Uppdrag avseende åtgärder för att utbilda och ge praktik inom de gröna näringarna. Regeringsuppdrag

Uppdrag avseende åtgärder för att utbilda och ge praktik inom de gröna näringarna Regeringsuppdrag

Arbetsförmedlingen, 2016 Författare: Torbjörn Israelsson och Emma Thornström Datum: 2016-02-24 Diarienummer: Af 2015/583368

Uppdrag från Regeringen avseende åtgärder för att utbilda och ge praktik inom de gröna näringarna för nyanlända invandrare Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att i samverkan med Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet och andra berörda aktörer, samt i samråd med Statens Jordbruksverk, göra en analys av arbetskraftsbehovet inom de gröna näringarna och naturvården. Med utgångspunkt från denna analys samt Arbetsförmedlingens kunskap om kompetensen hos de nyanlända invandrarna ska myndigheten: Analysera vilket behov av insatser som inom de närmaste åren finns för att tillgodose arbetskraftsbehovet. Lämna förslag på insatser som kan tillhandahållas genom andra myndigheter än Arbetsförmedlingen. Bedöma om förslagen kräver åtgärder från regeringen för att realiseras. De redovisade insatserna ska bedömas ge goda möjligheter till övergång till studier eller arbete med eller utan stöd. Arbetsförmedlingen kartläggning av behovet av arbetskraft visar att arbetskraftsförsörjningen, enligt branschföreträdare, inte kommer att klaras fullt ut under de kommande åren. Det reguljära utbildningsväsendet bedöms inte täcka alla behov av utbildad arbetskraft. Utifrån de gröna näringarnas perspektiv är det väsentligt att lösa de underskott på utbildade som framkommit i föreliggande kartläggning. Beslut i ärendet har fattats av biträdande generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av Mats Wadman, Anna Araskog och Emma Thornström. Clas Olsson Biträdande generaldirektör Anna Araskog Enhetschef

Uppdrag från Regeringen avseende åtgärder för att utbilda och ge praktik inom de gröna näringarna för nyanlända invandrare Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att i samverkan med Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet och andra berörda aktörer, samt i samråd med Statens Jordbruksverk, göra en analys av arbetskraftsbehovet inom de gröna näringarna och naturvården. Med utgångspunkt från denna analys samt Arbetsförmedlingens kunskap om kompetensen hos de nyanlända invandrarna ska myndigheten: Analysera vilket behov av insatser som inom de närmaste åren finns för att tillgodose arbetskraftsbehovet. Lämna förslag på insatser som kan tillhandahållas genom andra myndigheter än Arbetsförmedlingen. Bedöma om förslagen kräver åtgärder från regeringen för att realiseras. De redovisade insatserna ska bedömas ge goda möjligheter till övergång till studier eller arbete med eller utan stöd. Arbetsförmedlingen kartläggning av behovet av arbetskraft visar att arbetskraftsförsörjningen, enligt branschföreträdare, inte kommer att klaras fullt ut under de kommande åren. Det reguljära utbildningsväsendet bedöms inte täcka alla behov av utbildad arbetskraft. Utifrån de gröna näringarnas perspektiv är det väsentligt att lösa de underskott på utbildade som framkommit i föreliggande kartläggning. Arbetsförmedlingen bedriver arbetsmarknadsutbildning med olika inriktning inom de gröna näringarna. Arbetsmarknadsutbildning är en viktig insats för att tillföra näringarna de kompetenser och den arbetskraft som efterfrågas när arbetslösa söker arbete. Intresset för utbildning inom de gröna näringarna är dock begränsat vilket bland annat visar sig i att få unga utrikes födda väljer sådana utbildningar inom det reguljära utbildningsväsendet. Det kan av den anledningen finnas skäl att bredda utbudet av insatser inom arbetsmarknadspolitiken för nyanlända i syfte att stärka den framtida arbetskraftsförsörjningen inom de gröna näringarna. Ett alternativ för att underlätta för utrikes födda (och inrikes födda) att träda in i arbeten inom de gröna näringarna är att utöka målgruppen för traineejobb. Kombinationen av arbete och utbildning inom ramen för traineejobben skulle kunna vara en lämplig inkörsport för nyanlända till ett arbete inom de gröna näringarna. Traineejobb kan redan idag användas för att öka tillgången på arbetskraft inom bristyrken. Men om den insatsen ska ge önskad effekt skulle målgruppen av arbetslösa förslagsvis behöva breddas till att avse fler åldrar, det vill säga inte enbart åldrarna 20-24 år. Det ligger också i linje med branschföreträdarnas bedömningar om att förutsättningarna för att genomgå utbildningar bör förbättras även för andra åldrar än ungdomar. En breddad åldersgrupp medför fler möjliga deltagare och deltagare som är mest lämpliga

