Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 15/16

Relevanta dokument
Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Heden Läsår 18/19

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för Pedagogisk omsorg område öst Läsår 18/19

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

LIKABEHANDLINGSPLAN

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Förskolan Bergmansgården Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Regnbågen Röd. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planen upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Bakgrund. 3. Grunduppgifter...3. Utvärdering...4. Kartläggning och främjande insatser utifrån diskrimineringsgrunderna..6

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling Korsgatans förskola 2014/2015

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Skogshyddan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Violens förskola

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Fagerås förskola. Blåklinten och Vallmon. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Läsår

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Pingvinen

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Skogshyddans förskola

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Biets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

LIKABEHANDLINGSPLAN

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014

Myckling förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Kornknarrens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toftagården

Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

151009 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen för läsår 2015-2016 mot diskriminering och kränkande behandling. Varje förskole avdelning har utifrån kartläggning och reflektioner satt sina gällande mål för läsåret. Utvärdering från föregående mål finns presenterat i dokumentet. I vårt förskole område finns en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som är upprättad utifrån Diskrimineringslagen, Barnkonventionen och Skollagen.

Våra lagar Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen har till ända mål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollagen (SFS 2010:800) Skollagen har till ändamål att motverka, förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det inom ramen för verksamheten bedrivs ett målinriktat arbetet för att motverka kränkande behandling av barn. Ur Barnkonventionen/FN s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. De fyra huvudprinciperna i barnkonventionen är: Artikel 2 - handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 - anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare. Artikel 6 - understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikel12 - lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Förskolan Täppan Läsår 14/15 Avdelning Snigeln (yngre barn) Resultat/ bedömning av måluppfyllelse och kartläggning. Uppfylldes målet? Varför, varför inte? Ökade förskolans kvalitet, beskriv hur: Mål: Utveckla samarbete och goda lekrelationer mellan barnen. Vår insats / metod har varit att dela in barnen i olika och mindre grupper. Vi har arbetat med att barnen ska leka med olika kompisar, turtagning, konflikter. I samverkan med biblioteket har vi haft en bokkasse med värdegrundsböcker som vi läst och diskuterat i smågrupper. Vi har använt oss av värdegrundsmaterialet START. Barnen har delats upp i mindre grupper och haft olika samarbetsövningar. Vi har även haft känslobilder uppe på väggen som utgångspunkt för samtal. Anledning till metodvalet är många starka viljor. Detta arbete har gett en mer harmonisk barngrupp med bättre samarbete. Detta ger en ökad kvalitet på förskolan. Målet är uppfyllt men detta arbetet är en ständigt pågående process. Barnen har bättre samarbete i mindre grupper, vi ser att barnen har lättare att samarbeta med alla barn.det har gett bättre sammanhållning och gemenskap. Det ger andra grupperingar. Kartläggning för läsår 15/16: Vi har många starka individer som hävdar sig själva, de glömmer bort att visa hänsyn för sina kompisar. Mål: Stärka Vi -känslan i gruppen och få barnen att respektera varandra och se varandras olikheter som en tillgång. Insatser/Hur: Samarbetsövningar/lekar. Genom vårt projektarbete med Snövit och de sju dvärgarna lyfter vi dvärgarnas olikheter och deras gemenskap.

Avdelning Masken (yngre barn) Mål: Ge barnen möjligheter för förståelse av olika känslouttryck. Resultat/bedömning av måluppfyllelse och kartläggning. Uppfylldes målet? Varför, varför inte? Ökade förskolans kvalitet, beskriv hur: Vi har gett barnen möjligheter att förstå olika känslouttryck genom att använda bilder på barn med olika känslouttryck och samtala med barnen om dessa känslor. Vi har arbetat både förebyggande och i förekomna situationer. Barnen har också spontant hänvisat till bilderna ex när någon varit ledsen eller arg. Bilderna har suttit på en bra central plats på avdelningen i barnens höjd. Personalen har även dramatiserat olika uppkomna situationer och vi upplever att barnen tar det till sig och det blir diskussioner kring hur man kunde agerat istället. Målet är uppnått men detta är ett ständigt pågående arbete. Vi tycker att vi har sått ett litet frö hos barnen. De är måna och hjälpsamma om varandra. De delar med sig av sakerna för att göra sina kompisar glada. Vi hoppas att vi har gett barnen en viktig grund i värdegrundsarbetet. Kartläggning för läsår 15/16: Vi har märkt att barnen har svårt för att leka utan att det blir konflikter. Mål: Vi vill att barnen ska kunna leka utan att det blir så många konflikter. Insatser/Hur: Vi vuxna är delaktiga och vägleder barnen i deras lek. Avdelning Skalbaggen (yngre barn) Mål: Ge barnen ökat lärande och "verktyg" i hur man hanterar olika känslor och är en bra kompis. Resultat/bedömning av måluppfyllelse och kartläggning. Uppfylldes målet?varför varför inte? Ökade förskolans kvalitet, beskriv hur Delvis uppfylldes målet. Vi har börjat använda Snick och Snack. Då vi upplevde att kapitlen är lite i längsta laget gick vi under våren över och testade parlons avec ploum. Barnen är

