Program för nätverksträffen den 5 6 oktober i Karlstad DAG 1 9.30 10.00 Kaffe 10.00 11.15 Inledning Uppläggning av konferensen från förra årets nätverksträff, Margareta Ljungkvist och Kicki Egebo Gott redovisar en analys av lärares och skolledares reflektioner och lärdomar utifrån förra nätverksträffen. erfarenheter 11.15 12.30 (Se grupplista 1) Vad har hänt i din verksamhet som har med PBS att göra? Margareta och Kicki redovisade slutsatserna från förra nätverksträffen Hur stämmer de med vad som hänt på hemmaplan? Vilka hinder och svårigheter har du stött på? Vilka lärdomar har ni dragit om PBS och om förverkligandet av PBS under det första samarbetsåret? 12.30 14.00 Lunch 14.00 15.00 (Se grupplista 2) Vilka mönster kan vi se när vi tar del av de olika befattningsgruppernas lärdomar, hinder och svårigheter? Likheter? Skillnader? Lösningsförslag erfarenheter, forskning 15.00 15.30 Kaffe 15.30 16.30 Aktuell forskning om skolutveckling PBS - Vad har hänt under det första året? Annika Åstrand och Hans-Åke Scherp BUS-projektet.-En studie av sex utvecklingsengagerade skolor: Katina Thelin Forskning Val av och uppsökande av lokal för temaområde 1
16.45 18.00 Olika valbara temaområden pass 1 Det första av två pass där man väljer om man vill ta del av andras erfarenheter av att tillämpa PBS, delta i kunskapande seminarier och bidra till kunskapsbildningen inom områden som vi ännu inte har så mycket erfarenhet av eller att delta i work-shops där man får möjlighet att träna och utveckla sin kompetens i att tillämpa metoder inom PBS. Se närmare beskrivning nedan. erfarenheter från praktiker Skolledare, lärare och elever från skolor som arbetar problembaserat. Medarbetarsamtal utifrån ett PBS-perspektiv. Koppling mellan föreställningar och handling. Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Tillämpningar av PBS-modellen för kvalitetsarbete. Kunskapande seminarier Vad betyder PBS? Mönster som förbinder. Väven i PBS. Från individuella till gemensamma visioner. Förståelse av uppdraget. Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. (Avser referensgruppen för kvalitetsarbete utifrån PBS-modellen). Work-shops Träning i att tillämpa olika verktyg Föreställningskartor. Att upptäcka mönster i lärdomar och föreställningskartor med hjälp av datorn. Dokumentation och kollektivt minne. 18.00 (Individuellt eller i valfria grupper) er utifrån dagens arbete. 2
20.00 Middag på CCC Program för nätverksträffen den 5 6 oktober i Karlstad DAG 2 8.30 9.45 Försöksverksamheten utan timplan - Ledning och styrning av skolverksamheten. Martin Kristiansson - Elevers respektive lärares ansvar för lärprocessen. Åsa Söderström FILL-projektet - En femårig studie av åtta Forskning kommuners försök att utveckla skolan till en lärande organisation: Hans-Åke Scherp 9.45 10.30 Kaffe från praktiker Skolledare, lärare och elever från skolor som arbetar problembaserat 10.30 12.00 Olika valbara temaområden pass 2. Medarbetarsamtal utifrån ett PBS-perspektiv. Koppling mellan föreställningar och handling. Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Tillämpningar av PBSmodellen för kvalitetsarbete. Att arbeta med PBS utifrån ett kommunperspektiv. Hur skapa en långsiktig helhet av PBS olika delar. Kunskapande seminarier Mönster som förbinder. PBS i hela organisationen Styrning av skolan utifrån ett PBS-perspektiv. (Främst avsett för politiker och förvaltningschefer) Lärande besök Work-shops Träning i att tillämpa olika verktyg Föreställningskartor. Att upptäcka mönster i lärdomar och föreställningskartor med hjälp av datorn. 12.00 13.00 Lunch 3
13.00 14.00 (Se grupplista 1) Vilka nya intressanta, tankar, frågor, lärdomar och lösningar har vi mött under de två dagarnas lärarbete? Vad får PBS för konsekvenser för arbetet på hemmaplan under det kommande året? Möjligheter och dilemman Ev samarbeten mellan kommuner/skolor/arbetslag fram till nästa nätverksträff. erfarenheter, forskning Rådslag med kommunernas kontaktpersoner (Gäller endast resp. kommuns kontaktperson) 14.00 15.00 Att arbeta med förståelse av uppdraget och med lärares samt elevers lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till elevernas lärande och utveckling. Avslutning 15.00 Kaffe Beskrivning av de olika temaområdena Elever och lärare från Sandö räddningsgymnasium i Kramfors berättar om sina erfarenheter av och lärdomar om problembaserat lärande. av att bidra till det gemensamma lärandet utifrån vardagsarbetet. Utvecklingspedagogen Monika Evermark i Karlstad och lärledaren Karin Fridholm i Sundsvall berättar vad det innebär att leda det gemensamma lärandet.. Olika exempel på hur man kan arbeta med lärande samtal. Rektor Anna Marklund, i Hjo berättar om hur lärarna i en skola bjöd in lärarna i en annan skola till ett lärande samtal. Varje skola hade formulerade en frågeställning som de brottades med och ville höra hur den andra skolan resonerade om de hade haft samma problemställning. Annika Davidsson på BUF i Karlstad visar hur man vid lärmöten använder av en struktur för erfarenhetsutbyte där man lyfter in uppdraget bl a. En lärledare från Sveg, Erik Thunell, berättar om hur man har lärande samtal i lärgrupper på en 7-9 skola för att hantera problem i verksamheten. Rektor