Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö
Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 4 Åtgärder enligt föregående års rapprt... 8 Funktinell kvalitet:... 13 Upplevd kvalitet:... 16 Ändamålsenlig kvalitet:... 20 Nya utvecklingsmråden:... 21 Sammanfattning... 21 2
Visin ch värdegrund: På Rytmus erbjuder vi en kreativ gemenskap sm utvecklas utifrån ett gemensamt intresse för musiken. Detta intresse utgör grunden för ett lustfyllt lärande ch är en viktig ingrediens i målet att alla elever ska klara sin utbildning. Rytmus ska vara det naturliga valet för den sm vill studera musik på gymnasiet. Utbildning sker i samklang med hur svenskt ch internatinellt yrkesliv utvecklas. Vi vill att våra elever under sina tre år skaffar sig md ch självinsikt, så att de under ch efter utbildningen blir alltmer självgående, initiativtagande ch kreativt skapande individer. Rytmus Malmö satsar på ämnesöverskridande ch skapande prjekt där eleverna själva har en drivande rll medan lärarna på sklan driver på ch vägleder. På Rytmus sker mycket av lärandet i samspel med partners såväl i sm utanför sklan. Detta för att öka elevernas förmåga att tillägna sig andra verksamheters ch kulturers uttryckssätt ch värderingar. Vidare vill vi att man sm elev på Rytmus vågar ta vara på sig själv, att acceptans för ch nyfikenhet på likheter präglar det dagliga umgänget på sklan. Vi vill dessutm att eleven under sin tid på Rytmus Malmö utvecklar sin förmåga till skapande verksamhet. Det ger dem verktyg för persnlig utveckling ch självförverkligande liksm mdet att våga, lusten att skapa ch kunskapen att genmföra. 3
Grundfakta m sklan/förutsättningar Rytmus Malmö Rektr Lena Gartmark Under det gångna året har sklans lärare varit uppdelade i två arbetslag; ett kärnämneslag ch ett musikämneslag. Varje arbetslag har en arbetslagsledare sm leder ch fördelar det dagliga arbetet med eleverna. De två arbetslagsledarna utgör tillsammans med rektr sklans ledningsgrupp. Persnal På Rytmus Malmö har, med undantag för en musiklärare ch en lärare i matematik, behörighet. Musikläraren var under läsåret visstidsanställd ch saknar C-uppsats för examen. Matematikläraren är behörig för grundskla ch det finns en plan för henne att bli behörig även på gymnasienivå. Sklan har under det gångna året haft 16,95 lärartjänster fördelade på 18 lärare, en rektr på 100% samt en administratör på 80%. Utöver detta har sklan ett elevhälsteam bestående av sklsköterska/sklläkare, studiech yrkesvägledare, kuratr, specialpedagg samt rektr. Bakgrundsstatistik elever Rytmus Malmö har elever från hela Skåne. De flesta kmmer från Malmö men vi har även elever från Lund, Svedala, Staffanstrp, Trellebrg, Ystad ch Älmhult. Våra 141 elever har under året varit fördelade enligt nedanstående: Åk 1: Åk 2: Åk 3: Åk 4: Ttalt: 42 45 53 1 141 Dessutm har vi under året haft en utbytesstudent från USA sm följt samma schema sm våra elever i åk 3. 4
De elever sm tg studenten i juni 2014 hade ett genmsnittligt meritvärde från årskurs ni på 220 päng. Lkaler Sklan har inför uppstarten av det gångna läsåret investerat i ytterligare lkalyta. Vi huserar numera på 2 plan, varav det översta är nytt för detta läsår. På plan 2 har vi inrett matsal, datasal, persnalutrymmen, samtalsrum samt ett mindre klassrum. Klassrummet har under året använts sm studieverkstad dit eleverna har kunnat gå när de vill bedriva egenstudier i lugn ch r. Vi har även haft studieverkstaden bemannad med lärare måndag-trsdag eftermiddag mellan 14.00 ch 16.00. Arbetet i verksamheten En viktig iakttagelse under året har varit i vilken utsträckning eleverna uppskattar att arbeta ämnesöverskridande. I de nya ämnesplanerna (GY11) kan vi tydligt se hur samma förmågr bedöms i flera ämnen. Detta faktum har vi i viss utsträckning försökt utnyttja genm att låta eleverna göra uppgifter/prjekt där fler ämnen är inblandade men där samma förmågr tränas. Exempel på detta är det turnéprjekt sm åk 2 genmför på hösten ch åk 1 på våren där flera lika musikkurser är inblandade i samma prjekt. Våra tvår har även detta år gjrt ett samprjekt mellan naturkunskap/engelska ch estetisk kmmunikatin sm handlade m hållbar utveckling. Även där kan vi se hur eleverna går in för uppgiften på ett helt annat sätt än via vanlig klassrumsundervisning. Såväl lärandet, resultatet ch lusten vid genmförandet lyfter till nya nivåer med det här sättet att arbeta. Viktiga händelser under året Vi har under året befäst rutinerna för vårt elevhälsarbete ch resultatet av det är att får tillgång det stöd de har rätt till