~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Läroplan för den svenskspråkiga förskoleundervisningen i Pargas stad Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion 2012 ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Läroplan för förskoleundervisningen 2 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.2. MÅLET FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN... 3 2. VERKSAMHETSIDÉ... 4 2.1. INLÄRNINGSSYN OCH ARBETSMETODER... 4 2.2. DEN PEDAGOGISKA MILJÖN... 5 3. FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS INNEHÅLL... 5 3.1. INLEDNING... 5 3.2. CENTRALA ÄMNESOMRÅDEN... 6 3.2.1. Språk och interaktion... 6 3.2.2. Matematik... 6 3.2.3. Etik och livsåskådning... 6 3.2.4. Natur och miljö... 7 3.2.5. Hälsa... 7 3.2.6. Fysisk och motorisk utveckling... 8 3.2.7. Konst och kultur... 8 4. STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN... 9 4.1. DET ALLMÄNNA STÖDET I FÖRSKOLAN... 11 4.2. INTENSIFIERAT STÖD I FÖRSKOLAN... 11 4.3. PEDAGOGISK BEDÖMNING INFÖR INTENSIFIERAT STÖD... 12 4.4. SÄRSKILT STÖD I FÖRSKOLAN... 13 4.5. PEDAGOGISK UTREDNING INFÖR SÄRSKILT STÖD... 14 4.6. OLIKA PLANER INOM DE OLIKA STÖDNIVÅERNA... 14 STÖDNIVÅER OCH ÖVERGÅNGEN MELLAN DESSA... 17 5. FORMER AV STÖD FÖR VÄXANDE OCH LÄRANDE I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN... 18 5.1. STÖD I ANSLUTNING TILL ARRANGEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN... 18 5.1.1. Specialundervisning... 18 5.1.2. Förlängd läroplikt... 18 5.2. ÖVRIGT STÖD I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN... 19 5.2.1. Samarbetet med hemmet... 19 5.2.2. Ordnande av tolknings- och biträdestjänster... 20 5.3. ELEVVÅRD I FÖRSKOLAN OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET... 23 5.3.1. Elevvård... 23 5.3.2. Främjande av trygghet och säkerhet... 25 5.3.3. Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter... 25 6. BARN FRÅN ANDRA KULTURER... 27 7. UTVÄRDERING... 27 8. IKRAFTTRÄDANDE... 28
Läroplan för förskoleundervisningen 3 1. Inledning Läroplanen för förskolan i Pargas stad har uppgjorts i enlighet med de nationella grunder för förskoleundervisningens läroplan 2010 som utgivits av Utbildningsstyrelsen (51/011/2010). Läroplanen är en kommunal läroplan som uppgjorts för den svenskspråkiga förskoleundervisningen. Enskilda förskoleenheter kan för den egna verksamheten uppgöra särskilda arbetsplaner som bygger på den kommunala läroplanen. Om inte enhetsvisa läroplaner finns gäller den kommunala. Läroplanen gäller också för de privata anordnare av förskoleundervisning som Pargas stad köper tjänster av. Läroplanen har uppgjorts av den av bildningsnämndens svenska sektion, för ändamålet tillsatta arbetsgruppen, i växelverkan med förskolepersonal, lärare inom nybörjarundervisningen och vårdnadshavare. Vid uppgörandet av läroplanen har såväl den övriga småbarnsfostran som den grundläggande utbildningen beaktats. Dessa bildar en helhet som följs följdriktigt allt efter att barnet utvecklas. 1.2. Målet för förskoleundervisningen Målet för förskoleundervisningen är att barnet, utgående från sina egna kunskaper och förutsättningar, stärks i sin positiva självuppfattning. I trygga, positiva och stimulerande inlärningssituationer, där barnet upplever att det lyckas, utvecklar barnet sin egen aktiva förmåga att inhämta kunskap. Vid inhämtandet av kunskap är leken central och språket en viktig faktor i växelverkan i barngruppen. Gruppens betydelse i lärandeprocessen är central. Barnet lär sig att reflektera över vad som är rätt och fel. Barnet lär sig att förstå och respektera spelreglerna i umgänge med andra. Förmågan att behärska sig själv utvecklas och barnet lär sig att klara sig i olika situationer i vardagen. Barnet lär sig förstå att alla människor är olika och att acceptera detta. Språket genomsyrar all undervisning och är en självklar del av de centrala områdena i läroplanen. De centrala ämnesområdena, språk och interaktion, matematik, etik och livsåskådning, natur och miljö, hälsa, fysisk och motorisk utveckling samt konst och kultur, integreras med varandra. Ämnesintegreringen ger barnen möjligheter att mångsidigt stärka, bygga på och utveckla sina tidigare kunskaper och färdigheter. Då barnen blir medvetna om
Läroplan för förskoleundervisningen 4 att de kan påverka sin egen inlärning positivt, vågar de ta itu med nya utmaningar på ett kreativt och frimodigt sätt. På detta sätt stärker de sin självuppfattning. 2. Verksamhetsidé Förskoleundervisningen bygger på de grundläggande värden som gäller i samhället och ger alla barn lika möjligheter att växa, utvecklas och lära utifrån sina egna individuella förutsättningar. Undervisningsspråket i förskolan är svenska. Förskoleundervisningen sker i daghemsmiljö eller i skolmiljö, i storleksmässigt ändamålsenliga barngrupper med pojkar och flickor. Växelverkan i gruppen mellan barn/ barn och barn/ vuxna ger barnen en förståelse för gruppens betydelse i deras egen aktiva inlärningsprocess. Barnens individuella behov tas i beaktande. Om undervisningen sker i åldersblandad grupp bör målen för förskoleundervisningen ändå alltid beaktas. Också genusspecifika behov beaktas. Verksamheten sker i samarbete med hemmen. Föräldrar och personal har tillsammans ansvar för att barnen regelbundet deltar i förskoleundervisningen. 2.1. Inlärningssyn och arbetsmetoder Barnen lär sig genom sin egen aktiva lek. I de arbetssätt vi använder i förskolan ställs barnet i centrum. Barnet är den aktiva aktören och pedagogen den handledande. Undervisningen är helhetsbetonad och bygger på barnets verklighet. Barnen experimenterar, utforskar, löser problem och söker aktivt ny kunskap under handledning av den vuxne i en inspirerande och stimulerande verksamhetsmiljö. Vi vill att barnen skall bli medvetna om sitt eget lärande och hur de kan påverka det. Då undervisningen bildar en helhet blir inlärningsprocessen viktigare än det enskilda innehållet som behandlas. Innehållet bör vara betydelsefullt och meningsfullt för barnen. Inlärningen bygger på barnens tidigare fysiska, kognitiva och emotionella färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Positiva erfarenheter av inlärning ger barnen en sund självkänsla.
