SAMMANFATTNING MARS 2009 Skolledarträff Effekter av modellskolearbetet 1. Påverka politiker och tjänstemän (utbildningsministern, utbildningsutskottet etc.) Mål: att öka möjligheter för fl er skolor att arbeta med LHU. Detta kan ske genom öronmärkta pengar för att söka lokalt utvecklingsarbete. En planerad konferens v t 2010. Att greppa hela skolan Vi står inför två utmaningar: Samtidigt som den biologiska mångfalden minskar kraftigt ökar de ekologiska fotavtrycken. Dessa två trender markerar att vi måste göra något om vi ska kunna leva långsiktigt med en planet som utgångspunkt. Hur framtiden ser ut vet vi inte, slog Gunilla Elsässer fast i sitt inledningsanförande. För att skapa inspiration och engagemang behöver vi djärva visioner, till exempel president Obamas ord då han installerades som president: Vi ska förvandla våra skolor, högskolor och universitet för att möta den nya tidens krav. Forskare är eniga om att vi behöver både veta, vilja och kunna för att vi ska kunna genomdriva de stora förändringarna. Det finns inga enkla recept, men det behövs innovatörer i framkanten av skolutvecklingen. WWFs modellskolor är spjutspetsar som visar vägen. Idag finns det många goda initiativ i grundskolorna men inget brett genomslag av lärande för hållbar utveckling LHU. Undersökningar visar att 77 % av eleverna har ingen eller bristande kompetens. Inom Universitet och högskolor ska en ny högskolelag genomföras. Det finns många initiativ men det saknas ett brett genomförande. Kärnan i modellskolesatsningen är att greppa hela skolan d v s att Lärande för Hållbar Utveckling, LHU, genomsyrar alla ämnen, skolbespisning, skolfastigheten, ja allt och att alla är med. Till hjälp har vi tagit fram ett verktyg med namnet Framtidsstigar. 2. Spridning a) Sprida erfarenheter från modellskolor till pedagoger till exempel under Skolforum. b) Marknadsföra modellskolor, skolor som greppat LHU. c) Lokalt påverkansarbete viktigt att få lokala politiker att lyfta fram den lokala modellskolan och att förvaltningar samverkar till exempel kring fotavtryckfrågor. Dokumentation Dokumentationen av modellskolornas arbete ska ske med vårt självvärderingsverktyg som grund. Färden genom självvärderingsverktyget är viktig att dokumentera, hur skolorna fl yttar sig allt mer åt höger i matrisen. Vi ska utnyttja solen och vindarna och jorden till att skapa bränsle till våra bilar och driva våra fabriker. Och vi ska förvandla våra skolor, högskolor och universitet för att möta den nya tidens krav. ur president Obamas installationstal jan. -09 1
Sjöfruskola/Tomtebogård Stora förändringar sker på Sjöfruskolan/Tomtebogård. Två skolor ska bli en. Hållbar utveckling genomsyrar verksamheten. I all verksamhet strävar skolan efter hållbar utveckling. Alla ska vara delaktiga. LHU är inget tillfälligt projekt utan en del av verksamheten. Skolan har ett 1-16 årsperspektiv. Den översta nivån i kommunen är inte med i arbetet. Skolan ligger helt enkelt inte riktigt rätt i tiden. Den nya skolan byggs t ex inte riktigt hållbart. Den planerades i en annan tid. En annan svårighet är att det kommer nya medarbetare Det är en utmaning att få med dem på tåget. Skolan har en HU-grupp. HU är alltid med på dagordningen. Hållbart resande är ett kommunalt projekt som bl a försöker få föräldrarna engagerade. Hosjöskolan Mål för modellskolearbetet - man greppar hela skolan; via många aktiva råd t ex miljöråd, biblioteksråd, vaktmästarråd - arbetar med många dimensioner; elevinflytande, likabehandling, demokratiskt perspektiv (kan du bidra till att skapa demokrati på jorden, skapar det en hållbar värld) - minska skolans ekologiska fotavtryck, eleverna skriver kontrakt. Planering År 1: Hur få bra elevinflytande, att utgå från barnens funderingar och frågor År 2: Lika behandling, vad har det med HU att göra År 3: Demokrati Gemensamma saker som sker på båda modellskolorna Möten 2 ggr per termin En lärarstudent har gjort ett exjobb. Hon har studerat det som är svårast i självvärderingen - omvärldskontakterna. Resultatet är att man arbetar med omvärlden mycket mer än förväntat. Erbjudande om studiebesök för skolor i Västerbotten. Den 29 april planeras ett seminarium på temat Ekologiska fotavtryck. Vi ska erbjuda studiebesök på modellskolorna för alla skolor i Västerbottens län. Rektor Kerstin Hindriks, Christina Nyström och Eva Ljunggren från Hosjöskolan. StiftelsenTeknikdalen är en av huvudaktörerna, se projektets hemsida: www.lhu.se Inför genomförandet av öppet hus utgick man från elevernas tankar vilket var nytt för skolan. Har gjort en fin broschyr. Mycket utomhuspedagogik. Att lära sig tycka om och vara trygg är en bra grund för barnen. Försöker få in all personal på alla frågor. Har ett HUperspektivet i allt. Hedlundaskolan Skolan som ligger mitt i Umeå men ändå nära naturen vill rädda världen! Skolan ligger nära nära naturen; en park, Tvärån och Umeälven. Man har en skolträdgård och ett uteklassrum. Mål med HU är de tre perspektiven. Vi vill rädda världen! Några satsningar På fritids har man Miljöspanarkursen. Miljöråd. En Framtidsgrupp men personal från alla skolår samt personal i kök och städ. Lilla framtidsgruppen utgörs av elever. Skolgårdsdagar höst och vår samt potatisodlingar. Skolskogsstig vid Tvärån. Kompostering och sopsortering Socialt perspektiv under rubriken livskunskap. All personal är delaktiga. Rovdjursprojekt. Har en Framtidsgrupp Fritids, lärare 3-4, högst, köket, städet. Lilla Framtidsgruppen där eleverna är med. Skolan ingår i ett regionalt skolutvecklingsprojekt med 15 skolor. 2
Norrsundsskolan Skolan har en vision att LHU ingår som en naturlig del i undervisningen och är ett vanligt samtalsämne bland elever och personal. För tre år sen visste personalen inte vad LHU var men idag är det annorlunda. HU är en naturlig del i undervisningen. Alla ska vara med i modellskolearbetet: kanslister, lokalvårdare, skolvärdinna. Ska byta oljepanna och bygger f n ett mindre vindkraftverk. Det är ett gårdskraftverk som ska ge el till att lysa upp skolgården och fasaden. En dator uppkopplad till den visar hur mycket energi den alstrar. Skolan har lyckats med: att nå ut till omvärlden. Ica skänker 25 öre per plastkasse för att finansierar skolan ekologiska mat. Skolan har fått motta många utmärkelser för sitt aktiva miljöarbete. ett samarbetar med en skola i Tallin att skapa en tankeställare: syftet med vindkraftverket är att ungdomar som passerar skolan ska få en bild som som man bär med sig hem; tänk man får energi från ett vindkraftverk! Det man har lyckats minst med är att hitta på innovativa metoder. Elevens bästa är alltid i fokus och att det finns en hållbar värld. Rudbeckianska gymnasiet En traditionstyngd skola med mycket studiemotiverade elever vilket gör att det kan vara svårt att få ungdomarna engagerade i frågor som inte genererar betyg. Men två lungor syresätter skolans arbete med hållbar utveckling. Utsikt från Globala gymnasiet. Rektor Jaak Kriisna och NO-läraren Anita Montin från Norrsundsskolan. Skolan andas med två lungor inom HU: Rådet för hållbar utveckling (RHU) som består av 15 lärare från samtliga arbetslag. Den andra lungan är Global klass (30 elever som fokuserar på den sociala dimensionen; jämlikhet, religion, kultur och den ekonomiska dimensionen; resurser, hushållning, fair trade). Elevrådet har initierat Tänk om dagen. Först genomförs en halv dag med hela skolan där bakgrunden till ett visst projekt presenteras, sen blir det Operation dagsverke. Framsteg hälsoråd, aktiviteter för personalen ämnesövergripande projekt, vi jobbar med miniprojekt som gett ringar på vatten köttfri dag/vecka i skolmatsalen elevmedverkan, svårt att få med eleverna, tiden räcker inte till städ,mat,fastighet har en annan huvudman Miljömålsaktion 2009. Ska vara ett led i arbetet för HU och är ämnesövergripande. Projektet ska ge kunskap om de 16 miljömålen. Eleverna ska genomföra en miljöaktion som syftar till hållbar utveckling. En grupp elever ska bl a gå ut på stan och försöka påverka affärer att köpa in kravmärkt. Vegetarisk och ekologisk mat serveras på Globala gymansiet. Rektor Morgan Bjurling från Rudbeckianska gymnasiet. 3
