Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011
Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se
Kapitlens struktur Vardagssituation Populärvetenskaplig faktatext baserad på kunskapsunderlaget Vad säger riktlinjerna Rekommendationerna i sammanfattning Reflektionsruta
Förhoppningar Lägsta ribban för alla som ska arbeta inom demensvård och omsorg Arbetsledare tar ansvar Intresset ökar för mer utbildning!
Demens ABC Antal kursdeltagare: 25 995 Antal avslutade: 19 178 Siffrorna från den 10 oktober 2011
Demens ABC Och Blekinge leder f.n. SM i Demens ABC!
Fakta om demenssjukdom Ca 150 000 demenssjuka Ca 24 000 personer insjuknar varje år Samhällskostnader ca 50 miljarder per år Kommunerna bär 85 % av kostnaderna 180 000 demenssjuka år 2025 och 240 000 år 2050
Stöd för utvecklingen Nationella riktlinjer Vårdprogram Stimulansmedel /prestationsmedel SveDem Svenskt demenscentrum
Hur ser det ut idag? När det handlar om upptäckt av demens initiering av utredning
Gunvor 84 år Söker på vårdcentralen för tredje gången på kort tid - men inget kroppsligt fel har påvisats Tycks ha gått ner i vikt Kappan är ganska smutsig Änka, en dotter 75 mil bort
Gusten 87 år Bor ensam aldrig gift Fåordig Kör bil, backat in i grannens grind x 3 Argsint Upprörd granne ringer distriktssköterskan
Vilka är problemen? Utdrag ur rapport från cefam (centrum för allmänmedicin) 2009 Distriktsläkaren: Patienten söker sällan själv (anhörig/dsk/hemtjänst) En del läkare ifrågasätter vikten av tidig utredning är diagnosen till gagn för patienten? Kanske upplevs utredningen kränkande och diagnosen stigmatiserande Sällan struktur för utredning Kunskap om vad andra yrkesgrupper kan saknas ofta Distriktssköterskan: Många upptäcks inte i tid Behöver mer kunskap om tidiga symtom, bemötande
Vad säger riktlinjerna? Det finns personer med demenssjukdom som inte blivit medicinskt utredda och där hälso- och sjukvården inte ställt demensdiagnos. - Det finns därför ett stort behov av att hälso- och sjukvården förbättrar diagnostiken så att man tidigt kan upptäcka sjukdomen och personen få adekvat vård och omsorg
Hur gick det för Gunvor? Distriktssköterskan misstänker begynnande demens och informerar Husläkaren om sin misstanke och en tid bokas för utredning. Att utreda tidigt vid misstanke om demenssjukdom är viktigt, det vet man på vårdcentralen. Gunvor får tid och en utredning startar.
Gunvor 84 år MMT 25/30 Klarar ej klocktest Labprover + EKG är bra och CT hjärna helt invändningsfri Anhörigintervju med dottern visar att närglömska har uppmärksammats Hembesök visar på nedsatt processförmåga Kan en diagnos ställas?
Utredning vilka är problemen? Utdrag ur rapport från cefam (centrum för allmänmedicin) 2009 Distriktsläkaren Behöver mer kunskap om demenssjukdomar, kognitiv testning, hur diagnosen sätts, behandling, bemötande, förhållningssätt, kommunikation. Hur svara på anhörigas frågor (lugna, stödja vilket stöd kan förmedlas?) En del önskar demensansvarig distriktssköterska Bättre samarbete med minnesmottagning eftersöks Distriktssköterska Process att bygga förtroende Många samarbetspartner behov av förbättring, bemötande
Utredning - Vad säger riktlinjerna? strukturerad anamnes (prioritet 1) intervju med anhöriga (prioritet 1) bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1) kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga (prioritet 1) strukturell hjärnavbildning med datortomografi (prioritet 2) blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2) vid klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, hiv eller neurosyfilis (prioritet 1)
Demens är ännu en klinisk diagnos DSM IV eller ICD 10 (diagnoskriteriemanualer) DSM IV: Minnesnedsättning obligat En av: Afasi, Agnosi, Apraxi, nedsatt Exekutiv förmåga Sänkning från tidigare nivå Påverkar yrkesmässiga eller sociala funktioner Diagnos ej i samband med förvirring Förlopp > 6 mån
Demensdiagnos Här behövs tydliggöras - vilka kliniska symtom som hjälper läkaren (teamet) att fastställa den kliniska diagnosen. Samt hur de kognitiva testerna tolkas och kan användas för uppföljning. Anhörigintervjun har stort värde ( Ex. Ragnar Åstrands)