Läroplan för förskoleundervisningen 5 2.2. Den pedagogiska miljön I förskolan i Pargas strävar vi till en trygg, glad och öppen atmosfär. Miljön inspirerar barnen till olika typer av verksamhet och handlingar, till utforskande och upptäckande, samt till arbetsro. Arbetsredskapen skall finnas inom räckhåll för barnen som de själva tar ansvar för. Barnens språkliga medvetenhet utvecklas i en miljö som är rik på språklig stimulans. I vår pedagogiska miljö, där barnet är i centrum, lägger vi stor vikt vid interaktionen såväl mellan den vuxne och barnen som barnen sinsemellan. Det är viktigt att läraren sätter gränser och ställer förväntningar och krav på barnen. 3. Förskoleundervisningens innehåll 3.1. Inledning Undervisningen i vår förskola formas av helheter som bygger på centrala ämnesområden, på barnets erfarenheter och färdigheter. Barnen deltar i planeringen av temahelheterna, som på så sätt blir meningsfulla för dem. I en sådan undervisningsmiljö vill vi att barnet skall bli medvetet om sitt eget sätt att lära. Indelningen i de olika ämnesområden fungerar som ett hjälpmedel för läraren. Pargas Skärgårdsstaden Kommunerna Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö skapade tillsammans med Pargas stad en genuint tvåspråkig stad den 1.1.2009; Väståbolands stad, som den 1.1.2012 tog namnet Pargas stad. Barnen i Pargas stad ska med stolthet få ta del av sin egen regions särdrag. Samtidigt skapar vi naturliga möjligheter till växelverkan mellan regionerna. Förskolan som är en del av den nybildade staden vill ge barnen möjlighet att med sina erfarenheter, personligheter och kulturella arv forma vår nya Skärgårdsstad till en trivsam och trygg uppväxtmiljö. Vi skapar naturliga möjligheter till växelverkan mellan regionerna och i mån av möjlighet ett erfarenhetsutbyte mellan stadens alla invånare.
Läroplan för förskoleundervisningen 6 3.2. Centrala ämnesområden 3.2.1. Språk och interaktion Förskoleundervisningen har en betydande roll i barnets språkutveckling. De vuxna fungerar som goda språkmodeller och stävar till en interaktion eller dialog med barnen. Språket stöder barnets kreativa tänkande, sociala förmåga och självkänsla. Förskolan inspirerar barnen att använda sitt språk genom rim, ramsor, dikter och sagor. Genom leken bekantar sig barnen med bokstäver, skriftspråket och språkljud och därmed stärks barnets språkliga medvetenhet. Diskussionen har en central roll i förskolan, där barnen uppmuntras till att vara aktiva talare och lyssnare. I en språkligt stimulerande miljö, där kommunikationen och språklek är nyckelorden, utvecklar barnen sitt ordförråd, uttrycksförmåga samt grunden till läs och skrivfärdigheter. 3.2.2. Matematik I förskoleundervisningen lägger vi grunden till och förstärker barns lärande i matematik. Det är viktigt att barnen utvecklar sin förmåga att koncentrera sig, lyssna och kommunicera och tänka. Barnet är aktivt i inlärningssituationen, lär sig lösa matematiska problem och reflektera över sitt eget tänkande. Barnen uppmuntras att berätta hur de gått till väga. Vi tar vara på de möjligheter vardagsmatematiken ger och utgår från barnets konkreta verklighet. Barnet utvecklar den matematiska begreppsbildningen genom att klassificera, jämföra, ordna och mäta. Genom lekar, berättelser, sånger, rörelse, små arbetsuppgifter, spel och samtal vidgas barnets uppfattning om matematik på olika sätt. Vi övar talområdet 1-10. Det är viktigt att barnens känsla för matematik blir positiv och matematiken upplevs intressant och meningsfull. 3.2.3. Etik och livsåskådning I den etiska fostran i förskolan stöder vi barnets personlighetsutveckling och ett sunt självförtroende. Det är viktigt för att barnet skall kunna fungera socialt i grupp. I försko-
Läroplan för förskoleundervisningen 7 lan handleds barnen i att utveckla sitt hänsynstagande, att acceptera varandras olikheter och att känna empati. Värdegrunder diskuteras gemensamt inom personalgruppen för att skapa en gemensam grund att utgå från i barngruppen. Utgångspunkten för den religiösa fostran är barnets egen religion och dess kulturtradition. Barnet ges möjlighet att möta frågor som hör samman med religion och bekanta sig med de religiösa högtiderna samt med hur och varför de firas. 3.2.4. Natur och miljö Barnets intresse för naturen väcks genom naturupplevelser i närmiljön. Barnen lär sig förstå och uppskatta naturen och den av människan skapade miljön samt att förstå hur de egna handlingarna påverkar närmiljön. Genom att uppleva med alla sinnen skaffar barnen sig kunskaper om den omgivande världen. De vägleds i att göra iakttagelser med hjälp av t.ex. experiment och laboration. Barnen övas i att dokumentera resultaten av iakttagelser och undersökningar och presenterar dem bl.a. genom att rita, berätta och dramatisera. Barnet lär sig att ta ställning till information de fått, hört eller sett i samband med experiment. 3.2.5. Hälsa Vi vill stöda barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa. Målet är att varje barn skall få en sund självkänsla och gott självförtroende. Då finns förutsättningar för ett fungerande samspel inom barngruppen. Barnen blir medvetna om sig själva i förhållande till andra och till sin omgivning. Barnen vägleds att ta hand om sin hälsa, kropp och säkerhet samt sin dagliga, personliga hygien. Barnen får lära sig hälsosamma matvanor, goda seder och bruk. Den vuxne vägleder barnen i att tryggt röra sig i närmiljön, både på land, strand och till sjöss. Barns växande och utveckling stöds genom att den vuxne skapar balans mellan arbete, vila och rekreation.