för arbete inom de gröna näringarna. Det är även önskvärt att verksamt bidra till att stimulera utrikes födda kvinnor att delta i utbildningar eftersom en låg andel kvinnor som är födda i annat land är yrkesverksamma inom de gröna näringarna. I den kartläggning av de gröna näringarna som gjorts undersöktes om det finns potential för att inrätta subventionerade arbeten inom de gröna näringarna. Flera aktörer anser att det finns stora icke tillgodosedda behov av arbete inom vissa delnäringar, framför allt inom skogsbruket. I det sammanhanget har Arbetsförmedlingen inlett ett samarbete med Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med Arbetsförmedlingen och SLU genomföra ett pilotprojekt för att främja anställning för nyanlända inom det gröna näringarna och naturvården (N2015/00152/SK). Arbetsförmedlingen har i budgetunderlaget för 2017 lämnat ett förslag om subventionerade anställningar för arbetslösa med långa tider utan arbete och för arbetslösa med kort utbildning. Sysselsättningsinsatsen kan anordnas inom föreningar, organisationer och inom statliga sektorn. Sysselsättningen ska bestå av arbeten som annars inte skulle genomföras, till exempel inom de gröna näringarna. Det kan handla om arbeten åt Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Trafikverket med flera. Det är jobb som annars uteblir på grund av bristande resurser. Arbetena ska även innefatta förbättringar av naturstigar, offentliga rekreationsplatser, naturreservat, naturområden, fritidsanläggningar, idrottsanläggningar, föreningslokaler, städtjänster i utomhusmiljöer med mera. Den föreslagna insatsen ska rikta sig till arbetslösa som helt saknar gymnasieutbildning, som varit utan arbete under minst ett år och som inte kan eller vill studera vidare på gymnasienivå. Insatsen ska även riktas till personer inom sysselsättningsfasen inom jobb och utvecklingsgarantin.

Kartläggning av arbetskraftsbehov inom gröna näringar 1 Aktuell utveckling inom gröna näringar Antalet sysselsatta uppgick till i genomsnitt 4 837 000 personer år 2015 enligt SCB 1. Av dessa sysselsattes 99 000 inom de gröna näringarna 2. Det motsvarar 2,0 procent av sysselsättningen i landet. Med de gröna näringarna avses jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk och nära relaterade verksamheter. De utrikes födda utgör drygt 15 procent av landets sysselsatta, men de utgör endast 5,4 procent av de som är verksamma i de gröna näringarna 3. Av det totala antalet sysselsatta som är utrikes födda arbetar endast 0,8 procent inom de gröna näringarna, mot 2,4 procent för sysselsatta födda i Sverige. För utrikes födda män var andelen 1,0 procent medan andelen för utrikes födda kvinnor var 0,5 procent. Andelen företagare bland utrikes födda är generellt sett högre än i övriga delar av befolkningen i Sverige. Trots detta är andelen utrikes födda företagare inom de gröna näringarna och i landsbygdens övriga näringsliv låg 4. Få nyanlända invandrare bosätter sig på landsbygden eller får arbete i företag som finns på landsbygden. I den mån utrikes födda personer arbetar inom de gröna näringarna är det ofta i form av tillfälligt säsongsarbete. Intresset för yrkesutbildningar knutna till sektorn, till exempel gymnasieskolans naturbruksprogram är fortsatt mycket lågt bland utrikes födda. Andelen utrikes födda uppgick till 0,6 procent jämfört med 2,8 bland inrikes födda läsåret 2014/2015 5. Antalet förstahandssökande till Naturbruksprogrammet har ökat svagt mellan åren 2013 och 2014, vilket gäller för både inrikes och utrikes födda. Migration innebär ett inflöde av arbetskraft som förbättrar förutsättningarna för näringslivsutveckling. Antalet inrikes födda i den arbetsföra befolkningen minskar vilket innebär att det framtida tillskottet av arbetskraft sammanhänger med storleken på tillskottet av utrikes födda. Därför är det en central fråga att identifiera, åtgärda eller reducera hinder för att ta till vara de utrikes föddas kompetens, inte minst med tanke på den nämnda demografiska utvecklingen. Inom en nära framtid kan stora delar av landet, främst landsbygdskommuner, komma att präglas av ett lågt tillskott av arbetskraft vilket är ett allvarligt hot mot landsbygdens överlevnad. 1 Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) i åldrarna 15-74 år. 2 Talet över sysselsatta innefattar cirka 1 600 personer inom fiskerinäringen. 3 Enligt regional arbetsmarknadsstatistik 2014 (RAMS) 4 Enligt SOU 2008:56, Mångfald som möjlighet, Åtgärder för att öka integration på landsbygden. 5 För samtliga årskurser enligt Skolverket.