Gunvor får diagnosen demens av Alzheimertyp mild grad Distriktsläkaren informerar Gunvor tillsammans med dottern och lämnar informationsblad om Alzheimers sjukdom Efterhör om läkemedel vill prövas Efterhör om biståndshandläggaren kan informeras Planeringsunderlag Informerar om att distriktssköterskan är kontaktperson Informerar om att tekniska hjälpmedel finns men måste prövas ut av distriktsarbetsterapeuten Informerar dottern om anhörigkonsulent på orten
Planeringsunderlag Diagnos + grad Utredning visar att kriterier för demens är uppfyllda Social situation och funktionsnivå Planerad behandling (medicin, hjälpmedel, intyg, kontaktperson på VC) Omsorgsbehov Underlaget tillsänds biståndshandläggare i samråd med Gunvor Larsson och hennes dotter Ylva Karlsson
Gusten får diagnosen demens av Alzheimertyp med vaskulärt inslag begynnande medelsvår grad Distriktsläkaren informerar Gusten om skador på nervceller + äldre slaganfall Efterhör om läkemedel vill prövas mot de symtom som gett svårigheter med minnet efter det att antidepressiv behandling, som pågått i 6v, gett positivt resultat på sinnesstämningen Biståndshandläggaren informerades samma dag som Gusten fått besök av distriktssköterskan i hemmet Distriktssköterskan är kontaktperson Distriktsarbetsterapeuten har prövat ut en del hjälpmedel i hemmet Demenshemtjänstteamet är hos Gusten tre gånger per dag
Om demenssjukdomar Om Alzheimers sjukdom Om bilkörning och demens Om vapen och demens Om att vara anhörig Faktablad att skriva ut från SDC:s hemsida
Vad säger riktlinjerna om läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom? Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare mot kognitiva symtom till personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom (prio 2) Erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3) Följa upp behandlingen i samband med inställning av dosen och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med utsättning (prioritet 1)
Mini-Mental test (MMSE) 30 25 20 15 10 5 0 Alzheimers sjukdom och demensutvecklingen Symptom Mild Diagnos Förlust av funktionellt oberoende Beteende störningar Medel Vård och omsorgs boende placering Svår Terminal Tid ( år) Feldman and Gracon 1996
Vad säger riktlinjerna om uppföljning av personer med demenssjukdom? Socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning-prio1 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser -prio 1
Gunvor 87 år Har hemtjänst tre gånger om dagen Dagverksamhet mån, ons och fre Följs upp var 6:e månad av vårdcentralen MMT är nu 17/30 Har svårt att uttrycka sig, ibland uppe nattetid och har gått ut vid ett par tillfällen, behöver hjälp med påklädning, hygien och måltidssituationen. Dottern är allt mer oroad över situationen.
Symtomgrupper vid demens Kognitiva symtom Minne, orienteringsförmåga, språk- räkneförmåga, uppmärksamhet, insikt, omdöme, exekutiv förmåga apraxi, agnosi Psykiatriska symtom Depression, ångest, oro, agitation, aggressivitet, vanföreställningar, hallucinationer, förvirring Beteendemässiga symtom Vandring, plockighet, upprepade beteenden, nya beteenden, rop, skrik Kroppsliga symtom Inkontinens, stelhet, parkinsonism, kramper, kontrakturer
Strukturerad uppföljning Checklistan Observera att detta är ett utkast/arbetsmaterial till kommande förslag Vikt Funktionsnivå ( ADL) Hjälpinsatserna tillräckliga (omsorg) Hjälpmedel (översyn) Ångest, depression, psykotiska symtom, agitation, aggression Läkemedel Kroppsligt hälsotillstånd Sömn hos patient/ anhörig Anhörigas situation/börda ( ev. VAS skala) Förutsätter kontaktperson som håller i detta Utgår från norsk förlaga, som rekommenderar uppföljning i hemmet var 6:e månad
Primärvårdspaketet För stöd till upptäckt, diagnostik och uppföljning. Kommer att presenteras via Svenskt demenscentrums hemsida hösten 2011
Alla har vi vår givna roll och det är bara tillsammans som vi kan skapa en god vård för våra patienter och en god och trygg relation med anhöriga oavsett var de befinner sig på demensresan www.demenscentrum.se Tack för er uppmärksamhet!