UTBILDNING AV NYANLÄNDA

Malå Kommun Nilaskolan Barn- och Utbildningsnämnden MALÅ KOMMUN UTBILDNING AV NYANLÄNDA RIKTLINJER FÖR SKOLINTRODUKTION FÖR NILASKOLAN I MALÅ Ann-Mari Ahlenius och Christina Lindholm 2011-05-10

Inledning Det yttersta målet med dessa riktlinjer är att underlätta för nyanlända elever att nå kunskapsmålen i skolan. Eftersom skolan har en viktig uppgift i att förbereda eleverna för det fortsatta livet efter skolan, ansvarar också skolan i integrationssyfte för att de nyanlända eleverna ska utveckla en så god tvåspråkighet som möjligt samt ges möjligheter att öva på socialt samspel med samtliga elever på skolan. Kommunen måste ha en tydlig arbetsgång för hur elever ska tas emot och introduceras när de kommer till vår kommun. Denna arbetsgång ska vara väl känd för skolans personal och informationen ska finnas lätt tillgänglig för både eleven och elevens vårdnadshavare. I stödmaterialet Vid sidan av eller mitt i (2005) har Myndigheten för Skolutveckling sammanfattat ett antal framgångsfaktorer som de har funnit spelar roll för kvaliteten på undervisningen. Dessa faktorer har till viss del lyfts in omedelbart under några av rubrikerna i texten nedan. SYFTE att skapa en tydlig arbetsgång vid mottagandet av nyanlända samt vid organisationen av utbildning av dessa elever MÅL att underlätta för nyanlända elever att nå kunskapsmålen i skolan att skapa en tydlig ansvarsfördelning i organisationen att skapa en flexibel organisation som utgår från varje individs förutsättningar och behov Organisation Några inledande ord från skriften Vid sidan av eller mitt i utifrån beskrivna framgångsfaktorer: Det finns inte en modell som fungerar för alla Organisatoriska lösningar bör vara flexibla och ständigt kunna omprövas och följa elevernas behov. För vissa elever kanske kollektiva lösningar är bra. Andra elever kräver mer individuellt stöd. För många elever är det viktigt att hålla undervisningsgrupperna små och att undervisningen blandar teori och praktik. Förberedelseklassen borde vara en av flera varianter som står till buds. (s. 52) Tanken är att, utifrån en inledande kartläggning, se till att varje nyanländ elevs möjligheter till lärande och utveckling sätts i centrum. Vissa elever kan relativt snabbt integreras i ordinarie klasser medan andra behöver få tillbringa en längre tid i förberedelseklass. En passus är dock att Nilaskolan inte alltid har underlag för att starta en förberedelseklass. I ett sådant läge blir en individuell studieplan än viktigare när det gäller att bevaka och tillgodose elevens behov av stöd.

Här nedan beskrivs Nilaskolans organisation vid mottagande av nyanlända elever: Förberedelseklass När underlag och behov finns organiseras nyanlända elevers undervisning i en förberedelseklass. Parallellt med placeringen i förberedelseklass skrivs också eleven in i en hemklass, för att han/hon tidigt ska få en social tillhörighet och möjlighet till kontakt med jämnåriga kamrater. Eleven får också så snart som möjligt börja delta i praktisk-estetiska ämnen i sin ordinarie klass. Utifrån elevens språkutveckling utökas sedan antalet ämnen som eleven får delta i. Detta görs i samråd med lärare, elev, föräldrar, elevhälsoteam och rektor. Målet är att eleven efter ett första år i förberedelseklass ska kunna studera på heltid i sin hemklass. Skolan ska utifrån en inledande kartläggning göra en individuell plan för varje elev. Utifrån den anpassade skolgången ska också åtgärdsprogram upprättas. Båda dessa dokument ska utvärderas och revideras regelbundet i samråd med elev, föräldrar och lärare. Hemklass Det som utgör framgången handlar om att på ett medvetet sätt, och utifrån en utarbetad pedagogik, blanda elever med språklig bakgrund i syfte att snabba på deras kunskapsutveckling och dessutom inkludera dem i den större gemenskapen av elever. (s. 49-50) Hemklassen är den ordinarie klass som eleven efter inskrivning och introduktion placeras i och har sin inskolning och anpassade skolgång mot. Placeringen grundas på den kartläggning som görs i samband med att eleven anländer till kommunen och i samråd med lärare, elevhälsa och rektor. Nyanlända elever ska i möjlig mån vara tillsammans med sina hemklasser på raster, måltider och schemabrytande aktiviteter. Klasslärare/mentor Läraren i förberedelseklassen fungerar den första tiden, när eleven har sin huvudsakliga undervisning i denna klass, som mentor för klassens elever. Läraren har under denna period ett övergripande ansvar för elevens skolgång, för stöttning av övriga pedagoger som berörs av de nyanlända eleverna liksom för kontakter med hemmet (information, utvecklingssamtal ) Svenska som andraspråk Nilaskolan har två lärare som undervisar i Svenska som andraspråk. Undervisningen omfattar idag elever från förskoleklass till årskurs 8. I dagsläget finns det ingen förberedelseklass, eftersom antalet nyanlända är så få.