tidigare. Tillsammans har såväl undervisande lärare sm mentrer ch elevhälspersnal bra kll på de elever sm är i behv av särskilda insatser av någt slag. En annan framgångsfaktr i sammanhanget har varit tillsättning av förstelärare. Vår förstelärare har haft extra ansvar för mentrskap ch mentrns rll i arbetet med elevhälsa har blivit tydligare ch mer vattentätt när det kmmer till att fånga upp elever sm har behv av stöd. Någt annat sm i det här sammanhanget varit erhört värdefullt ch framgångsrikt är det arbete sm sklans studiecacher gjrt. Dels genm sitt riktade arbete med vissa elever men även genm att de upplevts väldigt närvarande på sklan. De har under året varit fyra till antalet (under våren fem) ch med sina lika kmpetenser har de varit en verklig tillgång för eleverna. Studiecacherna har 5
ckså haft ansvar för studieverkstaden sm erbjuds två timmar varje eftermiddag. Eftersm de inte varit lika schemabundna sm lärarna är så har de även funnits för eleverna vid andra tider under dagen då de velat ha stöd med läxr eller annat. Tillsättning av studiecacher med hjälp av tilläggsbelpp har sklans gda struktur för arbete med elevhälsa lagt grund för. Ett härligt, uppskattat ch uppmuntrande inslag på sklan har våra trsdagsknserter blivit. Varje trsdag uppträder antingen elever, lärare eller gästartister på sklans scen under lunchtid. Det kan antingen vara elever sm gör uppspel sm ska bedömas enligt kurskrav, elever sm anmält sig till öppen scen för att de vill spela tillsammans, gästartister sm besöker sklan eller lärare sm förebildande uppträder för eleverna. Ljudet sköts vid dessa tillfällen alltid av våra musikprducenter med stöd av deras lärare. En verksamhet sm verkligen är kulturdanande ch sm bidrar till känslan av samhörighet ch tillhörighet. I år har våra singer/sngwriters skapat ett event sm vi hppas ska bli traditin. Det har fått namnet Barkgatanfestivalen ch är ett utmhusevenemang där vår del av Barkgatan stängs av för trafik ch det bjuds på elevernas egenprducerade musik hela kvällen. Festivalen bjuder även in gästartister att spela detta år std Hurricane Lve på scenen. Underbart evenemang sm eleverna ch deras lärare mycket engagerat arbetat med under nästan hela läsåret. Rytmus i Malmö uppmuntrar externa musiker ch föreläsare att kmma till sklan på clinics. Det kan vara musiker sm spelar ch berättar m sina respektive karriärer men ckså andra föreläsare sm behandlar ämnen sm självkänsla, studieteknik eller andra angelägna ämnen. Under läsåret har vi haft besök av bl a Alexander Hlmgren & Anders Grahn musiker ch låtskrivare, Rbben Frd från USA, Sazed Ul Alam ch Abijit Bannerjee från Spanien/Indien på sina speciella instrument sitar ch tablas, Erik Rapp känd från svenska Idl m fl. 6
Åtgärder enligt föregående års rapprt Kultur ch Struktur Under det gångna läsåret har fkus framför allt legat på att via bra strukturer skapa en kultur sm: Ø Ø Ø Ø ger förutsättningar för eleverna till övning ch läxläsning på sklan på lika sätt stöttar eleverna i att hitta såväl studiemtivatin sm studiestrategier sm underlättar för dem att prestera till sin fulla ptential implementera resultaten av prjekten Attraktiv kunskap ch Mentrskap i den dagliga verksamheten etablera strukturer för ökat elevinflytande. Medvetenheten m vanstående har funnits med i alla de vardagliga handlingar sm genmförts på sklan ch därmed steg för steg bidragit till den kultur vi eftersträvar. Åtgärder De specifika åtgärder sm genmförts i arbetet med årets fkusmråde Kultur ch Struktur är bl a: Föreläsning i början av läsåret med Anna Tebelius Bdin, författare till bken TÄNK studiestrategier för gymnasiet. Anna är själv dyslektiker ch delar med sig av sina de hinder ch funna strategier sm hn själv erfarit pga detta. Alla elever i åk ett får ett eget exemplar av nämnda bk sm de tillsammans med sina mentrer jbbar med ch har sm stöd under året. Viss förändring av möbleringen gjrdes inför läsårstarten i syfte att styra elevernas beteende till lkalernas utifrån hur de för tillfället spenderar sin tid. Sffmöblemanget flyttades upp till plan två i förhppningen att eleverna skulle använda den ytan för scialt umgänge ch häng ch därmed skapa utrymme för studier ch övningsmöjligheter på plan ett. Varje vecka har det kmmit upp nya citat veckans citat/veckans hjälte - på intern-tvn. Klka rd sagda eller skrivna av någn känd persn. Citat sm anspelat såväl på det ena ansvarstagandet av sin situatin sm på samspelet med andra. Några av lärarna har genmfört kunskapsprmenader utmhus sm ett alternativt sätt att ta in infrmatin sm sedan diskuterats i mentrs- eller undervisningsgrupp berende på ämne. Att lära sig nya saker under rörelse (sm kmmer naturligt för 7
