BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen C h r i s ti an S kar ma n Telefon direkt +46 (0)8 6130843 Mobil +46 (0)8 6130843 christian.skarman@sweco.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Utveckling under året 2013 4 3 Resultat 6 3.1 Totalprognosen 6 4 Metod 8 4.1 Totalprognosen 8 4.1.1 Så görs prognosen 8 4.1.2 Flyttning 8 4.1.3 Födda 11 4.1.4 Döda 13 4.2 Nybyggnadsprognosen 14 4.3 Delområdesprognosen 15 4.3.1 Så görs delområdesprognosen 15 5 Osäkerhet i prognoser 17 5.1.1 Slumpfel: 17 5.1.2 Fel i antaganden: 17 5.1.3 Fel på grund av planavvikelser: 18 5.1.4 Modellfel: 18 2 (18)
1 Inledning Sweco Strategy har på uppdrag av Nynäshamns kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen med delområden. Prognosen gäller för perioden 2014-2023 och utgår ifrån befolkningen uppdelad på kön och ålder i ettårsklasser vid senaste årsskiftet. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också antagandet om färdigställda bostäder under perioden. Även detta antagande har tagits fram av Sweco Strategy. Rapporten redovisar kommunens befolkningssammansättning idag och utveckling det senaste året, prognosresultat för hela kommunen samt vilka antaganden som gjorts vad gäller flyttning, barnafödsel, död samt bostadsbyggande. 3 (18)
2 Utveckling under året 2013 Under år 2013 ökade Nynäshamns kommun befolkning med 224 personer, vilket motsvarar 0,8 procent. Sista december 2013 hade kommunen 26 796 invånare. Under året föddes 285 barn och 272 personer dog, vilket ger ett födelseöverskott på 13 personer. Antalet personer som flyttade in var 1 777 och antalet som flyttade ut var 1 567 och flyttnettot var därmed 210 personer. I Diagram 1 visas Nynäshamns kommuns årliga flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) respektive födelsenetto (födda minus döda) under perioden 1970-2013. I diagrammet visas bland annat att kommunens födelsenetto sedan slutet av 1990-talet sjunkit och legat omkring 0 och sedan dess som högst varit 60 fler födda än avlidna under året. Diagram 1 Födelse- och flyttnetto i Nynäshamn kommun perioden 1970-2013 800 600 Flyttnetto Födelsenetto 400 200 0-200 1970 1980 1990 2000 2010 År I Fel! Hittar inte referenskälla. visas befolkningen per åldersklass i Nynäshamns ommmun den 31 decmber år 2012 och 2013. De åldersgrupper som ökade mest relativt sett under 2013 var nyfödda och yngre pensionärer medan gymnasieungdomar minskade. Ökningen av nyfödda berodde främst på att det föddes förhållandevis få barn 2012 och att det nu skett en åtgergång till den nivån som rådde åren 2009-2011. För de yngre perosnärer är de stora barnkullarna från 1940-talet som får åldersgruppen 65-79 år att öka. 4 (18)
Tabell 1 Befolkningsförändring i Nynäshamn under år 2013 Åldersgrupp 2012 2013 Förändring % 0 268 292 24 9.0 1-5 1504 1516 12 0.8 6-15 2 951 2 988 37 1.3 16-18 1 030 933-97 -9.4 19-24 2 153 2 160 7 0.3 25-64 13 198 13 265 67 0.5 65-79 4 273 4 424 151 3.5 80-w 1195 1218 23 1.9 Totalt 26 572 26 796 224 0.8 I Diagram 2 presenteras befolkningsstrukturen år 2011 och 2012 och i figuren syns tydligt hur invånarnas åldrande påverkar åldersstrukturen. Diagram 2 Befolkningens åldersstruktur i Nynäshamns kommun 31 december år 2012 och 2013, antal personer 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 År 2012 År 2013 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder 5 (18)
3 Resultat 3.1 Totalprognosen I slutet av år 2013 hade Nynäshamns kommun 26 796 invånare och under prognosperioden väntas befolkningen öka för varje år. Under hela perioden väntas befolkningen öka med omkring 5 800 personer och år 202 prognostiseras befolkningen vara drygt 32 600 personer. Prognosens genomsnittliga årliga ökning på 578 personer kan jämföras med de senaste tio årens genomsnittliga ökning på cirka 220 personer. Den relativt stora prognostiserade befolkningsökningen hänger direkt samman med det stora antalet nya bostäder som planeras i kommunen. I slutet av perioden väntas befolkningen öka snabbare än i början, vilket beror på att det framförallt är i slutet av perioden som det stora antalet bostäder planeras färdigställas. I Diagram 3 visas befolkningsutvecklingen