intresserade av det och vi har materialet framme så barnen kan använda det själva. Vi valde denna metod för vi har tidigare haft goda erfarenheter av det. Vi har även arbetat till viss del med STOP-tecken, då enskilt vid specifika händelser. Vi ser via observation i barngruppen att barnen blivit mer måna om varandra. De hjälper tex varandra med kläderna i hallen, de hjälper varandra med pussel, de tröstar varandra och visar omsorg om någon kompis är ledsen. Vi har använt oss av materialet, men det är diskussionerna i vardagen vid konflikter och olika situationer som vi ser ger mest resultat. Förskolans kvalité har ökat, då barnen tar mer hänsyn till varandra. Barnen tar större hänsyn till varandra och visar empati. Förskolan gjorde skillnad då barnen i regel inte får det sociala samspelet med jämnårig hemma på samma vis. Det som var mindre bra var att vi valde ett material som inte intresserade barnen från början. Det som var bra var att vi tydligt kunnat se en utveckling. Kartläggning för läsår 15/16: Vi har observerat att många barn inte vill dela med sig i lekarna med leksakerna. Samt att barnen går och tar vad man vill leka med, även om leksakerna redan är upptagna. Mål: Att barnen ska visa mer hänsyn till varandra, vara en bra kompis och kunna leka tillsammans. Insatser/Hur: Genom att arbeta med känslor och kroppsspråk vill vi få barnen att ta mer hänsyn och lära sig läsa av situationer. Genom att vi pedagoger är närvarande och uppmuntrar gott beteende vill vi stärka goda lekbeteende. Avdelning Igelkotten (äldre barn) Mål: Få alla barn att känna sig trygga, att leka tillsammans och respektera varandra. Få barnen att känna att de är en tillgång i gruppen och lära dem ta tillvara på varandras olikheter. Resultat/bedömning av måluppfyllelse och kartläggning. Uppfylldes målet?varför varför inte? Ökade förskolans kvalitet, beskriv hur Under höstterminen -14 gjorde vi ett kompisavtal tillsammans med barnen. Alla barn fick vara med och påverka vad som skulle finnas med i avtalet. Vi använde oss av en "prat-sten" för att

alla skulle få chansen att säga sitt. De andra barnen fick lyssna och visa att de respekterade varandras åsikter och känslor. Om situationer uppstod förtydligade vi det genom att använda mjukisdjuren "Gul & Blå". De fick tillsammans med sina andra djurkompisar spela upp en händelse och barnen fick vara med och påverka hur situationen utspelade sig. Vissa barn kunde hitta sin roll i händelsen och se sin egen del i det. Vi hade lotteri där barnen fick dra en aktivitet. Även om barnen aldrig visste vilken aktivitet de skulle få eller vilka andra barn från avdelningen dom skulle hamna med så frågade barnen ofta efter lotteri. Vi tycker att det visar på att barnen är trygga med alla i gruppen. Under en period var det mycket spänningar i gruppen och vi satsade mycket på värdegrund under någon veckas tid. Samarbetsövningar, grupp-samtal och enskilda-samtal resulterade i en grupp där tryggheten var tillbaka. Barnen påminde varandra om hur man bör bete sig mot varandra och dom hjälpte varandra att komma på lösningar vid konflikter. Kartläggning för läsår 15/16: Vår barngrupp har ett stort behov att prata och samtalar gärna. Dock har vi pedagoger observerat att de har svårt att lyssna på vad andra har att berätta. Därför kommer vi att lägga stor vikt vid att ge varje barn talutrymme på olika sätt, eftersom det är viktigt att bli lyssnad på och lära sig att lyssna på andra människor Mål: Att få barnen att kunna och vilja lyssna på andra människors åsikter, tankar och berättelser. Insatser/Hur: Genom att använda vår " talardiamant" och dela barnen i mindre grupper vid aktiviteter för att öka talutrymmet. Avdelning Ekorren (äldre barn) Mål: Hjälpa barnen att våga säga Nej, jag vill inte. Att barnen ska få en förståelse för att man måste lyssna och respektera andras känslor. Resultat/bedömning av måluppfyllelse och kartläggning. Uppfylldes målet? Varför, varför inte? Ökade förskolans kvalitet, beskriv hur:

Vi som pedagoger har tagit en mer aktiv och medveten roll i förekommande situationer. Vi har använt oss av handdockorna Snick och snack för att dramatisera ett rollspel kring barnens rättighet att säga Nej. Snick och Snack ställde frågor till barnen om hur de upplever olika situationer på förskolan. Vår uppfattning av det vi ser och hör är att barnen är säkrare i sin relation till de andra barnen i gruppen. Vi hör att de tydligt säger sin åsikt och står fast vid den vid olika leksituationer. Metoden fungerade mycket bra, att jobba med helgrupp har fallit väl ut. En märkbar skillnad enligt våra upplevelser är att barnen tydligare står för sina åsikter. Genom vårt arbetssätt med handdockor där barnen har varit delaktiga med reflektioner kring sitt eget handlande i olika situationer, så har vi gett barnen verktyg hur de ska kompromissa och lösa meningsskiljaktigheter. Det här har gjort skillnad, det har stärkt dem och det har lett till bra dialoger på utvecklingssamtalen. Kartläggning för läsår 15/16: I samtal med barnen när vi gjorde vårt Kompisavtal lyfte barnen vikten av att vi pratar vänligt till varandra. Vi ser det som ett förebyggande arbete för att barnen ska känna trygghet i alla situationer. Mål: Att barnen ska få en förståelse för hur jag uttrycker mig och betonar har betydelse för hur det i sin tur tas emot. Instaser/Hur: Vi pedagoger är bra förebilder genom vårt förhållningssätt. Om en situation uppkommer försöker vi pedagoger att vara lyhörda och ta en dialog direkt när det kommer.

Kontaktpersoner Elisabeth Goman Tel: 0734-398004 Mariann Kolind Tel:0734-398003 Förskolechef/Förskola Öster Gith Persson Tel: 0435-28571 Specialpedagog Kristina Nilsson Tel: 0435-28295