Globala gymnasiet Värden för skolledarkonferensen var Globala skolan. Vid Stockholms mest trafi kerade gata ligger denna kommunala gymnasieskola som i sitt namn antyder en speciell inriktning. Skolan har präglats av LHU sen början av skolstarten med märkbara inslag av ämnesövergripande arbetssätt. Man anställer personal som vill jobba på det viset. Skolan har en organisation som ger förutsättningar för LHU. Man betonar omvärldskontakter och tar emot många studiebesök. Fr o m i höst kommer skolan att erbjuda spetsutbildningar med internationell inriktning. Att jobba ämnesövergripande skolans paradgren! Eleverna gör fem ämnesövergripande projekt per år och läsår. Två exempel: 1) Grödor och fattigdom. Kopplar lokala fenomen med globala. Pedagogiska grundtanken: att använda livscykelanalys från råvara, produktion, avfall Bi, Nk, Bild ingår. 2) FN-rollspelet. Det globala politiska spelet. Klimatmöte. Eleverna är delegater från olika länder. Har stor klimatförhandling i aulan. Ge, Sh, Eng är ämnen som är representerade. Arbetet skapar engagemang. Skolbyggnaden inspirerar besökarna. Smarta tekniska lösningar spar energi t ex lampor som tänds beroende på om någon är i rummet och hur mörkt det är i rummet. På en display kan man avläsa energiförbrukningen. Björknässkolan Är en jätteskola med IT-satsning. Pågående projekt innovativt skolprogram med Microsoft. 300 elever har bärbara datorer många samarbetspartners skolportal, ett intranät, en speciell sida där vi visar allt om HU, LHU har en egen sida. Hållbar utveckling PEAK utbyte med Kalifornien som ahndlar om att kapa topparna d v s att minska energiförbrukningen skräpplockarveckor livskunskap få med aspekterna för HU i alla ämnen inventering av alla ämnen, vad sker? egen skolportal sida för vårt arbete för HU HU-grupp F-6 Östersjöprojekt har just erhållit Skolverkets utnämning Skola för hållbar utveckling. stor skola, tufft att få med alla och hitta tid för samarbete, portalsidan på intranätet är därför viktigt somliga lärare är väldigt ämnesfokuserade att samla ihop allt vi gör, dokumentera, ta beslut, vad ska alla göra Skolan betonar elevdemokrati. Ett resultat är att det i skolans restaurang enbart serveras vegetarisk mat med så mycket ekologiska varor som möjligt. Skolan har råd att servera en varmrätt, en soppa, fi l och mussli och nybakat bröd genom att ha tagit bort allt kött och fi sk och utgår från råvaror. Även en ytterskofri skola är ett uttryck för elevdemokratin. Det ger en mjukare inomhusmiljö och sliter mindre på golven. Möjligheter många gör mycket stort engagemang och vilja hos pedagogerna inventering av alla ämnen mycket sker många studiebesök från hela världen 4
Polhemsgymansiet Skolan vill långsiktigt säkra att vare enskild elev har fått ett batteri med handlingskraft och positiv framtidstro, att de gör skillnad. Vi hamnar så lätt i att leverera svar om hur det bör vara. Skolan vill istället utmana eleverna. Inte ge dem en falsk idé om problem och färdiga lösningar utan ge dem insikten om att varje elev är viktig för att ta fram lösningar. Eleverna ställer höga krav. De beställer kurser, väljer kurser. När vi kallar till andra saker ses det som frivilligt. Stor personalgrupp 85 st. Det finns inget gemensamt forum att diskutera i. Naturligt motstånd att dokumentera. Vår väg nu? Den nya gymnasieskolan kommer att kräva mycket. Vi ska LHU-märka alla våra kurser. Plocka ut 5 kurser som är centrala inom LHU, dessa blir exempel för alla kurser en kartläggning för att främja samverkan mellan olika kurser/lärare. Svårt att dokumentera allt och att känna igen sig i andras goda exempel. Vi har olika möjligheter med nischning i olika program. En klass har vunnit 25 000 kr i en designtävling med familjespelet Rädda moroten. Alla är stolta över detta. Ett spel i form av en morot där man kan diskutera ek logiska fotavtryck, konsumtion