sedan 2000-talet samt utvecklingen enligt prognosen i befintlig bebyggelse och i tillkommande. Diagram 3 35 000 30 000 Befolkning i Nynäshamns kommun perioden 1970-2013 samt 2014-2023 enligt prognos Nybyggnation Befintlig bebyggelse 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2000 2005 2010 2015 2020 Befolkningen väntas öka i stort sett i alla åldrar under prognosperioden fram till slutet av perioden. Antalet unga vuxna 19-24 år väntas dock sjunka något i början av perioden för att sedan öka igen och år 2023 väntas åldersgruppen åter vara lika stor som idag. Anledningen till det sjunkande antalet gymnasister är den minskande fruktsamheten under senare delen av 90-talet då ungdomarna i den åldersgruppen föddes. Det är i den åldern det är vanligt att flytta hemifrån, oftast till sin första egna lägenhet. Bland de nya planerade bostäderna är merparten småhus, vilket snarare attraherar lite äldre personer i familjebildande åldrar. 6 (18)
Diagram 4 Befolkning efter ålderklass år 2013 samt prognos 2018 och 2023 (befintliga+nyproducerade bostäder ) 18 000 16 000 14 000 12 000 År 2013 År 2018 År 2023 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 1-5 6-15 16-18 19-24 25-64 65-79 80-w I tabellen nedan redovisas prognosen för varje åldersgrupp för varje prognåsår. Tabell 2 Folkmängd 31 december respektive år. Faktisk folkmängd 2013 och prognos för 2014-2023 Åldersgrupp 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 0 292 301 307 324 332 342 353 364 372 382 386 1-5 1 516 1 556 1 556 1 610 1 666 1 725 1 781 1 840 1 886 1 941 1 973 6-15 2 988 3 038 3 108 3 223 3 250 3 306 3 366 3 451 3 527 3 627 3 697 16-18 933 930 901 907 942 976 1 033 1 043 1 052 1 056 1 072 19-24 2 160 2 118 2 052 2 047 2 016 2 045 2 047 2 111 2 135 2 202 2 208 25-64 13 265 13 444 13 613 14 045 14 291 14 595 14 894 15 219 15 481 15 805 15 999 65-79 4 424 4 597 4 719 4 844 4 908 4 960 5 037 5 130 5 191 5 267 5 287 80-w 1 218 1 248 1 292 1 327 1 385 1 468 1 566 1 642 1 733 1 835 1 952 Summa 26 796 27 232 27 549 28 327 28 790 29 415 30 077 30 800 31 376 32 117 32 574 7 (18)
Tabell 3 Folkmängd 31 december i bostäder som anta produceras under prognosperioden 2014-2023 Åldersgrupp 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 0 12 23 44 58 73 89 104 115 127 132 1-5 39 78 159 225 306 393 484 561 642 693 6-15 46 85 175 237 321 417 528 633 763 870 16-18 17 29 60 74 97 119 143 162 188 203 19-24 72 104 214 244 300 348 398 413 463 459 25-64 216 388 773 1 030 1 355 1 714 2 102 2 428 2 816 3 076 65-79 22 31 67 81 108 132 162 182 219 240 80-w 12 15 41 45 60 70 83 87 104 105 Summa 436 754 1 531 1 994 2 620 3 281 4 005 4 580 5 322 5 778 4 Metod 8 (18) Prognosen genomförs i huvudsak i tre steg där det första steget består av framtagande av en totalprognos på ålder och kön för hela kommunen. Därefter görs en särskild prognos för befolkning i de nya bostäder som antas färdigställas under prognosperioden. Sist beräknas prognosen på små områden (NYKO6) för befolkningen i idag befintliga bostäder. Befolkningen i nybyggnadsprognosen läggs därefter ihop med delområdesprognosen och hela prognosen summeras slutligen upp till större delområden. 4.1 Totalprognosen I det första steget beräknas en totalprognos för hela kommunen. Prognosen beräknas per kön och åldrar på ettårsklasser. 4.1.1 Så görs prognosen Totalprognosen utgår ifrån befolkningen vid det senaste årsskiftet, det vill säga 31 december 2013 i årets prognos. I princip är det sedan fyra faktorer som påverkar hur befolkningen förändras under prognosperioden. Personer kan flytta in till eller ut ur kommunen, barn föds och några invånare dör. Dessa händelser inträffar i prognosen enligt antaganden som baseras på historiska mönster och bedömningar om framtiden. Dessutom åldras alla i befolkningen för varje år som går, vilket kan tyckas vara en självklarhet men ändå är värt att påpeka som en påminnelse om att detta påverkar befolkningsstrukturen på sikt. 4.1.2 Flyttning Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för inrespektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram. Utflyttningen ur kommunen bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som använts i prognosen redovisas i Diagram 5 nedan och baseras på hur det har