Antalet inskrivna arbetslösa utrikes födda som är utbildade inom de gröna näringarna uppgick i december 2015 till drygt 1 500 personer. Av dessa sökte drygt 300 arbete inom de gröna näringarna. Övriga utbildade sökte arbeten inom andra näringar än de gröna. Dessutom fanns det 2 700 utrikes födda arbetslösa som saknade utbildning inom de gröna näringarna men som trots det sökte arbete inom dessa näringar. Talen visar att det finns ett intresse för att arbeta inom de gröna näringarna men att många saknar utbildning inom området. Tabell 1. Inskrivna arbetslösa som är utrikes födda med eller utan utbildning inom yrkesområdet, och som söker arbete inom de gröna näringarna, antal personer vid slutet av december 2015 Utbildningsinriktning Jordbruk Skogsbruk Söker ej inom yrkesområdet Summa Har utbildning inom lant- o skogsbruk samt djursjukvård 274 69 1184 1527 Övriga sökande, ej utbildade inom yrkesområdet 2231 434 0 2665 Totalt 2505 503 1184 4192

2 Rekryteringsbehov inom gröna näringar Inom avsnitt två och tre sker en genomgång av rekryterings- och sysselsättningsläge och behov av arbetskraft med olika kompetenser inom de gröna näringarna. Informationen har inhämtats genom intervjuer med olika aktörer inom de gröna näringarna samt från aktuella rapporter som berör kompetensförsörjningen inom branschen. Avsnitt två berör behovet av arbetskraft på den reguljära arbetsmarknaden. I avsnitt tre redovisas information om det potentiella behovet av arbetskraft i det fall subventioner eller särskilda stimulanser skulle stå till buds. 2.1 Rekryteringsbehov inom skötsel, underhåll och anläggning av utemiljöer Trädgårdsbranschen har under den senaste tiden varit mycket tydliga med sin oro över att tillskottet på utbildad arbetskraft är lågt och de konsekvenser det får för näringen. Enligt branschen behöver 2 500 personer med utbildning rekryteras årligen. 2 000 av dessa går i dagsläget inte att rekrytera inom landet eftersom antalet personer som utbildas inom naturbruksgymnasiernas trädgårdsinriktning och inom yrkeshögskolan är för litet. Antalet elever som söker sig till naturbruksgymnasiernas trädgårdsinriktning är mycket litet. Även inom yrkeshögskolan bedrivs utbildning, men även där har många platser stått tomma. Dels på grund av bristande intresse, dels för att trädgårdsutbildningarna inom Yrkeshögskolan kräver en examen från naturbruksprogrammet med inriktning trädgård. Det har gjort att det varit svårt för vuxna som vill byta yrke att utbilda sig för arbete inom branschen. SLU har i rapporten Branschbeskrivning Trädgård - område hortikultur, utemiljö och fritidsodling, beräknat att den del av branschen som arbetar med skötsel, underhåll och anläggning av utemiljöer sysselsätter omkring 33 000 årsarbetare. De flesta arbetar med skötsel och en mindre andel arbetar med ren anläggning/nyproduktion. Trädgårdsbranschen bedömer att det råder en god efterfrågan på anläggningsarbeten med kunskap om murar och trappor, dränering, schakt och fyllning liksom om maskin- och materialkunskap. I många miljöer ska vattensamlingar, dammar och bäckar anläggas och skötas. Andra kunskapsområden handlar om ritningsläsning och hantering av digitala kartor liksom kunskap om arkitektur, design, kultur- och trädgårdshistoria, byggnadsvård, miljöfrågor och kunskap om hur vård- och skötselplaner upprättas. Den bedömning som branschen själv gör visar främst på brister när det gäller anläggningar och skötsel av parker, trädgårdar, bostadsområden och dylika områden där det krävs kunskaper om såväl hårda som mjuka ytor. Branschorganisationen Trädgårdsanläggarna uppger att det råder en enorm

