Grundsärskolan, Mjällby skola Vår vision Alla elever skall känna sig trygga och trivas i skolan

Relevanta dokument
Mjällby skolas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för läsåret

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan läsåret Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och för likabehandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Annerstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Måttsundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

RÖSJÖSKOLAN Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och för likabehandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal -

SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL

Likabehandlingsplan. introduktionsprogrammet i Kungsörs. Vuxenutbildningen och. kommun

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för verksamheten inom fritidshem, förskoleklass och grundskolan

Likabehandlingsplan. Stockholms byggtekniska gymnasium

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Vuxenutbildningen Laholms Kommun. Likabehandlingsplan

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ölycke rektorsområde Likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Fors skola Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling.

Skolledning 15augusti 2014 Gäller ett år från upprättade Elev-/klassråd Olweusgrupp. Likabehandlingsplan. Påarps skola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Holmesskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

En skola fri från mobbning och kränkningar

Plan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Katarina Magnusson

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Likabehandlingsplan - för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lövkojans förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling

Vittra Lambohov Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för den Frivilliga Verksamheten Läsåret 2011 / 2012

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola , avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Likabehandlingsplan för Ljusne Förskola i Sydöstra området, Söderhamns Kommun

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Nybro kommun Hanemålaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMEN

Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014. Förskolan Kastanjen

Kränkande särbehandling

VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN FRITIDSGÅRDENS VISION

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Beslut för gymnasieskola

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2015

Skarpängsskolans likabehandlingsplan

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Handlingsplan vid hot och våld i arbetsmiljön Lerums vuxenutbildning. Läsåret 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sörgårdens förskola

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Beslut för grundsärskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tallbackens förskola 2016

Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015/2016

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stöttestenens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt likabehandlingsplan Åkershults förskola, Lendahls område

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER OCH ANSTÄLLDA PÅ VUXENUTBILDNINGEN BROMÖLLA- SÖLVESBORG

Plan för arbetet med likabehandling och mot diskriminering av kränkande behandling. Grindstugan 12/13

SOLLEBRUNNS FRITIDSHEM PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Hagges skola och fritidshems årliga plan för. och förebyggande arbete mot kränkningar

Kvalitetsarbete i förskolan

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Skolplan för Svedala kommun

Likabehandlingsplan Komvux i Huddinge Läsåret

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Transkript:

2015-10-28 Barn- och utbildningsförvaltningen Sölvesborgs grundsärskola Mjällby skola Sölvesborgs grundsärskolas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, och kränkande behandling Uppdrag Vad säger skollagen? Skollagen, kap 5 och 6 Kapitel 5 i skollagen tar upp vikten av trygghet och studiero bl a att Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (3 ) och att varje skola ska utarbeta ordningsregler (5 ). I kapitel 6 står det i 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Båda dessa kapitel i skollagen kompletteras av Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen vilka tar upp vad som är en god arbetsmiljö och vad som är diskriminerande. Vad säger läroplanen? Lgr 11, 1 kap Skolans värdegrund och uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Förståelse och medmänsklighet Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridandeidentitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning, eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Grundsärskolan, Mjällby skola Vår vision Alla elever skall känna sig trygga och trivas i skolan Vår målsättning Alla vuxna i skolan är goda förebilder. Alla, elever och all skolpersonal ska: Våga se! Våga säga ifrån! Våga bry sig om! Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Postadress 294 80 Sölvesborg Telefon 0456-81 60 00 Telefax 0456-13429 Bankgiro 343-5625 Organisationsnr 212000-0852 E-post Solvesborgs.kommun@solvesborg.se

2(9) Vår värdegrund Alla är lika mycket värda. Alla behandlar varandra med respekt. Alla tilltalar varandra med respekt och ett vårdat språk. Alla tar ansvar för sina handlingar. Alla visar hänsyn för varandras och skolans ägodelar. Handlingsplanen Syfte Handlingsplanen har till syfte att medvetandegöra alla på skolan om arbetet med likabehandling och diskriminering. Vi delar upp arbetet i tre delar: främjande arbete, förebyggande arbete och åtgärdande arbete, där varje del innehåller ett uppdrag att upptäcka, utreda och åtgärda problem. Rutiner Arbetet med handlingsplanen kräver både kontinuitet och tydliga avstämningstillfällen. Planen lyfter fram viktiga tillfällen för att arbeta med främjande-, förebyggande- och åtgärdande arbete. Detta arbete sammanställs årligen och blir handlingsplan för det kommande året. Handlingsplanen innehåller också rutiner för arbetet med kränkningar mellan elev- elev, vuxen- elev, elev- vuxen.