krppen) är fta en psitiv upplevelse ch påverkar förmågan till kncentratin gynnsamt. Rektrn har haft egen tid (ca 30 min) med samtliga i åk 1 varje vecka. Där har ämnen sm studiestrategier, vikten av en gd hälsa för att rka/förmå prestera i sklan, vår gemensamma arbetsmiljö mm lyfts ch diskuterats. Mentrerna har infört Framgångsbken i syfte att hjälpa eleverna att belysa ch fkusera på de psitiva saker de gör. Varje elev har fått en egen bk där de löpande (med påminnelse av mentrerna till en början) skriver in saker de lyckats med, hinder de övervunnit, resultat de är nöjda med etc. Allt i syfte att stärka elevernas självkänsla ch därmed tr på sig själva. I år har vi äntligen etablerat Club Rytmus sm ett begrepp. Detta år med mycket stöd av persnalen. Tanken är att det på sikt ska vara helt elevstyrt. Där uppträder våra elever, deras kmpisar, andra band sm vill ha en spelscen i Malmö för ch med ungdmar sm pga av ålder ch annat inte har tillträde till de etablerade scenerna i stan. Erik Rapp var t ex gästartist vid ett tillfälle under året ch våra elever kmpade hnm. Studieverkstad för stöd ch hjälp med läxr ch andra skluppgifter ligger inlagt på schemat för alla elever. Särskilda studieverkstäder för t ex gehörs- ch musiklära samt matematik har ckså inrättats utöver de fasta eftermiddagstillfällena. Rektr har vid medarbetarsamtalen med lärarna utgått från beslutade fkusmråden i syfte att hjälpa lärarna att alltid ha med fkusmrådena i sina planeringar av kurser ch lika aktiviteter. En del av bedömningen utgår ckså från hur helhjärtat persnalen haft fkus på just det vi gemensamt beslutat m. En strävan har under året varit att samtliga mentrer sak få in några tillfällen till auskultatin av sina mentrselever i syfte att få förståelse för deras skldag sm ibland upplevs sm splittrad med många lika kurser på en ch samma dag, håltimmar mm. Rektr har under läsåret infört en samverkansgrupp bestående av tre elever från varje årskurs där varje årskurs representanter består av en elev från varje gren (instrument/vcals, music prductin, singer/sngwriter), rektr ch ett par lärare. Samverkansgruppen träffas två gånger per termin ch lyfter frågr sm rör utbildningen där eleverna önskar vara delaktiga. Friskvård Åtgärder 8
De specifika åtgärder sm genmförts i arbetet med årets fkusmråden Friskvård är bl a: Alla sm vill både elever ch persnal - deltar i skljggen sm går av stapeln i början av läsåret. Eleverna i åk 1 ch 2 för hälsdagbk. Det är framför allt idrttsläraren sm initierar detta men mentrerna diskuterar ckså regelbundet vardagsrutinerna med sina mentrselever. Under året har vi infört frukstservering till eleverna inför de natinella prven. Vi vet att ett huvud sm sitter på en mätt mage bättre klarar att kncentrera sig ch prestera bra ch vi vill därför med detta visa på vikten av ch uppmuntra eleverna till en gd start på dagen. Det är ckså ett sätt för ss att visa att vi verkligen vill att de ska ha de bästa förutsättningarna att klara prven. Sammanfattning Det övergripande målet för verksamheten är att höja måluppfyllelsen bland våra elever. Vi kan aldrig vara nöjda förrän alla våra elever lämnar gymnasiet med ett examensbevis i handen. Vägen dit handlar m att bygga en studiekultur på sklan sm främjar ch uppmuntrar gda studieresultat. Det handlar ckså m att upprätthålla ch bygga strukturer sm skapar gda förutsättningar för lusten att lära, arbetsrn, återkppling/bedömning ch tillgänglighet. Med nuvarande elevantal fungerar dagens rutiner relativt väl men för att säkra upp att vi även inför en framtid med växande elevantal har möjlighet att snabbt identifiera elever sm halkar efter behöver vi hitta system för att på ett systematiskt sätt tidigt uppmärksamma dem. 9
Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för a; nå de lika betygen. 70 85 Mina lärare hjälper mig i sklarbetet så a; det ska gå så bra sm möjligt för mig. 75 86 Mina lärare infrmerar mig m hur det går i sklarbetet. 