sett ut för kommunen de senaste åren. Riskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. Diagram 5 0.25 0.20 Utflyttningsrisker för Nynäshamns kommun per kön och ålder Kvinnor Män 0.15 0.10 0.05 0.00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder I början av 2000-talet ökade antalet utflyttare från kommunen och därefter har antalet legat kring 1 500 personer. Under prognosperioden beräknas antalet utflyttare återigen öka. Den förväntade ökningen hänger samman med en prognostiserat större befolkning, vilket också ökar befolkningens omsättning i antal. Diagram 6 2 500 2 000 Totalt antal utflyttare från Nynäshamns kommun åren 1970-2013 samt prognos 2014-2023 Prognos 1 500 1 000 500 0 2000 2005 2010 2015 2020 9 (18)
Den totala folkmängden i kommunen har i prognosen bestämts dels av hur många bostäder som beräknas färdigställas under prognosperioden och antaganden om hur många personer som förväntas flytta in i dessa och dels av boendetäthetens utveckling i befintligt bostadsbestånd. Boendetätheten i det befintliga bostadsbeståndet beräknas vara densamma som idag under hela prognosperioden. Det innebär att personer som flyttar ut eller avslider ersätts av inflyttare och födda så att totala antalet personer inte ändras i det befintliga bostadsbeståndet men åldersstrukturen förändras utifrån hur befolkningen åldras och flyttar. I Nynäshamns kommun planeras ett stort antal bostäder under de kommande åren relativt det antal som finns i kommunen idag. Detta förväntas generera en befolkningstillväxt. I varje nybyggd bostad antas 3,6 personer flytta in i småhus, 2,1 personer per lägenhet i flerbostadshus. Byggandet redovisas i efterföljande avsnitt om nybyggnadsprognosen. Förutom att inflyttarna bestäms av boendetäthetens utveckling och nybyggnation antas personer också flytta in istället för de invånare som lämnar kommunen. Antalet inflyttare varierar med bostadsbyggandet och som framgår Diagram 7, är inflyttningen som flest i slutet av prognosperioden när antalet planerade färdigställda bostäder är som störst. Diagram 7 3 000 2 500 Antal inflyttare till Nynäshamns kommun åren 1970-2013 samt prognos 2014-2023 Prognos 2 000 1 500 1 000 500 0 2000 2005 2010 2015 2020 När det totala antalet inflyttare är bestämt behöver de fördelas på kön och ålder. Detta görs enligt den inflyttarfördelning som visas i Diagram 8 nedan. Fördelningen baseras på hur mönstret sett ut de senaste åren för kommunen. Mönstret med något yngre kvinnor som flyttar in medan männen flyttar in vid något högre ålder är ett mönster som återkommer för flertalet kommuner och känns igen från utflyttningsrisken. 10 (18)
Diagram 8 Inflyttarfördelning för Nynäshamns kommun per kön och ålder 0.020 0.018 Kvinnor 0.016 0.014 Män 0.012 0.010 0.008 0.006 0.004 0.002 0.000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder 4.1.3 Födda Antalet födda barn beror dels på hur många kvinnor det finns i kommunen i fruktsam ålder och dels på hur många barn varje kvinna föder, det vill säga hur hög fruktsamheten är. Liksom flyttantagandena kan antagandena om fruktsamhet delas upp i två delar, en nivåfaktor och ett antagande för hur många barn varje kvinna föder i varje specifik ålder. Den så kallade summerade fruktsamheten definieras som det antal barn en kvinna skulle föda under sin fruktsamma ålder om hon följde det mönster som finns i varje specifik ålder under ett år. År 2013 var den summerade fruktsamheten i Nynäshamns kommun 2,05 barn per kvinna vilket är en hög, men inte extrem, nivå historiskt sett. Den summerade fruktsamheten i Nynäshamns kommun har i stora drag följt rikets utveckling även nivån har varit något högre senaste tiden. Fruktsamheten sjönk 2011-2012, men ökade sedan under år 2013. Prognosen utgår ifrån det genomsnittliga avståndet till riket under den senaste tioårsperioden och därefter följer Nynäshamn rikets utveckling enligt SCB:s antaganden för riket 1. Det är rimligt att tro att fruktsamheten ligger kvar på en hög nivå även i Nynäshamn då många nya bostäder planeras i kommunen samtidigt som fruktsamheten i nyproducerade bostäder är hög jämfört med äldre. Utveckling och prognos de närmsta tio åren visas i Diagram 9 nedan. 1 Sveriges framtida folkmängd 2013-2060, Statistiska centralbyrån 2013. 11 (18)