3(9) Handlingsplan 2015-2016 Främjande arbete Vi ska under året i vårt arbete uppmärksamma följande frågor: Främlingsfientlighet i alla former, hur vi reagerar inför det okända. Ökad acceptans och respekt för varandras olikheter. Förebyggande arbete Vi ska under året arbeta med att förebygga följande problematik: Arbeta med att skapa förståelse för olika människors olika förutsättningar och behov. Lyfta fram vikten av att respektera alla elever oavsett ålder. Arbeta med att utveckla ett mer respektfullt språkbruk mellan alla på skolan. Åtgärdande arbete Vi ska under året åtgärda följande brister: Organisera bort situationer där mobbing, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkningar förekommer (se bilaga med problemkarta och problembeskrivning av nuläget) Tryggheten för eleverna under raster. Var och när ska vi rastvakta? Hur ska rasterna organiseras för att skapa ett tryggt klimat? (problemkarta bilaga 1 och problembeskrivning av nuläget bilaga 2) Skapa tydliga rutiner för vem som ansvarar för elevens trygghet i de luckor som kan uppstå mellan olika verksamheter t ex skola- fritidshem. Arbetet Arbetet ska bedrivas på lektionstid men också uppmärksammas och dokumenteras på övrig tid. Det är viktigt att dessa frågor kommer upp i den ordinarie utbildningen såsom på raster, i matsalen etc. Klassråden, elevrådet och matrådet är också viktiga resurser i arbetet. Varje år på FN-dagen hålls en likabehandlingsdag som planeras tillsammans med eleverna. Under likabehandlingsdagen kommer också en trygghetsundersökning göras som kartlägger elevernas arbetsmiljö. Skolan samverkar också med Föräldrarådet angående elevernas arbetsmiljö, både fysisk och psykisk. Skolan uppmuntrar även all form av samverkan och samarbete mellan grundskola och grundsärskola. Det genomförs ett antal aktiviteter som främjar vi-andan och ökar acceptansen för olikheter. Utvärdering av handlingsplanen sker under april-maj månad.

4(9) Arbetsgång och ansvar vid diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling På individnivå- mellan elever 1. Problemformulering Vem är utsatt och på vilket sätt? Mentor, antimobbningsgrupp eller annan som upptäckt problemet. 2. Faktainsamling och samtal (när, var, hur, vem) 1. Enskilt samtal med den som är utsatt 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen (detta sker utan förvarning). Samtalen under punkt 1 och 2 bör ledas av samma person (minnesanteckningar förs). Mentor efter information från antimobbingsgruppen eller den som upptäckt problemet. 3. Återkoppling Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. Mentor 4. Vid fortsatt problematik 1. Enskilt samtal med den utsatta 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen Antimobbningsgruppen 5. Återkoppling antimobbningsgrupp Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. Antimobbningsgrupp 6. LBK (Likabehandlingskonferens) I likabehandlingskonferensen ingår de personer som tidigare varit inblandade i fallet. Gruppen kan förstärkas av elevvårdspersonal eller annan resursperson. Den som är utsatt och den/de som har utsatt behandlas i var sitt möte. Antimobbningsgrupp 7. Elevkonferens 1. kallar till elevkonferens, där ytterligare åtgärder planeras tillsammans med rektor, elevvårdspersonal, föräldrar, elever m.fl. 2. Anmälan görs av rektor till IFO och/eller polis, för åtgärder utanför skolan