Modersmålsundervisning/studiehandledning Modersmålsstöd påverkar positivt elevens identitetsutveckling, elevens kunskapsinhämtning och elevens möjlighet att utveckla flerspråkighet. Utbyggda möjligheter till modersmålsundervisning är därför en viktig insats inom området. Ökade möjligheter till ämnesundervisning på elevernas eget språk är också en mycket viktig insats för att förbättra elevernas lärande och resultat Den tyngst vägande faktorn för framgång i skolan är att eleverna kontinuerligt och långsiktigt får utveckla sitt tänkande och lärande på sitt eget modersmål, samtidigt som de får möjligheten att, i en medvetet planerad språkmiljö, utveckla andraspråket (s. 49) Syftet med modersmålsundervisning är att eleven ska kunna bibehålla och utveckla sitt modersmål. Om eleven har en god grund i sitt eget modersmål, underlättas inlärningen av andra språk. Elever med annat modersmål har också enligt grundskoleförordningen rätt till studiehandledning på modersmålet, för att de ska kunna utvecklas i sina skolämnen trots att de saknar ett tillfredsställande språk. Det är i nuläget svårt att hitta modersmålslärare till de olika språkgrupper som finns representerade på orten. Distansundervisning ses som en möjlig utväg för att kunna ge eleverna modersmålsundervisning och studiehandledning. Bedömning Det behövs breda bedömningsinstrument för att fånga in mer än vad betygen gör, för att både öka elevernas motivation och för att kunna bedöma deras relativa kunskapsutveckling. (s. 52) Pedagoger i olika ämnen bör sträva efter att utveckla tester och prov i olika ämnen som kan utföras på elevernas modersmål detta för att kunna bedöma elevernas kunskaper i de ämnen som proven gäller snarare än deras bristande kunskaper i svenska språket. De pedagoger som träffar eleverna ska följa upp och bygga sin undervisning på den pedagogiska kartläggning som görs vid elevens ankomst. Metoder som kan rekommenderas är: Performansanalys Performansanalys är en metod där elevens språkfärdigheter i muntlig och skriftlig produktion kartläggs. Den bör göras ungefär en gång per termin så länge som eleven läser Svenska som andraspråk. Europeisk språkportfolio Europeisk språkportfolio är en bra metod för att kartlägga elevens sammantagna språkfärdigheter och används under introduktionsperioden. Skriftliga omdömen och betyg

Tolk Skriftliga omdömen och betyg ska ges till alla elever som är inskrivna i skolan. Det ska i elevernas åtgärdsprogram tydligt anges vilka ämnen som är aktuella. De skriftliga omdömena bör också innehålla information om hur lång tid eleven vistats i Sverige. Nationella prov Alla elever som är inskrivna i skolan ska omfattas av de nationella proven. Om eleven inte kommit så långt i sin andraspråksutveckling, kan rektor besluta att eleven inte behöver göra proven. Provet i matematik kan dock, om skolan bedömer att det är möjligt, göras med hjälp av lexikon. När viktig information ska framföras till förälder, ska tolk alltid anlitas, vanligtvis via telefon. Skolhälsovård Nyanlända elever ska kallas till hälsosamtal med skolsköterska och skolkurator. Skolhälsovården ska också följa upp landstingets första hälsoundersökning och rutinkontroller. Elevens utveckling ska kontinuerligt följas upp av skolans elevhälsoteam. Mottagande Kommunens flyktingsamordnare, som är länken mellan kommunen och Migrationsverket, tar första kontakten med ansvarig rektor för planering och inskrivning av flyktingbarnen. Kartläggning inskrivningssamtal En individualiserad och varierad undervisning bygger initialt på att skolan gör en seriös och allsidig kartläggning för att få kännedom om elevens skolhistoria, erfarenheter och upplevelser. Denna kartläggning görs för att skolan ska kunna inhämta nödvändig information (se bilaga 1). En individuell utvecklingsplan får sedan utgöra den ram som behövs för en individualiserad skolintroduktion. Välkomstsamtal När rektor fått information från kommunens flyktingsamordnare, informeras skolexpedition, skolhälsovård, elevhälsoteam och berörd personal. Elev och vårdnadshavare välkomnas till ett välkomstsamtal i nära anslutning till inskrivningen. I samband med detta får de träffa aktuell personal, och de visas också runt i skolans lokaler. Skolan ansvarar för bokning av tolk och att dokumentation görs i samband med samtalet. Skolbarnomsorg Fritidshem Det är ur integrationssynpunkt viktigt att eleverna får umgås med andra i sin egen ålder. Skolan ska därför så snart som möjligt erbjuda nyanlända barn i ålder upp till årkurs fem att börja på fritidshem. På fritidshemmet erbjuds läxhjälp.

