LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013
Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens samhälle. Sverige har som it-politiskt mål att bli världsbäst på att utnyttja de möjligheter digitaliseringen medför. 1 Den 6 oktober 2011 publicerade Näringsdepartementet en rapport som presenterar Sveriges digitala agenda. 2 I agendan beskrivs regeringens ambitioner inom it-området och förslag på vilka insatser och åtgärder som krävs för att nå Sveriges it-politiska mål. Syftet med denna B-uppsats är att genom en beskrivande kvalitativ studie beskriva hur Sverige ska uppnå det it-politiska målet att bli bäst i världen på att ta tillvara på de möjligheter digitaliseringen medför. Grundfrågeställningen jag kommer arbeta utifrån är hur ska Sverige uppnå det it-politiska målet att bli världsbäst på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter?. Jag tänker besvara grundfrågan med hjälp av tre olika aspekter, delfrågor, som är kopplade till den; Sveriges digitala agenda, Digitaliseringskommissionens uppdrag samt e-demokrati. Mina frågeställningar lyder således: Hur ska Sverige uppnå det it-politiska målet att bli världsbäst på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter? o Hur ser Sveriges digitala agenda ut? o Vad är Digitaliseringskomissionens uppdrag? o Leder den svenska digitala agendan till en utveckling av e-demokratin? Val av strategi och design Min tanke är att genomföra en beskrivande kvalitativ studie för att besvara min grundfråga. Eftersom min grundfråga är deskriptiv menar jag på att det är rätt att genomföra en beskrivande studie då en sådan ger svar på frågor såsom var, när, hur, vem och vilka 3. För att min beskrivande studie ska ha vetenskapligt värde måste den tillföra någonting nytt 4, jag ska inte bara referera utan även dra egna slutsatser beträffande min grundfråga utifrån materialet. Författarna till Metodpraktikan menar att en beskrivande studie ska baseras på en tydlig begreppsapparat med ett tillhörande empiriskt klassifikationsschema och med hjälp av dessa ska man kunna dra andra slutsatser än det som är direkt uttalat i materialet. 5 1 http://www.regeringen.se/sb/d/14468/a/177280 2/3-2013 2 http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf 2/3-2013 3 Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2012), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts, s. 36 4 Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Stockholm: Santérus Förlag, s. 50 5 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 36-37 1
Anledningen till att jag väljer att göra en kvalitativ studie är att man i en sådan genom noggrann läsning av text, antingen i sin helhet eller uppdelad, och dess kontext tar fram det väsentliga innehållet. 6 Detta menar jag är ett passande tillvägagångssätt för min studie av hur Sverige handskas med digitaliseringens möjligheter då det ger mig möjligheter att, som Mats Furberg beskrivit 7, aktivt läsa och ställa frågor till texten för att se om texten eller jag själv kan besvara dessa frågor. Den kvalitativa analysen är alltså verktyget jag ämnar använda för att söka lösningen på studiens grundfråga, en grundfråga som görs mer konkret genom att jag formulerat mer precisa underfrågor. Tanken med de frågorna är att de ska hjälpa mig nå fram till svaret på grundfrågan. 8 För att praktiskt kunna applicera den kvalitativa metoden på min studie kommer jag genom systematiserade undersökningar logiskt ordna textinnehållen, detta gör jag för att i lättöverskådliga kategorier formalisera tankeinnehållet i texterna. 9 Denna kategorisering tror jag kommer hjälpa mig få en så tydlig bild som möjligt av vad den svenska digitala agendan rent praktiskt innebär och vilka konsekvenser den kan tänkas få. Material I och med att den svenska digitala agendan är en relativt ny företeelse finns det inte överdrivet mycket information publicerat om ämnet, men jag bedömer att det jag hittills hittat är fullt tillräckligt. Jag kommer främst använda mig av material publicerat på regeringskansliets och Digitaliseringskommissionens hemsidor då jag bedömer dessa två som mest relevanta och aktuella för denna uppsats. Information från dessa hemsidor kommer jag även komplettera med exempelvis tidningsartiklar och andra publikationer och eventuellt, vid behov, mailkontakt och/eller telefonintervjuer med för ämnet relevanta personer. När det gäller e- demokratiaspekten har jag tänkt komplettera med litteratur som tillhandahålls av HumSambiblioteket på campus Valla, valen av litteratur görs i samråd med bibliotekarierna. Jag tänker fokusera på material som behandlar den svenska digitala agendan publicerat från och med år 2011, det år It och människan en digital agenda för Sverige publicerades, fram tills det som publiceras nu under våren 2013. Material från Digitaliseringskommissionen publiceras det löpande då kommissionens uppdrag inte slutredovisas förrän senast den 31 6 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 210 7 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 210 8 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 214 9 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 211 2
december 2015, särskilt intresserad är jag av en delrapport om dess arbete senast den första maj 2013 10, denna har jag tänkt ta del av. Kritisk diskussion av materialval De fyra klassiska källkritiska reglerna Ädel-OST (äkthet, oberoende, samtidighet, tendens) 11 ligger till grund för huruvida jag bedömer samtliga källor jag använder som trovärdiga eller ej. Jag bedömer att material publicerat av regeringskansliet och Digitaliseringskommissionen rimligtvis bör vara äkta. Dock ska jag, som föreskrivs i Metodpraktikan, försäkra mig om att materialet verkligen producerats vid den tidpunkt, i det sammanhang som anges och av den/de författare som anges. 