En rökfri arbetsmiljö socialförvaltningen satsar på ökad hälsa

1 En rökfri arbetsmiljö socialförvaltningen satsar på ökad hälsa Socialförvaltningen 2008-07-01 Jenny Sander

2 BAKGRUND... 3 METOD... 4 RESULTAT... 5 OM HÄLSA... 5 OM TOBAK... 5 SLUTSATS OCH FÖRSLAG... 9 SAMMANFATTNING... 9 KOSTNADER OCH VINSTER... 9 VAD KRÄVS AV SOCIALFÖRVALTNINGEN?... 10 KONKRETA OMRÅDEN FÖR SATSNINGAR... 11 FÖRSLAG TILL BESLUT... 12 BILAGA 1... 13 BILAGA 2... 14 BILAGA 3... 15

3 Bakgrund Att erbjuda en rökfri arbetsmiljö är en del av socialförvaltningens satsning på ökad hälsa. Hälsa är en stor del av livskvalitet och både en viktig faktor för produktiviteten i organisationer och för samhällens ekonomiska utveckling 1. Lidandet orsakat av rökning är stort. Det finns ett samband mellan rökning och ett 40-tal olika sjukdomar och varannan rökare dör i förtid, i genomsnitt 15 år tidigare än normalt 2. I Sverige är det minst 6900 personer varje år som dör på grund av rökning och ungefär 500 av dessa dör på grund av passiv rökning 3. Detta kostar samhället minst 26 miljarder i produktionsbortfall och sjukvård 4. Livskvaliteten minskar också genom att antalet år med upplevd ohälsa är nästan dubbelt så många hos rökare som hos icke-rökare, det vill säga 20 år av livet hos män och 13 år av livet hos kvinnor som röker, se Tabell 1 5. Det skapar även en ojämlikhet i hälsa eftersom det är korttidsutbildade, arbetslösa och kvinnor som röker mest 6. Forskningen visar att ungefär fyra av fem som röker vill sluta 7. Effekterna av snusning är mindre väl forskade men det finns stöd för att risken för typ2- diabetes, cancer i bukspottkörteln, högt blodtryck och förtidspensionering ökar 8. Tabell 1: Upplevd hälsa och livslängd hos rökare och icke rökare (från Folkhälsoinstiutuet 2004:29, s10) Man, ej rökare Man, rökare Kvinna, ej rökare År med full hälsa År med upplevd ohälsa Kvinna, rökare 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1 WHO. 1986. Ottawa Charter for Health Promotion. Allender, S, Colquhoun, D & Kelly P. (2006). Governing the corporate athlete: constructing knowledge, self and power through workplace health. Critical Public Health. 16(2), 111-130. 2 WHO. 2008. World Health Statistics. Geneva. WHO Press. 3 Folkhälsoinstitutet. 2003. Hälsorelaterade levnadsvanor. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Rapport 2003:17. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. 4 Bolin, K & Lindgren, B. 2004. Rökning produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. 5 Folkhälsoinstitutet. 2004. Tobak och avvänjning. En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning. Rapport 2004:29. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. 6 Folkhälsoinstitutet. 2004. Levnadsvanor och hälsa första resultaten. Rapport 2004:48. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. 7 Folkhälsoinstitutet. 2004. Tobak och avvänjning. En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning. Rapport 2004:29. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. 8 www.tobaksfakta.org

