Skattegårdens förskola

1 (15) Skattegårdens förskola Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN Fastställd på APT 111205 av förskolechef Helen Petersson

2 (15) 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Skattegårdens förskolan är belägen i centrala Bollebygd och inryms i paviljonger. Förskolan har under verksamhetsåret haft ca 80 barn inskrivna och 12 pedagoger. Förskolan har två arbetslag, Solen och Regnbågen med barn i åldern 1-5 år. Varje arbetslag består av två hemvister, där en hemvist är för de yngre barnen och en för de äldre barnen. 1.2 Personal Förskolans bemanningsplan baseras på Barn- och Utbildningsnämndens beslut om att det ska finnas 70% förskollärare och 30% barnskötare på förskolan. Grundbemanning på Skattegårdens förskola är 12 årsarbetare, under läsåret 2010/2011 har dessa tjänster varit fördelade på 13 personer. Varav 7 är förskollärare och 6 är barnskötare. Detta gör att bemanningsplanen inte kunnat följas. Under läsåret har förskolan haft en 50% resurs i verksamheten. Förskolan har en fördelningsmodell som bygger på barnens närvarotid (volymtimmar), detta innebär att om barnen ökar sin vistelsetid så tillsätts det personal motsvarande detta. Under pågående läsår har uppföljningen av volymtimmarna skett kontinuerligt vilket har lett till att arbetsbelastningen har varit jämn för personalen. I detta avseende har bemanningsplanen följts. Förskolan har tillgång till specialpedagog för att få handling i sitt arbete. Syftet med handledningen är att förändra verksamheten för så att alla barn får möjlighet till utveckling och lärande. 1.3 Materiella resurser Förskolan är inhyst i tillfälliga lokaler, en ny förskola byggs. Lokalerna är inredda för förskola och innemiljön förändras ständigt av pedagogerna. Förskolan har en stor gård, men den är sliten och det är många barn som delar den. Skattegårdens förskola delar gård med Natur-och friluftslivsförskolan samt Myrans förskola, totalt är det ca 140 barn som delar gård. Varje hemvist har en bärbar dator och i arbetsrummet finns det en stationär. På förskolan är det trådlös uppkoppling. För inköp av förbrukningsmaterial har det tilldelats en budget baserad på antalet barn. Det är pedagogerna själva som ansvarar för dessa pengar och prioriterar inköp. För 2011 var det 700 kr/barn. 1.4 Ekonomiska resurser För drift av verksamheten tilldelas en barnpeng baserad på barnens timantal och ålder. 1.5 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Förskolan leds av rektor som har sin arbetsplats belägen på en annan förskola. Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten, vid behov även vid andra former av möte, t ex föräldramöte, elevärenden och arbetsplaneringar. Verksamhetsbesök är inplanerade under läsåret. Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året.

3 (15) Under läsåret har två medarbetare gått förskolelyftet, en förskollärare och en barnskötare. Inriktningen på deras kurser var språk och matematik. En medarbetare har gått en tre dagars utbildning med rubriken Pedagogisk mentor. Alla medarbetare har deltagit i kompetensutveckling i samarbete med Navet i Borås, det har varit två kurstillfällen med matematik som innehåll. Alla medarbetare har även fått en föreläsning i hygien inom ramen för det projekt (HYFS) kommunen deltar i. Under läsåret har det genomförts nätverksträffar, innehållet på dessa har varit den reviderade läroplanen för förskolan. 2. Viktiga händelser under året och enhetsspecifikt utvecklingsarbete Under vårterminen har det varit gemensamma diskussioner med Natur- och friluftslivsförskolan, som ett första led i var all personal på studiebesök på Kärra Ängs förskola. Diskussionerna har handlat om den pedagogiska miljön och utformning av den. Vårdnadshavarna har vid ett tillfälle varit med och rustat upp gården.

