Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning? Självständigt arbete 7.5hp Rektorsprogrammet Linnéuniversitetet Mars 2014
Bakgrund Formativ bedömning är ett kommungemensamt utvecklingsområde Formativ bedömning är en viktig framgångsfaktor för elevers studier Utvärdering av utvecklingsarbetet Stöd från skollagen och läroplanen
Specialpedagogik och skolledaruppdraget Specialpedagogisk uppgift att bredda allmän pedagogik Formativ bedömning använder sig många skolor av- men hur? Formativ bedömning kan kopplas till specialpedagogik- utgår från var eleven befinner sig, elevens sätt att lära osv. Formativ bedömning kan kopplas till mänskliga rättigheter Professionellt lärande kan användas för att belysa andra utvecklingsområde Rektor ansvarar för kvalitetsarbete där lärare och elever ska medverka. Huvudmannen har det övergripande ansvaret
Skollagen Kap 1 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. (1kap.4 ) Kap 3- Nyheter 3. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Lag (2014:458). 5 a.om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8. Lag (2014:456).
Syfte och problemformulering Syftet med undersökningen är att få en bild av skolornas inre arbete med att utveckla formativ bedömning i undervisningen. Problemformulering På vilka sätt används formativ bedömning? Hur upplever lärare och elever att arbetet med formativ bedömning används i undervisningen? Hur leder rektorerna utvecklingsarbetet med formativ bedömning?
Metod Urval för undersökning: 4 skolor- åk 7-9 Intervju av varje rektor Fokusgrupp- intervju av en grupp lärare på varje skola Fokusgrupp- intervju av en grupp elever i åk 9 på varje skola
Om bedömning Kunskapssynen förändras bland lärare men inte metoder för bedömning. Nya former av bedömning gynnar inkluderande och kollektiva principer. Eleverna ska förstå varför de bedöms, få hjälp med att genomföra sina prestationer på ett bra sätt, bedömas på ett sätt som gör dem rättvisa och utmanar dem. Lärares förmåga att arbeta pedagogiskt med bedömning är det som ger störst effekt på elevernas kunskapsutveckling.
Bedömningskulturer Psykometriska bedömningar från statliga institut Pedagogiska- lärarna har stort inflytande Progressiva- en blandning av båda
Likvärdig bedömning Det spelar ingen roll hur likvärdig bedömning en är om inte eleverna få likvärdig undervisning. Ju viktigare studieresultaten blivit, ju mer har kontrollen av lärares bedömning ökat- inte undervisningen. Genom att lärare blir bättre på att systematiskt bedöma och utveckla elevernas lärande skapas också förutsättningar för likvärdighet.
Summativ bedömning En summering vid en viss tidpunkt Betyg Administrativa behov Urvalsprincip- sortering Hög legitimitet När fokus ligger på resultaten blir perspektiven smalare för både lärare och elever, vilket motverkar kunskapsbildningen teaching to the test
Vad är formativ bedömning? Bedömning för lärande- för elever, lärare, skolledare Framåtsyftande Behöver integreras i undervisningen Bedömning i nära anslutning till det pågående lärandet Kontinuerlig och tät återkoppling av elevens lärande Formar elevens och lärares lärande Tolkar tecken av elevernas kunskaper, förmågor och färdighet Eleverna är delaktiga i sitt lärande
Viktiga strategier -målen, undervisningen och bedömning i linje med varandra Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer Att skapa synlig tecken på lärande Att ge återkoppling som utvecklar lärandet Att aktivera eleverna som resurser för varandra Att förmå eleverna ta lärandet i egna händer Lundahl, 2012
Ledarskap och Professionellt lärande Professionellt lärande är en aktiv process som handlar om att systematiskt undersöka hur pass effektiva undervisningsmetoder är för elevernas engagemang, lärande och välbefinnande- självlärande process. Ledaren måste vara involverad i lärandet för att kunna utmana och stödja lärare. Skolledaren behöver vara lärande ledare.
Timperley, 2013
Systemteori Se helheter, samband, mönster av förändring Tänka i nivåer, skilja på olika nivåer Det viktiga som sker inom en organisation sker i passager mellan delarna. Ledaren har en viktig uppgift för att upprätthålla balans och jämvikt- variation- kontroll, inte mer information än vad systemet kan hantera.
