Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Munkfors kommun Skolplan

Kvalitetsredovisning 2010

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

KVALITETSREDOVISNING

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2006/2007. Kyrkskolan

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

KVALITETSREDOVISNING

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Individuella utvecklingsplaner IUP

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Arbetsplan/Beskrivning

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2006/2007

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MATTEUSSKOLAN. Arbetsplan för Fritidshem och Fritidsklubb på Matteusskolan Läsår 12/13

Elevhälsoplan för Tuna skola

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning FÖRORD. [Klicka och skriv förord] 3 (46)

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

LIKA-behandlingsplan

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Samhälle, samverkan & övergång

Hedskolan Luleås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING 2007

Töllsjöskolans fritidshem Granen & Rönnen

Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Sörgårdsskolans förskoleklass

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kvalitetsarbete i skolan

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BÄCKESKOLAN läsår 2015/2016

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Kvalitetsredovisning 2009

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Transkript:

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Åby skola och förskola Beslutad 30 september 2008 Carina Andersson Rektor 1

Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Åby förskola Kommunen Landet (SCB) Barn 1-3 år 7 336 Barn 4-5 år 11 325 Totalt antal barn 18 657 Förskollärare 2,00 63,09 Barnskötare 1,00 69,15 Övriga 0 10,93 Barn per förskollärare 9,00 10,41 Barn per anställd i 6,00 4,97 arbete med barn Barn per årsarbetare (Enligt SCB) 6,00 4,9 5,2 Åby skola Kommunen Landet (SCB) Elever i förskoleklass 12 179 Elever skolår 1-2 27 427 Elever skolår 3 7 934 Elever skolår 1-3 34 1361 Inskrivna barn på fritids 28 668 Andel inskrivna på fritids (f-6) 82 % 49 % Personal i förskoleklass 0,89 12,56 Lärare i skolan (1-6) 2,08 108,35 Specialpedagog 0,50 13,25 Elevassistent 0 8,06 Övriga anställda i arbete med 0,58 12,75 elever i skolan Övrig personal 1,60 24,07 Personal på fritids 1,03 32,73 Årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Lärare per 100 elever i skolår 1-6 (1-9 enligt SCB) Anställda i arbete med elever per 100 elever i skolår 1-6 Personal per 100 elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 7,42 7,02 7,59 8,93 8,4 (åk 1-9) 9,29 10,46 8,8 (åk 1-9) 14,00 12,23 27,18 20,41 (19,3 enl SCB) 19,3 * Hösten 2007 var definitionen av Personal i arbete med elever inte densamma i kommunens redovisning och SCB:s. 2

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? Skolan och förskolans personal har tillsammans arbetat fram kvalitetsredovisningen på planeringsdagar under våren. Vid utvecklingssamtal, på föräldramöten och vid hämtnings- och lämningstillfällen har föräldrar möjlighet att framföra synpunkter och på så sätt påverka verksamheten och kvaliteten. Föräldraföreningen får ta del av redovisningen och ha synpunkter på innehåll under höstens möten. I IUP och portfolioarbetet ges varje barn mycket enskild tid med pedagogen och är på så vis delaktiga i verksamheten och kvaliteten. Kvalitetsredovisningen blir vår lokala arbetsplan. 3