Hasse Knutsson, Örebro medverkar med några medarbetare dag 1 och rektor Per Hagström d:o dag 2 Hur skapar man ett systematiserat underlag för erfarenhetslärandet, som bidrar till att de lärdomar man gör tas till vara i det vanliga vardagsarbetet? Utvärdering i lärandets tjänst innebär att man formulerar vad man vill eller behöver lära om, kommer fram till vilket underlag man behöver skapa, genomför insamlingen av data t ex genom intervjuer eller lärande besök, drar lärdomar utifrån det underlag man inhämtat för att utpröva sina lärdomar i handling. Dag 1: Karin Sjöberg och Christer Ferm. Dag 2: Karin Sjöberg, Christer Ferm och Katina Thelin. Medarbetarsamtal utifrån ett PBS-perspektiv. Koppling mellan föreställningar och handling. P-O Johnsson, rektor på en F-6 skola delar med av hur han arbetar med föreställningskartor och lärarportfolio, Ylva Winther, rektor på en 6-7 skola visar tillsammans med en medarbetare hur hon genomför samtal och Thomas Gustafsson, rektor på en 4-6 skola, hur han utgår från varje lärares egna lärdomar när han genomför medarbetarsamtal. För att få in lärandet i vardagsarbetet bestämde man sig för på Bosvedjeskolan i Sundsvall att kompetensutvecklingen skulle bygga på de situationer som man dagligen befinner sig i. Var och en i personalen fick skriva ned några vardagsproblem, som man ville fördjupa sin förståelse av. Utifrån dessa bildades sedan lärgrupper som skulle lära om respektive problemområde. Eva Jönson, rektor och Monica Petterson, lärledare delar med sig av sina erfarenheter 4
Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Tillämpningar av PBS-modellen för kvalitetsarbete. Eva Jönsson, Bosvedjeskolan i Sundsvall, Peter Sundelin, Per Brahegymnasiet i Jönköping och Åke Malmeling, Hjo kommun talar om hur de har arbetat med kvalitetsarbete med utgångspunkt från lärares (och elevers) lärdomar. Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. (Gäller referensgruppen för kvalitetsarbete utifrån PBS-modellen). (Endast dag 1) Avsett för den grupp som i förväg läst texten om kvalitetsarbete. Seminariet avser att vara en kritisk granskning av texten samt förslag till förbättringar av PBS-modellen för kvalitetsarbete. Att arbeta med PBS utifrån ett kommunperspektiv. Hur skapa en långsiktig helhet av PBS olika delar. (Endast dag 2) Jan Mellgren, förvaltningschef i Kortedala, Göteborg, delar med sig av hur man arbetar med lärande utifrån de problem som kan uppstå i en mångkulturell kommundel. Mönster som förbinder. PBS i hela organisationen Lars-Erik Larsson, förvaltningschef i Mölndal samtalar tillsammans med Stefan Bergstrand, kontaktperson för Mölndal från PBS-gruppen, om hur de tänker om helhetsarbetet i en stor kommun. Vad innebär PBS? Problembaserad skolutveckling är sätt att tänka om utveckling och lärande som bl.a får konsekvenser för styrning och ledning av skolan. Hans Egonsson reder ut innebörden och delar med sig av sina erfarenheter. Från individuella till gemensamma visioner. Förståelse av uppdraget. (Endast dag 1) Katina Thelin och Martin Kristiansson diskuterar utifrån sina undersökningar av betydelsen av gemensam vision och förståelse av uppdraget. Styrning av skolan utifrån ett PBS-perspektiv. (Främst avsett för politiker och förvaltningschefer) (Endast dag 2) Under seminariet avser vi att belysa konsekvenserna av PBS för den politiska styrningen av skolan så att skolans uppdrag i högre grad blir levande i skolvardagen. Hans-Åke Scherp Föreställningskartor Prova på hur det är att skapa en föreställningskarta. Genom att det som sägs i en intervjusituation skrivs ner på ett stort papper så att den intervjuade kan se sina tankar växa fram som en kartbild, bidrar man till en tydligare bild av ett komplext fenomen t ex hur man förstår sitt uppdrag. Annika Åstrand Att upptäcka mönster i lärdomar och föreställningskartor med hjälp av datorn. Med hjälp av en enkel funktion i ett vanligt Word-program kan man lätt hantera ett stort datamaterial i form av lärdomar eller föreställningskartor så att man får en överblick för att kunna se mönster eller undersöka hur olika personer beskriver ett fenomen. (Ta med gärna egen dator, eftersom vi bara kan erbjuda ett begränsat antal datorer att arbeta med) Gun-Britt Scherp En metod att sortera upp hur bra vi upplever att vi är på det som vi anser viktigt. Med vad skall vi börja? Metoden ger alla en möjlighet att göra sin röst hörd i ett problemlösningsarbete. Per Fagerström Dokumentation och kollektivt minne (Endast dag 1) Maria Holm beskriver hur man kan ta tillvara de lärdomar som växer fram Lärande besök. (Endast dag 2) Christer Ferm beskriver hur man kan göra lärande besök som syftar till att spegla, uppmuntra och utmana pedagoger i vardagen för att förbättra möjligheterna för barn/ungdomars utveckling och lärande. Lärande besök görs av tränade observatörer (pedagoger och rektorer) utifrån en beställning från arbetslag eller enhet. Besöket följs av ett lärande samtal och dokumenterande i en lärplan. I Härryda har man börjat prova detta. Deltag i ett lärande samtal med fokus på det lärande samtalet, där deltagarna lyfter fram sina erfarenheter, frågor och reflektioner kring det pedagogiska samtalet. Stigerik Börjars 5