Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Ekebyskolan Beslutad 30 september 2008 Urban Erixon Rektor 1

2 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Ekebyskolan Kommunen Landet (SCB) Elever skolår Lärare i skolan 31,54 79,16 Specialpedagog 1,75 4,45 Elevassistent 3,40 6,88 Övriga anställda i arbete med 3,00 6,85 elever i skolan Övrig personal 3,88 6,67 Lärare per 100 elever 9,43 9,62 i skolår 7-9 (1-9 enligt SCB) Anställda i arbete med elever 11,24 13,64 per 100 elever i skolår 7-9 Personal per 100 elever i skolan 12,34 9,64 2

3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? Frågorna runt kvalitetsredovisningen har bearbetats i ämneslagen på skolan. Lärarna har där fått redovisa hur arbetet har framskridit och även kommit med förslag på åtgärder som ytterligare kan höja kvaliteten på undervisningen och måluppfyllelsen i framtiden. Elevrådet, som är inne i en utvecklingsfas där syftet är att öka dess betydelse för skolan och dess elever, har givits möjlighet till yttrande. Föräldrarådet på skolan är ett forum med ständigt återkommande frågor runt kvaliteten. 3

4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Utifrån de mål som läroplanen anger har vi lagt extra tyngd på följande åtgärder. Normer och värden Vi ökar mentorstiden i år 7 för att skapa förutsättningar för mentor att arbeta mer individuellt och i grupp för att öka självkänsla och göra värdestärkande övningar i gruppen. Kunskaper Kunskapsnivån ska höjas för de svagare genom fortsatt arbete mot basmaterial i de flesta ämnen. Att avsätta tid regelbundet för reflektion är ett sätt att förbättra inlärningsprocessen som vi vill pröva. Med ett varierat arbetssätt och med olika arbetsformer försöker vi stimulera och motivera eleverna så att varje elev känner att han/hon får komma till sin rätt och utveckla en allsidig förmåga. Inom idrotten skall vi försöka individanpassa i en ännu större utsträckning för att nå ökad motivation för rörelse ytterligare och på så sätt nå målen. Vi ska inom NO-ämnets ram skapa ämnespärmar där upplägg och reflektioner ska finnas att reflektera över. Elevernas ansvar och inflytande Vi behöver också på en mer kontinuerlig basis arbeta med en ökad självkännedom hos eleverna. Detta innebär då också ökade möjligheter till elevinflytande och ansvar. Genom fortlöpande diskussioner, utvärderingar och samtal i både små och stora grupper vill vi sträva efter att en större andel elever vågar säga vad de tycker, känner att deras synpunkter beaktas samt upplever att beslut fattas av personal och elever gemensamt. Vi inför möjlighet för eleverna att välja individualiserat spår i år sju för att ytterligare skapa variation och förutsättningar för elever att se helheter och mer välja själva vad dom vill fokusera på. Vi vill skapa arbetsrum för att ytterligare stimulera till egna aktiviteter inom matematikens ram. Skolan och omvärlden Vi vill inom HK t ex ge uppgifter som har till syfte att skapa perspektiv och engagera den äldre generationen med intervjuer t ex. Betyg och bedömning Inom musiken kommer eleverna att få återkoppling efter varje arbetsområde för att de ska ha koll på var de befinner sig på betygsskalan. Vi kommer hela året att diskutera och fokusera på ökad formativ bedömning där matriser kan vara en del. 4