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Läroplanens mål - Normer och värden - Kunskaper - Elevernas ansvar och inflytande - Skola och hem - Övergång och samverkan - Skolan och omvärlden - Betyg och bedömning - Rektors ansvar Normer och värden Mål: Alla, liten som stor skall mötas med respekt, känna trygghet och arbetsglädje. Åtgärder: Stärka elevernas självkänsla och bli medvetna om sitt förhållande till andra, genom att arbeta med materialet, Jag duger och Bygga värdegrund. Ge eleverna/barnen möjlighet att känna och bli medvetna om sitt eget växande och lärande genom IUP och Portfolio. Samarbete på vårterminen med Åby förskolas 5-åringar och förskoleklassen, samt med år 1 och förskoleklass. Genom att alla vuxna träffar alla barn på olika sätt t ex på raster i matsalen vid temadagar och gemensamma aktiviteter skapas en tillit för våra elever så att de kan vända sig till närmaste vuxen vid behov av hjälp och stöd. För att förebygga och motverka mobbning har vi en likabehandlingsplan. I varje klass finns trivselregler som belyser hur vi förhåller oss till varandra. Barnen har själva utarbetat dessa regler. Utomhus finns några få regler som skydd för barnen. Kunskaper Mål: Alla elever skall nå de nationella målen i år 5. Vidare skall vi så tidigt som möjligt upptäcka barn i behov av särskilt stöd genom vår testplan, portfolio och IUP. Åtgärder: Vi har en testplan som sträcker sig från förskolan till år 3. Alla barns utveckling och kunskap följs upp från förskolan till år 3 genom arbetet med Portfolio och IUP. Vi har utvecklingssamtal tillsammans med barn och förälder 2 ggr/år. Klasskonferenser genomförs 1 ggr/år. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Ylva Svensson genomför taltest i förskoleklassen i början av höstterminen för eventuellt vidare åtgärder. Hon följer även upp årets tester på vårterminen. Med hjälp av Ylva Svensson går vi igenom årets resultat av testplanen i svenska. Vid behov kan man få hjälp av Centrala resursteamet. 4

Ansvar och inflytande Mål: Lära barnen ansvar för det som praktiskt rör dem själva, samtidigt vara en del av sin grupp där man visar respekt och hänsyn inför de barn och vuxna som ingår i den. Det gäller så väl inne- som utemiljön. Alla ska känna sig betydelsefulla och delaktiga Barnen ska så småningom lära sig att ta ett allt större ansvar för sitt eget skolarbete och för information mm. Åtgärder: I klassråd våga tala och kunna lyssna, demokratiska processer. Genom dagliga samtal. Tydliga regler både inom- och utomhus. Ansvarsområden t ex klassrumsvakter, bordsvärdar och fadderverksamhet. Välja i verksamheten efter mognad, t ex val av läsebok, extra böcker, sånger, lekar, arbetsblad, grupparbete på idrotten och i skogen. Fortsätta IUP och portfolioarbetet. Ge flickor och pojkar uppmärksamhet på lika villkor, flick- och pojkgrupper. Skola och hem Mål: Att ha ett givande samarbete mellan skolan/förskolan och hemmet där alla parter känner engagemang, delaktighet och ansvar, både för skolan och för den enskilda eleven. Åtgärder: Genom en bra introduktion/inskolning. Dagliga samtal vid lämning och hämtning. Föräldraförening. Samverkansgrupp 4 ggr / år, lärarrepresentant, rektor och föräldrar. Ge skriftlig och muntlig information till hemmet från varje klass regelbundet t ex veckobrev. Föräldramöten. Utvecklingssamtal. Arbetskväll. Åbybladet 1 ggr/mån. Övergång och samverkan Mål: Att genom samverkan förskola/förskoleklass och skolklasser stödja barnen i deras utveckling och underlätta vid övergångar. Åtgärder: Blivande 6 -åringar skall besöka förskoleklassen under vårterminen. Alla blivande förskoleklassbarn bjuds in till skolan en eftermiddag i maj. Blivande klasslärare i år 1 är med vid klasskonferenser på våren. Eleverna i år 3 har under läsåret haft idrott och slöjd tillsammans med blivande klasskamrater på Åkraskolan. År 3 besöker sin blivande mellanstadieskola (Åkraskolan) för att träffa blivande klasskamrater och lärare, se skolans lokaler och äta lunch. Åkrabarnen bjuds in till Åby skola. Utveckla samarbetet mellan förskola/skola/fritidshem. 5

