Virussjukdomar symptom och diagnostik Anna Karlsson anna.karlsson@ki.se
Mål med föreläsningen: Ge kännedom om vanliga virussjukdomar som vi analyserar på ett mikrobiologiskt laboratorium. Föreläsningen baseras på mina erfarenheter som läkare inom klinisk virologi.
Zikavirus
Zikavirus Viruset är ett flavivirus besläktat med dengue-, west nilefeber och japansk encefalit. Viruset sprids av myggor. Apor tros vara reservoaren, det vill säga värden för viruset i naturen. Zikaviruset isolerades första gången 1947 från rhesusapa i Uganda. Mindre utbrott har tidigare förekommit i Afrika och Sydostasien, det första stora utbrottet inträffade 2013 i Polynesien och sedan 2015 har det påvisats i flera länder i Syd och Centralamerika och spridningen till nya länder fortsätter.
Zikavirus - Symtom och komplikationer De vanligaste symptomen är feber, konjunktivit (ögoninflammation), ledvärk och utslag. I allmänhet varar symptomen 2-7 dagar. En stor andel av infekterade får ett helt asymtomatisk förlopp. Vanligen ger zikainfektion inga komplikationer. Under utbrotten i Polynesien och Brasilien har infektionen misstänkts kunna ge allvarliga neurologiska komplikationer. Ett ökat antal fall av nyfödda med mikrocefali och vuxna med Guillain-Barrés syndrom misstänks kunna vara associerade till infektionen men sambandet och eventuell risk är i dagsläget inte klarlagd.
Zikavirus - diagnostik och behandling Diagnosen ställs genom detektion av virusets arvsmassa i blod och/eller urin med molekylärbiologiska metoder (PCR) under de första 10 dagarna efter feberdebut. Senare i sjukdomsförloppet kan virusspecifika antikroppar påvisas i blod från patienten (serologi). Diagnostik finns på Folkhälsomyndigheten. Specifik behandling saknas. Det finns inget förebyggande vaccin. WHO klassar zikautbrottet i Latinamerika som internationellt hälsohot, 1 februari 2016
Virus invasion av celler Vidhäftning Fusion Invasion Replikation Virusinfekterade cellen dör 1000-tals nya viruspartiklar frisätts...som kan invadera 1000-tals nya celler.
Vanliga virussjukdomar diagnosticeras på viruslaboratoriet Herpes simplex virus Cytomegalovirus Varicella Zoster EBV Influensa A o B Rhinovirus RS-virus Parechovirus Noro- sapo- astro- virus Adenovirus Enterovirus Hepatit A, B och C HIV TBE HPV Special; MPR, polio ak Mer ovanliga virussjukdomar samt specialdiagnostik Folkhälsomyndigheten
Ebolavirus Ebola hemorragisk feber - Blödarfeber Specialdiagnostik Folkhälsomyndighetens ansvarsområde
Herpes Simplex Virus HSV typ 1 och typ 2 oral och genital Primärinfektion feber, sjukdomskänsla, IgM Återkommande/recidiverande blåsor på samma ställe t.ex munsår Behandlas med acyklovir, en nukleosidanalog HSV kan ge herpesencephalit allvarligt Genital hepes vid förlossning kan ge allvarlig infektion hos barnet - kejsarsnitt
Behandling av herpesvirus Acyclovir [9-(2-hydroxyethoxymethyl)guanine Zovirax Det första specifika läkemedlet mot en virussjukdom Acyclovir är verksamt mot HSV-1, HSV-2 och VZV