Språkutvecklande arbetssätt Alla lärare är språklärare, säger Elisabeth Elmeroth i boken Möten i mångfaldens skola interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Hon menar att språk och kultur är ett gemensamt åtagande för hela arbetslaget och för hela skolan, och pekar på möjligheten att utveckla en gemensam språkpolicy i arbetslaget. Detta kräver dock en organisation som ger utrymme för samarbete, tematiserad ämnesundervisning, kollaborativt lärande, cirkelmodellen, kortskrivande, loggbok, vägledd läsning, visuellt stöd, skönlitteratur. Ett mer långsiktigt mål för Nilaskolan är att utveckla en sådan gemensam språkpolicy, där alla lärare är språklärare och möter eleverna där de befinner sig. I boken Lyft språket, lyft tänkandet tar Pauline Gibbons upp ett antal metoder som kan användas av den som vill jobba språkutvecklande. Här nedan följer beskrivningar av ett antal kapitel i boken som kan vara användbara: Kapitel 4: Att utveckla elevers litteracitet principer, strategier och aktiviteter för att öka elevernas intresse och engagemang när det gäller litteracitet i alla ämnen. Kapitel 5: Bygga broar till text stöttning vid läsning av text på hög kognitiv nivå. Kapitel 6: Att stötta andraspråkselever att bli framgångsrika skribenter hur man som lärare kan stötta andraspråkselever skrivutveckling om genrepedagogik, bedömning utifrån matris och om cirkelmodellen. Kapitel 7: Talet, lärandet och litteraciteten planering. Om hur samtal kan skapa många möjligheter för andraspråkselever att utveckla språket. Två funktioner för samtalet i klassrummet: att bygga en bro till skriftspråket och att göra ny kunskap gripbar = centrala för det ämnesövergripande arbetet. Kapitel 8: Planera undervisning med höga kognitiva utmaningar och mycket stöttning att bädda för framgång. Hur man planerar och arbetar med en kursplan. Stöttning. En integrerad kursplan för både ämnesundervisning och språkundervisning. Språkutvecklande undervisning Följande faktorer är, enligt Eva Westergren Holgén, kännetecknande för en språkutvecklande undervisning: 1. Kognitivt krävande utmaningar kombinerat med stöttning 2. Höga förväntningar + uppmuntra 3. Elevens kunskaper i fokus 4. Flexibel och individanpassad undervisning 5. Variation i metoder 6. Utvärdering av kunskaper

7. Framåtsyftande bedömning 8. Kontextrikedom 9. Förberedda övningar och prov 10. Rik interaktion 11. Ämnesintegration 12. Samarbete med modersmålslärare 13. Kontakt med föräldrar (Umeå, 101103) Föräldrasamverkan Samverkan handlar också om att skapa en förståelse för skolans roll och funktion. Frånvaron av en sådan gemensam förståelse ligger till grund för många missförstånd. Det är viktigt att skolan ger de nyanlända familjerna en strukturerad och tydlig information på familjens språk. Information och kunskap om skolans verksamhet ger föräldrarna möjlighet att aktivt delta i barnets skolgång och skolintroduktion. Mycket tyder dock på att skolan många gånger inte ger sådan information, eller åtminstone inte på ett språk som familjen förstår. Samtidigt är det viktigt att ett utvecklat samarbete inte bara handlar om utvecklad information, utan söker utveckla former för kommunikation och dialog. Ensidig information från skolan och kommunen kan lätt uppfattas som att skolan inte tillmäter elevers och föräldrars erfarenheter och åsikter någon betydelse. (s. 48) Det är viktigt att vara medveten om att det finns sociala koder och fördomar som komplicerar och begränsar samarbete föräldrar och lärare emellan. Är vi bara villiga att reflektera över våra föreställningar och ge oss i kast med de fördomar som gör att vi nedvärderar andra behöver detta inte vara ett problem. Då kan vi med förståelse och kunskap och genom att sätta barnet i centrum påverka föräldrarna. Astrakanmetoden är en metod som lär lärarna att kommunicera med alla slags föräldrar utan missförstånd samt att skapa respekt för sin professionalitet. Den metoden ska introduceras för pedagogerna vid Nilaskolan. Här nedan följer två bokhänvisningar som kan vara användbara vid interkulturella föräldramöten. Ämnesförslag för föräldramötet (Alfakir, s. 89 ff) Interkulturella föräldramöten (Lahdenperä, s. 61 ff)) Fortbildning En faktor som spelar stor roll för ett framgångsrikt arbete är kunnig, kompetent och engagerad personal det finns ett behov av att öka kunskapen och kompetensen och därmed medvetenheten hos all personal, skolledning, förvaltning och inte minst skolpolitiker som arbetar med och ansvarar för sent anlända elever. Det handlar om kunskap om såväl språk och språkutveckling som interkulturell förståelse. Fler lärare borde ha kunskap i svenska som andraspråk, kompetens om hur man arbetar med integrationsprocesser samt

