Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd



Relevanta dokument
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm

Vad är nationella riktlinjer?

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Screening och utredning av drogproblem

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Missbruk och beroende

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Beroendesjukdom. Samsjuklighet

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium Övergripande W-K

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Abstinensbehandling i öppenvård. michael.andresen@regionorebrolan.se

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Abstinensbehandling vid alkoholberoende

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem

Alkoholberoende, diagnos

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Alkoholproblematik. Craving. Alkoholtratten. Och så den starka känslan av att dras till drogen. Bengt Sternebring. Utredning och diagnostik Behandling

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå Symtom vid bensodiazepinutsättning

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r

Alkoholberoende. Diagnostik och behandling. Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA

Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Slutenvårdsregistrering

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Läkemedelsbehandling av alkoholberoende

Bipacksedel: information till användaren

Avgiftning från opiater med Subutex

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Behandling av personer med kombination av psykisk sjuklighet och substansproblem

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

BILAGA I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Bipacksedel: Information till användaren. Oxascand 5 mg tabletter Oxascand 10 mg tabletter Oxascand 15 mg tabletter Oxascand 25 mg tabletter.

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Transkript:

Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom är en följd av förändringar i hjärnan som en del av beroendeutvecklingen Evidensbaserade metoder = farmakologiska Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Hans Kleine Bilder bl a LH Nilson 1 2 Abstinens Dämpande droger Abstinensbehandling ska helst vara symtomstyrd. Dvs: utan abstinenssymtom inget behov av abstinensbehandling. Symtomskalor kan användas Alkohol Bensodiazepiner/barbiturater Cannabis Opiater Anabola Steroider?? 3 4 Alkoholabstinens Alkoholabstinens behandling Oro rastlöshet Svettningar darrningar Hög puls Högt blodtryck Puls > 100 => Läkemedelsbehandling Puls >120 ökad risk delirium CIWA-Ar skalan Vitamin B 1 (tiamin) Bensodiazepiner lindrar/minskar både specifika samt ospecifika abstinenssymtom Bensodiazepiner är den enda grupp med säkerställd förebyggande effekt mot abstinenskrampor samt delirium Delirium tremens: Bensodiazepiner, (Klometiazol, Clonidin) 5 6 Kunskap till Praktik 1

Bensodiazepinabstinens Bensodiazepinabstinens Tremor Yrsel, öronsus, hjärtklappning Dysfori Overklighetskänslor Ljus, ljudkänslighet Kognitiva symtom (konc svårigheter, minnesstörningar) Förändrad smak Förvirring krampor Samma preparat /Korstoleranta medel Akututsättning Långsiktig nedtrappning 7 8 Cannabisabstinens THC 100 % Cannabisabstinens över tid Abstinens långdragen pga. lång T½ Ångest dysfori irritabilitet Ångest Sömnsvårigheter 50 % 9 Veckor 10 1 2 3 4 5 6 Cannabisabstinens Opiatabstinens Ingen evidensbaserad behandling Symtomatisk behandling Sömnmedicin (Theralen tn) Neuroleptika /bensodiazepiner vb Gäspningar, rinnande näsa, svettningar Aptitförlust, gåshud Värk, diarré, kräkningar Influensaliknande symtom 11 12 Kunskap till Praktik 2

Opiatabstinens GHB-abstinens Inga läkemedel registrerade för detta. Korsreagerande läkemedel dvs andra opiater (symtomstyrd) Dextropropoxifen (riskfylld) Buprenorfin/metadon Symtomatisk behandling Clonidin Illamående, kräkningar, svettningar Oro, rastlöshet, sömnsvårigheter Förvirring Hjärtklappning, högt blodtryck Aggressivitet, förvirring 13 14 GHB-abstinens Abstinens övriga droger Ingen evidensbaserad behandling Korstoleranta preparat Bensodiazepiner Symtomatisk behandling Endast CNS dämpande droger ger abstinenssymtom. Därför inga abstinenssymtom vid Hallucinogener Centralstimulerande medel 15 16 Alkoholberoende beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 17 18 Kunskap till Praktik 3