4 För en arbetsgivare kostar rökningen cirka 30 000 kronor per rökare och år, baserat på en medellön på 20 000 kr, vilket överensstämmer bra med socialförvaltningens läge 2007. Denna kostnad beror både på sjukdagar (8000 kronor per person och år) och på pauser under dagarna (19 000 kronor per person och år) och blir ca 6 750 000 kronor per år för socialförvaltningen. Totalt sett kan kommunerna i Sverige spara två miljarder eller utökas med 5500 tjänster genom att satsa på en rökfri miljö och rökfria medarbetare. 9 Socialförvaltningen i Gotlands Kommun införde en handlingsplan för tobak den 1/1 2008. Förvaltningens mål är att minska andelen rökare med en tredjedel till år 2010. Samtidigt gjordes en enkätundersökning bland medarbetarna för att undersöka arbetsmiljön med hänsyn till tobak, attityden till policy och riktlinjer, medarbetarnas vanor samt hälsa. Denna rapport baseras på den enkäten samt annan forskning och ska ge socialförvaltningen möjlighet att skräddarsy sin satsning så att den får avsedd effekt. Rapporten ska även redovisa en nulägesbild som kan följas upp år 2010. Metod Under februari 2008 distribuerades en enkät via e-post från personalchefen till samtliga verksamhetschefer tillsammans med ett följebrev, se Bilaga 2 och 3. Uppmaningen var att fylla i enkäten under en arbetsplatsträff. En påminnelse skickades innan sista svarsdatum som var den 1/4 2008. Svarsfrekvensen var 52 procent. Svaren var ganska väl fördelade mellan olika grupper, förutom från avdelningen IFO och Övriga, se Tabell 2. Enkätsvaren kodades i Excel 2000, se Bilaga 4, och analyserades sedan i SPSS. Tabell 2: Bortfallsanalys enligt statistik från januari 2008 Antal Totalt Procent Totalt 1037 1988 52 Avdelning ÄO 551 1054 52 OOF 360 639 56 IFO 41 217 19 Övrigt 55 78 70 Kön Kvinna 897 1726 52 Man 116 262 44 9 Folkhälsoinstitutet. 2005. Kommunguide- att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. 2005:33. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.

5 Resultat Om hälsa Medarbetarna i socialförvaltningen mår bra. Nästan 86 procent skattar själva sitt allmänna hälsotillstånd som mycket gott eller gott. Detta är högt jämfört med alla svenskar eller alla gotlänningar, se Tabell 3. Tabell 3: Självskattad hälsa. Mycket god eller god hälsa 100 80 Procent 60 40 20 Män Kvinnor 0 Riket Gotland SOF Medarbetarnas upplevda hälsa skiljer sig inte signifikant vad det gäller kön, yrke, avdelning eller arbetstider. Det är däremot signifikant säkerställt att de medarbetare på socialförvaltningen som inte röker i högre utsträckning också upplever en god hälsa 10. Av dem som röker upplever 79 procent en god eller mycket god hälsa medan motsvarande procent hos dem som inte röker är 88. Inget sådant samband finns hos dem som snusar. Om tobak Nästan hälften, 49 procent, av medarbetarna utsattes för passiv rökning genom tobaksrök i arbetsmiljön under 2007. Det finns skillnader mellan avdelningar, inom yrkesgrupper och mellan olika arbetstider på andelen medarbetare som utsätts för tobaksrök i arbetsmiljön. Den mest utsatta yrkesgruppen är boendeassistenter vilket redovisas i fallande skala i Tabell 4. Tabell 4: Andel som utsattes för tobaksrök på arbetstid under 2007. Grupp Procent Arbetstid: Dag/Kväll 66 Yrke: Boendeassistent 65 Avdelning: ÄO 62 Arbetstid: Natt 57 Yrke: Personlig assistent 47 Arbetstid: Dag/Kväll/Natt 44 Avdelning: IFO 43 Arbetstid: Dag 42 Avdelning: OOF 34 Avdelning: Övrig administration 28 Yrke: Administration 23 Arbetstid: Dygn 18 10 Spearman s 2-tailed (p=0.035) r=-0.67