Läroplan för förskoleundervisningen 8 3.2.6. Fysisk och motorisk utveckling Daglig, mångsidig motion är nödvändig för barnets harmoniska växande, utveckling och hälsa. Genom att uppleva glädje i att röra sig stimuleras barnen till spontan rörelselek och vardagsmotion. Med hjälp av motion och lek tränas barnets fysiska kondition, rörelsekontroll, de motoriska basfärdigheterna, såsom koordinationsförmåga, balans, kroppsuppfattning och rytmkänsla. Barnets finmotorik samt koordinationen mellan öga - hand utvecklas genom dagliga aktiviteter. Genom fysisk aktivitet utvecklas barnets samarbetsförmåga samt förmåga att följa instruktioner, regler och att frimodigt våga delta i nya aktiviteter. 3.2.7. Konst och kultur Konst, drama, dans och musik spelar en viktig roll i förskoleundervisningen. Genom dessa utvecklas barnens känsloliv, fantasi, kunskaper och färdigheter. Barnen får uppleva glädjen i att kunna skapa och att göra långsiktiga arbeten. I samband med förskoleverksamhetens temainriktade helheter uppmuntras barnen att uttrycka sig mångsidigt. Barnen lär sig planera och dokumentera sitt arbete. Själva skapandeprocessen och känslan av att lyckas är viktigast. Barnen får pröva på olika material, arbetsredskap och arbetsmetoder. Barnen vägleds i att uppskatta sitt eget och andras arbete, att värdesätta och värna om det egna kulturarvet.
Läroplan för förskoleundervisningen 9 4. Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen I förskolan följs de riktlinjer upp som tidigare ställts inom småbarnsfostran, detta i samråd med hemmet. I förskolan värnar vi om att stöda barnets positiva jaguppfattning och en sund självkänsla. Alla barn deltar som en jämlik medlem i gruppen. Arbetet ska vara lekfullt och bygga på aktiv handledning av individen och gruppen med utgångspunkt i barnens utvecklingsnivå. Förskoleundervisningen och stödåtgärderna ordnas såväl utgående från hela förskolegruppens som det enskilda barnets starka sidor samt inlärnings- och utvecklingsbehov. Stödet för växande och lärande innebär både lösningar i samband med gemenskapen och den pedagogiska miljön och lösningar som möter barnets individuella behov. Arbetet ska främja den socioemotionella utvecklingen, barnets kognitiva utveckling och i synnerhet det språkliga området. Vi uppmuntrar barnets förutsättningar att lära sig nya saker, samt förebygger inlärningssvårigheter i ett tidigt skede. Förfaringssättet framgår ur handlingsmodellen nedan Oro över barnet. Den som deltar i utbildning har rätt att få tillräckligt stöd för lärandet och skolgång genast när behovet uppstår. Staden skall som utbildningsanordnare se till att barnets rätt till stöd kan tillgodoses i praktiken bland annat genom att definiera ansvaret och arbetsfördelningen. Då förskoleundervisningen och stödet planeras ska man beakta att barnets behov av stöd kan variera från tillfälligt till kontinuerligt, från mindre till mer omfattande och från en form av stöd till flera former av stöd. Vårdnadshavarna ska informeras om stödåtgärderna och ges möjlighet att ge sin syn på att barnet ges stöd. Det är speciellt viktigt att se till att stödet fortsätter då barnet övergår från den övriga småbarnsfostran till förskoleundervisning och från förskoleundervisningen till den övriga grundläggande utbildningen.
Läroplan för förskoleundervisningen 10
Läroplan för förskoleundervisningen 11 4.1. Det allmänna stödet i förskolan Allmänt stöd är den stödform som skall ges åt alla barn. Det är varje barns rättighet att få förskoleundervisning, handledning och stöd för sitt lärande under alla verksamhetsdagar för förskolan. Förskolläraren ansvarar för att förutsättningarna och behoven såväl i hela gruppen som hos varje enskilt barn beaktas. Genast då lärarens oro väcks bör hon eller han ta det till tals med vårdnadshavarna och vid behov med elevvårdsteamet. Läraren ska bedöma behovet av stöd samt erbjuda stöd. Stödet struktureras i samarbete mellan läraren och personalteamet i förskolan och vid behov tillsammans med andra sakkunniga i samråd med barnet och vårdnadshavarna. Det allmänna stödet följs upp med en för ändamålet uppgjord blankett. Läraren ska hjälpa barnen att upptäcka sina starka sidor och resurser. Behov av stöd för växande och lärande bemöts med differentiering, med samarbete mellan lärare och med flexibla grupparrangemang. Genom att differentiera undervisningen kan eleverna erbjudas lämpliga utmaningar och erfarenheter av att lyckas samt möjligheter att utvecklas och lära sig utifrån sina egna styrkor. Stödet kan ges förutom genom differentiering av undervisningen, genom samarbete mellan lärarna och genom att flexibelt organisera undervisningsgrupperna. Inlärningsmiljön och arbetssätten kan anpassas t. ex så att användningen av utrymmena anpassas och att eleverna grupperas flexibelt. Vid början av förskolans verksamhetsår kan förskolläraren i samarbete med vårdnadshavaren och barnet också göra upp en plan för barnets lärande i förskolan, med vilken man strävar efter att trygga de bästa förutsättningarna för barnets växande och lärande. I förskoleundervisningen kan man också använda sig av speciallärarens eller specialbarnträdgårdslärarens och assistentens arbetsinsats. Detta för att bemöta behovet av stöd i förskolegruppen och hos ett enskilt barn redan innan man övergår till intensifierat stöd. 4.2. Intensifierat stöd i förskolan Ett barn som för sitt lärande i förundervisningen behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt, ska utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för barnets lärande. Intensifierat stöd ges när allmänt stöd inte är tillräckligt. Det intensifierade stödet planeras som en helhet för det enskilda barnet. Stödet är mer omfattande och långsiktigt
