Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef



Relevanta dokument
Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Brott, straff och normer 3

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Om risk- och skyddsfaktorer

I särskola eller grundskola?

Världskrigen. Talmanus

Regionförbundet, Uppsala län Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA

Flyktingbarnteamet Göteborg

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Verksamhetsrapport 2002

De medicinska kraven i trafiken

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

Problemformulering och frågor

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Intervju med Elisabeth Gisselman

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Skolperspektivet Elevhälsa

MOTION. Muskler. Träning

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Framtidstro bland unga i Linköping

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna Karin Lindgren

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Liv & Hälsa ung 2011

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Kris och Trauma hos barn och unga

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

Betraktelser från tvåmanstält

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Nu är det jul igen...

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? Olika typer av självskadande

FoU Sörmland Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare.

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Om jag säger den äldre, vem ser du och vem tänker du på? Riv 65-årsgränsen rädda liv MORMOR. Psykisk ohälsa och missbruk bland äldre möta och bemöta

Likabehandlingsplan Gunghästensförskola

Personalenheten Åstorps kommun 2005

RUTINER VID OLYCKSFALL...

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Information om Testosteronbrist

Traumamedveten omsorg

Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar)

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Verktyg för Achievers

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Ska vi verkligen fråga alla?

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Handlingsplan för krissituation

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

B R I S - R A P P O R T E N

Transkript:

Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1

Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd Psykoterapi Rådgivning Utbildning Sommarläger Upplysning/opinion 2

De anhöriga i centrum Organiserad kring de anhörigas behov inte kring missbruksvård. Att kunna återvända i olika skeden i livet. Olika insatser beroende på behov och livssituation. Ser barnet som en egen individ med rätt till stöd och hjälp oavsett hur vilken behandling familjen får i övrigt. 3

Program för olika åldrar Barn 4 6 år Barn 7 9 år Barn 10 12 år Tonår 13 16 år Unga Vuxna 17 25 år Föräldraprogram, parallella med barnprogrammen Vuxna 4

Barnens vardag För barn som lever i en familj med alkoholproblem är risken för självmordsförsök av föräldrarna 32 gånger högre. Risken för våld i familjen är 19 gånger högre. Risken för sexuella övergrepp är 3 gånger högre. Lindgaard et al, 2002 5

Från risk till diagnos Barn till alkoholister har fyra gånger högre risk att drabbas av psykisk sjukdom jämfört med kontrollgrupp (depression, fobi, adhd, tics mm) Barn till alkoholister har nio gånger högre risk att misslyckas i skolan jämfört med kontrollgrupp. Diaz et al, 2007 6

7

Mådde dåligt i skolan förut, men inte nu 8 Utvärdering av Vändpunktens tonårsprogram 2009-2011

50 % presterar bättre i skolan 53 % har en aktivare fritid Ca 50 procent svarade att deras arbetsprestation i skolan blivit bättre/mkt bättre. 32 procent svarade att deras närvaro i skolan blivit bättre/mkt bättre. Ca 53 procent svarade när det gäller aktiv fritid att det blivit bättre/mkt bättre 72 procent av de svarande upplevde en förändring till bättre/mkt bättre på något av de tre områdena. 9 Vändpunkten 2013

Kommentarer kring skolan Jag är mer fokuserad och mer glad att gå i skolan. Har blivit lyckligare. Har sagt till flera att farsan drogar och super, så de visar mer ja, typ förståelse eller hur man ska säga. Mådde dåligt i skolan förut, men inte nu. Efter programmet har jag kunnat tänka på annat än den beroende. Jag har mått bättre och därför haft mer lust. Bättre betyg : ) Jag får ut mer tankar och svar på frågor här så jag orkar prestera. 10

Förbättrade relationer i familj och skola 11

Förbättrad självbild 77 procent av deltagarna i tonårsprogrammet svarar att deras självbild, självsäkerhet och självacceptans har blivit bättre eller mycket bättre. 12

