3 (24) FÖRORD [Klicka och skriv förord]
5 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 7 DEFINITIONER... 8 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 9 LEDNINGSDEKLARATION... 11 Vision... 11 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 12 SAMVERKAN MED BARN/ELEVER... 13 KARTLÄGGNING... 14 kön... 14 etnisk tillhörighet... 14 religion och annan trosuppfattning... 14 funktionshinder... 14 sexuell läggning... Fel! Bokmärket är inte definierat. könsöverskridande identitet eller uttryck... 15 ålder... 15 kränkande behandling... 15 MÅL... 16 ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN... 17 a) Vilket främjande arbete skall genomföras för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling?... 17 b) Hur skall de brister som identifierats i kartläggningen åtgärdas och följas upp. Vem är ansvarig?... 17 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER... 18 RESURSER... 21 KOMMUNIKATION... 22 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING... 23
7 (24) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och 6:e kapitlet i skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan (enligt 3 kapitlet 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling (enligt 6:e kap 10 skollagen). Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FNs barnkonvention i skolan. Med lagen får barn och elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. INLEDNING
8 (24) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Kränkande behandling är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar). verbala (hot, svordomar, öknamn). psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer). texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan på grund av att den tillhör någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan även förekomma genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, kriteriet eller förfaringssättet som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika. DEFINITIONER
9 (24) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. DISKRIMINERINGSGRUNDER
10 (24) Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet. DISKRIMINERINGSGRUNDER
11 (24) LEDNINGSDEKLARATION Vision Åkra förskola ska vara en plats där alla, barn och vuxna, ska känna sig trygga och där ingen blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla barn ska vara välkomna på förskolan. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång. LEDNINGSDEKLARATION
12 (24) UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER. Lyft fram likabehandlingsplanen på personalmötet i aug. Hemspråksundervisningen har kommit i gång. Lånat från biblioteket böcker starka flickor/ olika familjerelationer. Tagit fram yrkesbilder. Köpt in dockor etnisktillhörighet. Grupperar barnen mer efter utveckling och intresse. UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.
13 (24) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE. En enkät med frågor skickades ut till barnen/vårdnadshavare som de fick besvara och sedan läggas i en låda anonymt. Då gavs även information om likabehandlingsarbetet. Information om likabehandlingsplanen ges till föräldrar under inskolningen och på föräldramöten. Utrymme lämnas för synpunkter och kommentarer. Barnen på förskolan har deltagit i värdegrundsarbete som har sin grund i likabehandlingsplanen. Detta har skett på olika sätt beroende på barnets ålder men exempel på former är via sagor, och vardag. SAMVERKAN MED BARN/ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE.
14 (24) KARTLÄGGNING KÖN I förskolan kan det finnas ställen som, utan pedagogisk medvetenhet, riskerar att befästa traditionella könsroller. I upptagningsområdet bor familjer med flera religiösa och kulturella bakgrunder. Det finns olika syn på könsroller och könsrelaterade maktstrukturer så väl inom som utom familjerna. Förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats och det finns ont om manliga förebilder. Genusmedvetande hos pedagogerna som hålls levande med kontinuerliga diskussioner. Vi strävar hela tiden framåt i vårt genustänkande och ser varje barn som unika individer. ETNISK TILLHÖRIGHET På förskolan finns barn från nästan alla världsdelar och det innebär en stor etnisk blandning, detta ser vi som en tillgång i likabehandlingsarbetet. Däremot saknas helt personal med annat hemspråk än svenska. Det finns hemspråksundervisning och personalen använder stödtecken. RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING Det finns familjer med olika trosuppfattningar i vårt område. Vi visar respekt för skillnaden mellan dessa trosuppfattningar, men kunskapen hos personalen är bristfällig. Vi framställer inte en religion eller trosuppfattning som mer värdefull än någon annan, men firar fortfarande traditioner enligt den svenska kristna grunden exempelvis jul och påsk. FUNKTIONSHINDER Det finns i dag inga barn med grava funktionshinder på förskolan. Förskolans lokaler är anpassade för rörelsehindrade. Vi har fler barn med allergier. KARTLÄGGNING