Alkoholberoende Alkoholberoende Disulfiram, akamprosat och naltrexon har alla en plats i terapin Alla preparaten kan användas vid behandling av alkoholberoende generellt inom hälso- och sjukvården i kombination med ett omhändertagande som innefattar medicinska råd och stöd. Såväl akamprosat som naltrexon har god säkerhetsprofil, saknar beroendepotential och har begränsade biverkningar. Målet är minskade alkoholrelaterade problem. Detta kan uppnås genom: Alkoholfrihet Minskad totalkonsumtion Färre högkonsumtionstillfällen Fortlöpande utvärdering: Om ingen effekt efter 2-3 månader nytt upplägg Vid god effekt behandlingstid på minst 6-12 månader 19 20 Läkemedel vid olika psykiatriska sjukdomar Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks och beroendevården (Alkohol) Förekomst Aktuella mediciner Förskrivning - DD/1000 inv Akamprosat: minskad risk för återfall, minskad alkoholsug och fler helnyktra dagar Psykossjukdom Ca 1 % Nya neuroleptika 10 DD Naltrexon; minskad risk för återfall, minskad alkoholsug och fler helnyktra dagar Affektiv sjukdom 3-5 % SSRI 70 DD Disulfiram Nykterhet och färre missbruksdagar (om given under överseende) Samtliga evidensgrad 1 Alkoholberoende 6-7 % Disulfiram Acamprosat naltrexon 1 DD Källa: Föreläsning Lars-Håkan Nilsson 21 22 Acamprosat Naltrexon Påverkar GABA/glutamatsystemet, men verkningsmekanismen är komplex. I en större amerikanska studie uppnåddes bäst effekt för de personer som eftersträvade helnykterhet. Minskar också merbegäret vid återfall och förkortar på så sätt återfallen Oddskvoten för nykterhet genom behandling jämfört med placebo är 1.4, vilket innebär att man måste behandla 8-9 patienter för att få en nykter, men det är trots allt ett bättre resultat än vid behandling av hypertoni Blockerar hjärnans opioidreceptorer Troligen mest effekt vid hereditet för alkoholberoende Effekt genom minskad berusningsupplevelse ( less of ethanol high ), minskat sug att dricka mer, samt mindre positiva upplevelser av ruset För de personer som ej har ambitionen att vara helnyktra 23 24 Kunskap till Praktik 4

Disulfiram (Antabus) Beroendesymtomen vägleder till behandlingsförslag Blockerar nedbrytningen av alkohol vilket ger anhopning av acetaldehyd med negativa symtom. Beroendesymtom Psykosocial behandling Läkemedel Få vetenskapliga studier, mer beprövad erfarenhet Toleransökning Naltrexon Många rapporterade biverkningar men få dokumenterade, vanligast leverpåverkan (ca 7 veckor), hudutslag (första 3 veckorna) och trötthet (troligen genom en generellt blockerande effekt) Abstinens Kontrolllförlust Svårt att avstå KBT. Kontrollerad drickande AA, MET Bensodíazepiner Naltrexon, Acamprosat Antabus, Naltrexon, Acamprosat Ska ges under övervakning, kontinuerlig kontroll av leverprover och återbesök till läkare. Relapse är regel mer än undantag Upptar dagliga livet Inskränker socialt liv KBT AA KBT MET Medicinska konsekvenser MET 25 26 Vad är det som gör att behandlingen fungerar? Opiatberoende Vilka faktorer är av betydelse? Relation/ behandling sallians 30% Teknik/ Modell 15% Förväntnin gar/placeb o 15% Klient faktorer 40% Vid heroinberoende ger långtidsbehandling med metadon och buprenorfin (Suboxone) minskat heroinmissbruk och bättre medverkan i behandlingsprogram. Dödligheten minskar jmf placebo. Naltrexon ger också minskat missbruk (Revia är dock ej godkänt för denna indikation i Sverige). Hubble, M., Duncan, B., & Miller, S. (1999). The Heart and Soul of Change 27 28 Kokainberoende Beroende andra narkotika Viss evidens finns för behandling med disulfiram (evidens grad 2-3) Evidensbaserad farmakologisk behandling saknas för: Cannabisberoende Missbruk/beroende av hallucinogener, samt övriga centralstimulerande medel Missbruk beroende anabola steroider 29 30 Kunskap till Praktik 5

Gravid kvinna med missbruk/beroende av alkohol och droger AKUT ÄRENDE!! Samverkan mellan socialtjänst och barnmorskemottagningen. Utse formell samordnare Prioritera inläggning ev på överbeläggningsplats. Ta ställning till ev behov LVM Planera för uppföljning under hela graviditeten. Planera uppföljning efter förlossning. 31 Kunskap till Praktik 6