brist på utbildad personal för såväl stora som små aktörer i branschen. Det märks bland annat på att allt fler arbeten som utförs idag får anmärkningar vid besiktningar. Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare bedömer att inom en tioårsperiod behöver stora delar av personalstyrkorna i parkerna ersättas med ny personal på grund av pensionsavgångar. Den situationen råder även för arbetsledare. Det kommer alltså finnas ett omfattande rekryteringsbehov av utbildad personal både vad det gäller utepersonal och arbetsledare. Slutsatsen är att rekryteringsbehovet kommer att öka framöver, framförallt på arbetsledarsidan, och att det råder brist på välutbildad personal inom grönyteskötsel i stora delar av landet. Även Svenska kyrkan förmedlar bilden av att det finns ett behov av personer med utbildning inom denna del av branschen. De har ett behov av 500-600 personer per år för anställning med skötsel och underhåll av utemiljöerna kring kyrkor. Detta behov rör den personal som är anställd under hela året och för det arbetet krävs en utbildning inom trädgård motsvarande den som ges genom naturbruksgymnasiernas trädgårdsinriktning. Det är mycket stor brist vid rekryteringar till dessa arbeten. Utöver dessa anställer Svenska kyrkan varje år ett större antal säsongsanställda. För dessa arbeten finns inga krav på utbildning och det är inte svårt att hitta personal att rekrytera idag och den bilden bedöms bestå den närmaste framtiden. Svenska kyrkan framhåller några kompetenser som är viktiga inom deras arbetsområde. God kunskap krävs när det gäller växter. I det sammanhanget krävs kunskaper inom mark- och jordlära, gräsanläggning, beskärning, trädvård, kompostering och gödsling, växtkännedom och växthantering, förökning och produktion av småplantor, växtskydd och kunskap om hur man använder och hanterar bekämpningsmedel. Arbetsförmedlingens prognos för parkarbetare visar att det kommer råda hård konkurrens om jobben på ett års sikt. Bakgrunden till den bedömningen är att det finns relativt många inskrivna som söker och kan ta de enklare säsongsarbeten som uppstår. Prognosen visar dock även att de som genomgår en utbildning för arbete inom trädgårdsnäringen har betydligt bättre möjligheter till arbete och att bedömningen om hård konkurrens i första hand gäller för de som saknar utbildning. Få elever utbildas inom naturbruksprogrammets inriktning mot trädgård och allt färre skolor bedriver därmed trädgårdsutbildning. Totalt i landet studerade endast 79 elever i årskurs 3 med inriktningen mot trädgård läsåret 2013/14. Branschen menar också att skolorna har svårt att hålla den kvalitet på utbildningen som motsvarar branschens behov 6. 6 Välja yrke SOU 2015:97.