65 76 Mina lärare gör så a; jag får lust a; lära mig mer. 69 72 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Rytmus ttalt Rytmus Malmö Vi har en kultur på sklan sm eleverna benämner Rytmusandan. Den kan krt beskrivas sm att det på sklan råder ett varmt, väldigt tillåtande klimat på sklan. Relatinerna mellan eleverna, mellan lärarna ch mellan elever ch lärare är väldigt fina, vilket ckså syns i siffrrna van där Rytmus Malmö ligger ca 10 prcent över Rytmus sm helhet när det gäller relatinen mellan lärare ch elever. Eleverna upplever alltså att de har gd kntakt med sina lärare ch att de väl känner till vad sm krävs av dem för att uppnå lika betyg i respektive ämne. Däremt uttrycker eleverna i brukarundersökningen att lärarna inte i så hög grad sm vi skulle önska lyckas få elevernas lust att lära att öka. Här kan vi dck knstatera en viss differens i vad de svarar på brukarundersökningen sm genmförs i februari jämfört med vad de svarar på våra egna kursutvärderingar i slutet av läsåret. Många elever uttrycker i slutet på läsåret att de fått nya perspektiv på ämnet ch att de nu tycker ämnet är mer intressant ch rligt än när de först började läsa det för ett år sedan. Denna skillnad märks mest markant bland årskurs ett vilket jag tlkar sm att de då är psitivt överraskade av att undervisningen många gånger går till på ett annat sätt än de är vana vid från grundsklan. Detta har i årskurs två ch tre blivit nrmen för dem ch är då inte lika psitivt annrlunda sm i årskurs ett. Vi har under året sm gått störts väldigt mycket av byggarbeten sm pågått i närliggande lkaler i huset. Detta har påverkat arbetsmiljön ch arbetsrn för både lärare ch elever. 10
Funktinell kvalitet: Det genmsnittliga meritvärdet för Rytmus Malmö ligger någt över kncernens snitt, men någt under snittet för Rytmus. Höjningen jämfört med tidigare år är inte relevant eftersm man i ch med GY11 har ändrat förutsättningarna för mätningarna någt. I genmsnittssiffran för meritpäng räknas endast de sm fullgjrt sin examen. Det blir därför bara intressant att titta på den siffran m man samtidigt tar med ttala antalet elever sm klarar sin examen. Där ligger Rytmus Malmö på 67.3%, vilket är en bra bit under kncernsnittet ch ännu längre under snittet för Rytmussklrna. Genmsnittliga betygspäng 2011 2012 2013 prel. 2014 Kncern 14,0 13,9 13,9 14,5 Rikssnitt 14,1 14,0 14,0 - Rytmus 15,5 15,5 15,2 15,9 Rytmus Stckhlm 15,9 16,5 17,4 16,5 Rytmus Nrrköping 13,4 14,3 11,0 15,1 Rytmus Malmö 14,8 14,0 14,1 15,3 Rytmus Götebrg - 13,4 14,0 14,8 Rytmus Örebr - - - 16,4 Andel examensbevis 2. Måluppfyllelse GY 11 ttalt prel. 2014 Kncern 79,7% Rytmus 83,8% Rytmus Stckhlm 90,7% Rytmus Nrrköping 62,5% Rytmus Malmö 67,3% Rytmus Götebrg 84,7% Rytmus Örebr 96,4% Resultaten från de natinella prven ch kursbetygen för sklans alla elever(alla betyg sm är satta under sklåret) Ämne Antal betyg F E D C B A Sv 1 42 1 2% 6 14% 17 40% 6 14% 6 14% 6 14% Sv 1 NP 26 1 4% 3 12% 8 31% 3 12% 8 31% 3 12% Sv 2 45 3 7% 10 22% 9 20% 7 16% 10 22% 6 13% 11
Sv 3 48 3 6% 5 10% 10 21% 6 13% 4 8% 20 42% Sv 3 NP 32 2 6% 2 6% 6 19% 4 13% 5 16% 13 41% Ma 1b 38 8 21% 21 55% 4 11% 1 3% 1 3% 3 8% Ma 1b NP 25 6 24% 10 40% 5 20% 1 4% 0 0% 3 12% Ma 2b 23 8 35% 8 35% 6 26% 1 4% 0 0% 0 0% Ma 2b NP 10 4 40% 3 30% 2 20% 1 10% 0 0% 0 0% Ma 3b 10 5 50% 2 20% 1 10% 1 10% 1 10% 0 0% Ma 3b NP 6 1 17% 2 33% 1 17% 1 17% 1 17% 0 0% Eng 5 43 0 0% 1 2% 13 30% 12 28% 11 26% 6 14% Eng 5 NP 40 0 0% 2 5% 13 33% 12 30% 9 23% 4 10% Eng 6 42 0 0% 5 12% 6 14% 9 21% 14 33% 8 19% Eng 6 NP 39 1 3% 4 10% 9 23% 9 23% 12 31% 4 10% Hi 1b 44 5 11% 10 23% 6 14% 10 23% 6 14% 7 16% Idr & Hälsa 1 44 4 9% 10 23% 13 30% 10 23% 4 9% 3 7% Nk 1b 39 5 13% 7 18% 6 15% 8 21% 7 18% 6 15% Re 1 51 1 2% 15 29% 8 16% 6 12% 8 16% 13 25% Shk 1b 42 2 5% 13 31% 10 24% 4 10% 6 14% 7 17% Det råder en bra samstämmighet mellan kursbetyg ch resultaten på natinella prven. Det sm kan vara värt att ntera är att skillnaden i det ttala antalet elever sm fått kursbetyg respektive ett resultat på natinella prv berr på att det är endast de elever sm genmfört samtliga delar av ett natinellt prv i respektive kurs sm finns med i statistiken. Eftersm det är relativt många elever sm av en eller annan anledning inte fullgör sina natinella prv så bör lärarna reflektera över anledningen till detta. Lärarna behöver ckså vara bättre på att förmedla att natinella prv bara är en av flera möjligheter att visa att man uppnått ett visst kunskapskrav. Vi kan ckså knstatera att alltför många elever inte når upp till gdkänt betyg i matematik-kurserna. Detta gäller även matematik 2b ch 3b trts att det är individuella val, dvs kurser sm eleverna själva valt till. Examensbevis ch studiebevis för elever sm slutar sina studier efter 3 eller 4 år 12