Läroplan för förskoleundervisningen 12 än det allmänna stödet. Med hjälp av det intensifierade stödet får barnet systematiskt stöd för växandet och lärandet, samtidigt som syftet med stödet är att motverka att problemen växer. Stödformerna bygger på det allmänna stödet. Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet samt vid behov barnets övergång till det allmänna stödet ska behandlas utgående från en pedagogisk bedömning (se kapitel 4.3.) i ett yrkesövergripande elevvårdsarbete. I Pargas stad används en gemensam blankett för den skriftliga pedagogiska bedömningen. Efter denna behandling ska det intensifierade stödet som ska ordnas för barnet antecknas i den plan för barnets lärande i förskolan som ska göras upp. Planen för barnets lärande i förskolan behandlas närmare i kapitel 4.6. Förskolläraren är ansvarig för processen, detta sker i samarbete med föreståndaren och specialläraren/ specialbarnträdgårdsläraren. Också elevvårdens andel i arbetet för att främja och upprätthålla barnets välbefinnande ökar. Kvaliteten och kvantiteten ska ordnas så att det motsvarar barnets utvecklingsnivå och individuella behov. Det är viktigt att ge barnet möjlighet att uppleva att hon eller han lyckas i lärandet och som medlem i gruppen och att stödja barnets positiva uppfattning om sig själv. Barnets växande och lärande ska regelbundet följas upp och utvärderas under tiden för det intensifierade stödet. Om det sker förändringar i barnets situation ska planen för barnets lärande i förskolan justeras så att den motsvarar barnets behov av stöd 4.3. Pedagogisk bedömning inför intensifierat stöd Inledandet av intensifierat stöd ska basera sig på en pedagogisk bedömning. I den pedagogiska bedömningen ska följande beskrivas: situationen som helhet i barnets växande och lärande det allmänna stöd som barnet har fått och en utvärdering av effekten av det barnets förutsättningar för lärande och specifika behov i anslutning till växande och lärande en bedömning av de pedagogiska lösningar, lösningar i den pedagogiska miljön, lösningar i fråga om elevvårdstjänster eller andra lösningar genom vilka barnet ska stödjas. Vid behov och i synnerhet om det handlar om problem som har med barnets välbefinnande och helhetsutveckling att göra, anlitas även andra sakkunniga då bedömningen
Läroplan för förskoleundervisningen 13 görs. Den pedagogiska bedömningen behandlas alltid i elevvårdsgruppen och utgående från behandlingen görs en plan för barnets lärande. Samarbetet med vårdnadshavaren och barnet är viktigt för att behoven ska kunna utredas och stödet planeras och genomföras. 4.4. Särskilt stöd i förskolan Innan ett beslut om särskilt stöd fattas skall utbildningsanordnaren höra eleven och hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare och göra en pedagogisk utredning om eleven. Särskilt stöd ska ges barn för vilka förskoleundervisning inte annars kan ordnas med anledning av svårigheter i anslutning till växande och lärande. Barnets förutsättningar kan ha försämrats på grund av exempelvis handikapp, sjukdom, funktionsstörning eller riskfaktorer i anslutning till uppväxtmiljön. Då behovet av särskilt stöd utreds ska man ta hänsyn till uppfattningen hos undervisningspersonalen i förskolan, hos dem som ansvarar för elevvårdstjänster och hos vårdnadshavaren om riskfaktorer i anslutning till barnets utveckling och lärande. Särskilt stöd ordnas antingen inom den allmänna läroplikten eller inom en förlängd läroplikt. Det särskilda stödet består av specialundervisning enligt beslutet om särskilt stöd samt övriga stödformer inom förskoleundervisningen. Alla inom förskoleundervisningen tillgängliga former av stöd kan användas. Syftet med det särskilda stödet i förskoleundervisningen är att ge barnet ett övergripande och systematiskt stöd för att växa och lära sig, samt att främja barnets förutsättningar för inlärning. Barnets självkänsla och inlärningsmotivation ska stärkas. Beslutet om särskilt stöd granskas alltid då barnets behov av särskilt stöd förändras. Om man bedömer att barnet inte längre är i behov av särskilt stöd, fattas ett beslut om att stödet avslutas.
Läroplan för förskoleundervisningen 14 4.5. Pedagogisk utredning inför särskilt stöd För den pedagogiska utredningen ska det organ, den tjänsteman eller den arbetstagare som utbildningsanordnaren utsett inhämta en utredning av dem som ansvarar för förskoleundervisningen för barnet om barnets framsteg en utredning som sammanställts i ett yrkesövergripande elevvårdsarbete om det intensifierade stöd som barnet fått och om barnets situation som helhet utgående från utredningarna bedömer anordnaren av förskoleundervisningen behovet av särskilt stöd för barnet. Den helhet som utgörs av dessa två utredningar och av den bedömning som gjorts utifrån dem, benämns pedagogisk utredning. I den skriftliga pedagogiska utredningen ska följande beskrivas: situationen som helhet i barnets växande och lärande det intensifierade stöd som barnet har fått och en utvärdering av effekten av det barnets förutsättningar för lärande och specifika behov i anslutning till växande och lärande en bedömning av de pedagogiska lösningar, lösningar i den pedagogiska miljön, lösningar i fråga om elevvårdstjänster eller andra lösningar genom vilka barnet ska stödjas. Utifrån dessa uppgifter bedömer utbildningschefen behovet av särskilt stöd. Beslutet av särskilt stöd fattas skriftligt av utbildningschefen. Beslut om särskilt stöd kan fatttas redan innan påbörjad förskoleundervisning och under hela elevens tid inom grundskolan utan föregående utredning, om eleven har en psykologisk eller medicinsk bedömning som en gör en dylik utredning onödig. 4.6. Planer inom de olika stödnivåerna Planen för barnets lärande i förskolan är en plan för barnets framsteg i växande och lärande samt om de arrangemang och stödåtgärder som barnet behöver i förskoleundervisningen. Syftet med planen är att trygga goda förutsättningar för barnet att växa och lära sig. Planen ökar lärarnas kunskap om barnets situation och underlättar på så sätt respektive lärares planering av arbetet och samarbetet mellan lärarna och det samarbete som ska genomföras med hemmet. Innehållet i planen för barnets lärande i förskolan ger vårdnadshavaren information som gör att han eller hon bättre kan stödja sitt barn. Planen utgör också en grund för ut-
Läroplan för förskoleundervisningen 15 värdering av framsteg i barnets växande och lärande. Planen är ett skriftligt pedagogiskt dokument. a)plan för barnets lärande i förskolan inom allmänt stöd En plan för barnets lärande i förskolan kan göras upp för varje barn. Om uppgörande av planen ska bestämmas i den lokala läroplanen för förskoleundervisningen. Planen innehåller i tillämpliga delar samma delområden som den plan för barnets lärande i förskolan som görs upp då barnet får intensifierat stöd. De mål och stödåtgärder som övervägts för barnet ska främja barnets växande och lärande. Förskolundervisningen för barnet kan även fördjupas eller breddas genom en plan för barnets lärande i förskolan, då det utgående från barnets förutsättningar är befogat. b)plan för barnets lärande i förskolan inom intensifierat stöd En elev som för växande och lärande behöver regelbundet stöd eller flera former av stöd samtidigt ska få intensifierat stöd i enlighet med en plan för barnets lärande. Det stöd som ska ordnas för eleven antecknas i planen. En plan för barnets lärande i förskolan görs alltid upp för ett barn som får intensifierat stöd. Planen ska göras upp tillsammans