I mitten av svårigheten ligger möjligheten Einstein och varför vi slänger så mycket mat. Skolan har ingen skolrestaurang. Eleverna väljer mellan 17 restauranger i närområdet. Här kan eleverna välja den restaurang som serverar den bästa ekologiska maten. Globala gymnasiet har en väl synlig display där skolans elförbrukning kan avläsas. Mycket praktiskt då eleverna ska föra in uppgifter i fotavtryckskalkylatorn. En tredelad källsorteringsanläggning. Porthälla gymnasium Den ombygda och renoverade skolan är känt för sin lugna studiemiljö, sina goda resurser och studieresultat. Men hur får man alla delaktiga och hur skapa engagemang? Skolan betonar att eleven ska synas på skolan, att lärandet är centralt och att elevinflytandet är levande. Hållbar utveckling på skolan Miljöråd Ung företagsamhet APU- arbetsförlagd utbildning. Eleverna har HU-glasögon på sig när de besöker olika arbetsplatser. Startar ny gymnasieutbildning inom HU från 2010. Victoria Claesson, rektor Nästa steg i modellskolearbetet utbilda miljörådet bygga friggebodar som passivhus förbättra betygs- och bedömningsarbetet Bitr. rektor Daniel Kindstedt Belysningen i Globala gymnasiet styrs av hur ljust det är utomhus. Värmen i klassrummen regleras efter antalet elever som vistas i rummet. 5
Inger Björneloo Har fått ett uppdrag av WWF att sammanställa modellskolesatsningen i någon form av en rapport. Inger vet ännu inte vilket angreppssätt hon ska använda. Ska det vara en paraplypresentation d v s något övergripande eller en rapport ur ett elevperspektiv eller lärarens väg? Kanske att rapporten skulle kunna heta Att lära sig att förändra världen. För två sedan, intervjuade Inger 20 lärare. Spanade efter ett VAD. Lärarna berättade vad de gjorde när de jobbar med hållbar utveckling. Detta blev grunden till en doktorsavhandling. Man kan lägga tonvikt på lärande eller hållbar utveckling inom LHU. WWF bygger en bro mellan dessa. Kan man lära någon att tycka något? Tre innebörder Tre övergripande innebörder av LHU: 1. Etiskt projekt a) Skolans verksamhet ska främja elevers förmåga att göra personliga ställningstaganden. b) Från kunskap om världen till också ansvar för den. 2. Kulturbygge a) Lärare är både kulturbärare och kulturskapare b) Skolan är uppdelad i småbitar och lärare försöker skapa helheter 3. Individens hållbara utveckling a) En individ i gemenskap. b) Upplevelse av innanförskap. Allmänningens tragedi Allmänningens tragedi om inte ni så inte vi heller Allmänningens tragedi handlar om en metafor. Alla ville ha så många får på den gemensamma ängen som möjligt. Detta ledde till att jorden eroderades bort. Denna företeelse kan överföras på annat t ex att EU minskar inte om inte USA minskar och Kina minskar inte om inte Indien... sina utsläpp av koldioxid. Hur förstår barn och unga detta? Olika perspektiv Det finns så många olika perspektiv: Ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Dessutom politiskt, kulturellt och hälsoperspektiv. Kanske finns det fler perspektiv? Nancys perspektiv: Nancy i 9D säger: Ingen i min omgivning tar det på allvar, att jorden är på väg mot sitt slut. Är det slut nu? Jag tänker på det jämt, som att det är mitt eget liv som står på spel. Vilket perspektiv är Nancy? Dokumentation Varför inte berätta om en lektion eller en period då du tillsammans med dina elever arbetade med hållbar utveckling. Vad gjorde ni då? Det handlar om medvetandegörande! Inte om en massa nytt innehåll! Berätta om det som sker på skolan som är LHU. Titta på helheter och sammanhang, låt eleverna jämföra det egna sättet att leva med andras. Göteborgsrekommendationerna 8 rekommendationer från UNESCO 1. Utbildning för alla 2. Gender 3. Handlingskompetens 4. Nätverkande och samarbete 5. Stärka LHU inom lärarutbildningarna 6. LHU i läroplanerna 7. Hållbar utveckling i praktiken 8. Forskning Elever ska vilja, våga och kunna delta i samhället till exempel att representera sin grupp i klassråd eller att jobba med framtidsfrågor i Future city. Att identifiera