Samverkansavtal Uppsala Kommun



Relevanta dokument
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Lokalt samverkansavtal 2015

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Reviderad

Ansvaret för arbetsmiljön

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

KS 2008/10 Hidnr

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Arbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE PÅ NYVÅNGSKOLAN

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År Maria Ottosson Lundström. Dnr:

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

Granskning av rehabiliteringsverksamheten

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

Utmaningar som kräver annat tankesätt

Samverkansavtal Lunds kommun

Handbok för LSG-ombud

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Samverkansavtal Utgångspunkter

Arbetsmiljöplan Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN Fastställd av: Folkhälsonämnden Revideras: november 2016

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

BILAGA 1. Arbetsmiljöuppgifter. B Bilaga 2

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

Samverkansavtal för Malmö högskola

DELEGERING AV ARBETSMILJÖANSVAR

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås

Riktlinjer för intraprenad i Jönköpings kommun

Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra dem tydligare och aktuella.

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

Lönepolicy. Landskrona stad

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS :

Systematiskt arbetsmiljöarbete

SAMVERKANSAVTAL 2010

ARBETSMILJÖPLAN RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Ansvar i arbetsmiljöfr~gor vid Linköpings universitet

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd.

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

Personalavdelningens PA-handbok

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Förhandling vs samverkan

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

Arbetsmiljöplan. för Virginska skolan läsåret 14/15

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Nationella jämställdhetsmål

Olofströms kommun. Granskning av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Revisionsrapport. KPMG AB 23 augusti 2011

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

Svensk författningssamling

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Samverkansavtal

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Nässjö kommuns personalpolicy

Transkript:

Samverkansavtal Uppsala Kommun SYFTE/GRUND o Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. o Genom avtalet ska arbetsmiljö- och medbestämmandefrågorna integreras med verksamhetsfrågorna o Avtalet ska - underlätta samverkan mellan parterna - öka medarbetarnas möjligheter till delaktighet - understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten - integrera hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande och verksamhetsfrågor. o Genom att samverka i tidigt skede underlättas beslutsprocessen o Beslut ska fattas så nära dem det berör som möjligt. o Avtalet grundar sig på en gemensam strävan att stärka respekten för AML, MBL och FML PARTSSAMVERKAN 1. Formen för partssamverkan är samverkansgrupp. 2. Struktur: o Samverkansgrupp ska finnas 1. Centralt i kommunen (CSG) 2. Centralt i varje förvaltning/kontor Dessa samverkansgrupper är även skyddskommitté enl. AML Samverkansgruppen ska hantera information och utbildning om hälsa och arbetsmiljö o Förvaltningens samverkansgrupp tillika skyddskommitté ansvarar för - att organisera partssamverkan inklusive arbetsmiljöverksamheten och vid behov bilda ytterligare samverkansgrupper på underliggande nivåer. Dessa samverkansgrupper som bildas är INTE skyddskommittéer enl. AML o Samverkansgrupp som bildas ska knytas till beslutsnivå i linjeorganisationen o Vissa specifika frågor samt samverkan som beror på kommunens organisation behandlas i särskilda bilagor - sid 1

Bilagorna har ej kollektivavtalsstatus. 3. Formalia: o En frågas behandling i samverkansgrupp ersätter MBL 19, 11 och 38 o Om ärende direkt berör facklig organisation som inte är representerad i samverkansgrupp ansvarar arbetsgivaren för att representant för organisationen kallas. o Samverkansgrupp ansvarar för att varje fråga behandlas enligt reglerna i AML och AFS 2001:1 o Tider för Samverkansgrupp ska fastställas för hela kalenderåret förekomma minst en gång per månad med undantag för semesterperiod. o Samtliga parter ansvarar för att anmäla frågor inför samverkansgrupp. o Kallelse med angivande av vilka frågor som ska behandlas ska utsändas i förväg. o Frågor som berör enskild person ska inte behandlas på samverkansgrupp. o Samverkansgrupp ska dokumenteras i form av protokoll 4. Oenighet i samverkansgrupp o Vid oenighet skall i protokollet antecknas vilken/vilka part/parter som det gäller. o Vid oenighet i sådan samverkansgrupp ansvarar arbetsgivaren för att sedvanliga MBLförhandlingar upptas. - sid 2

Kommentarer och förtydligande till syfte/grund: Parterna är överens om att process-tänkandet är viktigt i samverkans- och beslutsprocessen Att samverka innebär att sträva efter ett stadium som ligger före samt att utvidga MBL:s förhandlings och informationsskyldighet. Det innebär att en förutsättning för en lyckad samverkan är att på ett så tidigt stadium som möjligt ta upp en fråga i samverkan att det finns en vilja att nå samförstånd och enighet i beslut att ha respekt för, samt viljan att ta tillvara, medarbetarnas kompetens i beslutsprocessen. Att beslut ska fattas så nära dem det berör bygger på en övertygelse om att samverkan leder till en bättre verksamhet till partssamverkan: Avtalet förutsätter att varje samverkansgrupp respekterar det regelverk som finns i arbetsmiljölagstiftningen och tillhörande föreskrifter. Det innebär bl.a att samverkansgrupp måste beakta arbetsmiljöaspekter och om det finns sådana, säkerställa att en konsekvensbedömning är gjord. Samverkansgruppen är ett partsgemensamt forum och det är därför viktigt att alla tar ett gemensamt ansvar för samverkansprocesserna. En förutsättning för bra samverkan är att alla väcker frågor på ett tidigt stadium samt att alla parter har en reell möjlighet att förbereda sig inför samverkansmötet. Om oenighet skulle uppstå är det viktigt att beakta följande: Part som inte förklarar sig oenig har genomfört förhandling enl MBL. Arbetsgivare har inte skyldighet att kalla till förhandling med andra än de parter som förklarat sig oeniga. Skulle det vid denna förhandling komma fram nya fakta, omständigheter så måste det övervägas om frågan ska lyftas in i samverkan igen. - sid 3