med eleven och vårdnadshavaren eller vid behov med en annan laglig företrädare för eleven, om det inte finns något uppenbart hinder för det. En systematisk planering av stödåtgärderna ska stödja barnets växande och lärande under den tid barnet får intensifierat stöd. c)individuell plan för hur förskolundervisningen ska ordnas inom särskilt stöd För barn som beviljats beslut om särskilt stöd uppgörs en individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas i stället för en plan för barnets lärande i förskolan. I läroplanen ska beskrivas hur planen för barnets lärande i förskolan används inom det intensifierade stödet. All information från tidigare planer samlas in. I läroplanen ska uppgörandet och uppföljningen av planen för barnets lärande i förskolan, verksamhetsmodeller, samarbetet, ansvaret och arbetsfördelningen definieras mellan olika parter samt förfaringssätten i det samarbete som ska genomföras med vårdnadshavaren och barnet definieras. Innehållet i planen ska beskrivas separat för allmänt och intensifierat stöd. Den individuella planen för hur förskoleundervisningen ska ordnas ska stödja barnets individuella process för växande och lärande på lång sikt. Planen definierar målen för barnets växande och lärande och beskriver innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder som barnet behöver i förskoleundervisningen. Den individuella planen för hur förskoleundervisningen ska ordnas är ett skriftligt pedagogiskt dokument som ba-
Läroplan för förskoleundervisningen 16 serar sig på en godkänd läroplan för förskoleundervisningen. Barnets lärare ska tillsammans göra upp planen i samarbete med vårdnadshavaren och barnet, om det inte finns något uppenbart hinder för det. Till de delar det behövs ska planen göras upp i ett yrkesövergripande samarbete inom elevvården. Förskolläraren ansvarar för att den individuella planen görs och föreståndaren ansvarar för processen. Detta sker i samarbete med representanter för den grundläggande utbildningen och övriga sakkunniga. I Pargas stad görs planen på basis av en gemensam blankett för detta ändamål. Syftet med planen är att på långsikt stöda barnets individuella process för växande och lärande. Planen definierar målen för barnets växande och lärande och beskriver innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder som barnet behöver i förskoleundervisningen. Planen ska vid behov granskas så att den motsvarar barnets behov, dock minst en gång per läsår. Den individuella planen för hur förskoleundervisningen ska ordnas ska justeras alltid då barnets behov av stöd eller målen förändras.
Läroplan för förskoleundervisningen 17 Stödnivåer och övergången mellan dessa
Läroplan för förskoleundervisningen 18 5. Former av stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen 5.1. Stöd i anslutning till arrangemang i förskoleundervisningen 5.1.1. Specialundervisning Särskilt stöd omfattar specialundervisning och annat stöd som ett barn behöver och har rätt till. Specialundervisningen är det centrala pedagogiska delområdet inom det särskilda stödet och stöder barnets lärande. Ett barn som beviljats beslut om särskilt stöd får förskoleundervisning och annat stöd i enlighet med en individuell plan som gjorts upp för barnet om hur förskoleundervisningen ska ordnas. I planen beskrivs hur specialundervisningen genomförs i praktiken. Specialundervisningen kan ordnas i samband med den övriga förskoleundervisningen eller helt eller delvis i en integrerad grupp. I beslutet om särskilt stöd beskrivs hur specialundervisningen är ordnad. I Pargas ordnas specialundervisningen i huvudsak så att specialbarnträdgårdslärarna ambulerar i förskolegrupperna. Specialundervisningen sker oftast så att specialbarnträdgårdsläraren är med i gruppen och arbetar parallellt med förskolläraren. Men barnet kan också få individuell specialundervisning utanför gruppen. Egentliga specialgrupper finns inte. Specialbarnträdgårdsläraren samarbetar med förskolläraren och medverkar i den mångprofessionella elevvårdsgruppen. Förskolläraren ansvarar för kontakterna till vårdnadshavaren. 5.1.2. Förlängd läroplikt Om ett handikapp eller en sjukdom hos ett barn medför att de mål som ställs för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås under nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestämts och läroplikten fortgår i 11 år. Förskoleundervisningen kan i specialundervisningen för elever som omfattas av förlängd läroplikt omfatta ett eller två år. Till dem som omfattas av förlängd läroplikt hör gravt handikappade barn. Ett beslut om förlängd läroplikt fattas i regel före barnet blir läropliktigt. Då fattas även beslut om särskilt stöd för barnet. Barnet har rätt att få förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Vårdnadshavaren avgör om barnet deltar i
Läroplan för förskoleundervisningen 19 förskoleundervisning som föregår läroplikten. Undervisning för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas alternativt på följande sätt: - barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. - barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen - barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Barnet inleder då den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som bestämts, det vill säga det år då barnet fyller åtta år. Ett separat förvaltningsbeslut fattas om att den grundläggande utbildningen inleds ett år senare än vad som bestämts. I Pargas fattar skolkuratorn detta beslut. För ett barn som omfattas av förlängd läroplikt och ges särskilt stöd görs alltid en individuell plan upp. Om ett barn inte längre omfattas av förlängd läroplikt fattas ett beslut om att den förlängda läroplikten upphör och barnet övergår till att omfattas av den allmänna läroplikten. Vårdnadshavaren informeras om möjligheten till förlängd läroplikt i samband med de regelbundna utvecklingssamtal inom dagvården. Förskoleundervisningen för barn som omfattas av den förlängda läroplikten sker inom ramen för den normala förskoleverksamheten, dock så att barnets specifika behov tas i beaktande i enlighet med den individuella planen. Barnets förutsättningar för att klara den grundläggande utbildningen följs upp och skolans personal kallas vid behov till elevvårdsgruppens möte. 5.2. Övrigt stöd i förskoleundervisningen 5.2.1. Samarbetet med hemmet Förskoleundervisningen skall ske i samarbete med hemmen så att varje elev får undervisning, handledning och stöd enligt sina behov. Interaktionen med hemmet ökar förskollärarens kunskap om barnet och är till hjälp vid planeringen och genomförandet av undervisningen. Vårdnadshavaren har det primära ansvaret för fostran av sitt barn. Förskolepersonalen stöder hemmet och svarar för sin del för barnets fostran under förskoletiden. Målet för samarbetet är att främja barnets växande, utveckling