kunskap om hur man på bästa sätt organiserar sin verksamhet för de sent anlända eleverna. (s. 51) Nilaskolan kommer från och med höstterminen 2011 att delta i BaCuLit, ett EU-projekt som fokuserar på elevers läsförmåga i alla skolämnen. Detta riktar sig mot alla elever, med ett fokus på språk i alla ämnen, vilket kommer att vara till stor hjälp för nyanlända elever. Ett mål kan då vara att åstadkomma en gemensam språkpolicy. Lärare ska också få kunskap om följande: Interkulturellt förhållningssätt - med ett interkulturellt förhållningssätt menas att vi i skolan måste vara medvetna om vår egen kulturella bakgrund och om att den är ett filter som kan försvåra kontakten med människor med annan bakgrund då det gäller kultur och utbildning. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att man är beredd att lära sig av sina elever och deras föräldrar och om deras liv. (Alfakir, S. 35) Genrepedagogik elever får lära sig genresteg och språkliga drag som är karaktäristiska för olika nyckelgenrer. Detta ger eleverna en tydlig struktur och visar hur en text byggs upp används, vilket gör språket tillgängligt för alla. (bilaga 2) Cirkelmodellen kan lätt knytas till den genrebaserade undervisningen. Den utgår från fyra strukturerade faser. I fas ett byggs kunskap om ämnesområdet upp, i fas två studeras texter inom genren för att ger förebilder, i fas tre skrivs en gemensam text och i fas fyra skriver eleven en egen text. (bilaga 3) Astrakanmetoden - en metod som lär lärarna att kommunicera med alla slags föräldrar utan missförstånd samt att skapa respekt för sin professionalitet. Den bygger på tre hörnstenar: tydlighet om målet med skolans fostransuppdrag, förhållningssätt och dialog (Alfakir, s. 61 ff) Bloggen som språkutvecklare att arbeta med bloggar fångar elevernas intresse och ger dem uppdaterade och eftertraktade kunskaper. Bloggen kan vara ett medel för språkutveckling. (Greczanik)

Ansvarsfördelning under introduktionen Kommunen måste ta samlat ansvar för de nyanländas och sent anländas behov och integrationsprocess Otydlig ansvarsfördelning och bristen på kommunal samordning leder ofta till brist på kommunalt ansvarstagande. Vilka som ansvarar för vad, när, hur och varför måste vara tydligt, liksom rutinerna för hur samverkan ska gå till mellan olika aktörer. (s. 47) Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens flyktingmottagande. Flyktingsamordnarens ansvar Flyktingsamordnaren ansvarar för att informera rektor inför ett eventuellt mottagande av nyanlända elever liksom för att ta kontakt med skolhälsovården för information. Skolchef/rektors ansvar att informera berörd personal och för att inskrivningen kan göras så snart kartläggningar och hälsokontroller är genomförda initierar grupplacering i samråd med elevhälsan att riktlinjerna är väl kända av skolans personal att elevhälsan och berörd pedagogisk personal är informerade vid elevens introduktion och skolstart Skolhälsovårdens ansvar Skolhälsovården ansvarar för att följa elevens fysiska och psykiska hälsa. Lärares ansvar Läraren är mentor för eleven och stöttar eleven under hela introduktionen. Läraren ansvarar också för att kontinuerligt informera skolledning och elevhälsoteam.

LITTERATURLISTA Alfakir, Nabila (2010) Föräldrasamverkan i förändring handbok för pedagoger, Liber, Bjurholms kommun, Utbildning av nyanlända Bjurholms kommuns rutiner för skolintroduktion på Castorskolan Gibbons, Pauline (2010), Lyft språket lyft tänkandet, Hallgren och Fallgren Greczanik, Liza (2007), Bloggen möter undervisningen konkreta metodiska tips, Natur och kultur Lahdenperä, P, Lorentz, H (2010), Möten i mångfaldens skola Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar, Studentlitteratur Myndigheten för skolutveckling (2005), Vid sidan av eller mitt i, Stödmaterial Westergren-Holgén, Eva, Åström, Linda (2010), Utbildning av nyanlända elever - kommungemensamma riktlinjer för grundskola (Umeåregionen) Muntlig källa: Westergren Holgén, Eva, Integrationspedagogik, föreläsning i Umeå, 101103