5(9) På individnivå- mellan vuxen och elev 1. Problemformulering Vem är utsatt och på vilket sätt? Mentor, antimobbningsgrupp eller annan som upptäckt problemet anmäler detta till rektor. 2. Faktainsamling och samtal (när, var, hur, vem) 1. Enskilt samtal med den som är utsatt 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen (detta sker utan förvarning). Samtalen under punkt 1 och 2 leds av rektor (minnesanteckningar förs). 3. Återkoppling Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. 4. Vid fortsatt problematik 1. Enskilt samtal med den utsatta 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen tillsammans med personalkontoret 5. Vid brott Om kränkningen är av sådant slag att det bedöms som brottsligt kontaktar rektor polisen. Detta görs omedelbart vid sådan misstanke.

6(9) På individnivå- mellan elev och vuxen 1. Problemformulering Vem är utsatt och på vilket sätt? Den som utsätts eller den som ser kränkningen dokumenterar detta och anmäler det till rektor. 2. Faktainsamling och samtal (när, var, hur, vem) 1. Enskilt samtal med den som är utsatt 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen (detta sker utan förvarning). Samtalen under punkt 1 och 2 leds av rektor (minnesanteckningar förs). 3. Återkoppling Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. 4. Vid fortsatt problematik 1. Enskilt samtal med den utsatta 2. Samtal med den/de som utför kränkningen och deras vårdnadshavare. 5. Vid brott Om kränkningen är av sådant slag att det bedöms som brottsligt kontaktar rektor/ den utsatta polisen. På individnivå- mellan vuxen och vuxen I grunden gäller samma förhållningssätt men ärenden hanteras utanför handlingsplanen tillsammans med arbetstagarorganisationerna. På gruppnivå Åtgärder när trakasserier eller annan kränkande behandling sker i grupper I klasser/grupper där tendens till trakasserier eller annan kränkande behandling noterats, genomförs enskilda samtal med de inblandade, där skolans inställning klargörs. Vårdnadshavare skall medverka i detta arbete. Kontakten med hemmet Kontakten med hemmet kan ske under vilken punkt som helst under arbetets gång. Det är viktigt att skolan gör en bedömning med utgångspunkt från elevens ålder och mognad samt ärendets karaktär. Grundregeln är att hemmet ska kontaktas tidigt i processen.

7(9) Problemkarta ht 205 Bilaga 1 20. 11. 12. 14.

8(9) Problembeskrivning ht 2015 Bilaga 2 1. Matsalen (kapprum) Hög ljudvolym. Än en gång lyfta det på skyddsronden som ett arbetsmiljöproblem för att kunna lyfta frågan vidare till förvaltningsnivå. 2. Omklädningsrummen Hög ljudvolym och avsaknad av duschdraperi eller liknande för att kunna stänga om sig. Kontakt med byggnadskontoret för åtgärder. 3. Busshållsplatsen (efter skolan) 4. Grupprum 5. Solgården (ute) 6. När eleverna själva ska välja par (på lektioner) 7. Överallt där det inte finns lärare 8. Vid klädhängarna i korridorerna 9. Vid bänken/basketplanen utanför matsalen 10. Utanför Hörnan 11. Gungorna

9(9) 12. Bakom Kronan/Paviljongen 13. Fotbollsplanen Mer bråk på fotbollsplanen nu än tidigare (gäller mest grundskolans låg- och mellanstadium). Utökad rastvakt och tydligare uppdelning kring vilka som får vara där. 14. Bakom Trä- och metallslöjden 15. Gula huset (utanför) 16. Centralhallen 17. Parkeringen mörk på kvällen när man går hem från grundsärskolan lampa uppsatt på väggen till idrottsbyggnaden 18. Trappan till musiksalen Slutsats av trygghetsmätningen: Grundsärskoleeleverna känner sig trygga på skolan. Detta beror till stor del på att de, så gott som alltid, går tillsammans med en vuxen och det känns tryggt. Det finns några saker som känns otrygga och de går relativt lätt att fixa med vaktmästarens hjälp. Uppföljning i april/maj.