Läroplan för förskoleundervisningen 20 och lärande samt att skapa trygghet, säkerhet och välbefinnande i förskoleundervisningen. Det är därför viktigt med en tillitsfull kontakt mellan personalen och vårdnadshavarna. Kontakten till föräldrarna sker regelbundet genom framför allt personlig kontakt, ofta dagligen i samband med att barnet förs till och avhämtas från förskolan. Kontakthäften används också för informationsutbyte mellan pedagoger och vårdnadshavare. I början av förskolåret hålls ett allmänt föräldramöte. Under mötet klargörs hur informationsgången kommer att skötas. En gång per termin eller oftare har personal och vårdnadshavare utvecklingssamtal då barnets utveckling och lärande diskuteras. Förskolläraren strukturerar och organiserar samtalen och föräldrarna ges samma möjlighet att förbereda sig för samtalet och att påverka dess innehåll. Därutöver ordnas föräldrakvällar, föräldrabesök och öppet hus. Föräldrabesök innebär att föräldrarna får följa med verksamheten under en dag. Förskolläraren kontaktar alltid först hemmet vid eventuella problem under förskoletiden. Om problem i samarbetet uppstår informeras daghemsföreståndaren, som kan föra ärendet till behandling i elevvårdsgruppen, i de fall samarbetsproblemen inverkar menligt på barnets utveckling. Vårdnadshavarna skall under förskolåret ha möjlighet att delta i utvärdering och ge sin syn på verksamheten, t.ex. i form av ett frågeformulär. 5.2.2. Ordnande av tolknings- och biträdestjänster Barn med funktionsnedsättning och barn i behov av stöd har rätt att avgiftsfritt få sådana lagenliga tolknings- och biträdestjänster som är en förutsättning för att de skall kunna delta i undervisningen. Målet för tjänsterna är att erbjuda varje barn de grundförutsättningar hon eller han behöver för att få en så trygg och ändamålsenlig inlärningsmiljö som möjligt. Stödbehov kan bland annat föreligga för barn med en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning en hörsel- eller synskada specifika språkliga svårigheter brister i kommunikationsfärdigheterna koncentrationssvårigheter bristande impulskontroll inlärningssvårigheter förknippade med inlärningshinder sociala behov av stöd Föreståndaren/ rektorn för respektive daghem/skola an-
Läroplan för förskoleundervisningen 21 svarar för att barnets behov av stöd i form av biträdestjänster utreds och tillgodoses. Information om behovet av tolknings- och biträdestjänster skall helst finnas tillhanda före barnet inleder sitt förskoleår, i mån av möjlighet i samband med anmälningen. Initiativet till anhållan och utredning om biträdestjänster kan tas av vårdnadshavarna, daghemmet/skolan eller av tredje part. Då behov föreligger har vårdnadshavarna alltid möjlighet att skriftligen anhålla om dessa tjänster. Blanketter för ändamålet finns vid daghemmet/skolan eller på stadens hemsida. Anhållan om biträdestjänster riktas till daghemsförståndaren/skolans rektor och ärendet behandlas i elevvårdsgruppen. Anhållan vidarebefordras från daghemmet/skolan, eventuellt tillsammans med förslag till behov av biträde, till utbildningschefen som besluter om tillhandahållandet av biträdestjänster. Vid behov kan även utomstående sakkunniga som bl. a. skolpsykolog, barn- och ungdomspsykiatrin, talterapeut, ergoterapeut anlitas för utlåtande om behovet av biträdestjänster. I sista hand besluter alltid utbildningsanordnaren om ordnandet av biträdestjänster. Vid behov av terapibehandlingar kan barnrådgivningen/skolhälsovårdaren ytterligare ordna en konsultativ utredning om barnets behov (t.ex. ergo- eller talterapi), omfattande högst tre besök till terapeut. Därefter riktas en skriftlig anhållan om fortsatt betalningsförbindelse för terapibehandling till rehabiliteringsgruppen i Pargas stad. Det fortsatta behovet av stöd i form av biträdestjänster utvärderas kontinuerligt av elevvårdsgruppen tillsammans med förskolläraren, biträdet och vårdnadshavarna. I utvärderingen följs barnets prestationer, utveckling och framgångar upp. Behovet av biträdestjänster noteras i den pedagogiska bedömningen, respektive den pedagogiska utredningen, liksom även i plan för barnets lärande respektive den individuella planen för hur undervisningen ordnas. Daghemmet/skolan skall samarbeta med vårdnadshavarna om barnets behov av stöd. Biträdestjänster kan tillhandahållas inom allmänt stöd, ibland som enda stödform eller även som kortvarigt stöd. De kan ges såväl på heltid, deltid som för en viss tid. Tillräckliga biträdestjänster vid rätt tidpunkt och möjligheter till kommunikationssätt som stöder och ersätter tal främjar barnets lärande och hindrar att inlärningssvårigheter uppkommer eller förvärras. Det stöd som ges av ett biträde förbättrar det enskilda barnets förutsättningar för inlärning och kan ibland leda till att behovet av intensifierat eller särskilt stöd inte uppstår. Ett barns behov av biträdestjänster bedöms i samband med den pedagogiska bedömningen inför anordnandet av intensifierat stöd. Utgående från bedömningen görs en
Läroplan för förskoleundervisningen 22 plan för barnets lärande som beskriver hur biträdestjänsterna ordnas och följs upp. Under tiden som barnet får intensifierat stöd kan behovet öka alternativt kan en ny bedömning av formerna av stöd behövas. Förändringar antecknas i planen för barnets lärande. Innan ett beslut om särskilt stöd fattas, bedömer man i en pedagogisk utredning tillräckligheten av de biträdestjänster som barnet fått i samband med det intensifierade stödet. I beslutet om särskilt stöd bestäms vilka biträdestjänster som skall ordnas för barnet. Då barnet beviljas särskilt stöd görs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. I planen beskrivs de stödtjänster som skall ordnas för barnet, vilka personer som deltar och deras ansvarsområden samt uppföljningen av stödtjänsterna. Den dagliga verksamheten i gruppen förutsätter en tydlig rollfördelning mellan förskolläraren och biträdet. Biträdets uppgift är att hjälpa barnet att utföra uppgifter och stöda undervisningen enligt lärarens anvisningar. Till biträdes uppgifter hör att delta i planeringen av stödet för barnet och handleda barnet under förskoldagens gång. Förskolläraren ansvarar för undervisningen liksom för planeringen och utvärderingen av barnets lärande och arbete. Till biträdets uppgifter kan likväl höra stöd i undervisningen för hela barngruppen vid sidan av stöd till ett enskilt barn eller som huvudsaklig arbetsuppgift.