Ämne Antal betyg F E D C B A Sv 1 49 0 0% 9 18% 10 20% 16 33% 9 18% 5 10% Sv 2 49 2 4% 15 31% 9 18% 6 12% 10 20% 7 14% Sve3 48 3 6% 5 10% 10 21% 6 13% 4 8% 20 42% Ma 1b 50 2 4% 20 40% 12 24% 11 22% 4 8% 1 2% Ma 2b 20 2 10% 11 55% 3 15% 2 10% 2 10% 0 0% Ma 3b 10 5 50% 2 20% 1 10% 1 10% 1 10% 0 0% Eng 5 50 0 0% 7 14% 10 20% 23 46% 7 14% 3 6% Eng 6 52 1 2% 6 12% 13 25% 14 27% 10 19% 8 15% Eng 7 24 4 17% 2 8% 2 8% 6 25% 3 13% 7 29% Hi 1b 51 5 10% 8 16% 7 14% 16 31% 9 18% 6 12% Idr & hälsa 1 51 2 4% 1 2% 21 41% 10 20% 13 25% 4 8% Nk 1b 51 11 22% 16 31% 8 16% 9 18% 5 10% 2 4% Re1 50 1 2% 14 28% 8 16% 6 12% 8 16% 13 26% Shk 1b 51 2 4% 9 18% 16 31% 10 20% 9 18% 5 10% Våra elever har haft möjlighet att välja att läsa matematik 1 b under ett eller två år. Det har visat sig att de elever sm upplever att matematik är svårt har valt att läsa matematik över två år. Det har alltså i praktiken blivit en nivågruppering. Baserat på det faktum att nivågruppering sällan har psitiv inverkan på resultatet så har vi framöver valt att lägga matematiken över ett år, vilket får effekten att alla läser i samma takt. Det innebär ckså att kntinuiteten i undervisningen inte blir lika lidande vid schemabrytande aktiviteter sm när de bara hade ett undervisningstillfälle i veckan. Sklan har erbjudit öppna studieverkstäder fyra eftermiddagar i veckan sm varit bemannad med pedaggisk persnal. Eleverna har där haft möjlighet att få läxhjälp samt jbba ikapp med eventuella restuppgifter mm. Utöver detta har speciella matematikverkstäder erbjudits sm schemalagts med särskild hänsyn till de elever sm haft svårighet att uppnå målen i matematik. Dessutm har lärarna erbjudit eleverna många timmar individuell undervisning/läxhjälp utöver de schemalagda tillfällena. Eftersm studieverkstäderna haft relativt liten närvar av elever så har vi istället inför 13
nästa läsår valt att sätta in extra resurser på lektinerna. Alla matematiklektiner kmmer att bemannas av två pedagger. Matematik 2b ch 3b är individuella val ch framför allt matematik 3b har eleverna upplevt sm en väldigt svår kurs. Under berörda elevers första ett ch ett halvt år hade sklan några lärarbyten just på matematiksidan ch det kan ha bidragit till resultatet. Sklan har inför kmmande läsår gjrt en översyn av kursutlägget ch matematiken kmmer fr m nästa läsår sm tidigare nämnts endast att förläggas över ett år. Vi bedömer att sannlikheten för eleverna att hålla matematiken levande ch därmed ckså nå högre måluppfyllelse är större m de har fler än ett lektinstillfälle i veckan. Möjligheten att utnyttja studieverkstäderna är sm sagt delvis utbytt åt större tillgång till lärare på lektinstid eftersm vi av erfarenhet vet att närvarn är mycket högre på lektinstid än de mer frivilliga studieverkstäder sm vi tidigare erbjudit. Även naturkunskapen har lägre grad gdkända betyg än andra ämnen. Under ämnesöverskridande prjekt kunde dck den undervisande läraren se att fler elever klarade av arbetsuppgifterna med minst E sm resultat. Dessutm bedömdes eleverna på flera kunskapskrav i andra kurser utan att öka på arbetsbördan. Inför nästkmmande läsår kmmer naturkunskapen att schemaläggas så att den kan samläsas med andra kurser ch således förväntas ckså mtivatinen ch måluppfyllelsen hs eleverna öka. 14
Upplevd kvalitet: Rytmus genmför årliga undersökningar av hur verksamheten upplevs av både elever ch persnal. Arbetet sker i samarbete med Markör ch mäter förtrendet för sklan men även hur väl vår visin avspeglar sig i vår dagliga verksamhet. Vår strävan är att sklan ska upplevas sm en kreativ mötesplats ch att eleverna utvecklar sin kreativa förmåga under sina tre år hs ss. Under de första två åren har alla elever en kurs i estetisk kmmunikatin där de ges alla möjligheter att bekanta sig med ch själva prva på lika estetiska uttryckssätt. Kurserna avslutas med någn frm av vernissage/knsert/framträdande fta både internt ch externt. Årskurs två har under året t ex gjrt lika typer av prduktiner sm de framfört på försklr ch/eller sklr runt m i Malmö med mnejd. Även de teretiska kurserna tränar elevernas kreativitet på lika sätt. Det kan vara genm lika kurssamarbeten, starta eget företag, nvellskrivning, etc. I resultatet nedan är det nterbart att Rytmus Malmö ligger i paritet med Rytmus ttalt, men att de sm upplever att de har utvecklat sin kreativa förmåga minskat någt jämfört med föregående år. Skillnaden är dck relativt liten, men m detta blir en ihållande trend behöver vi vara uppmärksamma ch analysera varför. Våra elever trivs väldigt bra på sin skla. Trygghetsfaktrn är hög vilket delvis är ett resultat av sklans lilla frmat men även av de gda relatiner sm präglar sklan. Det finns en hög ambitin när det gäller att skapa ett tillåtande klimat ch arbetet med allas lika rättigheter ch likabehandling lever verkligen på sklan. I tabellen nedan bekräftas detta genm att Rytmus, både jämfört med Rytmus ttalt men även med Academedias sklr ligger mycket högt på nedan berörda mråden. 15