15 (24) SEXUELL LÄGGNING Det finns idag familjer med annan norm än det heterosexuella. Information och blanketter är riktade till vårdnadshavare. Det finns böcker på förskolan med andra familjebilder än den heterosexuella. KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Yngre barn har oftast inte en klar bild av könsöverskridande. I nuläget finns det ingen erfarenhet av eller vetskap om familjer med en självupplevd könsbild som inte tillhör det som är vanligt. ÅLDER Ibland grupperas barn utifrån ålder, t.ex. vid speciella aktiviteter. I personalgruppen finns en spridning åldersmässigt, vilket upplevs positivt. KRÄNKANDE BEHANDLING Det händer att de slåss och säger fula saker till varandra. Det händer att vuxna pratar över huvudet på barnen. Gården är stor och det finns undanskymda ställen där det kan hända saker. Vårt gemensamma utrymme torget är också ett ställe där det kan hända saker. KARTLÄGGNING
16 (24) MÅL Barnen på förskolan är allas, och samtliga pedagoger ingriper vid behov oavsett vilken avdelning ett barn tillhör. Att pedagogerna är öppna och uppmärksamma. Att pedagogerna även är lyhörda för vårdnadshavarnas frågor och har aktiva dialoger tillsammans med dem. All personal har ett gemensamt ansvar för att skydda barn mot diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. MÅL
17 (24) ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN a) Vilket främjande arbete skall genomföras för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling? Lyfta fram likabehandlingsplanen oftare på avdelningen av representanten från likabehandlingsgruppen. På storbarnsavdelningen införs barnråd. b) Hur skall de brister som identifierats i kartläggningen åtgärdas och följas upp. Vem är ansvarig? Gården är stor och det finns undanskymda ställen där det kan hända saker. Vårt gemensamma utrymme torget är också ett ställe där det kan hända saker. Åtgärd Uppföljning Ansvarig Skriftlig ansvarsfördelning för personalen om vilka områden man ansvarar för ute. Personal i närheten när barnen är på torget likabehandlingsgruppen Avdelningsvis. ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN
18 (24) RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Åtgärd vid akuta situationer Uppföljning Dokumentation Kränkning barn/barn Prata med barnet Observera Ingen dokumentation Involvera föräldrarna i ett tidigt stadium. Rektor informeras. De åtgärder resursteamet rekommenderar. Kränkning personal/barn Samtal föräldrarpersonal vi lämning och hämtning. Beroende av situation, möte med föräldrarna eller kontakt med resursteamet. Det resursteamet rekommenderar, kontinuerlig kontakt med föräldrarna. Anteckningar om händelsen sker avdelningsvis i en speciell bok Anteckningar i boken. Anteckningar i boken. Den som ser/hör en kränkning uppmärksammar den personen om vad som hänt. Ingen uppföljning sker. Vid allvarliga fall direkt kontakt med rektor. Ingen dokumentation, eller rektor dokumenterar. Rektor informeras. Personen tilldelas en varning. Kränkning peronal/personal. Rektor har samtal med personen och utifrån det beslutar om vilken åtgärd som är lämplig. Rektor och personalsekreterare har samtal med personen. Rektor dokumenterar. Rektor dokumenterar. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
19 (24) Åtgärd vid akuta situationer Uppföljning Dokumentation Vi uppmärksammar varandra om hur vi är gentemot varandra. Rektor informeras. Hjälp tas utifrån, personalsekreterare el dyl. Diskussioner på planeringar och personalmöten. Rektor har samtal med berörd personal och utifrån det vidtar lämplig åtgärd. Uppföljningssamtal efter en månad. Det som rekommenderas. Ingen dokumentation. Rektor dokumenterar. Rektor dokumenterar. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
20 (24) RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
21 (24) RESURSER Förskolan har en likabehandlingsgrupp som träffas var sjätte vecka. Där diskussion förs om nuläget. Gruppen gör även enkäter till barnen och frågor till vårdnadshavare. Likabehandlingsgruppen har även varit på föreläsning 100% fördomar. RESURSER
22 (24) KOMMUNIKATION För personalen presenteras likabehandlingsplanen på personalmöte. För att alla ska bli förtrogna med likabehandlingsarbetet ska gruppen fortsätta att träffas var 6 vecka. För att då diskutera nuläget och komma fram med förslag till lösningar. Sen har representanterna i gruppen ansvar att lyfta tillbaks förslagen till avdelningarna. Likabehandlingsarbetet ska tas upp på föräldramötet i höst. Under inskolningen ska föräldrarna informeras om enhetens likabehandlingsarbete. KOMMUNIKATION
23 (24) UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Förskolan har tillsatt en likabehandlingsgrupp som träffas var 6 vecka för att diskutera läget på förskolan. Personalen har gjort en kartläggning genom en enkät med frågor till barnen och vårdnadshavare. De flesta är nöjda med förskolan och dess arbete. Någon upplevde personalen som passiv på eftermiddagen. Storbarnsavdelningen har inte kommit igång med stegvis och har dessutom beslutat att inte använda det. Personalen på förskolan har alla läst och diskuterat modiga prinsessor och ömsinta killar på personalmöten. Vi tyckte att vi kommit längre än boken. Likabehandlingsgruppen på förskolan ska fortsätta att träffas och diskutera vad som hänt på förskolan. Vi har gjort en enkät till vårdnadshavare och en till barnen men vi skulle behöva ha hjälp med att formulera bra frågor. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING
LIKABEHANDLINGSPLAN ANTAGEN X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX REVIDERAD X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX SALA KOMMUN Växel: 0224-550 00 E-post: skf@sala.se Postadress: Box 304, 733 25 SALA