Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se
Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också tydlig riskfaktor för de som upplever skolmisslyckanden Tänk på att många barn med ADHD har dåliga erfarenheter av skolan, ofta påverkad självkänsla Och kanske också deras föräldrar!
Kunskap om funktionsproblemen Struktur, förutsägbarhet, Minska stimuli, miljöåtgärder, hörselkåpor Tydliga instruktioner, flera kanaler och kommunikationssätt Instruktion i en till en situation, enkla instruktioner Delmål, variation, pauser
Se till att barnet får stöd för ev läs och skrivsvårigheter Kognitiva hjälpmedel, anpassning av prov Tydliggjorda regler, fokusera på de viktigaste Ignorerar vissa beteenden Hot, bestraffning är inga bra metoder Beröm, uppmuntran, inget tjat eller kritik Var ett steg före, planera svårigheter i förväg
Glöm inte raster, förflyttning i skolan, luncher Motivation och belöning Hitta av barnets intresseområden Hjälp barnet med planering och organisation Fungerande hem och skola kontakter Dagbok som skickas emellan, ev e mail kontakt minska den negativa rapporteringen
Ha realistiska mål Följ upp och utvärdera Få andra att förstå kamrater och föräldrar i klassen Förhindra onda cirklar skapa känsla av framgång hos barnet Betydelsen av att bli sedd och uppskattad
Skolbaserade interventioner Det finns skolprogram som riktar sig till barn med beteendeproblem. Hela klassen är målgrupp Komet/Lisa programmen Bäst utfall om samtidigt föräldrastöd
Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd Ett kunskapsstöd Socialstyrelse 2014 www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsens bedömning Varje verksamhet som möter barn, ungdomar och vuxna behöver uppmärksamma och känna igen problem som kan tyda på adhd samt utforma och följa upp tidiga stödinsatser Om det vid utvärdering av stödet och anpassningen i närmiljön visar sig att personen fortfarande har svårt att fungera bör personen hänvisas till en diagnostisk utredning Men en diagnos får inte vara ett villkor för att ge stödinsatser
Skolan och elevhälsan Skolan har en unik möjlighet att upptäcka barn och elever med adhd eftersom skolans personal träffar alla barn och ungdomar under en lång sammanhållen tid
Tidiga tecken på neuropsykiatrisk problematik Utvecklingsproblematik Problem med motorik och perception Kommunikations och språkstörning Problem med aktivitets och impulskontroll Uppmärksamhetsbrist Problem med social interaktion/ömsesidighet Beteendeproblem Humörsvängningar Sömn och matproblematik
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) (DSM 5) Varaktigt mönster av uppmärksamhetsbrist och/eller hyperaktivitet impulsivitet som påverkar funktionsförmåga eller utveckling
Kärnsymtomen enligt DSM 5: 1 och/eller 2, i minst 6 månader 1. Uppmärksamhetsstörning (6/9 symtom, om 17 år eller äldre 5/9) 2. Hyperaktivitet och impulsivitet (6/9 symtom, om 17 år eller äldre 5/9) Flera symtom på uppmärksamhetbrist eller hyperaktivitetimpulsivitet skall ha funnits för 12 års ålder skall finnas i fler än två sammanhang, hem, skola, fritid etc Symtomen ger funktionsproblem tex i relationer, skolarbete etc
Viktiga funktionsproblem Generellt problem med att kunna inhibera oönskade aktiviteter tankar, känslor och beteenden Svårigheter med humörreglering Ojämn prestationsförmåga Problem med korttidsminne Bristande tidsuppfattning Svårigheter att planera, prioritera och organisera Svårigheter att lära sig av egna erfarenheter Svårigheter med reflektion och egen kontroll Motivationsberoende Svårigheter i samspel och i ömsesidiga kamratrelationer
Orsaker Genetik Prenatala faktorer Prematuritet, låg födelsevikt, alkohol, nikotin och infektioner under graviditet Neonatala faktorer Hjärnblödning, CNS infektioner, nutritionsbrist Faktorer under senare barndomsår Skalltrauma, CNS infektioner, hjärntumör, opererad i hjärt lungmaskin, överkänslighet mot kostfaktorer, tungmetallpåverkan, fettsyrebrister, D vitaminbrist, barn som far illa
ADHD epidemi? Nej och Ja ADHD enligt dagens definition har alltid funnits Kanske vanligare tidigare med hänsyn till kända riskfaktorer Men ADHD märks, får större betydelse i ett modernt kunskapssamhälle som Sverige Fler barn med ADHD upptäcks
Hur vanligt är det? Cirka 5% av pojkar och 2.5% av flickor
Vad kan det annars vara? Normalbeteende Depression PTSD Ångestsjukdomar Manisk sjukdom Utvecklingsförsening, Autismspektrum Tourettes syndrom
Samsjuklighet vid ADHD Trotssyndrom Beteendestörning Specifika inlärningsproblem/dyslexi Tourette/tics Autismspektrumtillstånd Dyslexi Sömnstörning Depression Ångesttillstånd Enures
Andra risker för barnen Skolmisslyckande Tonårsgraviditeter Droganvändning Kriminalitet Olyckor
Flickor med ADHD Inte så stor skillnad i problembild mellan pojkar och flickor med ADHD Men Flickor är ofta något mindre hyperaktiva men rastlösa! Får oftare än pojkar diagnosen ADD Mindre trotssyndrom och beteendestörning Dvs mindre störande Tendens till mer missbruk Något vanligare med depressivitet och ångest
Men det finns också starka sidor! Öppna they be och positiva Snabbtänkta they kreativa Fulla theyav energi Skojfriska they can Döpfner et al 2000, 2002
Kartläggning utredning av ADHD Modell i Västerbotten Samarbete Skola och BUP Skolan kan begära konsultation av BUP eller skicka remiss I skolan görs först medicinsk, pedagogisk, kognitiv och social kartläggning Underlag för stödinsatser i skolan BUP: fördjupad diagnostisk utredning, psykologiska behandlingsformer, ansvar för farmakabehandling
Fördjupad utredning på BUP Tillgång till skolans kartläggning Anamnes strukturerad Strukturerad klinisk psykiatrisk intervju differentialdiagnostik Medicinsk bedömning Psykologtest WISC IV om den inte finns från skolan Exekutiva funktionstest tex QB test, IVA mfl Skattningsskalor Samlad bedömning av all tillgänglig information
Farmaka Centralstimulantia (narkotikaklassade) Concerta, Ritalin, Equasym, Medikinet, Elvanse Noradrenalinåterupptagshämmare Strattera A2 agonister Intuniv Verkan från 4 timmar till 24 timmar En till tre doser/dygn Ibland behov ge en dos i skolan