Lärmiljöns betydelse för att möta mångfalden i klassrummet. Linda Plantin Ewe

Relevanta dokument
Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Skolplan för Svedala kommun

Beslut för grundsärskola

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Syftet med en personlig handlingsplan

Fritidshem och skola i samspel

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Beslut för gymnasieskola

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter

Nyanlända elever i skolan

Kiwiböckerna metod och begrepp

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Arbetsplan Jämjö skolområde

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Verksamhetsplan 2014

Statens skolverks författningssamling

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Arbetsplan för Kometen

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Riktlinjer för medborgardialog

Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor

Förskollärarprogrammet

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inkludering på Rannebergsskolan. Göra olika för att bemöta lika

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Tränarguide del 1. Mattelek.

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Skolbeslut för vuxenutbildning

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Barn- och Utbildning Skolbiblioteksplan

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Systematiskt kvalitetsarbete

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Utvecklingsprojekt i Södermanland

Kvalitetsarbete i förskolan

Svar på motion (S) om "alla elevers rätt att lyckas"

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Avdelningsplan! för! Havet!

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

BFL & IKT (och SUA kommer )

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Qualis kvalitetssäkringssystem

LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996)

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Studiehandledning. Reflektionsfrågor till del I

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning II (VFU II)

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

Skolenkäten hösten 2011

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Transkript:

Lärmiljöns betydelse för att möta mångfalden i klassrummet Linda Plantin Ewe

Tillgänglighet Individ Kontext 2

Everybody is a genius. But if you judge a fish by its ability to climb a tree, it will live its whole life believing that it is stupid. Albert Einstein 3

FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Fysisk tillgänglighet Informativ tillgänglighet Kommunikativ tillgänglighet Artikel 9 Tillgänglighet 4

universellt utformade som betyder sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning Artikel 2 4.1.3 Definitioner 5

Salamancadeklarationen varje barn har en grundläggande rätt till undervisning och måste få en möjlighet att uppnå och bibehålla en acceptabel utbildningsnivå, varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov, utbildningssystemen skall utformas och utbildningsprogrammen genomföras på sådant sätt att den breda mångfalden av dessa egenskaper och behov tillvaratas, elever med behov av särskilt stöd måste ha tillgång till ordinarie skolor som skall tillgodose dem inom en pedagogik som sätter barnet i centrum och som kan tillgodose dessa behov, Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006, s. 11 6

Tillgänglighet Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Ett otillgängligt samhälle leder till att människor med funktionsnedsättning utestängs från samhället. Det kan handla om att inte kunna delta på lektionerna i skolan, att inte komma in i en butik, eller att inte få tillgång till myndighetsinformation. Lagändringen innebär att personer med funktionsnedsättning ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att kunna delta på likvärdiga villkor utan hinder i form av bristande tillgänglighet (Diskrimineringslagen: http://do.se/sv/fakta/diskrimineringslagen/bristande-tillganglighet--en-ny-form-av-diskriminering/) 7

Skollagen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (SFS 2010:800, 3 kap, 3 ) 8

Läroplan för grundskolan En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (Skolverket, 2011, s. 8) 9

Tillgänglighet - skola Fysisk Pedagogisk Social 10

Tillgänglighet Delaktighet Tillgänglighet Delaktighet 11

Universal Design

Mikrofonen Avfasade trottoarkanter Textning på tv:n Automatisk dörröppnare 13

14 Ronald L. Mace

15 Universal Design for Learning

Grundare David Rose Neuropsykolog och pedagog Undervisat vid Harvard Graduate School of Education i tre decennier Fokus på att utveckla ny teknik för lärande Grundare till CAST 16

CAST Vad skulle hända om barriärerna för lärandet togs bort? Vad skulle hända om lärare skulle få utbildning i den senaste hjärnforskningen? 17

Varför UDL? Forskning inom kognition och neuropsykologi - Man har tittat på vad det är som omfattar lärandet. - Hur fungerar lärande egentligen på riktigt, - Hur skiljer lärandet sig åt mellan olika individer? 18

resurser verktyg elev material pedagog metoder 19

Alla är vi lika unika Hur vi lär är lika unikt som våra fingeravtryck eller DNA. Mångfalden är normen, inte avvikelsen. 20

21

Vanliga problem Planering utifrån en tänkt medelelev Konsekvens: Undervisningen blir inte tillgänglig för alla elever 22

Hur var det nu egentligen? - Elev i behov av särskilt stöd? - Lärmiljö i behov av särskilt stöd? - Läroplan i behov av särskilt stöd? 23