6 Det var 32,4 procent i förvaltningen som rökte under 2007, varav sex procent rökte då och då och 25,6 procent rökte dagligen. Detta är mer än snittet både i Sverige och på Gotland, se Tabell 5. Det är lite drygt hälften av dem som röker dagligen som vill sluta (51,7 %) och mer än en tredjedel (35,9 %) vill även ha hjälp från arbetsgivaren. Av dem som uppger att de röker ibland är det drygt en tredjedel (35,1 %) som vill sluta under det närmsta halvåret. Tabell 5: Fördelningen av antalet cigaretter per dag. Andelen cigaretter per dag <5 6 20 >20 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tabell 6: Andelen rökare i Sverige, på Gotland och i socialförvaltningen (uppgifter om andelen män och kvinnor som röker då och då på Gotland saknas). Andel rökare 30 25 Procent 20 15 10 5 Sverige Gotland Socialförvaltningen 0 Kvinnor (dagligen) Kvinnor (då och då) Män (dagligen) Män (då och då) Andelen snusare i socialförvaltningen var 16,8 procent, varav 10,7 procent snusade dagligen. Det är mer än var tredje man som snusar dagligen (37,5 %), jämfört med 7,3 procent av kvinnorna. Båda dessa siffror är högre än genomsnittet i Sverige där 19 % av männen och 4 % av kvinnorna snusar dagligen 11. Av dem som snusar dagligen är det mer än en tredjedel (38,5 %), och bland dem som snusar då och då är det 60,1 procent som vill sluta inom ett halvår. Hälften av dem som snusar och två tredjedelar av dem som snusar då och då och vill sluta vill även ha hjälp från förvaltningen. Det är ingen skillnad avseende kön, arbetstid, avdelning eller yrke på andelen medarbetare som vill sluta röka eller snusa. 11 Folkhälsoenkäten 2007, Statens Folkhälsoinstitut

7 Tabell 7: Jämförelse av antalet snusare i socialförvaltningen och i Sverige. Andelen dagligsnusare Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Snusar dagligen Kvinna SOF Kvinna Sverige Man SOF Man Sverige Av alla medarbetare uppgav 29,8 procent att de besvärades av röken, vilket fördelades enligt Tabell 6. Det var mer än dubbelt så vanligt att en icke-rökare besvärades av rök än den som själv röker, men av dem som själva röker uppger cirka en femtedel att de besväras av rök på arbetstid. I tabellen nedan innehåller svaren i annat mest beskrivningar av olika symptom som skulle kunna falla under rubriken mår dåligt. Tabell 8: Upplevda besvär 16% 5% 21% 58% Lukten Mår dåligt Oroas för hälsan Annat Det tydliggörs i Tabell 7 att de flesta utsätts för röken i brukarnas hem eller i entréer, på balkonger, i hissar eller korridorer. Dem som har angivit annan plats har ofta, men inte alltid, beskrivit det som utomhus hos brukaren. Tabell 9: Platser där medarbetare utsätts för tobaksrök. Här finns tobaksröken Brukarens hem 17% Brukares gemensamhetsutrymmen Pausutrymmen 24% 5% 3% 51% Enteer, balkonger, hissar, korridorer Annan plats

8 Om policyn Hela 95,7 procent av medarbetarna känner till de nya reglerna som infördes i socialförvaltningen 2008-01-01 12. Men vad tycker medarbetarna om den nya policyn? På frågan om man instämde i att förvaltningen ska arbeta för minskad rökning och rökfria miljöer svarade 84,9 procent ja, helt eller delvis. På frågan om det var bra att införa rökfri arbetstid svarade 78,1 procent ja, helt eller delvis. Det var en skillnad mellan dem som röker och dem som inte gör det i båda frågorna 13, se Tabell 8. Om medarbetaren var utsatt för rök i sin arbetsmiljö eller inte gjorde ingen skillnad på inställningen. Tabell 10: Inställningen till förvaltningens arbete för minskad rökning (F) och införandet av rökfri arbetstid (A). 100 80 60 40 Instämmer delvis Instämmer helt 20 0 Rökare (F) Icke-rökare (F) Rökare (A) Icke-rökare (A) Av dem som arbetade dag var 89,9 procent positiva till förvaltningens arbete med minskad rökning och rökfria miljöer, medan det av dem som arbetade natt var 74,8 positiva 14. På frågan om det var bra att införa rökfri arbetstid svarade 83,2 procent av dem som arbetade dag och 64,1 procent dem som arbetade natt ja, helt eller delvis. Det är en signifikant skillnad i båda frågorna 15. Mellan yrkesgrupperna eller kön var det ingen skillnad avseende inställningen till arbetet med minskad rökning och rökfria arbetstid. 12 Se Handlingsplan 13 Chi2, sig=0,00 14 Chi2, sig=0,00 15 Chi2, sig=0,00