Skolan och omvärlden Mål: Att förbereda våra barn för ett liv i ett mångkulturellt samhälle. Åtgärder: Olika kulturers högtider och traditioner uppmärksammas. Operation julklappen vart annat år. Höstterminen, FN-veckan. Möten med människor från andra kulturer. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elevtalsutveckling (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Det finns risk att antalet barn i grupperna ökar då efterfrågan på platser i förskolan är mycket stor. Det sker ingen större förändring av antal elever i skolan. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Vi ser att medlen till verksamheten minskar. Anpassningar behöver hela tiden göras så att kvaliteten bibehålls. Ekonomin är stabil i år, tack vare ett ½ gleshetsstöd. Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Åby skola och förskola är belägna på landsbygden. För att kunna ge undervisning i idrott och slöjd krävs att vi samarbetar med andra rektorsområden, samt ger skolskjuts. Skolan har ett litet bibliotek och tillgång till bokbuss. Förskolan ligger i två moduler som är sammanbyggda med skolan. Lokalerna kan samutnyttjas. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Ingår i en enhet som består av tre geografiskt skilda skolor/förskolor. En rektor ansvarar. Då Åby skola/förskola är en liten enhet bildar all personal på skolan ett arbetslag som träffas 1 gång varannan vecka tillsammans med rektor som leder och planerar. Samtlig personal träffar rektor 1 gång i månaden på kvällstid. Morgonmöten/informationsträffar sker 1 gång per vecka. På Åby skola finns en föräldraförening med egen styrelse. Två gånger per termin möts 6

representanter från föräldraföreningen och skolan till dialog. Mycket av föräldraföreningens arbete berör praktiska frågor som skolgården, deltaganden vid aktivitetsdagar etc. Men här diskuteras även delar som berör skolans inre arbete t ex ordningsregler, likabehandlingsplan och arbetsplan. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil?) Ca 50 % av alla skolbarn har fritidsplats. De flesta barnen reser till och från skolan med skolskjuts. På Åby skola är hälsa och livsstil ett viktigt inslag i verksamheten. Datortäthet (Antal elever per dator i nätverk?) 1 dator på 10 elever. Förskolan har en egen dator. Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Bland annat: åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm). Åby skola/förskola har en 50 % specialpedagogtjänst kopplad till verksamheten. Metoder som används för att möta barnens behov kan vara enskild/individuell träning utanför klass, stöd i mindre grupp eller i klass. Språkkartläggningar/utredningar utförs av specialpedagogen som också handleder skolans personal och förskolans personal vid behov. Tester enligt Sala kommuns testplan utförs av mentor. Vi samarbetar med Centrala resursteamet och har skolsköterskan 1 timme/vecka hos oss. Klasslärarna ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas och de görs tillsammans med specialpedagogen. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Andel elever med SvA och modersmål, studiehandledning, etc. Rutiner. På Åby skola finns inga elever med annat modersmål än svenska, på förskolan finns två barn med annat modersmål. Ingen av barnen har fått modersmålsstöd under året. Arbetet med flickor och pojkar. Skolans insatser för att kartlägga och åtgärda skillnader i undervisning och övrig skolverksamhet. På Åby skola/förskola arbetar vi för att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Vi är medvetna om att flickor och pojkar ofta bemöts olika utifrån traditionella krav och förväntningar på könen och försöker vara uppmärksamma på våra föreställningar och vårt förhållningssätt. Vi arbetar ibland med pojk-/flickgrupper och försöker se över lekmaterialet från ett genusperspektiv. 7