5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elevtalsutveckling (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Vi har det redovisade året 2007/ elever, vilket var elever färre än året innan. Under de närmaste åren kommer vi att tappa ytterligare cirka elever per år. Med nuvarande upptagningsområde kommer det att stabiliseras runt 260 elever år Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Vi har lyckats hålla vår budget under detta år. Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Skolan ligger vackert beläget bredvid stadsparken och Kristina kyrka. Luncher äts, fr.o.m. V , i den matsal som vi då har gemensamt med Vallaskolan. Fram till dess intas lunchen i Folkets hus. Idrott utövas i Idrottshallen bredvid Vallaskolan samt på andra arenor som t.ex. Lärkans sportcenter och Silvervallen. Hälften av hemkunskapen sker i en av Vallaskolans hemkunskapssalar. Gysingegården används till bild och musik och där även en del av särskolans verksamhet ryms. I skolan inryms ett stort, heltidsbemannat bibliotek. Det innehåller ca 3000 volymer och 17 datorer. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Ledningen består av en rektor. Skolans personal är indelad i 4 mentorslag som leds av varsin mentorslagsledare. Dessa mentorslagsledare bildar, tillsammans med rektor, en ledningsgrupp som en gång i veckan träffas för att diskutera bl.a. kvalitetsfrågor. På skolan finns också ett elevråd som är under utveckling. Meningen är att elevrådet ska få större inverkan och ett större ansvar när det gäller t.ex. skolutvecklingsfrågor. Vi har också ett välbesökt föräldraråd som träffas ca 1 gång per månad där frågor kring skolutveckling och kvalitet lyfts från ett föräldrarperspektiv. På skolan finns också en samverkansgrupp bestående av representanter från de fackliga organisationerna samt rektor där förändringar av betydelse för personalen diskuteras och där rektor sedan, i samverkan, fattar beslut. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil?) 5

6 En tredjedel av skolans elever är bussåkare. Åkraskolan är skolans huvudupptagningsområde i centralorten. Vi erbjuder ett alternativt undervisningssätt där de elever som valt detta, periodvis, går in i ämnesövergripande temaarbeten. Datortäthet (Antal elever per dator i nätverk?) Det finns ca 17 elever per dator. Ambitionen är att datortätheten skall öka successivt. Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Bland annat: åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm). På Ekebyskolan finns förhållandevis stor andel elever i behov av särskilt stöd. Av det skälet har skolan extra ekonomisk resurstilldelning, som gör att vi kan arbeta med mindre grupper. Vår strävan är att högst ha 20 elever i varje klass. Det är den viktigaste åtgärden för att möta behovet av särskilt stöd. Om en elev riskerar att inte nå målen i något ämne eller har problem av annan karaktär som skolan uppmärksammar kallas elev och förälder till en elevvårdskonferens (EVK). Där upprättas ett åtgärdsprogram med syfte att komma till rätta med problematiken. Det kan handla om att placera eleven i en liten undervisningsgrupp eller att ge eleven personlig studiehandledning. Om problemen är av den art att det ligger utanför skolans möjligheter att fullt ut lyckas kallas representant från Skolteamet in där dom kan stötta föräldrarna att hjälpa eleven. Utredningar beställs vid behov av Centrala ResursTeamet (CRT). Även Barn- och UngdomsPsyk (BUP) kontaktas vid behov. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Andel elever med SvA och modersmål, studiehandledning, etc. Rutiner. Knappt 15 procent har ett annat modersmål än svenska. Vi har även en förberedelseklass bestående av ca 10 elever som tar emot alla nyanlända elever i åldrarna för att sedan slussas ut till respektive skolor. De flesta har modersmålsundervisning 2 lektioner och studiehandledning efter behov ( min/v). Arbetet med flickor och pojkar. Skolans insatser för att kartlägga och åtgärda skillnader i undervisning och övrig skolverksamhet. Vi har startat en flick-grupp (DISA) med syfte att stärka deras självkänsla och ge självförtroende. 6

7 Arbetet med hälsa och livsstil Bland annat skolplanens krav på att uppfylla kursplanernas krav på idrottsaktiviteter med viss råge. Vi har inom ramen för elevens val två mycket populära alternativ, friluftsliv och fjällvandring. Syftet med detta är att öka intresset för friluftsaktiviteter. Vi har lite mer idrott och hälsa-tid (20 min/v och årskurs vilket motsvarar 20%) än mininivån inom ramen för skolans val. Vi anordnar varje år temadagar med innehållet hälsa. 7

