Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri. Trauma och neurobiologi



Relevanta dokument
Krisstöd vid allvarlig händelse

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Modernt krisstöd för drabbade och insatspersonal

Barn i kris - upplägg. Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Kris och Trauma hos barn och unga

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap

Stressfysiologi,

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Motivation. Emotion och motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Motivation och kognition. Ebba Elwin.

Smärtskattning. Palliativa rådet

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats

Språkstörning konsekvenser för lärande och utveckling

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Trauma, stress och krisstöd

Traumamedveten omsorg

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Modernt krisstöd. Oslo, 26 mars Per-Olof Michel. Tfn: michelmentor

Stress allmänt WHAT IS STRESS?

Detta är allmänheten! Några infallsvinklar utifrån forskning om människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser

Å&a$$ 5#minutersmoduler$ +$en$avslutande$5#$ minuters$frågemodul$ 2. $Språket$i$hjärnan$och$ hjärntekniska$landvinningar$ 3.$Hjärnan$$ 13#11#13$

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Emotioner: aversion, belöning

LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996)

Lära och utvecklas tillsammans!

Repetitivt arbete ska minska

Stress med särskild inriktning mot arbetslivet Lidköping, Röda kvarn den 7 mars 2018

Disposition introduktion i mindfulness

Familjerådslag och. Ewa Näslund. Socialt ansvarig socionom Höörs kommun Sverige tel Ewa Näslund.

Lågt socialt deltagande Ålder

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Modern kristeori Bästa tillgängliga kunskap. Skyldighet att vara uppdaterad. Kris och utveckling 1975 Johan Cullberg. Hur uppstår psykisk ohälsa?

Blir man smart av att jogga?

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Modern krishantering:

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Människor och komplexa system. Motiv för analyser. SJ:s nya X40-tåg. Analyser av arbete varför och hur?

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan)

Akut och långvarig smärta (EB)

Bättre hälsa: antagande

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Om autism information för föräldrar. Välkommen till första tillfället!

Infektionssjukdomar. Välfärdssjukdomar. Bristsjukdomar. Schematisk bild över förändringar i sjukdomspanoramat

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Ohälsa i Sverige. Förebygg Nu Förebyggande insatser. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Riskfaktorer och skyddsfaktorer

Trauma och psykisk sjukdom

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

FREDA-farlighetsbedömning

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Alkohol och minne. APEC presentation Fil. Dr. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet.

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN

Traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö för barn och unga i vardagen

Lärande. Hälsa. Förebyggande arbete och hur vi kan arbeta för a5 få 7llbaka barn och unga 7ll skola, studier, prak7k eller arbete. Mål. provivus.

Att möta barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Att inte göra en kamp mot symtom till ett krig mot en människa. Henning Beier

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

IT, etik och organisationer

BPSD Förbättringsarbete. Smygehem Hösten och Våren 2015/2016

Psykosomatik och somatiseringstillstånd i gynekologin. Karin Sjöström MD, Ph Obstetrik & Gynekologi, KK, SUS Malmö

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Hur motiverad är patienten?

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Bli hållbar som student. Marie Thérèse Överström Kurator

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Klinisk smärtfysiologi

Evolutionära teorier om schizofreni

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Träningslära. Årskurs 8

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

Dialogens innehåll en översikt

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem

Vissa saker kan man förstås ändra på. - lära sig planera - ta tag i obehagliga saker direkt istället för att skjuta upp och gruva sig

Nyanlända elever i skolan

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

Föreläsning: Konflikthantering i en BRF. Fastighetsägarna Stockholm, Fastighetsägarnas Hus

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling

Motiverande Samtal MI introduktion

Avdelningsplan! för! Havet!

Utgå ifrån det positiva

Konsultation i förskolan

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

IT, stress och arbetsmiljö

Idrotten och FN s barnkonvention

Transkript:

Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri Trauma och neurobiologi Huddinge, 13 maj 2011 Per-Olof Michel Tfn: +46 18 6118825 per-olof.michel@neuro.uu.se www.katastrofpsykiatri.uu.se Återhämtningsförmåga Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Återhämtning/Traumatisering Före Under Efter objektiva situationsfaktorer Skyddsfaktorer Genetik; Traumatisk Reaktion Återhämtning Livshistoria händelse Centrala Traumatisering traumatiska teman Subjektiva bemästringsmöjligheter Riskfaktorer (Fritt efter Fischer et al. 2003; Dunker 2009) Förändrad syn på sig själv och omvärlden Normalt Traumatisk händelse Människan Självförståelse Krav på förändring Positiv självbild Omvärlden Begriplig; välvillig Oväntad; otänkbar (Janoff-Bulman R. Victims of violence. In (Eds): Everley GS, Lating JM: Psychotraumatology. Plenum Press, New York, 1995)

