Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen
Hva med de voldelige? Är de våldsamma dubbeldiagnoser? Våldstypologier Våldsreducerande strategier Prediktion av våld Risk rehabilitation Dialog?
Våld och dubbeldiagnos Zitrin 1970 tal Exmental patients more violent but! Appelbaum 1990 tal Exmental patients more violent but
Våld och dubbeldiagnos Zitrin 1970 tal Exmental patients more violent but! Appelbaum 1990 tal Exmental patients more violent but Elbogen 2009 34653 individer i NESARC Eric B. Elbogen, Sally C. Johnson: The Intricate Link Between Violence and Mental Disorder. Results From the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions Arch Gen Psychiatry. 2009;66(2):152-161
Elbogen 2009
Elbogen et al l2009
Elbogen et al 2009
Elbogen et al 2009
Elbogen et al 2009
Elbogen et al 2009
Elbogen et al 2009
Elbogen et al 2009
Elbogen et al 2009 Våra två grupper av DD!
Våld och dubbeldiagnos Våldsrisk låg Mental disorder (MD)i sig SUD i sig DD i sig Våldsrisk förhöjd Tidigare våld med/utan MD o/e SUD Våldsrisk kraftigt förhöjd Tidigare våld, MD och SUD
Elbogen et al 2009 Våra två grupper av DD!
Typer av sjukdomsförstärkt våld
Typer av sjukdomsförstärkt våld Emotionellt utlöst våld Icke emotionellt (instrumentellt) utlöst våld
Typer av sjukdomsförstärkt våld Emotionellt utlöst våld förhöjd arousal (frustration, droger) sänkt tröskel för inre beteende-/impulskontroll förvrängd realitetsvärdering vid psykostillstånd Icke emotionellt (instrumentellt) utlöst våld närvaro av åtråvärda föremål minskad empatisk förmåga (medkänsla)
Typer av sjukdomsförstärkt våld förhöjd arousal vid t ex manisk sjukdom berusning med centralstimulantia abstinens från alkohol vissa typer av epilepsi frustration
Typer av sjukdomsförstärkt våld sänkt tröskel för inre beteende-/impulskontroll vid t ex hjärnskador t ex tumörer, infarkter, trauma, demenser mm alkoholberusning generella impulskontrollstörningar, bl a personlighetsstörningar borderlinepersonlighet Psykopati Generell underfunktion i de hämmande serotoninsystemen
Typer av sjukdomsförstärkt våld närvaro av åtråvärda föremål minskad empatisk förmåga (medkänsla)
Typer av sjukdomsförstärkt våld närvaro av åtråvärda föremål t ex pengar (rån av post, bank, enskilda) berusande läkemedel (tilltvingade från personal) minskad empatisk förmåga (medkänsla) pga t ex berusning med heroin (opiater) "empatistörningar" psykopatisk, narcissistisk och schizoid personlighetsstörning vissa typer av schizofreni med defektläkning vissa typer av autism
Strukturerat arbete med våldrisk Riskbedömning Strukturerade utredningar (HCR-20, V-RISK) Visar risknivå Pekar på behandlingsalternativ Analys och anpassninng av socialt sammanhang för individen Boende, aktivitet/arbete fritid, socialt umgänge Behandling av sjukdom inkl riskreduktion Psykosbehandling Missbruksbehandling/-kontroll Möjlighet till kris-insatser Intagning detox akut Intagning psykiatri
Strukturerad riskbedömning HCR 20 Historiska variabler Tidigare våld Tidig våldsdebut Instabila relationer Problem arbetsmarknad Missbruk Psykisk sjukdom Psykopati Tidig missanpassning Personlighetsstörning Tidigare misskötsamhet på permission
HCR 20 Webster m fl 1997 Kliniska variabler Bristande insikt Negativ attityd Psykiatriska symtom Instabilitet Dålig behandlingsbarhet Riskvariabler Orealistisk framtidsplanering Brist på professionell tillsyn Brist på stöd och hjälp Brist på samtycke och motivation Stressorer
V-RISK-10 10 punkter i checklista Har god prediktion i institution och utanfär institution i 6 månaders perspektivet Ger inte en poäng som motsvarar procent Ger utrymme för individuell värdering av specifika risker
V-RISK-10 Screening för kliniskt erfarna Översikt över möjliga åtgärder Nivå på risk i arbetet med enskild patient Checklistor jf piloter!
Strukturerat arbete med våldrisk Riskbedömning Strukturerade utredningar och klinisk monitorering (V-RISK, BVC?) Visar risknivå Pekar på behandlingsalternativ Analys och anpassning av socialt sammanhang för individen utanför institution Boende, aktivitet/arbete fritid, socialt umgänge - riskreduktion Behandling av riskreduktion Missbruksbehandling/-kontroll Missbruksbehandling/-kontroll Missbruksbehandling/-kontroll Undvik felaktiga behandlingsinsatser För den dagliga verksamheten Tänk säkert Träna etiskt de-escaleringstekniker (TERMA/Bergen) Träna etiska restraint -tekniker (TERMA/Bergen)
PAUS Teckna kort ned ett vanligt riskscenario