100 90 80 70 77 79 78 80 76 67 78 72 89 90 90 85 80 80 70 77 60 50 40 30 20 10 0 AcadeMedia ttalt AcadeMedia Gymnasium Rytmus ttalt Rytmus Malmö Trivselgrad 2013 Trivselgrad 2014 Studiemiljö 2014 Undervisning 2014 Vi har under året startat upp ett samråd sm består av rektr, representant för lärarkllegiet samt tre elever från varje årskurs, en från varje gren. Samrådet träffas regelbundet två gånger per termin i syfte att få in ett mer aktivt, systematiskt elevinflytande i reella sklfrågr. En viktig del i arbetet med inflytande är att samråda med elever ch därigenm ge elever möjlighet att lyfta fram synpunkter, önskemål, idéer ch krav. Med samråd avser vi en gemensam överläggning där elever ch sklpersnal enas m en gemensam handling eller ändrar på någt de tidigare kmmit överens m. Vår avsikt är ckså att samrådet kan användas för att ge alla parter möjlighet att lyfta fram synpunkter, önskemål, idéer ch krav. Sm kan utläsas ur tabellen nedan så har eleverna skattat arbetsrn lågt, både jämfört med Rytmus ttalt, men framförallt jämfört med andra mråden. Detta kan till str del härledas till de byggarbeten sm har pågått i huset under ett ch ett halvt års tid. Vi har åtskilliga gånger störts av diverse byggljud ch byggarbetena har peridvis ckså påverkat inmhusklimatet negativt. Både elever ch persnal kan dck uppleva att det även under tider då bygget inte stör kan vara ganska snackigt ch stökigt i vissa klasser. Kmmande läsår kmmer vi att prva att ha tydligare rutiner för när man får ha mbiltelefn eller inte. Nästan 9 av 10 elever tycker att persnalen tar hänsyn till vad eleverna tycker ch tänker, känner sig trygga på sklan ch anser att eleverna behandlar varandra med respekt. 16
Jag tycker a; persnalen på sklan tar hänsyn [ll vad vi elever tycker ch tänker 83 86 Jag tycker jag kan få arbetsr i sklan 60 64 Jag känner mig trygg i sklan Persnalen på min skla tar anvar för a; alla ska bli behandlade med respekt På min skla behandlar eleverna varandra med respekt 94 93 88 87 87 84 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Rytmus ttalt Rytmus Malmö De första eleverna sm gått igenm den nya gymnasiesklan (GY11) har nu tagit studenten. Både lärare ch persnal har nu kmmit in i det nya regelverket, de nya ämnesplanerna ch de nya bedömningskriterierna. Glädjande ng så upplever våra elever att lärarna bistår dem på ett bra sätt genm att göra det tydligt för eleverna var de befinner sig i förhållande till de lika betygsstegen samt stöttar eleverna i avsikt att de ska lyckas så bra sm möjligt utifrån sina förutsättningar. I jämförelsen med Rytmus ttalt ligger Rytmus Malmö över eller mycket över genmsnittet. Detta är rimligtvis en prdukt av de senaste årens medvetna satsning på bedömning för lärande. Vi kmmer att frtsätta satsa på BFL under nästkmmande år för att höja resultaten ytterligare. Bland annat kmmer vi att ha bättre systemstöd till vårt ch elevernas förfgande. Eleverna kmmer löpande att kunna se sammanställning av sina resultat ch lättare kunna kmmunicera individuellt med sina lärare. De nya kunskapskraven ch målfrmuleringarna ställer högre krav på både elever ch lärare, det är mer fyrkantigt än det gamla men i ch med det ckså mer likvärdigt ch rättssäkert då det inte i lika hög grad är gdtyckligt hur läraren ska bedöma lika uppgifter. Även m Rytmus Malmö ligger någt högre än genmsnittet för Rytmus ttalt så kan detta möjligen vara ett av skälen till att eleverna inte upplever att lärarna ökar elevernas lust att lära i den mfattning vi skulle önska. Vi kmmer under nästa år att successivt börja arbeta med en case-liknande metd där eleverna under avgränsade perider arbetar med specifika kursövergripande prjekt. Av erfarenhet vet vi att våra elever trivs väldigt väl med ett sådant arbetssätt ch presterar då ckså väldigt väl. Vi 17