4 (15) 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Normer och Värden Mål: Förskolan ska sträva efter att alla barn trivs och upplever trygghet. Uppdrag: Förskolan ska utveckla arbetet med EQ (emotionell kvot/emotionell intelligens). 3.1.1 Insatser Fortsatt EQ-arbete utifrån barngruppernas ålder och behov, forumspel, arbeta kring materialet START. Vi delar in barnen i mindre grupper, har återkommande rutiner och informerar aktivt kring dagen innehåll på morgonsamlingen. Vid uppkomna konfliktsituationer har vi pratat med barnen om hur man får lov att agera när man blir arg. Vi har försökt att låta barnen tänka ut lösningar av situationer där man inte är överrens och vid behov hjälp till med förslag på lösningar. 3.1.2 Resultat Vi har haft morgonsamling med genomgång av dagen så som vi hade planerat att göra. Vi upplever att barnen är tryggare i vad som kommer att hända under dagen, de frågar inte lika mycket kring vad de skall göra och övergångar mellan aktiviteter går smidigare och lugnare. Vi har genomfört EQ-arbete i tvärgrupper under höstterminen (i gång i veckan) och vårterminen (några få gång på hela terminen), då har barnen gjort känsloböcker med de känslor vi har gått igenom. Vi har haft tvärgrupper som har varit uppdelade efter kamratrelationer för att främja dessa ytterligare. Vi har även arbetat i tjej- och killgrupper. Under vårterminen har gruppen även delats på eftermiddagen för att det skall bli mer lekro och mindre konflikter då färre barn delar på samma yta. Vi har haft konflikthantering under båda terminerna, en organiserad del i grupp( totalt under året ca 5 gånger) och en del vid uppkomna situationer. Vi har vänt på situationen och frågat barnen hur hade det känts för dig? Detta har varit en metod i vårt EQ arbete. Vi har pratat med barnen om att det är viktigt att barn som lämnas i hallen får komma in på avdelningen i lugn och ro. Det skall kännas tryggt att komma till förskolan. Vi har arbetat i mindre grupper med olika områden som motorik, rytmik, språk, matematik och skapande. (Ett fåtal gånger under vårterminen). Vi har på morgonen, tillsammans med barnen, gått igenom dagens händelser med stöd av Boardmakerbilder. Detta för att ge barnen möjlighet att förbereda sig inför vad som skall hända detta är för många en trygghet.

5 (15) Vi upplever att antalet konfliktsituationer i barngruppen inte har minskat sedan målen sattes. Vi upplever dock att många barn har utvecklat sitt sätt att lösa konflikter. Arbetet med forumspel och materialet START har fungerat bra på vissa hemvister. 3.1.3 Grund för bedömning Iakttagelser och reflektioner i arbetslaget, samtal med barnen. 3.1.4 Analys På grund av en hög arbetsbelastning har pedagogerna känt en otillräcklighet i sitt pedagogiska uppdrag. Bristen på vikarier vid ordinarie personals frånvaro har också bidragit till ökad stress bland ordinarie personal. Detta har lett till att bl.a. arbetet med portfolio har blivit eftersatt. Man upplever att den delen av målet som handlar om ett förtydligande av dagens rutiner och presentation av dagen för barnen har gett resultat och att barnen är trygga i de rutiner och aktiviteter som föreslås. Pedagogerna upplever att barnen får en bättre bild av dagens händelser och detta skapar en trygghet för många av barnen. Bland de yngre barnen upplever man att måluppfyllelsen är mycket god. Gruppkänslan är god och barnen känner stor empati med varandra. Här har även närvaron av barn varit mycket mindre och pedagogerna har därmed känt att man har kunna räcka till på ett bättre sätt. Detta upplevs utifrån att man har skapat aktiviteter som samlar flera barn samtidigt, genom att lösa konflikter i vardagen då de uppkommer bland barnen. På vissa hemvister där personalnärvaron har varit mycket hög och man har aktivt arbetat med materialet START så har man märkt en mycket god måluppfyllelse bland barnen. 3.1.5 Måluppfyllelse Mindre god/mycket god 3.1.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Bättre samarbete i längan för att lättare hjälpas åt med vårt gemensamma pedagogiska uppdrag. Alla pedagoger bör sätta in sig i materialet START om arbetet med det skall fortsätta.

