Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen



Relevanta dokument
Statestik över index brott RPV-sektionen

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Underlag för psykiatrisk bedömning

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Vold og rus. Det mänskliga temat Rus och vold Behandling

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Behandling av personer med kombination av psykisk sjuklighet och substansproblem

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Strukturerad riskbedömning vid partnervåld. Henrik Belfrage 2008

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Screening och utredning av drogproblem

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Barn med psykisk ohälsa

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Uppföljning av patienter som har överförts eller skrivits ut från Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall under tidsperioden

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa under graviditet

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Att möta den som inte orkar leva

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Självmordsriskbedömning

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

MISSBRUK HOS UNGA I ASYLPROCESS

Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Motivation och bemötande

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Nytt skattningsinstrument ger samstämmiga riskbedömningar

Kursplan. Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Personlighetsstörningar

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Inledning Sammanfattning

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Transkript:

Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen

Hva med de voldelige? Är de våldsamma dubbeldiagnoser? Våldstypologier Våldsreducerande strategier Prediktion av våld Risk rehabilitation Dialog?

Våld och dubbeldiagnos Zitrin 1970 tal Exmental patients more violent but! Appelbaum 1990 tal Exmental patients more violent but

Våld och dubbeldiagnos Zitrin 1970 tal Exmental patients more violent but! Appelbaum 1990 tal Exmental patients more violent but Elbogen 2009 34653 individer i NESARC Eric B. Elbogen, Sally C. Johnson: The Intricate Link Between Violence and Mental Disorder. Results From the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions Arch Gen Psychiatry. 2009;66(2):152-161

Elbogen 2009

Elbogen et al l2009

Elbogen et al 2009

Elbogen et al 2009

Elbogen et al 2009

Elbogen et al 2009

Elbogen et al 2009

Elbogen et al 2009

Elbogen et al 2009 Våra två grupper av DD!

Våld och dubbeldiagnos Våldsrisk låg Mental disorder (MD)i sig SUD i sig DD i sig Våldsrisk förhöjd Tidigare våld med/utan MD o/e SUD Våldsrisk kraftigt förhöjd Tidigare våld, MD och SUD

Elbogen et al 2009 Våra två grupper av DD!

Typer av sjukdomsförstärkt våld

Typer av sjukdomsförstärkt våld Emotionellt utlöst våld Icke emotionellt (instrumentellt) utlöst våld

Typer av sjukdomsförstärkt våld Emotionellt utlöst våld förhöjd arousal (frustration, droger) sänkt tröskel för inre beteende-/impulskontroll förvrängd realitetsvärdering vid psykostillstånd Icke emotionellt (instrumentellt) utlöst våld närvaro av åtråvärda föremål minskad empatisk förmåga (medkänsla)

Typer av sjukdomsförstärkt våld förhöjd arousal vid t ex manisk sjukdom berusning med centralstimulantia abstinens från alkohol vissa typer av epilepsi frustration

Typer av sjukdomsförstärkt våld sänkt tröskel för inre beteende-/impulskontroll vid t ex hjärnskador t ex tumörer, infarkter, trauma, demenser mm alkoholberusning generella impulskontrollstörningar, bl a personlighetsstörningar borderlinepersonlighet Psykopati Generell underfunktion i de hämmande serotoninsystemen

Typer av sjukdomsförstärkt våld närvaro av åtråvärda föremål minskad empatisk förmåga (medkänsla)

Typer av sjukdomsförstärkt våld närvaro av åtråvärda föremål t ex pengar (rån av post, bank, enskilda) berusande läkemedel (tilltvingade från personal) minskad empatisk förmåga (medkänsla) pga t ex berusning med heroin (opiater) "empatistörningar" psykopatisk, narcissistisk och schizoid personlighetsstörning vissa typer av schizofreni med defektläkning vissa typer av autism

Strukturerat arbete med våldrisk Riskbedömning Strukturerade utredningar (HCR-20, V-RISK) Visar risknivå Pekar på behandlingsalternativ Analys och anpassninng av socialt sammanhang för individen Boende, aktivitet/arbete fritid, socialt umgänge Behandling av sjukdom inkl riskreduktion Psykosbehandling Missbruksbehandling/-kontroll Möjlighet till kris-insatser Intagning detox akut Intagning psykiatri

Strukturerad riskbedömning HCR 20 Historiska variabler Tidigare våld Tidig våldsdebut Instabila relationer Problem arbetsmarknad Missbruk Psykisk sjukdom Psykopati Tidig missanpassning Personlighetsstörning Tidigare misskötsamhet på permission

HCR 20 Webster m fl 1997 Kliniska variabler Bristande insikt Negativ attityd Psykiatriska symtom Instabilitet Dålig behandlingsbarhet Riskvariabler Orealistisk framtidsplanering Brist på professionell tillsyn Brist på stöd och hjälp Brist på samtycke och motivation Stressorer

V-RISK-10 10 punkter i checklista Har god prediktion i institution och utanfär institution i 6 månaders perspektivet Ger inte en poäng som motsvarar procent Ger utrymme för individuell värdering av specifika risker

V-RISK-10 Screening för kliniskt erfarna Översikt över möjliga åtgärder Nivå på risk i arbetet med enskild patient Checklistor jf piloter!

Strukturerat arbete med våldrisk Riskbedömning Strukturerade utredningar och klinisk monitorering (V-RISK, BVC?) Visar risknivå Pekar på behandlingsalternativ Analys och anpassning av socialt sammanhang för individen utanför institution Boende, aktivitet/arbete fritid, socialt umgänge - riskreduktion Behandling av riskreduktion Missbruksbehandling/-kontroll Missbruksbehandling/-kontroll Missbruksbehandling/-kontroll Undvik felaktiga behandlingsinsatser För den dagliga verksamheten Tänk säkert Träna etiskt de-escaleringstekniker (TERMA/Bergen) Träna etiska restraint -tekniker (TERMA/Bergen)

PAUS Teckna kort ned ett vanligt riskscenario