9 Slutsats och förslag Sammanfattning Nästan alla medarbetare känner till de nya reglerna och policyn (95 %). Hälften av medarbetarna utsätts för passiv rökning på arbetstid och 30 % upplever besvär av det. Medarbetarna är positivt inställda till förvaltningens arbete med rökfri arbetsmiljö och införandet av rökfri arbetstid. (85 % respektive 78 %) Medarbetarna röker och snusar mer än genomsnittet både i Sverige och på Gotland (32 %, 17 %). Medarbetare som röker upplever en sämre hälsa än dem som inte röker. Hälften av medarbetarna som röker eller snusar dagligen vill sluta inom ett halvår och det är oberoende av kön, avdelningar, arbetstider och yrken (52 %). Om andelen som röker minskar till genomsnittet på Gotland är vinsten fyra miljoner kronor per år. Kostnader och vinster Upp till 40 procent av alla rökare försöker sluta, men av alla dem som försöker sluta röka utan hjälp lyckas endast två till tre procent. Med stöd av en professionell nikotinavvänjare och nikotinavvänjningsmedel stiger den siffran till 30-40 procent. 16 Det är därför viktigt att arbetsgivaren hjälper medarbetarna med hjälpmedel, tid och professionellt stöd. Kostnaden kan bestå av ersättningar och tid som fås tillbaka i form av bland annat tid och ökad frisknärvaro. Detta kan beräknas i kritiska värden 17. Om en insats för att sluta röka sker på arbetstid kostar det cirka 240 kronor i timmen. En månad med avvänjningsmedel kostar 600 kronor och om insatsen kräver tio timmar är kostnaden totalt 3000 kronor. Om en tredjedel slutar röka med hjälp av dessa motiverande samtal och ersättning för avvänjningsmedel är kostnaden högst 10 000 kronor per person som slutar röka. Eftersom kostnaden per rökande medarbetare och år är 30 000 kronor kommer det att löna sig även om bara tio procent av dem som försöker blir rökfria. Det kritiska värdet är att en person behöver sluta röka per 30 000 satsade kronor. Om det fortsätter som tidigare, att andelen dagligrökare är 25,6 procent, är den osynliga kostnaden för det femton miljoner kronor per år. Om nivån kan bli detsamma som genomsnittet för Gotland är den årliga vinsten ungefär fyra miljoner kronor. 16 Folkhälsoinstitutet. 2004. Tobak och avvänjning. En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning. Rapport 2004:29. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. 17 Johansson, U & Johrén, A. Personalekonomi idag. Uppsala: Uppsala Publishing House.

10 Vad krävs av socialförvaltningen? Enligt många vetenskapliga undersökningar krävs ledningens engagemang för att lyckas med en satsning på ökad hälsa. Det är inte det viktiga hur engagerad ledningen är, utan hur engagerad medarbetaren uppfattar att ledningen är 18. Det krävs också ett systemtänkande, det vill säga att insatsen når både individ, grupp och organisationsnivån 19. En policy lägger en grund för förändring på organisationsnivån, men det behövs också insatser för gruppkulturen och för enskilda individer för att det ska skapas genomslag. Är det normalt att röka eller att inte röka? Svaret är olika på olika arbetsplatser och påverkar dem som röker då och då eller funderar på att sluta. Finns det motivation och en tro på förmågan att avsluta sitt beroende? Svaret är olika hos olika individer. Enligt flera teorier för livsstilsförändring är det viktigt att personen själv tror på sin förmåga att förändra sig, att den får stöd av omgivningen både i uppmuntran och strukturer, och att den förväntar sig positiva effekter 20. Det är ett bra utgångsläge att i stort sett alla medarbetare känner till reglerna, men för att få policy och riktlinjer att efterlevas måste också praktiska frågor lösas. Vad som händer om någon bryter mot policyn och vem som får vinsterna med en rökfri förvaltning är viktiga frågor att diskutera. Speciell vikt bör läggas på att se saken ur medarbetarnas perspektiv, hur man kan stödja varandra och hur det ska vara för att även den som röker ska uppfatta den rökfria arbetstiden som något bra. I enkäten visade det sig att nattpersonalen var minst positiv till förvaltningens insatser vilket bör beaktas. Rose s Paradox är ett vetenskapligt begrepp som står för att den största effekten nås när många förändrar lite. Det kommer ursprungligen från en undersökning kring rökning som visade att det kommer att ge mer effekt om många drar ner lite på sin rökning än om några få slutar helt. Det är därför av vikt att både insatserna och uppföljningen bidrar till en minskning av rökningen och inte bara till totala rökstopp. 21 Återkopplingen till alla i organisationen är viktig liksom spridning till media för att uppmärksamma arbetsmiljön för medarbetarna på socialförvaltningen. För att skapa engagemang och vilja till förändring är det viktigt att lyfta fram det som är bra. Hög självskattad hälsa är en stark friskfaktor och har starkt negativt samband med framtida sjukdom, sjukskrivningar och ohälsa. Att nästan alla medarbetare i socialförvaltningen skattar sin hälsa som bra eller mycket bra är väldigt ovanligt och något som kan spridas på Gotland och i Sverige. Om satsningen uttryckligen görs för att öka hälsa istället för att minska antalet rökare är det mer sannolikt att det skapar engagemang och lust. Denna insats bör även vägas samman med andra satsningar i personalarbetet så att medarbetarna upplever en helhet. Det är socialförvaltningens styrtal som är målen. För att nå dit är det väldigt viktigt att medarbetarna orkar, vill och kan göra sitt bästa. 18 The Health Communication Unit. 2003. www.thcu.org. Canada. 19 Chu, C. et al. 2000. Health-promotion Workplaces international settings. Health Promotion International. 20 Se till exempel Social Cognitive Theory, Transteoretiska modellen och Theory of Planned Behaviour. 21 Tones, K. & Green, J. 2004. Health Promotion planning and strategies. Sage Publications Ltd.