Läroplan för förskoleundervisningen 23 5.3. Elevvård i förskolan och främjande av trygghet och säkerhet 5.3.1. Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av barnets goda inlärning, goda fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. I elevvården ingår elevvård i enlighet med den läroplan som utbildningsanordnaren har godkänt samt elevvårdstjänster, som är sådan skolhälsovård som nämns i folkhälsolagen och sådant stöd för skolgången som nämns i barnskyddslagen. För ett barn i förskoleundervisning ordnas de individuella hälsoundersökningarna och den individuella hälsorådgivningen som rådgivningstjänster enligt folkhälsolagen. Elevvården i förskoleundervisningen är en del av den kontinuitet som bildas av elevvården inom den övriga småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Elevvården i förskolan hör till alla som arbetar i förskoleenheten samt till de myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänster. Elevvården berör alla som arbetar i förskolan; barn, förskollärare, specialbarnträdgårdslärare, skolkurator, hälsovårdare, övrig personal samt de myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänster. Elevvården genomförs i samarbete med barnet och vårdnadshavaren. I elevvårdsarbetet är det viktigt att lyssna till barnets och vårdnadshavarens synpunkter. Barnet och vårdnadshavaren skall informeras om förskolans elevvårdsarbete och förfaringssätt. Vårdnadshavarna skall informeras om ett enskilt barn diskuteras under mötet skall vårdnadshavaren också beredas möjlighet att delta i mötet. Elevvården innebär både ett kollektivt och ett individuellt stöd. Inom elevvården följer man upp, utvecklar och utvärderar välbefinnandet i hela förskolgruppen och på individuell nivå. Behov som rör det enskilda barnets växande, utveckling och hälsa skall beaktas i förskolans vardag. Genom elevvården främjas en positiv interaktion och en atmosfär av omsorg. Målen med elevvården är: att skapa en sund, trygg miljö för växande och lärande att värna om den mentala hälsan att förebygga utslagning att främja ett välbefinnande i gruppen Inom elevvården strävar man till att i ett så tidigt skede som möjligt förebygga, uppfölja och bearbeta hinder för
Läroplan för förskoleundervisningen 24 växande och lärande, inlärningssvårigheter samt andra problem. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att trygga barnets mentala hälsa. Arbetet med tidigt stöd och ingripande i problem stärks genom det förebyggande barnskyddet enligt barnskyddslagen, hälsorådgivning och hälsoundersökningar, ett yrkesövergripande samarbete inom elevvården samt samarbete med vårdnadshavaren och barnet. I Pargas stad koordineras och utvecklas elevvårdsarbetet i ett yrkesövergripande samarbete i elevvårdsgrupperna. Daghemsföreståndare/ rektor är ordförande för elevvårdsgruppen. I elevvårdsgruppen kan olika yrkesgrupper delta i samarbetet utan att hindras av tystnadsplikten. I förskolans elevvårdsgrupp ingår daghemmets föreståndare/ skolans rektor, förskollärare, specialbarnträdgårdslärare, hvcpsykologen. Vid behov; skolkurator, hälsovårdare, assistent, representanter från bildningssidan, socialarbetare eller annan elevvårdsexpertis. Annan expertis kan vara t.ex. läkare eller socialarbetare vid barnskyddet. Specialbarnträdgårdsläraren kallar formellt in andra sakkunniga. Med skriftligt samtycke av vårdnadshavaren får också andra än de som omedelbart hör till elevvårdsgruppen delta. Elevvårdsmöten hålls 1-2 gånger/ termin. Elevvårdsgruppen kan sammankallas extra om ett akut behov föreligger. Då elevvårdsarbetet planeras kommer man skilt överens om principer och förfaringssätt för ordnandet av elevvården inom förskoleundervisningen, för främjandet av hälsa och välbefinnande och för stödjandet av ett enskilt barn och principer och förfaringssätt i anslutning till behandling av barnets ärenden. Förskolegemenskapens allmänna verksamhetskultur för att främja hälsa och välbefinnande kan utvecklas inom ett brett yrkesövergripande samarbete. Då kan olika parter delta i samarbetet inom elevvården utan hinder av tystnadsplikten, till skillnad från frågor som gäller behandling av ett enskilt elevärende. I Pargas har vi möjlighet att anlita följande tjänster: hälsovård i vilken ingår barnrådgivning, läkar- och psykologtjänster och talterapi samt ergoterapi som köptjänst, socialrådgivning vari ingår familjearbete, specialsjukvård; Åbolands sjukhus neurologtjänster och barnpsykiatriska enheten, remiss till mångprofessionellt team vid ÅUCS eller Folkhälsans habiliteringsavdelning i Helsingfors. Vidare är det möjligt med köptjänster av Kårkulla samkommun eller Pemar specialomsorgsdistrikt m.fl.