Cytomegalovirus De flesta har haft CMV-inf utan att veta om det Oklar feber, ev symtom från lever patologiska leverprover Infektion hos gravid kan ge skador på barnet neurologiska symptom, hörselskada Kan ge aktiv infektion hos immunsupprimerade, ex vanlig komplikation vid transplantation behandlas då med ganciklovir
Varicella Zoster Virus Tillhör familjen herpesvirus Grupperade blåsor på rodnad hud En av barnsjukdomarna svårare symptom om man smittas i vuxen ålder Kan ge återfall i form av bältros zoster Behandlas med liknande preparat som herpes simplex virus - acyklovir
EBV Eptein Barr Virus Tillhör herpesvirusgruppen De flesta smittas tidigt i livet med ringa symptom livslång immunitet I tonåren och uppåt körtelfeber, mononucleos kan vara långvarig lymfkörtlar, lever och mjälte kan infekteras. Om mjälten brister livshotande Immunsupprimerade kan få reaktiverad infektion (jfr CMV) och EBV lymfom
Enterovirus Samma familj som poliovirus, coxackievirus, echovirus ett 70-tal typer Viruset finns främst i tarmen och påvisas i faeces Mycket varierande symptom oftast lindriga Meningit hjärnhinneinflammation Vaccination mot polio mycket framgångsrikt, terapi finns inte
Enterovirus D68 Från mitten av augusti till december 2014 pågick ett stort utbrott av enterovirus D68 (EV-D68) i USA och Kanada. Mer än 1400 personer diagnosticerades med allvarlig luftvägssjukdom orsakad av EV-D68 och de allra flesta var barn. Det rapporterades om polioliknade symtom, förlamning eller muskelsvaghet, hos ett litet antal barn med verifierad EV-D68. Det är ännu inte klart om infektion med EV-D68 är orsaken till förlamning hos barnen. Smittspridning av EV-D68 påvisades i minst 15 EU/EEAländer. I Sverige påvisades 6 fall som alla tillfrisknade.
Poliovirus cirkulerar fortfarande 1957 allmän vaccination i Sverige 1962 Sverige fritt från polio 1988 startades Global Polio Eradication Initiative (GPEI) nu minskat med 99% Polio cirkulerar fortfarande i visa länder Vaccination vid resor viktigt!!!
Polio i världen I nuläget pågår endemisk spridning av poliovirus fortfarande i två länder: Pakistan och Afghanistan. Under 2013 och 2014 rapporterades utbrott av polio från flera afrikanska länder bland annat Somalia, Kamerun och Kenya. 2013 och 2014 diagnostiserades även flera fall i krigsdrabbade regioner som Syrien och Irak.
Vaccination
Virala meningoencefaliter 2010-2014
Influensa A och B Influensa A har orsakat 3 stora pandemier under 1900:talet: Spanska sjukan 1918-20, Asiaten 1957 och Hongkong 1968. Har ytstrukturer, H och N som kan variera, pandemin 2009 var Influensa A(H1N1) Frossa, feber, muskelvärk etc 1-2 v Vaccination av riskgrupper Antiviral terapi, osäker effekt
Spanska sjukan influensa A H1N1
Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) föregående säsonger
Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer)
Sedan mars 2013 pågår ett utbrott av influensa H7N9 i Kina fågelinfluensan = zoonos Fram till nov 2014 ca 450 fall hos människa, 39% dödlighet. Vilda fåglar den naturliga reservoaren. Man ska undvika kontakt med fåglar eller fågelavföring i områden med smitta. Ännu ingen rapporterad smitta från människa till människa. Oron är att viruset muterar så att smittsamheten till, och mellan, människor ökar.
Barn insjuknar i högre grad än vad äldre gör.