Självförverkligande och frihet 68 procent av tonåringarna tycker att deras upplevelse av frihet och självförverkligande har blivit bättre/mycket bättre. 13

Stärker barnens skyddsfaktorer Till de skyddsfaktorer som tonårsprogrammet förstärker hör: Förbättrade relationer i familjen och med andra viktiga personer Förbättrad självförtroende Ökad tro på sig själv och på att kunna styra sitt liv Ökad förmåga att hantera känslor och reaktioner 14

Att leva ett eget liv Att flytta hemifrån och lämna sin missbrukande förälder Kunna ha en egen kärleksrelation Bli förälder själv Hantera sorgen från uppväxten Undvika eget missbruk Klara egna psykiska svårigheter 15

I livet som vuxna 4 6 gånger högre risk för eget missbruk. 6 gånger högre risk för psykiska problem. 3 gånger högre risk för självmordsförsök. Dubbelt så hög risk för ätstörningar. Lindgaard et al, 2002 16

Självförverkligande och frihet 74 procent av deltagarna i Unga vuxna-programmet 2007-2013 tycker att deras upplevelse av frihet och självförverkligande har blivit bättre eller mycket bättre. 17

Lättare hantera känslor 18 86 procent av deltagarna i Unga vuxna programmet 2007-2013 tyckte att det blivit lättare eller mycket lättare att hantera känslor efter programmet. Kommentarer: Jag kan tackla mina känslor i ett ljusare perspektiv Mycket lättare att acceptera situationen och gå vidare med mitt liv Det har hjälpt mig otroligt mycket med insikt i frågan, självförståelse och verktyg för att hantera problemet

Självbild och självacceptans 77 procent av deltagarna i Unga vuxna programmet svarade att deras självsäkerhet och självacceptans blivit bättre eller mycket bättre efter programmet. Kommentarer: Mitt självförtroende har ökat enormt Tror mycket mer på mig själv nu. Jag duger som jag är, och har ingenting med pappas beroende att göra Jag är säkrare i mig själv och förstår mig själv bättre 19

Fråga barnet han och hon vet Kan ligga mycket bakom några få ord. Ingen risk med att fråga. CAST som hjälp. Den förälder som har ett missbruk eller beroendesjukdom vet oftast inte vad barnet upplever. 20

Missbruk och relationer i familjen Vad är barnen med om i familjerna? En berusning, ett missbruk och ett beroende påverkar relationerna direkt. 21

Skilja på kärlek och förmåga De allra flesta av oss älskar våra barn och vill dem det bästa i livet. Det fortsätter vi med även om en sjukdom hindrar oss i vår förmåga att vara föräldrar. 22

En missbrukande förälder kan inte bedöma sin förmåga Den som har ett pågående alkoholmissbruk kan inte själv göra en pålitlig bedömning av sin förmåga att vara förälder, eller av sin kognitiva förmåga. Den kognitiva funktionsnedsättningen som är symtom på berusning och beroendesjukdomar gör att han/hon inte klara av det. 23

24 Främre delen av frontalloben

Kognitiva nedsättningar vid alkoholberusning Nedsatt minnesfunktion Nedsatt förmåga till uppmärksamhet Perceptuell funktionsnedsättning Nedsatt impulskontroll Nedsatt social kognition Nedsatt förmåga till självreflektion, korrigering Nedsatt planerings- och organisationsförmåga Nedsatt omdöme 25

26 Teckning av deltagare i barnprogrammet Ersta Vändpunkten

27

28

29 Hälsning från deltagare I tonårsprogrammet till nästa termins deltagare

30 Teckning av deltagare i barnprogrammet Ersta Vändpunkten

www.erstavandpunkten.se Jag har förstått att jag också betyder någonting. Pojke, 13 år, som deltagit ett av Vändpunktens program för anhöriga till missbrukare. 31