Resultat & Analys På vilka sätt används formativ bedömning? Skillnader mellan enskilda lärare och skillnader mellan skolor Skolorna tydliggör målen för eleverna men inte alltid begripligt Matriser och annan formativ bedömning sker jämte summativ och mer traditionell bedömning Svårt att få till rutiner för kontinuerlig återkoppling Kamrat- och självbedömning används inte mycket Eleverna ges begränsade möjligheter att ta ansvar för sitt lärande då formativ bedömning inte utvecklats full ut och då tillit till elevernas förmåga att ta ansvar är begränsad. En skola har kommit längre än de tre andra
Resultat & Analys Hur upplever lärare och elever att arbetet med formativ bedömning används i undervisningen? Lärare upplever svårigheter med att övergå till formativ bedömning fullt ut, har svårt att hitta rutiner och överge traditionella mönster. Det finns skillnader mellan hur lärare och elever upplever arbetet med formativ bedömning. Eleverna har kloka synpunkter på hur de kan utveckla sitt lärande. Deras röster behöver lärare och rektor ta tillvara bättre.
Resultat & Analys Hur leder rektorerna utvecklingsarbetet med formativ bedömning? Mycket arbete med att implementera Lgr 11 med betygskriterier Mycket fokus på likvärdig bedömning Studiecirklar och föreläsning har skett med inriktning på formativ bedömning Kollegiala diskussioner kopplat till yrkesvardagen leds inte av rektor i tillräckligt hög omfattning för att få till förändring - det överlåts till lärarna själva - enskilda samtal rektor- lärare
Resultat & Analys En skola utmärker sig positivt genom att Lärarna samarbetar med varandra för att utveckla formativ bedömning Lärarna har kontinuerliga uppföljningsmöten kring elevernas utveckling- leds av rektor som utmanar Har rutiner för kontinuerlig återkoppling Eleverna är delaktiga i utformning av undervisning och hur bedömning ska ske Variation i undervisning och bedömning Lärare är tillgängliga för eleverna Rektor är en lärande ledare
Tillgänglighetsmodellen Förutsättningar för lärande: Rätten till lärande, språk och kommunikation, kunskaper och värden, fysisk aktivitet, och motivation Fysisk miljö: Rum för lärande Auditiv miljö Visuell miljö Luftmiljö Utemiljö Social miljö: Delaktighet Jämställdhet Mångfald Demokrati Pedagogisk miljö: Strategier och stödstrukturer Lärsituationer Lärstilar Lärverktyg Hjälpmedel
Webbaserat värderingsverktyg Förskola och skola Kartläggning - webbaserat och pdf Handlingsplan - webbaserat och pdf Handledning - tryckt och pdf www.spsm.se/varderingsverktyg
Slutsatser Tre skolor präglas av att intilliggande nivåer inte lär av varandra Rektorernas chef behöver leda rektorerna i deras ledaruppdrag och Skapa förutsättning för kollegialt och professionellt lärande för rektorer Formativ bedömning ökar möjligheter för en mer likvärdig utbildning Elever i behov av (särskilt) stöd blir bemötta utifrån sina förutsättningar och behov
Hur kan man använda sig av denna studie? HUR arbetar skolan formativt? Hur görs eleverna delaktiga i undervisning och bedömning? Hur lär lärare av elevernas utveckling utifrån genomförd undervisning? Hur lär skolledare av elever och lärare? Hur leds utvecklingsarbete kring t ex formativ bedömning, likvärdig utbildning och arbetet med elever i behov av stöd? Nytt lagförslag kring ÅP- formativ bedömning möjliggör stöd inom den ordinarie undervisningen En väg till tillgänglig utbildning
Vad är särskilt viktigt? Att lyssna på vad eleverna har att säga Att rektor skapar struktur och ger utrymme för utvecklingsarbete Att rektor deltar i förändringsarbetet Att rektor får möjlighet till professionellt lärande- kollegialt och utmanas från ovanstående nivå
Tack! Pia Persson Rådgivare Södra regionen Specialpedagogiska skolmyndigheten pia.persson@spsm.se