Rhinovirus Vanlig förkylning Förökar sig bäst i 33-35 grader epitelcellerna i luftvägarna Många olika typer gör att man kan få infektionen många gånger Inget vaccin ingen antiviral terapi
RS-virus Respiratory syncytial virus Vanlig orsak till nedre luftvägsinfektion hos små barn epidemier under vinterhalvåret
Diagnostik luftvägsvirus Influensa A + B RS-virus Rhinovirus Parainfluensa Coronavirus (SARS, 2003) Boccavirus Enterovirus
Noro- och Sapovirus Vinterkräksjukan (kallas även Calicivirus) Vanligast november - april Mycket smittsam Snabbt insjuknande, går över på ett par dagar Kortvarig immunitet 2 symptomfria dygn rekommenderas
Diagnostik magsjuka Noro Sapo Astro Rota Adeno
Hepatit A, B och C Virus som ger inflammation i levern - gulsot Hepatit A akut gulsot men blir aldrig kronisk picornavirus Smittar via förorenat vatten, ex ostron, musslor Hepatit B och C kan ge kronisk hepatit levercirrhos och levercancer Blodsmitta Vaccination mot hepatit A och B
Hepatit tolkning av hepatitserologi Hepatit A Hepatit B Hepatit C Hepatit D endast samtidigt som hepatit B Hepatit E liknar hepatit A Kronisk hepatit: B, C och D Endast akut form: hepatit A och E
Serologiska markörer vid hepatit B Infektion HBsAg Anti-HBs Anti-HBc IgG Anti-HBc IgM Akut hepatit B Kronisk hepatit B Utläkt hepatit B Vaccinerad mot hepatit B + - + + + - + - - + + - - + - -
HIV En ny sjukdom beskrevs i början av 1980-talet AIDS Viruset isolerades 1983, Nobelpris 2008 Blodsmitta, sexuellt, bröstmjölk Bromsmediciner, minst 3 olika för att undvika resistensutveckling AIDS fortfarande ett stort problem i länder som inte kan erbjuda behandling
HIV i Sverige I Sverige rapporteras ungefär 400-500 nya fall av HIV varje år. Mer än hälften har fått HIV-infektionen före immigration till Sverige. Ungefär 6 500 personer lever idag med HIV i Sverige.
Av rapporterade fall av HIV-infektion 2014 var 272 män och 199 kvinnor Under de senaste fem åren ses en minskning av andelen personer som fått sin HIV-infektion i Sverige, under 2014 uppgav 14% av fallen Sverige som smittland jämfört med 22% under hela femårsperioden
HIV-diagnostiska metoder Serologi = screeningtest; HIV 1 + HIV 2- antikroppar + HIV p24 antigen Om positivt görs konfirmationstest med Western blot (påvisar specifika ak mot HIV antigen) + HIV p24 antigentest (ger svar på om det är en tidig infektion) HIV DNA PCR samt HIV RNA PCR behandlingseffekt, uppföljning, genetisk subtypning, följa smittvägar m m
HIV-markörer
HIV snabbtester Används på speciella mottagningar Tar ca 30 min Hög känslighet för antikroppar men sämre för antigen risk för falskt negativa resultat Ett positivt svar måste alltid konfirmeras med andra tester Fördelen är att fler testar sig
Stickskador inom vården är mycket vanliga och utgör en potentiell risk för blodsmitta, främst för vårdpersonal läkare och sjuksköterskor uppger att 30-40 % exponerats för blod eller stickskador sista året det är främst blodöverförda virus som hepatit B-virus (HBV), hepatit C-virus (HCV) samt humant immunbristvirus (HIV) som utgör en risk
Risken för smittöverföring beror på: Koncentrationen av cirkulerande viruspartiklar Volymen blod/blodkontaminerad vätska som överförs Risken för smitta vid stickskador kan grovt jämställas med risken vid blodstänk i ögon eller blod på slemhinnor
HCV - smittrisk Serologiskt resultat Anti-HCV och HCV- RNA-positiv Anti-HCV-positiv men HCV-RNA-negativ Smittrisk i procent för mottagaren 5 % Ingen risk Uppföljning bör göras efter 2 och 6 månader med ALAT samt HCV-RNA-analys.
Smittrisk - HIV - vid nålstick Beräknats till cirka 0,5 %. Smittrisken är dock mycket liten om smittkällan står på ART behandling. HIV-antikroppstest tas på den exponerade samt på indexfallet. Om antiretroviral behandling ges, bör den påbörjas omedelbart, oberoende av tid på dygnet. Patienten som ges profylax bör följas med test för HIV-antikroppar dag 0 samt 8 veckor efter exposition.