Peritraumatiska upplevelser Emotionell upplevelse Värdering Händelsen hotar välbefinnandet och överstiger individens resurser Upplevda känslor Kategorier Rädsla Ilska Ledsenhet Avsky Stumhet Dimensioner Grader av arousal Reaktioner Kognitioner Ytligt processande Oförmåga att relatera till sig själv Dissociation Peritraumatiskt beteende Aktivt/passivt Fysiologiska reaktioner Förhöjd hjärtfrekvens Yrsel Ytlig andning Värmevallningar Illamående Svettningar (Bovin et al. 2011) Hot, fara försvar

Bemästring ta sig i säkerhet Överaktivitet i amygdala Prefrontal cortex Thalamus Amygdala Hippocampus Hypofysen Hypothalamus

Inlagring av traumatiskt minne Sensoriska cortex Prefrontala Hippocortex campus Long loop 30-40 ms Short loop 12 ms Sensorium Thalamus Amygdala (-) (-) Hypothalamus Locus coeruleus (Fritt efter LeDoux, 2000; Nutt, 2000) Aktiveringssystem (-) Hypothalamus CRH, NPY Amygdala (-) Hypofys ACTH Locus coeruleus Blodbanan Sympatiska nervsystemet Binjurebark Kortisol, DHEA Binjuremärg Adrenalin, noradrenalin

Kortisolsystemet vid PTSD CRH ACTH Nedreglering av CRH-receptorer samt ökad känslighet i hypofysens glukokortikoidreceptorer Kortisol Dexametasontest leder till hypersuppression (Yehuda et al. 2006) Ej entydigt: skillnad pga typ av trauma, när traumat inträffar, komorbiditet, symtommönster, genetik (Meevisse et al.2007) Transmittorer/hormoner vid PTSD Endorfiner först Katekolaminer Serotonin Neuropeptid Y sedan Dehydroepiandrosterone (DHEA) (Gill et al. 2008)

Processer över tiden Låg Kroniska besvär 5-30% Senare besvär 0-15% Funktionsnivå Återhämtning 15-25% Hög Motståndskraft 30-60 % Stresstålighet Tid (Bonnano 2004; Norris et al. 2009) Motståndskraft; individen Positiv grundhållning, optimism, humor Kognitiv stil, flexibilitet, förmåga att omvärdera Locus of control, bemästring, mentalisering Självtillit, acceptans, andlighet, altruism God fysisk kondition, träning Förmåga till snabb återhämtning Genetik, neurobiologi (Normala nivåer av DHEA, Neuropeptid Y, serotonin) Utvecklingspsykologi (Positivt föräldrabeteende) (Southwick et al 2005)

Motståndskraft; miljön Socialt stöd Förebilder Stöd från organisationen Ledarskap Utbildning Stressvaccinering Anpassade bemästringsstrategier (Southwick et al. 2005) Stress och minne Glutamat Stress Glukokortikoider NMDA GR Gyrus dentatus hippocampus Epigenetisk förändring = Minnesinlagring NMDA - N-metyl-D-aspartat GR Glukokortikoidreceptorer (Trollope et al. 2011)

PTSD en minnesstörning? Friska glömmer oftast icke relevanta händelser Barndomstrauma fragmenterad självbild PTSD kopplat till störning i Generell minneskapacitet Minnesinnehåll Minnesprocesser Självbild, identitet Mest typiskt är kombinationen av Nedsatt förmåga att ta fram minnen Förekomst av ofrivilliga minnen Sen debut av PTSD sensibilisering för egna minnen (Brewin, 2011) Tvillingstudier Avvikelser hos både tvillingen med PTSD och den opåverkade kan utgöra indikatorer på sårbarhetsfaktorer. Avvikelser hos tvillingen med PTSD som inte ses hos den andre kan vara konsekvenser av PTSD eller traumaexponering.

Tvillingstudier Kan påvisa sårbarhetsfaktorer för PTSD Minskad hippocampusvolym Cavum septum pellucidum Nedsatt intellektuell kapacitet Nedsatta kognitiva förmågor Uppmärksamhet Deklarativt minne (fakta, händelser) (Kremen et al. 2011)