Målet Successful learners Expert learners 24

Expert learners Med förmåga att: Formulera planer för lärande Utarbetar effektiva strategier och taktik för att optimera lärande Organisera resurser och verktyg för att underlätta lärandet Överge ineffektiva planer och strategier Elever som är medvetna om sina egna styrkor och brister som lärande Man är helt enkelt en strategisk och målinriktade elev Aktivera sin förkunskap för att kunna ta till sig ny kunskap. Hitta källor och redskap för att identifiera, strukturera, prioritera och komma ihåg ny information. Omvandla ny information till meningsfull och användbar kunskap. Man är läraktig och kan använda och hantera olika källor. 25 Vara engagerad och motiverad av själva lärandet Fokusera och vara målinriktad i sitt lärande Sätta utmanande mål för sitt lärande Till uthållighet för att nå uppsatta mål Hantera känslor och reaktioner som annars kan försvåra lärandet. Man är motiverad och målmedveten.

FLEXIBILITET att tillåta valmöjligheter tillåta olika vägar till lärande presenterade på olika sätt 26

Tre nätverk 1. Recognition network - igenkänning - Lärandets vad 2. Stragegic network strategier och färdigheter - Lärandets hur 3. Affective network känslor, motivation och prioritering - Lärandets varför 27

Tre nätverk Nätverk 28

29 Samarbete

Universal Design for Learning En läroplan som kan användas och förstås av alla Tar hänsyn till elevernas ryggsäckar Ger optimala möjligheter till lärande 30

Universal design for learning Hur plockar eleven upp information? Hur uttrycker och agerar eleven utifrån den informationen? Hur motiveras eleven av lärsituationen? 31

Universal Design for Learning Flexibilitet - One size does not fit all Lättare att göra rätt från början än att ändra efterhand Ökad tillgänglighet för alla 32

Utgångspunkter Vad är mitt mål? Vad vill jag att mina elever ska kunna och hur ska de motiveras? Vilka barriärer finns i lärmiljön som skulle kunna hindra eleverna för att uppnå mål? 33

Ramverket checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint guidelines checkpoint guidelines guidelines guidelines checkpoint guidelines checkpoint guidelines guidelines checkpoint guidelines guidelines 34 Tre nätverk

Tre principer Princip 1. Provide Multiple Means of Representation Princip 2. Provide Multiple Means of Action and Expression Princip 3. Provide Multiple Means of Engagement 35

Multiple Meanings of Representation Lärandets vad. Med vad menar man hur information uppfattas och förstås. Individer uppfattar och förstå information på många olika sätt. Det finns inget sätt som passar alla elever eller ens ett sätt som passar en och samma elev alltid. Det finns också skillnader i förståelse. Varje elev har en unik uppsättning av erfarenheter och bakgrundskunskap/förförståelse. Principen handlar om att presentera information så att undervisningen blir tillgänglig för alla elever 36

Lärandets hur Multiple means of action and expression Lärande handlar om mer än att inhämta kunskap. Det ställer också krav på förmågor som att vara strategisk, kunna planera, organisera och kommunicera. Sättet individer tar sig an uppgifter och uttrycker sin förståelse kan variera markant från person till person. Traditionellt ber vi elever visa vad de kan genom att skriva eller muntligt presentera sin kunskap. Principen handlar om att ge elever olika sätt att uttrycka kunskap fysiskt, eller genom att använda olika verktyg och stödjande teknik. 37

Multiple Means of Engagement Vårt känslomässiga nätverk är avgörande för hur vi lär Lärandets varför Det som motiverar en elev motiverar inte en annan Ge eleverna valmöjligheter för att öka deras motivation Det finns inget sätt att undervisa som motiverar/engagerar alla elever Vikten av att erbjuda olika val för att skapa engagemang 38

Ge information på flera olika sätt Erbjud olika sätt att lösa och redovisa uppgifter Erbjud alternativ som engagerar/motiverar och gör att eleverna behåller intresset 39

guidelines guidelines guidelines guidelines guidelines guidelines guidelines guidelines guidelines 40 Tre nätverk

41 The Guidelines

Hur kan riktlinjerna användas? Verktyg för att stödja utformningen av lektioner Verktyg för att tillgängliggöra metoder och material Som samtalsunderlag för att underlätta pedagogiska diskussioner 42

checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint checkpoint 43

Checkpoints Graphic organizer 44

Tre komponenter Designa lärmiljö och planera lektioner med hjälp av ramverket Genomför lektionen Reflektera och utvärdera det genomförda 45

46 Reflektioner?

47 Tack!