TBE Tick born encephalitis fästingburen hjärninflammation Viruset överförs av fästingar Ger feber, huvudvärk och ibland encephalitsymptom medvetandepåverkar, bortfallsymptom (ex förlamningar), enstaka dödsfall Vaccination viktigt
Virala meningoencefaliter 2010-2014
När behövs virusdiagnostik? För att kunna behandla infektionen För att minska smitta Immunitetsprövning För att ha koll på sjukdomsläget i befolkningen
Exempel på virussjukdomar som man kan behandla Herpesvirus typ 1 och 2 HIV Hepatit B och C CMV hos immunsupprimerade, t ex benmärgstransplanterade Influensa i vissa fall
Exempel på virussjukdomar där man ska vara extra medveten om smittorisk och smittvägar Herpesvirus HIV Hepatit A, B och C
Exempel på sjukdomar där smittorisk påverkar placeringen av patienter som vårdas på sjukhus Influensa Norovirus, sapovirus (calicivirus) RS-virus hos spädbarn
Principer för virusdiagnostik idag 1. Påvisa nukleinsyra med PCR 2. Påvisa antikroppar mot viruset = serologi 3. Påvisa antigen från viruset, t.ex HIV, hep B
Vanliga PCR-analyser för akuta infektioner HSV från blåsmaterial Nasofarynxprov luftvägspaket (RS, influensa) Likvorprov HSV, VZV, enterovirus Tarmvirus norovirus, sapovirus (calicivirus)
Vanliga PCR-analyser för kroniska infektioner HIV Hepatit B Hepatit C För dessa virus mäts mängden viruskopior med kvantitativ PCR, t ex för bedömning av effekt av behandling eller för bedömning av smittsamhet
Virusdiagnostik förr. - ex ELISA för HIVantikroppar Microplate ELISA for HIV antibody: coloured wells indicate reactivity
Idag gör de flesta serologiska analyser på helautomatiserade system t ex Abbott AxSYM Prover och reagenser placeras i provställ som sedan sköts automatiskt
Serologi vid akuta infektioner IgM påvisas endast vid akut sjukdom kan därför användas som markör Används för EBV (körtelfeber), CMV och TBE (fästingburen hjärninflammation) Titerstegring av IgG det behövs både akut och konvalescentprov med ca 2 v emellan proven Serokonvertering
Serologi för bedömning av immunitet En IgG-titer ger information om att man haft infektionen tidigare eller blivit vaccinerad Immunitetsbedömnng kan göras avseende rubella (röda hund), morbilli (mässling) polio, hepatit För infektioner som man kan få flera gånger är IgG-titern av värde vid första sjukdomstillfället men inte för återkommande infektioner
Frågeställningar virusdiagnostikblåsor i underlivet Vilket/ vilka virus kan det vara? Vilken analys väljer man? Herpesblåsor är mest sannolikt Prov från blåsan för PCR HSV 1 och HSV 2 Serologi oftast inte av värde bara vid förstagångsinfektion = primärinfektion
Frågeställningar virusdiagnostik - huvudvärk Vilket/ vilka virus? Vilken analys väljer man? HSV, enterovirus, CMV, EBV, TBE Tecken på meningit eller encephalit likvorprov (ryggmärgsvätska) för PCR HSV, enterovirus Huvudvärk under längre tid serologi för EBV och CMV
Frågeställningar virusdiagnostik övre luftvägsinfektion Vilken analys väljer man? Luftvägspaketet nasofarynkssekret för PCR influensa, RS-virus, m fl Serologi är inte av värde vid luftvägsinfektioner
Frågeställningar virusdiagnostik magsjuka Vilken analys väljer man? Faecesprov för PCR norovirus, sapovirus, adenovirus, astrovirus, rotavirus Det finns inga serologiska tester för dessa virus
Komplikationer vid transplantation oklar feber etc? CMV och EBV PCR viktigt att följa för eventuell antiviral behandling
HPV orsak till cervixcancer Cervixprov prover tas vid screening Vid tecken på cellförändringar görs PCR för HPV typning viktigt för det finns högrisk HPV och lågrisk HPV
Virussjukdomar Tack! Anna Karlsson anna.karlsson@ki.se
Frågor?