har diskuterat kring detta i vårt frum för samråd med eleverna ch de ställer sig väldigt psitiva. En annan metd för att öka elevernas glädje i lärandet är att arbeta med krta, överblickbara avstämningar där eleverna går från en nivå till en annan när de klarat vissa mment. Tekniken är att jämföra med datrspelens levels där du inte kan kmma vidare i spelet innan du nått en viss nivå. Persnalen kmmer under kmmande läsår att utbildas i knceptet levels för att stärka elevernas medvetenhet m vad sm förväntas av dem för att nå sitt mål ch slutprdukt. Förutm vanstående så kmmer lärarna naturligtvis ckså att se över kursinnehåll, presentatiner, uppgifter, examinatinsfrmer etc. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för a; nå de lika betygen. 70 85 Mina lärare hjälper mig i sklarbetet så a; det ska gå så bra sm möjligt för mig. 75 86 Mina lärare infrmerar mig m hur det går i sklarbetet. 65 76 Mina lärare gör så a; jag får lust a; lära mig mer. 69 72 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Rytmus ttalt Rytmus Malmö NMI Persnalen på Rytmus trivs mycket bra på sin arbetsplats. De upplever att Rytmus Malmö är en arbetsplats med högt attraktinsvärde. Detta bekräftas i antalet spntanansökningar sm kmmer in till sklan. Det har aldrig varit svårt att rekrytera bra persnal till sklan. Vi är ckså en uppskattad ch efterfrågad praktikplats för studenter från både Lärarhögsklan ch Musikhögsklr från lika håll i Sverige. Rytmus Malmö ligger genmgående i paritet eller någt över riksgenmsnittet inm Academedias verksamheter. 18
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 AcadeMedia ttalt Rytmus ttalt Rytmus Malmö NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex A;rak[vitet A;rak[vitet 19
Ändamålsenlig kvalitet: Rytmus har genmfört en intervjuserie med tidigare elever. Ungdmar sm gick ut gymnasiet på Rytmus Malmö 2013 har knappt ett år efter studenten tillfrågats hur de idag tänker kring sin gymnasietid. Eleverna är generellt väldigt nöjda med sin gymnasietid. Nterbart är att 100 prcent är nöjda med lärarnas engagemang. De rekmmenderar gärna sklan till andra ungdmar. På dessa två punkter ligger Rytmus Malmö långt över både Rytmus ttalt genmsnitt ch Academedias genmsnitt. De upplever dck inte att de varit så väl förberedda för högre studier ch i än lägre grad för arbetslivet. Siffran på 13 prcent sm känner sig förberedda på yrkeslivet är inte bara låg i sig utan ckså långt under snittet för Academedia ch Rytmus ttalt. Detta är mycket tillfredsställande ch vi kmmer att arbeta med att göra sklan mer verklighetsinriktad med fler kntakter med näringslivet ch sklprdukter sm i större utsträckning ska ha ett verkligt ändamål. En del av arbetet är redan inlett, bland annat genm att vi under det gångna läsåret har sklan varit en UF-skla, dvs eleverna i årskurs 3 har genmfört ett UF-år i enlighet med rganisatinen Ung Företagsamhets struktur. Våra elever har gjrt detta inm ramen för kurserna Gymnasiearbete ch Entreprenörskap. När frågan m hur förberedda de känner sig inför arbetslivet ställs till dessa elever åren 2015 trr vi att de kmmer att svara att de gör det i högre utsträckning än tidigare årskurser gjrt. Vi kmmer att frtsätta samarbetet med Ung Företagsamhet även kmmande läsår. Dessutm avser vi sm sagt att ta sklan utanför våra egna lkaler ut i verkligheten för att i högre utsträckning få eleverna att känna sig förberedda för yrkeslivet än tidigare. 20
Hur väl tycker du a; utbildningen stärkte dig i din persnliga utveckling? Hur väl tycker du a; [den på din skla förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du a; [den på din skla förberedde dig inför högre studier? Jag kan rekmmendera sklan Kamraterna ch stämningen på sklan Lärarnas engagemang Om du tänker [llbaka på din gymnasieskla i sin helhet, hur nöjd är du då med rela[nen [ll lärarna? Om du tänker [llbaka på din gymnasieskla i sin helhet, hur nöjd är du då med undervisningen? Om du tänker [llbaka på din gymnasieskla i sin helhet, hur nöjd är du då? 13 34 37 38 59 73 70 64 67 82 95 72 78 70 79 86 100 79 84 90 84 76 80 69 80 90 71 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Uppföljande enkät 2013 Rytmus ttalt Uppföljande enkät 2013 Rytmus Malmö Uppföljande enkät 2013 AcadeMedias Gymnasiesklr Sammantagen analys av funktinell, upplevd ch ändamålsenlig kvalitet Sammanfattningsvis kan man knstatera att Rytmus Malmö har många styrkr. Eleverna känner sig i mycket str utsträckning trygga, behandlade med respekt ch är mycket nöjda med lärarnas engagemang. Eleverna tycker ckså i str utsträckning att lärarna är bra på att visa vad sm krävs för att eleverna ska nå de lika betygen. Rytmus Malmö har mycket hög nöjdhet bland eleverna ch lärarna. Det är dck tillfredsställande att var tredje elev inte går ut gymnasiet med gymnasieexamen. Detta resultat skiljer sig kraftigt från alla andra mätpunkter. Vi kan alltså se att Rytmus Malmö lyckas med det mesta utm vårt huvudmål nämligen att ge eleverna en fullständig examen. På ytterligare en punkt skiljer sig resultatet åt ch det är upplevd studier, där endast 6 av 10 upplever att de får studier i sklan. Det är intressant att ntera att detta mråde krrelerar med de frmella resultaten. Av detta dras slutsatsen att vi bör fkusera på att öka studiern ch ge eleverna större möjligheter att nå målen. Vidare ser vi att elever sm har slutat Rytmus känner i liten grad att de är förberedda för yrkeslivet. Inte tillräckligt många elever tycker att lärarna ökar deras lust att lära. Detta sammantaget leder fram till utvecklingsmrådena Verklighetsbaserat lärande ch studier. 21