sig med andra och utveckla goda relationer. Att låta eleverna ta andras perspektiv, föra etiska resonemnag och förstå konsekvenserna av sina ställningstaganden. Avståndsmoral kännetecknas av att konsekvenser av handlingar drabbar/gynnar någon man inte har direkt relation till. Medvetenhet om att man kan ta ansvar för sitt liv. En positiv läs- och skrivutveckling är fundamental. Att utveckla insikter om att man kan lära. Intressanta motvindar I färden mot femman i matrisen (självvärderingsverktyget) finns backar och motvindar som är så intressanta, själva processen! Utgå från er själva, det ger bäst kvalitet för andra. Dokumentera hinder och irrvägar, hur ni vandrar. Visa era strategier för att övervinna svårigheter! Detta är en spännande utmaning! Inger Björneloo och Gitte Jutvik 6
Diskussion i smågrupper Umeå Fortbildning Hur blir all personal engagerad? Det viktigaste av allt är kompetensutveckling, inspiration för personalen så att alla blir med i arbetet på ett självklart sätt Avsätt tid för diskussionskvällar Vad är hållbar utveckling resp lärande för hållbar utveckling? Inte självklart för alla. Ständig påminnelse behövs för att få in tänket i ryggmärgen. Diskutera t ex en lektion och ställ frågan På vilket sätt är det här hållbar utveckling/lärande för hållbar utveckling? Viktigt att göra en uppföljning av självvärderingen och inte bara titta på siffrorna utan fundera djupare på vad som verkligen har hänt och varför/varför inte. Konkreta förslag för Umeå Vt 09 Gemensam inspirationsföreläsning för all personal Ht 09 Gemensam dag för kompetensutveckling för all personal (Hedlunda/Sjöfru/Tomtebo) med fokus på hållbar utveckling/lärande för hållbar utveckling, ev v 44. Förslag att bjuda in Inger Björneloo som föreläsare. Viktigt att direkt få omsätta i praktiken, ev i workshops där vi mixar grupper från skolorna. WWFs 10 modellskolor Globala Gymnasiet GGy och Rudbeckinaska Gymnasiet Är det intressant för eleverna att träffa elever från andra ESD-satsningar? Ja, de jämför med Ungdomstinget för Hållbar utveckling i Köping och diskussionerna med eleverna där. Elever lyssnar bättre på andra elever. Vi kanske kan samarbeta kring gemensamma projekt samtidigt på olika skolor, ex.vis FN-rollspel för Polhem och Porthälla. I ämnesutvärderingar samt kursutvärderingar kan bedömning kring LHU i kursen läggas in som nästa steg. Kan kanske göras i samarbete med andra skolor. Ge uppdrag till arbetslagen att hitta LHU arbetet, ämnesövergripande. Lärarna vill ha en väl definierad plan och mål att arbeta efter men på sitt eget vis inom sitt ämne. Kan ni ordna en påverkanskonferens april 2010. Bjuda in andra skolor i närområdet, skolchefen, kommunpolitiker etc? Ja inga problem på Porthälla. Vi skulle kunna ge detta i uppdrag en gemensam avslutning Fortbildning är en svår fråga vi behöver mycket om mycket! GGy har avsatt 2 tim var fjärde vecka. Porthälla behöver mer fortbildning om HU. Den enskilde läraren måste själv erövra kunskapsområdet för att börja arbeta med det. Både GGy (många nya i personalen) och RGy ha skulle vilja ha en ny föreläsning om ekologiska fotavtryck i aug. v. 34. till en elevgrupp att planera och utforma programmet för en konferens eller seminariedag samt göra inbjudningar. Polhem har goda möjligheter på skolan att ha en konferens. Bra lokaler etc. Svårt att få med alla lärare. Deltagare Björknässkolan Anne Sjö Lennart Pilfalk Terese Henriksson Ylva Öhman Tomtebogård/Sjöfruskolan Pian Rosell Per Edberg Erika Åberg Globala gymnasiet Lars Benon Patrik Johansson Rudbeckianska gymnasiet Morgan Bjurling Britt Ekman Hosjöskolan Kerstin Hindriks Christina Nyström Eva Ljunggren Gittan Matsson Porthälla gymnasium Daniel Kindstedt Emma Johansson Polhemsgymnasiet Victoria Claesson Madeleine Tebring Norrsundsskolan Jaak Kriisa Anita Montin-Wiik Åke Ström Hedlundskolan Parvin Zarasvand Gun Stolt Maria Johnson Eva Bylin Uppföljning Inger Björneloo WWF Gunilla Elsässer Gitte Jutvik Elisabeth Aaro-Östman Germund Sellgren 7