8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden Under klassrådstiden arbetar vi bl.a. med elevernas personliga utveckling. Detta sker genom värderingsövningar med syfte att stärka elevernas självkänsla. Inom undervisningens olika moment ingår ofta inslag av etisk och moralisk karaktär. Vi anordnar temadagar med innehåll som etik och moral eller rasism med syfte att lyfta fram människors lika värde för att ge eleverna en känsla av solidaritet mot andra människor och att respektera olikheter. Vi har sett en avsevärd minskning av motsättningar mellan olika grupperingar och tror att därför att detta arbete har gett frukt. Vi håller på att utveckla elevrådet bl.a. för att stärka ett demokratiskt arbetssätt. Vi ser att eleverna tack vare detta tar sitt elevråd på större allvar. Vi har en kamratstödjargrupp på skolan som arbetar för en trygg och säker skolgång. Vi har, tack vare denna kamratstödjargrupp, fått reda på mobbning som det annars kanske skulle ha tagit längre tid att upptäcka. Kunskaper När eleverna kommer till Ekebyskolan kan de välja två inlärningsstilar. Den ena är vad man kan kalla en traditionell inlärningsstil och den andra en stil som arbetar mer ämnesövergripande. I den senare går man periodvis in i tema-perioder där flera skolämnen arbetar runt ett visst tema som t.ex. Antiken. Valet av stil gör eleven tillsammans med förälder och avlämnande lärare med stöd av oss. Detta är något som underlättar för oss att individanpassa undervisningen. Vi har tagit fram basmaterial i olika ämnen med syfte att underlätta för de elever som har svårt att nå målen att lyckas. Något som vi tycker har gett resultat. Att reflektera över sin inlärning är något som vi tycker oss se gynnar elevernas utveckling och som vi ger tid för. Detta kan ske efter ett arbetsområde eller kontinuerligt återkommande t.ex. en gång per vecka. Inom idrotten får eleverna under sin tid på Ekebyskolan en allt större påverkansmöjlighet på lektionsinnehållet och eleverna väljer i stor utsträckning vilka aktiviteter de ska ha. Detta har gjort att elevernas motivation att delta och utvecklas inom ämnet idrott och hälsa ökat. Inom NO-ämnena samlar vi bra undervisningsmaterial digitalt vilket gör att det på ett smidigt sätt finns mycket att hämta både för elever och lärare. Elevernas ansvar och inflytande Elevrådet och Ekeby IF har fått ett ökat vuxenstöd med syfte att hjälpa eleverna i sitt demokratiska arbetssätt. Detta ger eleverna möjlighet till ett större inflytande. Det märks på hur elevrådet allt mer aktivt kommer med förslag på förändringar. Den ovan nämnda beskrivningen av val av inlärningsstil ger eleven möjlighet att välja det som bäst passar. 8

9 Skola och hem Kontakten skola-hem sker på fler olika sätt. Vi anordnar föräldramöten och temakvällar. Den kontinuerliga kontakten med hemmet sker via mentor. Föräldrarådet på skolan är också en viktig del i denna kontakt. Det tycker vi och det tycker föräldrarna vilket märks på hur välbesökta dessa föräldraråd är. Övergång och samverkan Inför varje ny årskurs åker Ekebyskolans Elevvårdsteam (EVT) runt till de avlämnande skolorna för att få information om i vilken utsträckning det finns elever i behov av särskilt stöd och vilka det är. Det kan handla om att eleven inte klarar av en normal klassrumssituation eller har någon diagnos som t.ex. dyslexi. En bit in i terminen kommer sedan de avlämnande skolorna till oss på en överlämnandekonferens för att lämna information om eleverna. Detta gör att vi får historik om eleven. Vi vill dock skapa oss en viss uppfattning själva först. Det är ett arbete som fungerar bra och är till stor hjälp när vi ska organisera klasser på bästa sätt. Skolan och omvärlden Eleverna har en PRAO-vecka i år 8 och en i år 9 där de ges möjlighet att prova på att arbeta inom yrken dom är intresserade av. I SO-undervisningen har vi utökat arbetet kring momentet arbetsliv. Dessa PRAO-veckor ser eleverna fram mot och hjälper dem att få lite distans till sin vanliga vardag Betyg och bedömning En gång per termin sker utvecklingssamtal mellan skola och hem. Där meddelas och diskuteras det hur det går för eleven. I det samtalet diskuteras tidigare utvecklingsplaner och en ny upprättas. Syftet med dessa samtal är att tillsammans komma överens om hur arbetet ska fortsätta för att ett så bra utvecklings- och kunskapsresultat som möjligt ska uppnås. Efter höstterminen i år 8 får sedan eleven sitt första betyg. Något som sedan ges vid varje terminsslut fram till vårterminen i år 9 då eleven får sitt slutbetyg. Betygen ska spegla de kunskaper som eleven tillgodosett sig i förhållande till de krav som läroplanens kursplaner sätter. Rektors ansvar Som rektor ansvarar jag för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen som anges i läroplanen. 9

