens utveckling med talet, kroppsuppfattning och den roliga stunden man har tillsammans. Utvecklar och förstärker språket utvecklar motoriken. Ett bra arbetsredskap för att stimulera språk, motorik, samarbete, gemenskap m.m. Att få med alla barn Det utgör bas i vår verksamhet. Rörelse och musik är livsviktigt. Man gör något gemensamt(oftast) övar språket och kroppen. Det är kul! Alla kan vara med på sitt sätt(en del lyssnar, en del sjunger eller rör sig) Stimulerar barns tal, kroppsuppfattning, begreppsbildning, skapar gemenskap, HA ROLIGT Att ha roligt och umgås med varandra, språket, motoriken, fånga in barnen. Språkutveckling och att få samspel mellan rytm och sång och rörelse. För oss är det ett självklart uttrycksmedel i arbete med barnen.. För allt Språkutveckling visst men lika viktigt för glädje ( ja uttrycka olika känslor ) må bra gemenskap - bra stämning. Sång, rytm och musik skall vara en självklar och naturlig del av förskolan. 32