6 (15) 3.2 Kunskaper, utveckling och lärande Mål: Skolan ska sträva efter att utveckla varje barns förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Uppdrag: Förskolan ges i uppdrag att se till att alla barn dagligen får en pedagogiskt genomtänkt utevistelse. Förskolan får i uppdrag att öka barnens fysiska aktivitet utanför förskolans egna rum (inomhus och utomhus). 3.2.1 Insatser Pedagogerna planerar en väl avvägd dagsrytm utifrån barngruppens välbefinnande och intresse detta genom dagliga samtal och reflektioner kring barnens aktiviteter i syfte att minska avbrotten i barnens aktiviteter. Barngrupperna delas in i mindre grupper inför utevistelse, både på gården och när vi går till skogen. Vissa av de yngsta barnen sover utomhus i sina vagnar. En hemvist har valt att bedriva större delen av sin verksamhet i skogen, då barngruppen har visat ett ökat intresse för att vistas utomhus. Mer planerad verksamhet utomhus. Skapa en god måltidssituation. 3.2.2 Resultat Vi har prioriterat tvärgruppsarbetet då vi har sett ett behov i barngruppen av detta. Vi har haft morgonsamling efter frukost med information om dagen och tvärgruppssamlingar innan lunch. Under hösten planerades olika saker att göra i skogen som även genomfördes. De yngre barnen arbetade med olika sinnesupplevelser av en plats i skogen. Under vårterminen har det enbart blivit ett fåtal gånger som det planerats och gemomförts aktiviteter. Vi har varit på olika lekplatser, vi har varit i skogen, Skattegårdsparken, Biblioteksparken, vid Bollebygdsskolan etc. Vi har varit i gympahallen vid Bollebygdsskolan (2 gånger). På gården har vi haft vila 3-4 gånger, några gånger har det funnits möjlighet till skapande aktivitet och vattenlek. Ökad positivitet till att vistas ute oavsett väder samt en ökad trygghet att vila i sina vagnar. En ökad fantasiförmåga och kreativitet i barnen lek upplevs av pedagogerna för de äldre barnen. De känner sig tryggare i de mindre grupperna och har utvecklat en ökad medvetenhet och ödmjukhet för naturen. Vi har lättare kunnat genomföra olika aktiviteter då barnen har varit indelade i mindre grupper. 3.2.3 Grund för bedömning

7 (15) Iakttagelser och reflektion i arbetslag, samtal med barnen. 3.2.4 Analys Genom en uppdelning av barngruppen i syfte att gynna det sociala klimatet har man försökt skapa tillfällen av lekro och ta tillvara på barnens glädje i att utforska olika platser i Bollebygd. Besöken i gymnastikhallen har varit mycket uppskattade och man har även jobbat med miniröris. Att återbesöka en plats i skogen har upplevts positivt utifrån de yngre barnens perspektiv då man har kunnat följa årstidsväxlingarna. Man har också utforskat platsen utifrån olika perspektiv och sinnen. En av hemvisterna för de yngsta barnen har medvetet valt att arbeta aktivt med barnens fysiska och psykiska hälsa på förskolan. Vinterns kalla klimat påverkade möjligheten att genomföra utevistelser från förskolan egna rum. Sen bussen kom så har det varit lättare och fler aktiviteter har genomförts. Hemvisten för en av de äldre barngrupperna har lagt mycket energi på att genomföra planerade aktiviteter i skogen men har inte haft många planerade aktivteter under de andra två dagarna. Verksamheten har inte kunnat genomföra dagliga planerade aktiviteter på förskolan på måndag och fredag för att personalens behov av egen planering då har haft en stor inverkan. Pedagogerna har ansett det vara viktigt att prioritera planeringstiden på måndagar och fredagar då det höjer kvalitén de andra dagarna på den verksamheten som bedrivs då. 3.2.5 Måluppfyllelse God 3.2.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Pedagogerna vill bli bättre i att aktivt delta i barnens aktiviteter utomhus. Ett utvecklingsarbete med utemiljön på förskolan kommer att startas dels i syfte att erbjuda en mer innehållsrik utevistelse och dels i syfte att göra pedagogerna mer delaktiga i barnens aktiviteter. En större struktur bland personalen gällande planering och genomförande av pedagogiska aktiveteter på förskolan. Att utforska möjligheterna till att flytta ut den pedagogiska verksamheten. Att planera och genomföra fler utevistelser utanför förskolans egna rum.