10 En enkätundersökning gjordes i mars-maj 2008 bland samtliga elever i skolår 2, 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet, om deliberativa samtal. 10

11 Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Stapeln sällan/aldrig skulle helst vara 0 % och det är något som vi måste sträva mot. På frågan Elever och personal bestämmer tillsammans i skolan svarar 25 % sällan/aldrig. Den siffran är alldeles för hög. Att få eleverna känna att de är med och bestämmer ökar våra möjligheter att motivera eleverna till studier och utveckling. Jag tror att utvecklingen av elevrådet kommer att öka elevernas känsla av att de är med och bestämmer. Andel av eleverna i skolår 9 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt de nationella proven? Svenska Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Antal Procent 98% 98% 82% 77% Andel elever som nått målen och fått slutbetyg i respektive ämne: 11

12 30 25 Ekebyskolan % som ej nått målen 2006 Ekebyskolan % som ej nått målen 2007 Ekebyskolan % som ej nått målen ,5 18, ,4 14,6 14,6 11,9 12,2 10 9,8 7,3 7,3 6,5 5 4,1 4,9 4,1 5 1,6 2,4 0 Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. Om man gör en jämförelse med året innan har vi sänkt andelen elever som inte nått målen med närmare 1/3. Inom gruppen kärnämnen (Ma, Sv, En) har andelen elever som inte nått målen halverats. Det är naturligtvis mycket svårt att göra jämförelser mellan olika år på en så liten enhet som en enskild skola då elevunderlaget kan variera kraftigt från år till år men jag tycker ändå att resultatet pekar på en positiv trend och att vi gör ett gott arbete på Ekebyskolan, ett arbete som naturligtvis måste fortsätta att utvecklas. Strävan är att alla elever ska nå målen. 12

13 Uppföljning av likabehandlingsplanen Uppföljning sker varje år i samverkan efter det att den diskuterats i arbetslagen. Vi ser stora brister i vår nuvarande. Vi har precis inlett ett arbete med att ta fram en ny. 13

14 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Se kommentarerna av enhetens resultat Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Föräldrarådet är aktivt och har verkat för att vi skall ha en sorts föräldracirklar som startar till hösten. Föräldrasamtal för år 8 är också ett sätt att öka föräldrarnas inflytande i barnens skolgång och prestationer. De får då möjlighet att diskutera ämnets mål mot barnens prestationer direkt med respektive ämneslärare. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! Vi samarbetar med brandkår mm för att utveckla NO-ämnena. Samverkan skola/arbetsliv och entreprenörskap i skolan Beskriv vad som görs på enheten för samverkan skola - arbetsliv och entreprenörskap i skolan. I år 8 och år 9 har eleverna en PRAO-vecka där dom får prova på olika yrken. Denna verksamhet håller på att utvecklas bl.a. med syfte att utveckla entrepenörskapande. Särskolan Beskriv vad som görs för att öka samverkan mellan särskolan och grund- och gymnasieskolan! Vi har ett samarbete angående gemensam lokalanvändning. Vi för även diskussioner med särskolan om integration där särskoleelever kan få en del av sin undervisning med grundskoleklasser. Musikskolan Beskriv vad som görs för att ge musikskolan en starkare roll i grundskolans och gymnasieskolans reguljära verksamhet! - 14