11 Konkreta områden för satsningar Hur ska medarbetarna ska uppfatta frågan om rökfri arbetstid och rökfria medarbetare? Det kan vara ett hot eller en möjlighet beroende på vilka delar som lyfts fram och hur mycket resurser som satsas. Varje verksamhetschef behöver diskutera policyns effekt i sin verksamhet med sin arbetsgrupp, och behöver en enad bild från ledningen att luta sig emot. Ett material finns framtaget att användas som underlag vid en arbetsplatsträff 22. Eftersom brukarna står för en stor del av den rök som medarbetarna utsätts för bör diskussionen lyftas till samverkansgruppen och socialnämnden. Var går gränsen för vad medarbetarna kan kräva? Var går gränsen för hur mycket medarbetarna får hjälpa brukare att bli rökfria? Alla förvaltningar har som uppdrag att bidra till en ökning av folkhälsan och en rökfri arbetsmiljö och medarbetare som är kunniga i tobaksavvänjning kan vara ett sätt som socialförvaltningen kan bidra. Den rök som finns vid entréer bör kunna undvikas helt med hjälp av information och dialog på APT. I dagsläget finns det möjlighet att använda friskvårdstimmen till rådgivning för att sluta röka eller snusa enskilt eller i grupp samt att det ges ersättning till nattarbetare som vill sluta röka. Fler insatser, t ex föreläsningar, ersättning för nikotinersättningsmedel, utbildning i motiverande samtal för att hjälpa brukare att dra ner eller sluta, utdelning av material och möjlighet till rådgivning bör göras för att möta den tredjedel som önskar hjälp från arbetsgivaren. Dem som snusar och arbetar andra tider än natt bör också ingå för att tillmötesgå deras önskemål och påverka förändringen av kulturen. Om detta utformas med hjälp av representanter, till exempel hälsoinspiratörer, ökar både delaktigheten och träffsäkerheten i insatserna. Delaktighet är en viktig faktor för att nå förändring 23. Kontinuerlig uppföljning är också viktig för att lyckas med en satsning. Under 2009 kan en processutvärdering genomföras som ger möjlighet att vid behov förändra insatserna för att nå uppsatta mål till 2010. Processutvärderingen kan vara uppföljning av dem som deltagit i insatser, genomförande av fokusgrupper på avdelningarna och ett slumpmässigt urval av medarbetare som får besvara frågor från enkäten. Målet som socialförvaltningen satte var att minska antalet rökare med en tredjedel. Med resultatet från enkäten som utgångspunkt blir det slutliga målet att nå ner till högst 17 procent medarbetare som röker år 2010. Eftersom kommunen införde en tobakspolicy den 1/7 2008 har det en stor effekt om det kan skapas ett samarbete mellan förvaltningarna, till exempel ett hälsonätverk. En funktion på Ledningskontoret bör ha ansvar för detta samt för strategierna på området arbetsmiljö- och friskvård så att resurser kan användas effektivt och så att satsningar startas, implementeras, sammanfaller och utvärderas på ett bra sätt. 22 http://gotland.se/halsoframjande 23 Hansson, A. 2004. Hälsopromotion på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur.