8 (15) 3.3 Barns och Elevers ansvar och Inflytande Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn har inflytande över sitt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Uppdrag: Förskolan ska arbeta i demokratiska former där barnen aktivt deltar. 3.3.1 Insatser Barnen erbjuds ett flertal tillfällen under dagen då de kan välja på ett antal aktiviteter. Utifrån aktivitetskort får barnen göra sina val. Göra barnen mer delaktiga i portfolioarbetet och i diskussionerna kring barnets portfolio. Ökad språklig mångfald (olika hemspråk) Schemalagd reflektionstid i arbetslaget- leder till ökad medvetenhet bland pedagogerna kring barns lärande och utveckling, minst två pedagoger ihop. Upplevelserum för de minsta utifrån ett tänk kring alla sinnen. 3.3.2 Resultat Vi har använt aktivitetstavlan där barnen får välja vad de vill göra med hjälp av en bild på sig själva som placeras vid en aktivitet. Vi har inte kunnat lägga så mycket tid på portfolio som vi hade planerat och ej heller kunnat sitta tillsammans med barnen för att reflektera kring portfolion och barnets utveckling på grund av barngruppens sammansättning och närvaro. Under höstterminen påbörjades arbete med upplevelserum i skogen. Vad man ser, hör, känner, luktar etc. På vissa hemvister har man arbetat med att barnen har fått göra val utifrån rummens olika innehåll. På andra hemvister har pedagogerna valt aktiviteter men barnen har sedan valt aktivitet utifrån intresse. Pedagogerna har lyssnat in barnens intresse och presenterat olika aktivteter baserade på barnens egna idéer. Barnen har fått möjlighet att rösta om olika delar i verksamheten. Schemalagd reflektionstid har fungerat sämre och sämre ju längre läsåret har gått. Uterummet har blivit en trygg plats för barnen att komma tillbaka till, det har varit en stor glädje för barnen att komma tillbaka till samma plats. Vissa hemvister upplever en lugnare barngrupp och en förståelse för turtagning, väntan och hantera besvikelse och acceptans. Gruppkonstellationerna blir varierande och inte så statiska. Förändringarna i den pedagogiska miljön upplevs postiva och ateljen på en av hemvisterna används flitigt i det samarbete som har påbörjats. 3.3.3 Grund för bedömning Iakttagelser och reflektioner i arbetslaget.