15 Åtgärder för förbättring Enligt kommunens kvalitetsredovisning för 2007 planeras följande åtgärder: Vilka åtgärder planeras för att förbättra den deliberativa dialogen, såsom den beskrivs i skolplanen. Vi håller på att utveckla elevrådet och dess roll. Syftet är att ge eleverna ett sätt att på demokratisk väg kunna påverka sitt arbete och sin vardag på skolan. Vi har klassråd med bl.a. syfte att lära eleverna ett demokratiskt arbetssätt. Där tas sådant upp som av eleverna känns angeläget. Dessa frågor lyfts sedan till elevrådet av klassens elevrådsrepresentanter. Vilka åtgärder planeras för att skolan skall uppnå eller behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller motsvarande? Detta är ett arbete som är i sin linda. I ett försök att stärka elevernas hälsa har vi 20 min i veckan utökad tid i ämnet Idrott och hälsa. Vi har temadagar för eleverna med innehållet hälsa. Vi har källsortering i lärarköket. Aktiviteter för lärarna är att vi erbjuder qigong tre gånger i veckan med syfte att stärka deras välmående. Vilka åtgärder planeras för att utveckla samverkan med Särskolan, och utöka antalet särskoleintegrerade elever? Vi för samtal med Särskolan för att kunna erbjuda elever som läser enligt särskolans läroplan och kursplaner möjlighet att få delar av sin undervisning på grundskolan. Vilka åtgärder planeras för att öka intresset för språken tyska, franska och spanska, och för att vidmakthålla intresset hos dem som valt något av dessa språk i skolår 7? Vi har i spanska två grupper i år 7 och år 8 där den ena gruppen har ett långsammare tempo vilket vi tror gör att elever som tycker att ett nytt språk är svårt ändå behåller suget att lära sig. Vi försöker motivera så många som möjligt att läsa ett modern språk. Att välja språkvalet svensk/engelska tycker vi ska vara en åtgärd för de elever som har svårt att nå målen i just svenska och engelska. Vi försöker också motivera eleverna att fortsätta läsa ett modernt språk genom att förklara för dem nyttan med att få ett betyg i detta på gymnasiet. Där ger det betyget 0,5 p extra vilket ger fördel vid ansökning till högskolan. Vilka åtgärder planeras för att öka inslaget av samverkan med arbetslivet, samt utveckla förmåga till entreprenörskap bland eleverna? Det pågår ett arbete bland studie- och yrkesvägledarna i kommunen för att utveckla 15

16 PRAO-verksamheten. Syftet är bl.a. att lära och utveckla entreprenörskap hos eleverna. Eleverna anordnar varje år en elevkabarée där dom sköter hela planeringen och genomförandet. Det ger dom en träning i att organisera och driva projekt innehållande flera delar som ska samordnas. Vilka åtgärder planeras för att kartlägga, samt öka insatserna för att åtgärda skillnader mellan pojkar och flickor i undervisning och övrig skolverksamhet? Vi har ibland könsuppdelade lektioner för att möta de frågeställningar och behov som pojkar respektive flickor har. Vi fortsätter med ovan nämnda DISA-grupp (Din Inre Styrka Aktiveras) med syfte att stärka flickors självkänsla Frågor till enheterna Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? Läroplanens mål - Normer och värden - Kunskaper - Elevernas ansvar och inflytande - Skola och hem - Övergång och samverkan - Skolan och omvärlden - Betyg och bedömning - Rektors ansvar 16