12 Detta gäller självklart även för de kompletterande källor jag kommer använda. Vad jag kunnat se hittills finns inte överdrivet mycket material om ämnet publicerat, men då jag främst kommer fokusera på Näringsdepartementets rapport om den svenska digitala agendan och publikationer på regeringskansliets och Digitaliseringskommissionens respektive hemsidor ser jag, som sagt, inte detta som något större problem. Källornas oberoende kan däremot vara lite knepigt eftersom det inte finns så mycket att jämföra det material jag ämnar använda mig av med, dock kommer mitt material från primärkällor. Källorna jag kommer använda mig av spelar centrala roller inom det område jag studerar, en sådan centralitet stärker deras tillförlitlighet 13. Dock kan jag inte utan vidare hävda att källorna är helt oberoende då de främst är politiska institutioner vars arbete möjligtvis skulle kunna vara färgade av medarbetarnas politiska åsikter men genom att jag förhåller mig källkritiskt till huruvida det existerar någon påverkan (exempelvis partipolitiska förväntningar) på respektive författares text menar jag att jag gör vad jag kan för att fastställa graden av beroende. Detta förhållningssätt tror jag påverkar hur jag ser på och bedömer källornas oberoende vilket jag, ur ett källkritiskt perspektiv, menar är positivt för studiens tillförlitlighet. Ett liknande förhållningssätt ämnar jag ha när jag bedömer källornas tendensiösitet eftersom det även är viktigt att hålla källornas intressen i minnet vid värdering av sanningshalten i information från dem. 14 Skulle jag stöta på problem när jag försöker fastställa tendensgraden hos en källa är det 10 https://digitaliseringskommissionen.se/uppdraget/ 2/3-2013 11 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 279 12 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 282 13 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 283 14 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 285 3
möjligt att jag genomför en motivanalys 15 för att kartlägga de medvetna överväganden som kan ha förelegat i en viss process 16. Det webbaserade material jag kommer använda mig av är publicerat från och med år 2011 fram till våren 2013 vilket jag menar ger materialet högre tillförlitlighet än om de skulle vara publicerade långt tidigare. Ju mer samtida källorna är desto trovärdigare är de. 17 Jag strävar även efter att de eventuella tryckta källor jag kommer använda för att komplettera information ska vara så samtidiga som möjligt och även uppfylla de tre andra källkritiska reglerna. Validitet och reliabilitet En förutsättning för att kunna erbjuda trovärdiga slutsatser är att man uppnår god validitet. God validitet innebär att det finns en god överensstämmelse mellan teoretiska definitioner och operationella indikatorer (god begreppsvaliditet) och att man mäter det man påstår sig mäta (resultatvaliditet). 18 För att en studie ska ha god validitet räcker det inte med endast god begreppsvaliditet, dvs. att man har ett väl fungerande mätinstrument, man måste dessutom vara så noggrann som möjligt när man använder det för att uppnå hög reliabilitet. Genom att korrekt och med stor noggrannhet genomföra en studie undviker man slumpmässiga och slarviga fel leder till hög reliabilitet som annars påverkar studiens resultatvaliditet. En god begreppsvaliditet innebär med andra ord frånvaro av systematiska fel och hög reliabilitet är det samma som avsaknad av slumpmässiga eller osystematiska fel. 19 God begreppsvaliditet i kombination med hög reliabilitet är det som leder till god resultatvaliditet 20, det vill säga att man verkligen har mätt det man påstår sig ha mätt. 21 Jag kan i dagsläget varken uttala mig om studiens reliabilitet eller om resultatvaliditeten eftersom jag ännu inte vare sig påbörjat eller genomfört det empiriska fältarbetet som validitetsvärderingen bygger på. 22 Jag tror dock att min frågeställning är utformad på ett lämpligt sätt som gör att jag genom en noggrann undersökning kan uppnå syftet med denna 15 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s.287 16 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s.290 17 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 284 18 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 56-57 19 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 63 20 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 63 21 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 57 22 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 57 4
uppsats, därmed borde det vara möjligt att uppnå god validitet men hur det går med det får framtiden utvisa. Alternativ metod för att besvara forskningsfrågan En annan metod jag hade kunnat använda i den här studien hade kunnat vara informantintervjuer 23 med ett antal personer anställda vid Näringsdepartementet och Digitaliseringskommissionen. På så sätt hade jag kunnat låta den särskilda kunskap de besitter på grund av sin centralitet inom området vara helt vägledande för uppsatsens slutsatser. Anledningen till att jag inte valde detta tillvägagångssätt är att det hade varit betydligt mer tidskrävande att ordentligt förbereda, genomföra, transkribera och analysera intervjuerna. Jag hade behövt göra åtminstone två intervjuer per institution för att få en nyanserad bild av informationen och för att vara säker på att inga personliga åsikter slunkit med. På grund av den begränsade tidsramen för denna uppsats anser jag därför att en beskrivande kvalitativ studie som främst baseras på skriftligt material är bättre lämpad i detta fall. Kä llfö rteckning Litteratur Beckman, L. (2005). Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, 1:a upplagan 3: tryckningen. Stockholm: Santérus Förlag, ISBN: 978-91-89-449-79-4 Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2012), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, fjärde upplagan. Stockholm: Norstedts. ISBN: 978-91-39-11217-4 Länkar Digitaliseringskommissionen, Uppdraget https://digitaliseringskommissionen.se/uppdraget/, hämtad 2/3-2013 Näringsdepartementet, 6 oktober 2011, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/72/56/5a2560ce.pdf, hämtad 2/3-2013 Regeringens nyhetsbrev 6 oktober 2011, Sverige ska bli världsbäst på it http://www.regeringen.se/sb/d/14468/a/177280, hämtad 2/3-2013 23 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 263 5