9 (15) 3.3.4 Analys Vad gäller portfolioarbetet känner man att måluppfyllelsen är mindre god likaså vad gäller planeringstiden. Detta på grund av en hög arbetsbelastning. Portfolioarbetet är inte förankrat hos alla medarbetare vilket försvårar arbetet. På grund av yttre faktorer upplevs en högre arbetsbelastning. På grund av att man upplever en ökad arbetsbelastning så har portfolioarbetet flyttats ner på prioriteringslistan. Portfolioarbetet känns också inaktuellt och föråldrat och man skulle vilja utveckla den delen av dokumentationen i framtiden och göra den till ett levande dokument i vardagen. Vad gäller biten men barns inflytande så upplever man att måluppfyllelsen är god, eftersom man känner att man har kunnat genomföra den strukturförändring som har krävts. Strukturförändringen har bestått i att man har sett över sina dagliga rutiner. Detta i syfte att möjliggöra så mycket lekro och minska avbrotten i barnens aktiviter. Implementerandet av en aktivitetstavla där barnen själva kan välja aktviteter har också varit en del av den nya strukturen på hemvisten. Upplevelserummet för de yngre barnen har inte genomförts däremot har man skapat en stor ateljé där man har fokuserat på olika material, tekniker och upplevelser av det artistiska slaget. Detta utifrån att man har sett ett intresse hos barnen för skapande verksamhet. Den gemensamma planeringstiden för pedagoger har uppfyllts till viss del. Man har haft planeringstid i arbetslaget men inte i par med kollegor. Tiden har prioriterats av pedagogerna till arbetslagsplanering i stället. På grund av direktiv av rektor har man fått i uppdrag att begränsa barnens utbud av aktiviteter i syfte att lugna barngruppen. 3.3.5 Måluppfyllelse Mindre god / God 3.3.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Fortsätta utveckla portfolioarbetet till att vara mer förankrat i vardagen kanske till att endast fokusera kring det gemensamma projektet på förskolan och de prioriterade mål som man väljer prioritera utifrån Lpfö98. Fortsätta förankringen av portfolioarbetet bland kollegorna och göra dem delaktiga i dokumentationsprocessen. Dela in barnen i mindre grupper. Fånga upp och uppmärksamma barnens tankar, idéer och händelser i vardagen i syfte att utveckla och uppmärksamma dessa.

10 (15) 3.4 Skola och Hem Mål: Förskolan ska sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. Uppdrag: Förskolan ges i uppdrag att hitta organisatoriska former för att öka föräldrainflytande och delaktighet. 3.4.1 Insatser Månadsbrev. Dokumentation i vår verksamhet. Föräldramöte. Daglig kontakt med föräldrar. Erbjudigt utvecklingssamtal. Anlitat tolk vid särskilda utvecklingssamtal för att möjliggöra för alla att deltaga i utvecklingssamtal. 3.4.2 Resultat Daglig kontakt har fungerat bra, vi upplever att vi för det mesta har möjlighet att stämma av med föräldrarna hur dagen har varit. Vi har då vi hunnit haft bildspel på datorn i hallen. Detta har bidragit till en bättre kontakt med föräldrarna och en bättre insyn i förskolans vardag för föräldrarna. 3.4.3 Grund för bedömning Egna iakttagelser och samtal med föräldrar vid utvecklingssamtalen. 3.4.4 Analys Föräldrar har visat svagt intresse för bildspelet bland de äldre barnen, trots att man har bjudit in och informerat via månadsbrev m.m. Bland de yngre barnen har bildspelet fått bättre respons och där har man också haft möjlighet att placera datorn med bildspelet på ett bättre ställe. Både daglig kontakt och månadsbreven upplevs positivt av både föräldrar och pedagoger. Pedagogerna känner att vi lägger mycket energi på att få kontakten att fungera och att vi visar respekt för föräldrar och deras behov.

11 (15) 3.4.5 Måluppfyllelse Mycket God 3.4.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi erbjuder, föräldrar har idag kanske inte alltid tiden att stanna och titta på t.ex. bildspelet. Vissa hemvister behöver bli bättre på att visa upp sina prioriterade mål för föräldrarna. 3.5 Skolan och omvärlden Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Uppdrag: Förskolan ska hitta former för att utveckla barns förmåga att se kopplingen mellan det egna miljöbeteendet och den globala miljön. 3.5.1 Insatser I dialog med barnen vill vi uppmärksamma barnen på hur vi tar hand om vår omgivning i dagliga situationer. Projektet att erfara en plats. Genom att återkommande utforska en plats med alla sinnen,utifrån ett tänk att skapa en relation med en plats i naturen. Sopsortering, svart och vit påse. Kartonger, mjölkkartonger och papper. 3.5.2 Resultat Vi har pratat om att inte bryta grenar och vi har pratat om att vara rädd om allt levande. Pedagogerna upplever att barnen visar en större ansvarskänsla om naturen då de befinner sig utanför förskolans gård. Vi upplever att barnen har skapat en relation till en plats i naturen genom att återkomma till platsen, leka och utforska vad den innehöll. Eftersom vi har jobbat med den pedagogiska miljön på våra hemvister har vi också jobbat med att man skall vara rädd om de leksaker och material som finns på förskolan. Vi har pratat om miljö och att man skall vara rädd om den. Vi har medverkat i vårstädning genom organisationen Håll Sverige rent. 3.5.3 Grund för bedömning Iakttagelser och gemensam reflektion i arbetslaget.