17 Normer och värden Vi kommer under våren 2009 att genomföra ett omfattande arbete med att öka elevernas trygghet i skolan. Det kommer att ske med hjälp av Friends och omfattar både elever, föräldrar och skolpersonal. I detta arbete kommer också skolans kamratstödjare (KISarna) att få speciell utbildning. Eleverna får under året uppgifter att hålla rent och snyggt runt omkring sig samt hjälpa till med att hålla ordning i Kristinarestaurangen, s.k. jour. Inom ämnenas olika moment ska ingå moment som t.ex. etik och moral, lag och rätt och nazism och rasism. Vi har också temadagar där eleverna får träna värderingsövningar. Skolans Likabehandlingsplan kommer att omarbetas. Kunskaper Vi har på skolan två olika undervisningsmodeller, dels vad man skulle kunna kalla traditionell och dels vad vi kallar individbaserad. I den senare går man periodvis in i temaperioder där flera ämnen tillsammans arbetar kring ett visst tema som t.ex. antiken. Detta för att ge eleverna möjlighet att kunna välja vilken undervisningsmodell som passar just dem. Vi kommer att minska antalet elever per dator för att lära eleverna att bättre kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande. Vi kommer att ha kvar små klasser (max 20) vilket ger större möjligheter att individanpassa undervisningen. Vi utvecklar användandet av de lärare som arbetar med elever i behov av särskilt stöd för att bättre kunna möta deras behov. Vi har ett projekt, skapande skola, där prest.-ämnena samarbetar runt olika teman som t.ex. medeltiden, för att skapa variation i undervisningen vilket vi hoppas ska stimulera eleverna till ökat engagemang. Inom språkvalet har vi till viss del delat upp grupperna i en grupp som arbetar snabbt och en grupp som går långsammare fram. Detta för att öka möjligheterna för de elever som har det jobbigt med att läsa ett språk till att ändå få kunskaper om detta språk. Elevernas ansvar och inflytande Vi fortsätter att utveckla skolans elevråd med syfte att ge eleverna kunskap om demokratins principer och möjlighet att utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Även klassråden kommer att utvecklas med syfte stärka dessa punkter samt att utveckla elevernas förmåga att planera, sätta upp egna mål och utvärdera sitt arbete och sin kunskapsutveckling. I projektet skapande skola har eleverna ett stort inflytande i planeringen av verksamheten. Skola och hem Vi har ett välbesökt föräldraråd vilket är en viktig länk mellan hem och skola. Det är träffar ungefär 1 gång per månad där skolan får ta del av funderingar och synpunkter som kommer från föräldraledet och föräldrarna får svar på frågor om t.ex. verksamheten. 17

18 Övergång och samverkan Varje år åker representanter från Ekebyskolans elevvårdsteam (EVT) runt till de olika skolorna i vårt upptagningsområde och får information om de elever som lämnar år 6. Under början av hösten har vi sedan också en överlämnandekonferens där representanter från avlämnande skola kommer till oss och berättar för våra lärare om våra nya elever. Skolan och omvärlden Kommunens SYV-verksamhet håller på att utvecklas med syfte att bl.a. utveckla entreprenörskapstänket hos eleverna och att öka möjligheterna för eleverna att välja utbildning och yrkesval. Varje elev får ett bokat samtal med skolans studie- och yrkesvägsledare (SYV) för personlig rådgivning. Betyg och bedömning Sala kommun har gått in i ett stort kompetensutvecklingsprojekt i samarbete med Steve Vretman och Helena Moreau. Syftet är att ta fram verktyg för elever och lärare för att tydligare skapa en bild av elevernas kunskapsutveckling. Detta ökar möjligheten för eleverna att reflektera över sin egen kunskapsutveckling. Rektors ansvar Vi har på Ekebyskolan en ledningsgrupp bestående av skolans fyra mentorslagsledare samt rektor med syfte att utveckla och förbättra arbetet på skolan. De lärare som vill får handledning där man i mindre grupper diskuterar och resonerar runt olika ärenden. Syftet är att stärka de enskilda individerna i sin yrkesroll. Som rektor ansvarar jag för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen som anges i läroplanen. 18