Diagram 9 3.0 2.5 Summerad fruktsamhet i Nynäshamns kommun åren 1970-2013 samt prognos 2014-2023 Nynäshamn Riket Prognos 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Den åldersspecifika fruktsamheten, som visas i Diagram 10, baseras liksom övriga åldersspecifika antaganden på hur det har sett ut de senaste åren. Jämfört med riket är alltså, som vi såg ovan, den summerade fruktsamheten något högre i Nynäshamn, vilket beror på att kvinnor i Nynäshamn föder fler barn än i riket upp till 30-årsåldern, samtidigt som kommunen ligger en lägre nivå än riket för kvinnor över 31 år. Diagram 10 Åldersspecifik fruktsamhet för kvinnor i Nynäshamns kommun år 2013 0.160 0.140 0.120 0.100 0.080 0.060 0.040 0.020 Nynäshamn Riket 0.000 15 20 25 30 35 40 45 Ålder 12 (18)
4.1.4 Döda Antal döda per kön och ålder bestäms genom att dödsrisker beräknas och appliceras på befolkningen i prognosen. Medellivslängden ökar ständigt och dödsriskerna minskar för varje år som går och därför reduceras dödsriskerna för varje prognosår med den hastighet som SCB har beräknat för hela riket. Nynäshamns dödsrisker ligger nära hela länets dödsrisker. För att få större stabilitet och mindre slumpmässighet i dödsriskerna används länets risker för kommunens prognos. Kvinnor har något lägre risk att dö än män i varje given ålder och därför används olika risker för kvinnor och män. Dödsriskerna presenteras i Diagram 11. Diagram 11 Dödsrisker för Stockholms län år 2013 0.450 0.400 0.350 Kvinnor Män 0.300 0.250 0.200 0.150 0.100 0.050 0.000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder 13 (18)
4.2 Nybyggnadsprognosen Parallellt med totalprognosen görs en nybyggnadsprognos för den befolkning som väntas flytta in i de planerade bostäderna. Bostadsantagandet är uppdelat på hustyp och område i kommunen. Nybyggnadsprognosen är framtagen per byggprojekt och som nämnts tidigare antas initialt att 3,6 personer flytta in per småhus och 2,1 per bostad i flerbostadshus. För varje projekt antas sedan en förtätning av befolkningen omedelbart efter att det är färdigställt. Efter ett par år sker sedan en långsam utglesning. Antagande om bostadsbyggandet i Nynäshamn har tagits fram utifrån kommunens nya översiktsplan samt de gällande och pågående detaljplaner som finns på kommunens hemsida. Med dessa som utgångspunkt har samtal förts med anställda på framför allt Miljö- och samhällsbyggnads-förvaltningen men även med utomstående byggherrar. Samtalen har framför allt gällt omfattningen, tidsplanerna och den geografiska placeringen av nybyggnation. Med hjälp av de insamlade uppgifterna har Sweco bedömt hur många bostäder som kan antas byggas per område och år under prognosperioden. Nybyggnation sker framför allt i områden där det redan tidigare finns bebyggelse och goda möjligheter till kommunikationer. Totalt väntas 1 800 bostäder färdigställas varav ca 1 140 småhus, 580 bostadsrätter och 80 hyresrätter. Inom Nynäshamns tätort beräknas under den kommande tioårsperioden kring 620 bostäder tillkomma genom nybyggnation. Osäkerhet råder dock kring tidsplanerna då flera av de planerade projekten befinner sig i ett planeringsskede som ej hunnit vinna laga kraft och därför är mycket svåra att bedöma när genomförande kan ske. Det enskilt största projektet i Nynäshamns tätort är området kring Vaktberget och Telegrafen samt en fortsatt utbyggnad av Nickstadalen. I norra Nynäshamn finns också flera stora projekt under planering. I till exempel Segersäng där det under den kommande tioårsperioden förväntas byggas ytterligare cirka 150 bostäder, dessutom förväntas cirka 50 fritidshus i området omvandlas till permanentstandard. I och omkring tätorten Ösmo planeras cirka 250 nya bostäder under samma period och i Källberga drygt 290 nya bostäder fram till 2023. Även i Landfjärden cirka 200 nya bostäder genom dels nya områden men även genom förtätning och delning av befintliga tomter. I Sorunda finns en del projekt som förväntas inflyttningsklara under den kommande tioårsperioden. I Sorunda främst kring Grödby och Hoxla. Dessutom tillkommer ett antal mindre projekt samt ett antagande om att ungefär 20 enstaka småhus byggs per år i kommunen, främst kring tätorterna. 14 (18)