SAMVERKANSAVTAL BILAGA 1 ARBETSPLATSTRÄFF Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet. Den enskildes arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmaste arbetsledningen. Arbetsplatsträffen blir därmed ett forum av avgörande betydelse inom systemet. Syftet med arbetsplatsträffar är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Hälso- och arbetsmiljöaspekterna ska integreras i verksamheten. Träffarna ska också ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare. För att arbetsplatsträffarna ska fungera måste de vara regelbundna och utgöra en naturlig del av verksamheten. Målet att alla ska kunna komma till tals och kunna vara delaktiga i arbetsplatsdialogen. Varje arbetsplats/enhet måste hitta en fungerande form och storlek på arbetsplatsträffen Ledig personal skall erbjudas delta vid arbetsplatsträffarna Dialogen ska föras dels i det dagliga arbetet, dels i minst ett årligen återkommande planerat chef/medarbetarsamtal. Samtalet ska utmynna i en personlig utvecklingsplan. Med arbetsplats avses MINSTA ARBETSENHET där arbetsledare har både verksamhets- och personalansvar. Arbetsplatsträffar anordnas minst en gång per månad med undantag för semesterperiod inplaneras i förväg för hela kalenderåret med målsättning att alla ska kunna delta dokumenteras i form av minnesanteckningar som görs tillgängliga för alla på arbetsplatsen I arbetsplatsdialogen förutsätts att det regelverk som finns i arbetsmiljölagstiftningen och tillhörande föreskrifter respekteras och följs. - sid 4

SAMVERKANSAVTAL BILAGA 2 SAMVERKAN I UPPDRAG ÅTAGANDE PROCESSEN Kommunens styrmodell innehåller tre roller ägare uppdrag åtagande Samverkan med ägaren sker genom dialogen i Centrala samverkansgruppen (CSG) Samverkan kring uppdrag sker i samverkansgrupper på uppdragskontoren. I syftet att utveckla en väl fungerande samverkan vad beträffar uppdrag ska följande framgå i samverkansprocessen på kontoren: VAD har uppdraget för inriktning när det gäller : - kvalitet / kompetens - omfattning / volym - tid Samverkan kring åtagande sker i samverkansgrupper på produktionsförvaltningarna Vad beträffar åtagande ska följande framgå i samverkansprocessen på produktionsförvaltningarna: HUR ska åtagandet se ut när det gäller: - när - var - kompetens - vilka - sid 5

SAMVERKANSAVTAL BILAGA 3 ARBETSMILJÖFRÅGORNAS HANTERING I SAMVERKANSSTRUKTUREN Det viktiga arbetet med arbetsmiljön syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall För att åstadkomma detta ska det vara naturligt för alla att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta innebär att alla tar ett ansvar för att undersöka den egna arbetsplatsen och ta reda på vilka risker som finns. Tillbud och olyckor ska dokumenteras, analyseras och åtgärder ska sättas in för att förebygga en upprepning. En praktisk hjälp i arbetsmiljöarbetet är att använda Arbetsmiljöhandboken som finns i digital form på kommunens hemsida. Arbetsmiljölagen och AFS:2001:1 reglerar frågor där arbetsledare ska samverka med skyddsombud. I praktiken innebär det att arbetsledare, utöver arbetsplatsträffen, måste organisera ett kontinuerligt och praktiskt samarbete med de skyddsombud som finns på arbetsplatsen Skyddsombuden ska aktivt medverka i arbetsmiljöarbetet och företräder alla medarbetare i arbetsmiljöfrågor. Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning. Kommunhälsan är en viktig resurs i det förebyggande arbetet och ska utnyttjas. När det gäller arbetsgivarens löpande tillsyn över arbetsmiljön ska denna uppgift delegeras ut så att den blir en naturlig del av den dagliga verksamheten. Det innebär att ansvaret för förvaltningens dagliga arbetsmiljöfrågor ska läggas ut på personer i förvaltningen som har arbetsledande funktioner. (Se förslag på delegationsordning i Arbetsmiljöhandboken flik 5 bil1) Centrala Samverkansgruppen är skyddskommitté i förhållande till ärenden som behandlas av kommunstyrelsen. I ärenden som rör de anställdas arbetsmiljö har varje nämnd och förvaltning/kontor det fulla arbetsgivaransvaret. Skyddskommitté på förvaltning/kontor har till uppgift att noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olyckfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. I skyddskommitté skall behandlas frågor om: företagshälsovård handlingsplaner enl. 3 kap. 2a planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation planering av ämnen som kan föranleda ohälsa och olycksfall upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen Om samverkansgrupp är tillika skyddskommitté har part möjlighet enl AMF 9 att begära Arbetsmiljöverkets (AV) yttrande i frågor som faller under AV:s behörighet - sid 6