Läroplan för förskoleundervisningen 25 5.3.2. Främjande av trygghet och säkerhet Den som deltar i undervisningen har rätt till en trygg studiemiljö. Med detta avses fysisk, psykisk och social säkerhet och trygghet. Att främja tryggheten och säkerheten är en del av verksamhetskulturen i förskolan. En skild plan för att skydda eleven mot våld, mobbning och trakasseri ingår i den för barndagvården och förskoleverksamheten godkända krisplanen. Att förebygga och ingripa i våld, mobbning och trakasseri hör till alla som arbetar i förskoleundervisningen. Våldet, mobbningen och trakasseriet kan vara direkt eller indirekt, verbalt eller fysiskt våld eller social manipulering, som kränker människans fysiska, psykiska eller sociala integritet. Barnen, vårdnadshavarna och personalen i förskoleundervisningen ska även informeras om de olika uttrycksformer våld, mobbning och trakasseri kan ta, hur de kan förebyggas och förfaringssätten i förskoleundervisningen i sådana situationer. Den fysiska säkerheten främjas genom att sörja för säkerhetsfaktorerna i anslutning till byggnaden, undervisningslokalerna, redskapen, anordnandet av undervisningen, undervisningssituationerna samt till den förskolundervisning som genomförs utanför förskoleplatsen. Främjandet av tryggheten och säkerheten i förskoleundervisningen omfattar även säkerhetsfaktorer som ansluter sig till transporterna, förebyggande av olycksfall och datasekretess. För samtliga fastigheter finns godkända räddningsplaner. Angående arrangemangen kring transporterna informeras vårdnadshavarna inför förskolåret genom ett personligt brev samt via information om säkerheten på hemsidorna. 5.3.3. Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter Utgångspunkten för behandlingen av personuppgifter är ett förtroendefullt samarbete med barnet och vårdnadshavaren. När ett ärende som gäller ett enskilt barn behandlas inom elevvårdsarbetet, får endast de som deltar i barnets undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av barnets ärende omedelbart hör, delta i behandlingen. Avgörande om vilka som deltar vid behandlingen av ett enskilt ärende fattas av föreståndare/rektor, i
Läroplan för förskoleundervisningen 26 egenskap av ordförande för elevvårdsgruppen. Med skriftligt samtycke av vårdnadshavaren får också andra än dem som normalt ingår i elevvårdsgruppen delta. Vårdnadshavarens samtycke behövs inte för att ett ärende skall kunna tas upp. Däremot behöver vårdnadshavaren informeras om detta och ges tillfälle att delta. När ett ärende som gäller ett enskilt barn behandlas inom elevvårdsarbetet görs en anteckning på den blankett som godkänts för ändamålet. Daghemmets föreståndare/ skolans rektor är den som gör anteckningar och fungerar som sekreterare under behandlingen. Anteckningen från behandlingen förvaras i daghemmet/ skolan i ett för ändamålet låst skåp. En kopia ges till specialbarnträdgårdslärarna. Många uppgifter inom elevvårdsarbetet är enligt lag sekretessbelagda. Sådana uppgifter är bland annat uppgifter om barnens och deras familjemedlemmars personliga förhållanden, till exempel levnadssätt, fritidssysselsättningar, familjeliv, politisk övertygelse, inom privatlivet uttalade åsikter och deltagande i föreningsverksamhet samt uppgifter om den ekonomiska situationen, hälsotillståndet och handikapp. Sekretessbelagda är också uppgifter om att ett barn fått intensifierat eller särskilt stöd, uppgifter angående elevvården, resultat i psykologiska test. Skyldig att iaktta sekretess är daghemmets föreståndare/skolans rektor, förskollärare, specialbarnträdgårdslärare, personer som genomgår undervisningspraktik, assistenter, representanter för skolhälsovården, skolkuratorer, skol-/hvc-psykologer och ledamöter i de organ som ansvarar för ordnandet av utbildningen. Detta gäller även vikarier för ovannämnda. Inte heller annan personal, så som kökspersonal, städpersonal och personal inom fastighetsskötseln får avslöja för utomstående sekretessbelagda uppgifter som kommit till deras kännedom. All personal, också tillfällig, skall underteckna en särskild blankett om tystnadsplikt. De som deltar i elevvårdsarbetet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och till varandra samt till barnets förskollärare och till utbildningsanordnaren, ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt anordna undervisningen. Särskild vikt bör läggas vid bedömningen av barnets trygghet och säkerhet. Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren kan sekretessbelagda uppgifter även fås från andra håll. För att kunna ordna undervisningen för ett barn, har en utbildningsanordnare utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och hälsovårdsmyndigheten, andra tjänsteproducenter inom socialvård och hälsovård samt av yrkesutbildade personer inom hälsovården.
Läroplan för förskoleundervisningen 27 Om ett barn övergår till utbildning som en annan utbildningsanordnare ordnar, även förskoleundervisning, ska den tidigare utbildningsanordnaren utan hinder av bestämmelserna om sekretess till den nya utbildningsanordnaren utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av undervisningen. Motsvarande uppgifter kan också ges på begäran av den nya utbildningsanordnaren. 6. Barn från andra kulturer I förskoleundervisningen förverkligas de allmänna målen för fostran och inlärning med beaktande av barnets tidigare uppväxtvillkor samt deras språkliga och kulturella bakgrund. Vi stöder utvecklingen av svenskan och i mån av möjlighet också barnets modersmål. För barnens identitetsutveckling är det även viktigt att de särdrag som hör till deras ursprungliga kultur värdesätts och syns i förskoleundervisningens vardag. 7. Utvärdering Utvärderingen i förskoleundervisningen sker kontinuerligt och fungerar som hela planeringsprocessens utgångspunkt. Planering och utvärdering går hand i hand. Utvärderingen baserar sig på hur målen för förskoleundervisningen har förverkligats. Utvärderingen kan indelas i två delområden: 1. Utvärdering av verksamheten Verksamheten utvecklas genom en kontinuerlig utvärdering, bl.a. genom värdediskussioner band personalen. Personalen utvärderar sitt arbete, sin undervisning, den fysiska, psykiska, sociala, kognitiva och emotionella undervisningsmiljön. Läraren och barnet utvärderar tillsammans under arbets- och lärandeprocessens gång. För varje läsår görs en arbetsplan för barngruppen som kan se olika ut beroende på elevgruppens specifika tyngdpunktsområden eller teman. Personalen utvärderar arbetsplanen vid läsårets slut. Vårdnadshavarna ges även möjlighet att utvärdera verksamheten.
Läroplan för förskoleundervisningen 28 2. Uppföljning av barnets utveckling Utvärderingen av barnet baserar sig på kontinuerliga observationer av utvecklings- och inlärningsprocesser i förhållande till de mål som är uppställda för det enskilda barnet. I lägger vikten på barnets växande- och inlärningsprocess. Observationsblanketten används som grund för utvärderingsprocessen. I regelbundna samtal mellan förskoleläraren och vårdnadshavarna, där också barnen kan delta, ges feedback, justeras tidigare mål och uppställs eventuella nya mål. Barnet uppmuntras att utvärdera sig självt. Genom att uppmuntra till självvärdering stöder man utvecklingen av barnets jag-bild och barnets förmåga att strukturera sitt eget arbete. Vid läsårets slut får barnet ett intyg över att det deltagit i förskoleundervisningen i Pargas stad. 3. Utbildningsanordnaren utvärderar regelbundet förskoleundervisningen i Pargas stad. 8. Ikraftträdande Denna läroplan träder i kraft 1.8.2011 och ersätter den samordnade läroplanen för förskole- och nybörjarundervisningen i Pargas som utgavs 14.8.2001.