12 Förslag till beslut FLG genomför en APT med tobaksmaterialet. Vad kan FLG påverka? Hur visar FLG sitt engagemang? Mona Wahlgren, tobaksexpert på HSF, medverkar. Avdelningscheferna och PA-konsulterna genomför detsamma på ALG. Förvaltningens informatör får i uppdrag att se över vad som kan göras samt genomföra insatser internt och externt. Frågan om hälsonätverk lyfts till LK. En representant utses som samarbetar kring tobaksfrågan med övriga förvaltningar. Personalchefen utses till ansvarig för processen för att hålla arbetet levande trots omorganisationen. Ersättningen för nikotinavvänjningsmedel ges till alla medarbetare. En föreläsning ordnas per år och en sluta-röka/snusa-grupp två gånger per år. Insatser vägs mot resultat och förändras om effekten uteblir. Hälsoinspiratörer utses, som kan vara tillika skyddsombud, och används för att kontinuerligt ge medarbetarnas bild och att inspirera till förändring. En tävling, till exempel Pulssteget, används under hösten eller våren för att inspirera till både motion och att minska eller sluta med tobak. Det är en satsning lagvis. De som har lägst kondition har störst möjlighet till förbättring. Kostnaden blir ca 200 kronor per deltagare. Vinsten kan bli förbättrad kondition, mer användning av friskvårdstimmen, minskad rökning och snusning samt mer gemenskap.

Bilaga 1 13

14 Bilaga 2 Rökfritt på jobbet Enkät På uppdrag av förvaltningsledningen genomför PA-teamet denna enkät med syfte att ta reda på hur många som besväras av tobaksrök, hur många som röker, hur många som vill ha hjälp att sluta mm. Enligt tobakslagen ska arbetsgivaren svara för att ingen mot sin vilja utsätts för tobaksrök i arbetslokalerna. För att ta reda på nuläget och vad vi behöver göra på vår arbetsplats är vi tacksamma om enkäten besvaras så snart som möjligt. Vi rekommenderar att enkäten besvaras vid en arbetsplatsträff och att du som chef samlar in dem och skickar dem till PA-enheten, Bredgatan 2. Om diskussion uppstår angående anonymitet kan medarbetaren själv skicka svaren till PA-enheten. Sänd svaren till PA-enheten senast den 29 februari 2008. Resultaten kommer att presenteras på ledningsgruppsmöte och vid arbetsplatsträffar. Om du har några frågor kan du kontakta friskvårdskonsult Jenny Sander, tel 26 33 83 eller personalchef Nina Ljung, 26 33 04. Tack för er medverkan! /PA-teamet

15 Bilaga 3 Fråga 1, 8-9, 11 Ja=1 Nej=2 Fråga 2 och 4 Svaren delades till fem respektive fyra variabler. Kryss=1=Ja, inte kryss=2=nej. Fråga 3 Svaren delades in i Ja, Ja=1 och Tveksam, Nej, Nej=2. Fråga 5 och 7 Ja=1 Ja, ibland=2 Nej=3 Fråga 6 Mindre än fem=1 6-20=2 Fler än 20 =3 Fråga 10-11 FALLANDE SKALA FRÅN 1=INSTÄMMER HELT TILL 5=TAR HELT AVSTÅND Fråga 12 Ja=1 Nej och tveksam=2 Fråga 13 Fallande skala från 1=mycket bra till 5=mycket dåligt Fråga 14 Man=1 och Kvinna=2 Fråga 15 Från vänster till höger 1-5. Fråga 16 Sysselsättning boendeassistent=1, personlig assistent=2, administrativ personal=3 och socionomer motsv=4 Fråga 17 ÄO=1, OOF=2, IFO=3, Annan=4