12 (15) 3.5.4 Analys Vi upplever att barnens medvetenhet kring sopsortering har ökat eftersom vi har levandegjort det i vardagen. Barnen upplevs ha fått en ökad kunskap om natur och vad som hör hemma där och vad som är skräp. Att erfara en plats under en längre tid har också bidragit till en fördjupad upplevelse av en plats i naturen. Vi upplever att barnens respekt för närmiljön fortfarande är ett utvecklingsområde. 3.5.5 Måluppfyllelse God 3.5.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Fortsätta det arbete som vi har påbörjat. Pedagogerna behöver få en ökad medvetenhet och samsyn kring den pedagogiska miljön på förskolan i syfte att vara tydliga genemot barnen som vistas i den. Att ha ett temaarbete om miljön så att barn och pedagoger får en ökad kompetens. Vi har märkt en ökad medkänsla hos barnen kring djur och natur då vi är utanför förskolans gård.

13 (15) 3.6 Likabehandlingsarbetet Mål: Förskolan ska främja barns lika rättigheter och aktivt arbeta för att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan ska också motverka annan kränkande behandling. 3.6.1 Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.7 Förankringen av likabehandlingsplanen bland barn och föräldrar Vi eftersträvar likabehandlingsplanen i vårt dagliga arbete med barnen men förankringen till föräldrar har varit sämre. Likabehandlingsplanen hänger tillgänglig till föräldrar i hallen. 3.8 Främjande och förebyggande åtgärder Vi arbetar med EQ i barngruppen. Pedagogerna bekräftar och ser varje barn utifrån deras behov och känslor. Vi är tillgängliga, lyssnande och visar varje barns respekt för att öka deras självkänsla och inflytande på förskolan. Alla som arbetar på Skattegården har inga förutfattade meningar om de olika diskrimineringsgrunderna och möter varje barn utan fördomar och slentrianmässiga spekulationer Etnisk tillhörighet: Vid inskolningssamtal med varje nytt barn, har vi som rutin att ta del av barnens kultur och bakgrund. Det är viktigt att vi som personal ser alla barns lika värde och att prata om olikheter i barngruppen. Kön: Vi bemöter varje barn utifrån vad de är för individ, inte för vad de är för kön. Vi ska bli bättre på att locka barnen till att göra nya saker så att de har fler valmöjligheter vad de vill göra och inte fastna i traditionella könsmönster. Religion: Vid inskolningssamtal ger vi föräldrar möjlighet att berätta om de har en annan trosuppfattning. När så är fallet så har vi en öppen dialog och anpassar verksamheten så gott det går så att det passarden enskilda familjens önskemål. Funktionshinder: Har vi barn med funktionshinder så anpassar vi verksamheten därefter. Sexuelläggning: Vi har en öppen dialog med föräldrar och bemöter barnens frågor när de kommer upp.