Arbetet med hälsa och livsstil Bland annat skolplanens krav på att uppfylla kursplanernas krav på idrottsaktiviteter med viss råge. Åby skola/förskolas mål är att öka antalet rörelsetillfällen och få barnen mer medvetna om kostens betydelse för hälsan. Alla klasser/grupper går till skogen 1 gång i vecka (60 100 min). Skolans natursköna läge gör att skolgården inbjuder till mycket olika aktiviteter. Återkommande aktiviteter är RIK-skolan, friluftsdagar, simundervisning och skoljoggen. För att arbeta med att stärka elevernas psykiska hälsa arbetar alla klasser med materialen Jag duger och Bygga värdegrund. Regelbundna samtal förs i grupperna om relationer och hur man skall vara mot varandra för att må bra. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Läroplanens mål Normer och värden Arbetet med hållbar utveckling inleddes med en utbildningsdag för samtlig personal tillsammans med Monika Yngvesson, skolförvaltningens miljöpedagog. Utvecklingsarbetet med att skapa ett lärande för hållbar utveckling fortsätter på gemensamma personalträffar och på egna arbetslagsträffar. Arbetet drivs av rektor och personal gemensamt. Förankringsarbetet är en viktig del där samtliga personalkategorier är aktiva. För att synliggöra vad vi gör, vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas har vi arbetat med nulägesbeskrivning av verksamheten. Vi dokumenterar praktiska pedagogiska moment där förhållningssättet till hållbar utveckling konkritiseras Vi ska fortsätta arbetet med att formulera och förankra hur vi ger barnen möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva påverkar. Elevernas ansvar och inflytande Vi uppmuntrar elever/barn att komma till tals och deras frågor, synpunkter och önskemål tas på allvar. I klassråd tränas barnen att våga tala inför och lyssna på andra. Förskolan har startat barnråd, ett sätt att visa vad inflytande är och vad det kan användas till. I utvecklingssamtalen har barnen möjlighet att tidigt varav delaktiga i planeringsprocesserna. I vårt arbete med att främja den goda samvaro vi vill ska råda på skolan har vi försökt konkritisera ord som respekt, ansvar, gemenskap och trygghet. Ett värdegrundsarbete som behöver fördjupas framöver. Möjligheten för barn och föräldrar att delta i planering och utvärdering av undervisningen 8

har ökat genom portfolio/iup-arbetet. En fördel med den lilla skolan är att alla barn och vuxna möts vid många tillfällen. Närheten skapar tillit och ansvar för varandra och verksamheten. Kunskaper En fortsatt utveckling av arbetet kring IUP/ portfolio har skett för att göra den mer integrerad i vardagsarbetet. Pedagogerna anser att det är tydligt att barnen är medvetna om sitt eget lärande och att föräldrar är mer delaktiga när målen är kända. Två NO-piloter har utbildats på enheten. Deras nya kompetenser kommer att tydligare föra in naturvetenskapliga fenomen i verksamheten. En handlingsplan för arbetet ska utarbetas. Det övergripande arbetet mellan skolor för att ta lärdom av varandra och skapa en röd tråd genom stadier misslyckades. Tider för gemensamma träffar lyckades aldrig komma till stånd. Övergång och samverkan Förskolans barn äter lunch i skolans matsal. Våra blivande 6 -åringar har besökt förskoleklassen under vårterminen och bjudits in till skolan en eftermiddag i maj. Den blivande klassläraren för år 1 var med vid klasskonferenser på våren. Eleverna i år 3 har under läsåret haft idrott och slöjd tillsammans med blivande klasskamrater på Åkraskolan År 3 har besökt sin blivande mellanstadieskola (Åkraskolan) för att träffa blivande klasskamrater och lärare, se skolans lokaler och äta lunch. Åkrabarnen bjuds in till Åby skola. För att utveckla samarbetet mellan förskola/skola/fritidshem har vi haft gemensamma planeringsdagar. Fritidspersonal har varit delaktig i skolverksamhet och förskoleklass Vi ser många fördelar i att ha verksamhet från förskola 1-5 år till år 3 i skolan. God samverkan mellan stadierna stödjer barnen i deras utveckling och underlättar vid övergångar. Portfolier och Individuella utvecklingsplaner skapar en röd tråd genom åren. Skolan och omvärlden Samarbetet med RIK har gett många möten med förenings- och kulturliv. Vi har gjort studiebesök för att öka kontakten med världen utanför. Betyg och bedömning Portfolio och IUP-arbetet har hjälpt barnen/eleverna att bättre bedöma sina egna resultat i skolan. Utvecklingssamtalen får en tydligare struktur för lärare, elev och förälder. Det är ett gott resultat för både förskola och skola men arbetet är tidskrävande och behöver ständig utveckling. 9