De nya bostädernas geografiska fördelning Område Antal planerade Tidsperiod bostäder Ösmo (tätort samt landsbygd) 250 2015-2023 Segersäng (inkl. omvandling 198 2016-2023 50 fritidshus) Källberga 291 2016-2023 Landfjärden 200 2019-2023 Sorunda 61 2014-2023 Nynäshamn (tätort) 623 2014-2023 Styckebyggen 178 2014-2023 Summa 1 801 Den befolkning som flyttar in i nyproducerade bostäder förväntas ha ett beteendemönster som skiljer sig åt från den övriga befolkningens. De förväntas exempelvis föda fler barn per kvinna, särskilt omedelbart efter inflytt. De förväntas också ha andra flyttmönster, vilka baseras på SCB:s TYKO-material för hur det har sett ut för kommunens yngre bostadsbestånd de senaste åren. Dödsriskerna antas vara desamma för befolkningen i nyproduktion som i övrig bebyggelse. 4.3 Delområdesprognosen Då totalprognosen och nybyggnadsprognosen är klara beräknas prognosen för befolkningen per område i den bebyggelse som finns idag. Nybyggnadsprognosen dras ifrån totalprognosen och en prognos tas fram för resterande befolkning. Prognosen beräknas per område NYKO6 och stäms därefter av mot totalprognosen. I redovisningen summeras områdena upp till större områden. 4.3.1 Så görs delområdesprognosen Även för delområdesprognosen görs antaganden om inflyttning, utflyttning, fruktsamhet och dödlighet. Inflyttning och utflyttningsantagandena beror helt på vilken typ av bostäder som finns i området, och baseras på tidigare flyttmönster i bostäder av samma typ. I prognosen har flyttrisker som gäller för olika typer av bostäder i hela riket använts eftersom antalet flyttare till och från Nynäshamn är för få när de bryts ner på olika typer. En jämförelse mellan Nynäshamn och hela rikets typrisker visar att kommunen för de allra flesta typer ligger väldigt nära resten av riket både vad gäller utflyttarrisker och inflyttarandelar. Att flyttmönster skiljer sig mycket åt i olika bostadstyper syns i nedanstående diagram. I exempelvis småhus flyttar det in betydligt fler barn och fler vuxna i 40-årsåldern, medan det i hyresrätter flyttar in fler i 20-30-årsåldern och i pensionsåldrarna. 15 (18)
Diagram 12 Fördelningen av 1000 inflyttare i Småhus respektive Hyresrätter byggda efter år 1965 45 40 35 Hyresrätt Småhus 30 25 20 15 10 5 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Diagram 13 Antal utflyttade av 1000 invånare i respektive ålder, Småhus och Hyresrätter byggda efter år 1965 600 500 Hyresrätt Småhus 400 300 200 100 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder Sannolikheten att flytta är betydligt högre i alla åldrar om man bor i en hyresrätt än i ett småhus, och i synnerhet om man är barn eller vuxen över 35 år. Fruktsamheten är också beroende på typ av bostad, men också andra faktorer som är mer områdesspecifika, som lägenhetens storlek och närmiljön. Eftersom en god 16 (18)
uppskattning av antalet födda barn är avgörande för förskole- och skolplaneringen har varje område fått en individuell fruktsamhetsbedömning baserad dels på antal barn enligt antalet kvinnor och det fruktsamhetsantagande vi gjort på kommunnivå, men också på antal barn tidigare år, så att antalet födda barn i framtiden är proportionell mot observerat antal. Dödligheten i delområdena är densamma som för hela Nynäshamns kommun. Även om det är känt att dödligheten har samband med socioekonomiska faktorer, och sannolikt varierar mellan olika bostadsområden, har vi inte tillräckligt med underlag för att skapa säkra antaganden om olika dödlighet i olika områden. 5 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 5.1.1 Slumpfel: Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 5.1.2 Fel i antaganden: Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 17 (18)
5.1.3 Fel på grund av planavvikelser: I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 5.1.4 Modellfel: Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 18 (18)