Utvecklingsmråden 2014-2015: 1. Studier Bättre arbetsklimat ger bättre resultat Vi vill frtsätta att stärka studiekulturen på sklan. Vi vill att eleverna ska ingå i en kultur där nrmen är att man vill prestera bra i sitt sklarbete, där eleverna stöttar varandra till gda resultat. Vi trr att en förutsättning för detta är att ha tydligare struktur för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att prestera. Vi vill förbättra rganisatinen genm att lägga våra resurser där eleverna är. Detta kmmer bland annat innebära att vi kmmer att ha tätare bemanning på lektiner. Vi kmmer även att vara tydligare gentemt eleverna vad sm gäller när man ska pröva en kurs. Vi skiljer nu på resthantering ch prövning, där resthanteringen avser enstaka mment av en kurs ch måste hanteras i direkt anslutning till kurs. Uppföljning Uppföljning sker genm mätning av frmella resultat men även på upplevd kvalité. Fkus på m eleven upplever att läraren tydliggör vad sm förväntas av dem samt frågr kring studiern i sklan. Förväntad utveckling ch resultat: Målet är en högre måluppfyllelse bland våra elever ch än högre attraktivitet för sklan. Vi förväntar ss att eleverna i större utsträckning kmmer att beta av sina kurser i rätt rdning d.v.s. ha färre rester eller underkända betyg med sig upp i högre årskurser. Vi förväntar ss att 9 av 10 (jämfört med 6 av 10 idag) ska ange att de får studier i sklan. Vi förväntar ss även att meritvärdet ska öka samt andel eleven sm klarar sin examen ska öka. 2. Verklighetsbaserat lärande ger mer mtiverade elever Vi vill genm att fkusera på att göra undervisningen på riktigt öka elevernas delaktighet ch mtivatin. Vi vill även göra eleverna bättre förberedda på vad sm väntar dem efter deras gymnasietid hs ss. Eftersm vi gång på gång gör iakttagelsen att eleven presterar bättre när målet är tydligt kpplat till en verklig situatin så kmmer vi att fkusera på att utöka dylika aktiviteter ch prjekt. Detta kmmer att ske genm att vi hittar samarbetspartners utanför sklan i frm av andra sklr ch företag. Prdukten sm eleven ska tillverka kan vara allt från en knsert till en föreläsning för yngre elever på en annan skla. Det centrala är att eleven har ett mål sm den upplever sm meningsfullt. 22
Uppföljning Uppföljning sker genm mätning av frmella resultat, uppföljning av NKI ch närvarstatistik. Förväntad utveckling ch resultat: Vi förväntar ss att eleverna ska se utbildningen sm mer meningsfull ch att eleverna i större utsträckning ska känna att lärarna ger dem lust att lära. Vi förväntar ss att den ttala närvarn ska öka ch att eleverna ska nå högre resultat. Vidare förväntar vi ss att måluppfyllelsen ökar i ämnet naturkunskap ch att eleverna i större utsträckning känner sig förberedda för yrkeslivet. Sammanfattning Det finns många gda resultat att redvisa för verksamheten sm helhet såväl elever, sm medarbetare ser psitivt på sin skla/arbetsplats. Vi behöver dck öka den frmella måluppfyllelsen ch med draghjälp av de gda mjuka resultaten kmmer vi under kmmande år att fkusera på att göra sklan till en naturlig arbetsplats för eleverna. Arbete med denna typ av frågr måste ses på lång sikt ch vår tr ch förhppning är att vi mgående ska kunna urskilja en trend sm pekar mt högre måluppfyllelse utan att för den delen ge avkall på det sm eleverna idag uppskattar med sin skla. Vi kmmer att på lika sätt stötta eleverna i att hitta såväl studiemtivatin sm studiestrategier sm underlättar för dem att prestera till sin fulla ptential. Genmförandet kmmer att ske dels genm mindre, löpande insatser ch dels genm större satsningar sm digitala bedömningsstöd ch en datr till varje elev. Båda i syfte att bygga ch stärka en kultur sm betnar att sklan är en plats för tillväxt ch maximal prestatin utifrån de egna förutsättningarna. Arbetet med att skapa än bättre förutsättningar för eleverna till övning ch läxläsning på sklan kmmer att frtgå, liksm arbetet med att stärka mentrskapet. Sklan kmmer ckså att verka för att i än högre grad bli en del av Malmös kulturliv. Vi kmmer ckså att utveckla arbetet med elevernas egna företagande ch de entreprenöriella inslagen inm ramen för samarbetet med Ung Företagsamhet. 23