14 (15) 3.9 Resultat Då likabehandlingsplanen reviderades sent förra läsåret beslutades att samma plan skulle gälla även för detta läsår. 3.9.1 Främjande och förebyggande åtgärder Alla som arbetar på Skattegården deltar i diskussionsgrupper utifrån diskrimineringsgrunderna och på gemensamma verksamhetsmöten delger varandra så vi får en samsyn kring dem. Vi arbetar aktivt med EQ arbetet i barngrupperna genom att använda oss av EQ-pärmen. Pedagogerna bekräftar och ser varje barn utifrån deras behov och känslor. Vi är tillgängliga, lyssnande och visar varje barn respekt för att öka deras självkänsla och inflytande på förskolan. Vi arbetar med grupper där barnen hjälper varandra t ex vid maten, påklädning, att trösta och vara förebilder för varandra. Detta gäller såväl flickor som pojkar och oavsett ålder. Alla som arbetar på Skattegården har inga förutfattade meningar om de olika diskrimineringsgrunderna och möter varje barn utan fördomar och slentrianmässiga spekulationer. Etnisk tillhörighet: Vi har inskolningssamtal med varje nytt barn, där ska vi ha som rutin att ta del av barns kultur och bakgrund. Det är viktigt att vi som personal ser alla barns lika värde och att pratar om olikheter i barngruppen. Kön: Vi bemöter varje barn utifrån vad det är för individ, inte vad det har för kön. Vi ska bli bättre på att locka barnen till att göra nya saker så att de har fler valmöjligheter vad de vill göra och inte fastna i traditionella könsmönster. Religion: Vid inskolningssamtal ger vi föräldrar möjlighet att berätta om de har annan trosuppfattning. När så är fallet har vi en öppen dialog och anpassar verksamheten så gott det går så att det passar den enskilda familjens önskemål. Funktionshinder: Har vi barn med funktionshinder så anpassar vi verksamheten därefter. Sexuell läggning: Vi bemöter barnens frågor när de kommer upp och har en öppen dialog med föräldrarna Vårat mål under våren är att vi arbeta med EQ i alla barngrupper. Det är all personals ansvar att detta genomförs. Vi utvärderar vad som har hänt i barngruppen i kvalitetsredovisningen i december då EQ är ett prioterat mål i våra utvecklingsplaner Genom EQ arbetet får barnen lära sig sätta ord på sina egna känslor, känna empati för andra och få verktyg för konflikthantering. Vi pratar om att det är okej att vara olika men att alla har lika värde. Detta tycker vi är en bra grund för barnen i arbetet med alla diskrimineringsgrunderna

15 (15) 3.9.2 Förekomst av trakasserier och annan kränkande behandling Upprepade trakasserier/annan kränkande behandling En anmälan har lämnats in. Arbetsrutiner Personal som fått kännedom om den upplevda kränkande behandlingen har dokumenterat det. Rektor blev informerad likaså vårdnadshavre till de berörda barnen. Rutiner förändrades med anledning av händelsen. 3.9.3 Grund för bedömning Iaktagelser 3.9.4 Analys Vi har uppdaterat vår likabehandlingsplan men inte klubbat den vid ett Apt. 3.9.5 Måluppfyllelse I arbetet med barnen anser vi att vi har en god måluppfyllelse Dålig måluppfyllelse har vi när det gäller förankring till föräldrar samt att det inte är ett levande dokument som diskuteras på våra gemensamma reflektionstillfällen samt när ny personal introduceras i kommunen. 3.9.6 Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet I våra intervjuer med barnen inför utvecklingssamtal pratar vi med barnen angående likabehandling. Det kan handla om kamratskap, hur man är mot varandra och hur barnet upplever sin vardag. På utvecklingssamtalspappret skall det finnas som en punkt likabehandling I våra dagliga observationer i barngruppen ser vi om det skett förändringar i barngruppens klimat. Vi har utvecklingssamtal där föräldrarna får chans att ta upp sina frågor och tankar kring likabehandling och ifall det är något särskilt som berör det enskilda barnet. Genom observationer och diskussioner i arbetslagen utvärderar vi arbetet med EQ. Detta görs i samband med att vi skriver kvalitetsredovisningen i slutet av terminen. Där utvärderas även våra övriga utvecklingsmål som också vävs in i likabehandlingsarbetet. ( EQ, Hälsa och livsstil, Matte, Språk och Barns inflytande). Likabehandlingplanen revideras i början på varje hösttermin. Vi har två ansvariga pedagoger som sammankallar och ser till att detta blir gjort och två nya som tillsätts.