Rektors ansvar Att ha tre geografiskt skilda arbetsställen försvårar arbetet att leda, stödja och inspirera medarbetarna till att utveckla verksamheten mot bättre måluppfyllelse. Det är av största vikt att systematisera och strukturera kvalitetsarbetet men även vardagen. Rektor har tillsammans med barnen arbetat fram samvaro/ordningsregler på skolan och förskolan. Ett förankringsarbete av resultatet fortsätter under läsåret. Avsatta medel för förbättringar av personal och elevers arbetsmiljö har gett skolan och förskolan en mer trivsam och lättarbetad arbetsplats. Samverkansmöten med föräldrarna har lett till ett givande samarbete mellan skolan, förskolan och hemmet där alla känner engagemang, delaktighet och ansvar. Vi har inte reviderat våra arbetsplaner då vi anser att kvalitetsredovisningen är vår nya modell för arbetsplan. Ansvar för att få till stånd temadagar har lett till ett gott samarbete mellan föräldrar och skolan, resultatet har blivit uppskattat av barn, personal och föräldrar. 10

En enkätundersökning gjordes i mars-maj 2008 bland samtliga elever i skolår 2, 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet, om deliberativa samtal. 100% 90% Andel elever skolår 2 i Åby skola som år 2008 svarat alltid/ofta, ibland eller sällan/aldrig på frågan: 100% Alltid/ofta ibland 86% sällan/aldrig 80% 79% 79% 70% 71% 64% 60% 50% 40% 30% 29% 20% 21% 14% 14% 14% 21% 10% 7% 0% 0% Jag vågar säga vad jag tycker i skolan När jag säger vad jag tycker så lyssnar andra elever på mig 0% När jag säger vad jag tycker så lyssnar personalen i skolan på mig Andra elever i skolan bryr sig om vad jag tycker 0% Personal i skolan bryr sig om vad jag tycker 0% 0% Elever och personal bestämmer tillsammans i skolan Åby Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Ett mycket positivt resultat som vi är stolta över. Resultatet stämmer överens med upplevelsen pedagogerna har. Utmärkande för gruppen är ett positivt, respektfullt och tillåtande förhållningssätt till varandra. Negativt kan vara att det finns någon elev som tycker att deras kamrater inte lyssnar när de säger vad de tycker. Under hösten kommer vi att starta ett arbete kring ord som respekt, trygghet, ärlighet och gemenskap. Vi hoppas att arbetet ska ge ett gott resultat. 11

Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen skall revideras under hösten 2008. Vi behöver se över hur vi förankrar planen hos barn och föräldrar, hur den årligen ska följas upp och hur vi planerar kompetensutveckling för att öka medvetenheten om förekomsten av och kunskap om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vår bedömning är att måluppfyllelsen i verksamheten är god. Ett systematiskt och medvetet arbete med att utveckla och förädla det som är bra leder verksamheten framåt. Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Föräldrarna får ta del av barnens IUP/portfolio-pärm innan utvecklingssamtalen och kan förbereda sig tillsammans med sina barn. Tydliga kanaler finns för regelbunden och varierad information som t ex månads- och veckobrev. Föräldrarna är alltid välkomna till skolan och deltar i olika aktiviteter som skolan ordnar. Skolan uppmuntrar föräldrar att besöka skolan för att få inblick i barnens vardag. Pedagogerna har kontakt med vissa föräldrar varje vecka om, och när det behövs. Vi ger föräldrar möjlighet att komma med synpunkter, förväntningar och förslag till verksamheten. På Åby skola/förskola finns en föräldraförening med egen styrelse (som vi regelbundet träffar) Andra möten med föräldrar där det finns möjlighet till samverkan och föräldrainflytande är Föräldramöten, daglig tamburkontakt och arbetskvällar tillsammans. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! Vi har samarbetat med Monika Yngvesson i arbetet kring Hållbar utveckling. Musikskolan har varit på besök och visat sin verksamhet. Genom barnkulturrådet får vi ta del av teater och musikevenemang. RIK-skolan gör att vi skapar möten med många olika föreningar. Vi samarbetar med Centrala resursteamet kring barn i behov av särskilt stöd. Det finns även samarbete med BVC-sköterskor kring förskolebarnen. Under en temadag fick vi besök av polis, ambulans och brandkåren. Gymnasieskolans barn- och fritidsprogram ansvarade för en uppskattad förskolans dag i stadsparken. 12

Samverkan skola/arbetsliv och entreprenörskap i skolan Beskriv vad som görs på enheten för samverkan skola - arbetsliv och entreprenörskap i skolan. Entreprenörskap/företagsamhet kan handla om att vara kreativ, påhittig och kunna tänka fritt eller ett mer utåtriktad och praktisk inslag mot arbetsliv och näringsliv. Förskolan har en kunskap och en kompetens att inte betrakta kunskap som bitar och fragment utan som helheter. Man vet hur man ska göra för att få hela barnet med sig. Förskolans temainriktade arbetssätt med sin helhetssyn på lärande och att barn lär med hela sig och alla sina sinnen ger goda förutsättningar för kreativitet. Vi har samarbetat med Vafab. Studiebesök görs på reningsverket för år 2 och 3. Vi har besökt Ösbys smådjursavdelning, Kappalbo och Brandstationen. Vi har varit på Täljstenen för att arbeta med keramik. Eleverna i år 2 har varit på arbetsplatsbesök hos sina föräldrar. Särskolan Beskriv vad som görs för att öka samverkan mellan särskolan och grund- och gymnasieskolan! Skolans specialpedagog deltar i Särskolans årliga öppethusdag. Musikskolan Beskriv vad som görs för att ge musikskolan en starkare roll i grundskolans och gymnasieskolans reguljära verksamhet! Skolan har ett folkmusikprojekt tillsammans med musikskolan. 13

Åtgärder för förbättring Åtgärder på enheten i förhållande till kommunens kvalitetsredovisning för 2007. Vilka åtgärder planeras för att förbättra den deliberativa dialogen, såsom den beskrivs i skolplanen. Vi ska använda läroplanens begrepp och göra dem tydliga i det dagliga arbetet med barnen. Vi ska arbeta med klassråd, elevråd och barnråd(förskolan)för att göra barnen medvetna om hur och när de faktiskt är med och påverkar. Vilka åtgärder planeras för att skolan skall uppnå eller behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller motsvarande? Fortsätta arbetet med hållbar utveckling. Vi räknar med att ansökan om utmärkelsen skola för hållbarutveckling ska vara färdig och sändas iväg till Skolverket före 2008 års utgång. Vilka åtgärder planeras för att utveckla samverkan med Särskolan, och utöka antalet särskoleintegrerade elever? Kontakta särskolan för att få stöd och handledning om vi får elever som genom en utvecklingsbedömning har rätt till särskola. Fortsätta att delta i särskolans öppethusdag. Vilka åtgärder planeras för att öka intresset för språken tyska, franska och spanska, och för att vidmakthålla intresset hos dem som valt något av dessa språk i skolår 7? Vilka åtgärder planeras för att öka inslaget av samverkan med arbetslivet, samt utveckla förmåga till entreprenörskap bland eleverna? Vi ska låta barnen vara kreativa, påhittiga få tänka fritt och söka nya lösningar på uppgifter och problem. Vi ska återuppta samarbetet med Ösby naturbruksgymnasium och försöka få till fler utåtriktade och praktiska inslag mot arbetsliv och näringsliv. Vilka åtgärder planeras för att kartlägga, samt öka insatserna för att åtgärda skillnader mellan pojkar och flickor i undervisning och övrig skolverksamhet? För att skaffa grundläggande kunskaper och bli mermedvetna över vårt förhållningssätt ska samtlig personal läsa Kaja Wahlströms bok Flickor, pojkar och pedagoger. Vi ska skapa tid för att återkommande reflektera och diskutera kring jämställdhetsfrågor. Vi särskilt uppmärksamma vilka barn vi ger störst uppmärksamhet. 14

Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? Normer och värden Fortsätta arbetet med Hållbar utveckling och färdigställa ansökan för utmärkelsen. Kunskaper En handlingsplan för NO-arbetet skall färdigställas. Planen ska sträcka sig från de yngsta till de äldsta barnen. Samtlig personal ska ha genomgått PIM-utbildning i steg 1. Kompetenshöjning inom området Läs- och skrivutveckling genom kommunens Läsoch skrivutvecklare. Pedagogerna i skolan ska delta i kompetensutvecklingsarbetet med Moreau-Wretman som ska leda till att få fram bra bedömningsmatriser för elevarbeten. För att fördjupa sina kunskaper om förskolans mål, innehåll och arbetssätt ska en av förskolans pedagoger delta i den kompetensutvecklingssatsning som kommunen gör i samarbete med Mälardalens högskola. Elevernas ansvar och inflytande Vi ska arbeta med klassråd, elevråd och barnråd(förskolan)för att göra barnen medvetna om hur och när de faktiskt är med och påverkar. Skola och hem Vi ska ordna väl fungerande forum där föräldrarna ges möjlighet att påverka. Vi ska informera föräldrarna om skolans värdegrund, mål och innehåll. Övergång och samverkan Samverkan förskola, fritidshem och skola ska utvecklas för att skapa delaktighet och samsyn kring värdegrund, gemensamma regler och i IUP/portfoliearbetet. Skolan och omvärlden Vi ska förbereda våra barn för ett liv i ett mångkulturellt samhälle genom att: Arbeta kring länders kulturer och högtider, skapa möten med människor från andra kulturer, genomföra operation julklappen och uppmärksamma FN-veckan och internationella barndagen. Betyg och bedömning Implementera nationella målen och nationella proven i år 3 samt genomföra dessa under våren 2009. Läsa och diskutera skolverkets riktlinjer för skriftliga omdömen och arbeta fram en gemensam mall. Använda testplan, portfolio och IUP som bedömningsredskap. 15

Rektors ansvar Leda arbetet Hållbar utveckling. Ansvara för arbetsmiljöarbetet. Arbeta för samverkan mellan förskolan, fritids och skolan. Ansvara för samverkansmöten med föräldrar. Skapa förutsättningar för utvecklingsarbete. Ansvara för goda administrativa rutiner. Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till skolplanens mål? Vi ska arbeta med klassråd, elevråd och barnråd(förskolan)för att göra barnen medvetna om hur och när de faktiskt är med och påverkar. Vi ska låta barnen vara kreativ, påhittig få tänka fritt och söka nya lösningar på uppgifter och problem. Vi ska återuppta samarbetet med Ösby naturbruksgymnasium och försöka få till fler utåtriktade och praktiska inslag mot arbetsliv och näringsliv. Vi ska ordna väl fungerande forum där föräldrarna ges möjlighet att påverka. Vi ska informera föräldrarna om skolans värdegrund, mål och innehåll. En fortsatt utveckling av arbetet kring IUP/ portfolio för att göra den mer integrerad i vardagsarbetet. 16