Branschens behöver rekrytera personer som har en utbildning inom trädgård och de efterfrågar personer som har yrkesbevis inom området trädgård. Trädgårdsnäringens centrala yrkeskommitté (TCYK) har definierat de kompetenskrav som finns för arbetet på sidan yrkesbevis.com. Detta anses som minimikrav inom dessa yrken. En byggnadsanläggningsarbetare kan arbeta inom trädgårdsanläggning om man kompletterar kunskaperna med växtkännedom och grundläggande biologisk kännedom. Naturbrukets Yrkesnämnd (NYN) fick i november en ansökan om främjandemedel för nyanlända invandrare med utbildning, erfarenhet och/eller intresse för arbete inom svensk trädgårdsnäring och jordbruk beviljad. SLA har tagit på sig rollen som projektsamordnare. Planeringen omfattar bl.a. översättningar av relevant utbildningsmaterial, vidareutveckling av befintliga valideringsinstrument, utveckling av självskattningsmodeller och översättning av en webbaserad modell för Grönt Kort 7. 2.2 Rekryteringsbehov inom lantbruk och odling av trädgårdsväxter. För att öka det gröna näringslivets attraktionskraft gör Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, en gemensam satsning fram till 2018 för att locka fler människor att starta företag och börja arbeta inom det gröna näringslivet. Projektet går under namnet Grön Attraktion. Som en del i det arbetet släpptes i december 2015 en rapport (2030: Framtiden är grön) som beskriver framtida trender och kommande utmaningar för det svenska jord- och skogsbruket. Bland dessa beskrivs en brist på arbetskraft och behov av nya kompetenser hos de som redan arbetar inom jord- och skogsbruket som två stora utmaningar. Enligt rapporten råder det brist på kompetent arbetskraft inom jordbruket (inklusive trädgårdsnäringen) och man har svårt att locka över personer från andra näringar. Ny teknik, nya kundkrav samt ökad konkurrens på en öppen marknad leder till ett behov av att lyfta kompetensen inom jordbruket. De produktionsexperter som är anställda i jordbruksföretagen måste ta ett större ansvar för att självständigt planera och utföra produktionsarbetet och ständigt utvärdera möjligheter att förbättra processerna, oberoende om de arbetar inom animalieproduktion, odling eller trädgårdsnäringen. I takt med att teknikanvändningen ökar måste man även bli bättre på att hantera avancerad teknik och tolka stora mängder data. Enligt konkurrenskraftsutredningen har den högre utbildningen stor betydelse för tillväxt och konkurrenskraft inom sektorn 8. Jordbruks- och trädgårdssektorn har minskat i omfattning, vilket har bidragit till att det finns färre studenter som vill utbilda sig inom sektorn. Detta medför att det kan bli 7 SLA är en riksomfattande sammanslutning av arbetsgivare inom skogsbruk, jordbruk och trädgårdsnäring samt inom närliggande verksamhetsområden. 8 SOU 2015:15

svårt att tillgodose behovet av kompetens för att stärka jordbruks- och trädgårdssektorns konkurrenskraft. Utredningen anser att det behöver bli lättare för vuxna att byta till ett trädgårds- eller jordbruksyrke. Utredningen anser också att tvååriga tillstånd för att ge utbildning inom yrkeshögskolan är för kort tid och att man bör överväga mer långvariga tillstånd för yrkeshögskoleutbildningar inom jordbruk och trädgård. Utredningen lämnar förslag på att naturbruksgymnasium bör kunna kombineras med högskolekompetens, och att man bör överväga mer nationell samordning, till exempel genom riksintag inom gymnasieskolans naturbruksutbildningar. Branschen bör ta ett ökat ansvar för att säkra sin kompetensförsörjning och jobba för att öka attraktiviteten för vissa viktiga nyckelyrken inom näringen. Lantbruk Enligt SLA finns det flera yrkesgrupper inom lantbruket inom vilka det är svårt att rekrytera till idag, bland annat djurskötare för kor och gris och maskinförare. De personer som läser naturbruksgymnasiernas inriktningar mot lantbrukets djur eller mot arbete som maskinförare får jobb direkt av branschen. Även Hushållningssällskapet bekräftar denna bild. Antalet personer som utbildas är inte tillräckligt, utan det finns även behov av att hitta möjligheter för vuxna att utbilda sig mot branschen. Det är också svårt att rekrytera förmän inom lantbruket. De kompetenskrav som finns för dessa yrkesgrupper är beskrivna i Naturbrukets yrkesnämnds (NYN) gröna kort för mjölk, gris och växtodling. Konsultfirman Markör har undersökt kompetensbehovet inom de gröna näringarna 9. Man konstaterade att det inom jordbruket, på sikt, bedöms finnas ett ökat behov av arbetskraft samt att det finns ett kunskapsbehov inom områdena miljö, entreprenörskap, ekonomi, ledarskap, omvärldsbevakning och behovsanalyser. Redan i dag anställer man, enligt studien, driftsledare från Danmark eftersom det är svårt att finna arbetskraft med adekvat bakgrund i Sverige. Ett inflöde från andra länder är naturligtvis positivt men visar samtidigt att det svenska systemet kan förbättras. Jordbruksverket har inte gjort några analyser av det kommande rekryteringsbehovet inom lantbruket. De ser för närvarande ingen brist på arbetskraft för de enklare arbetsuppgifterna inom lantbruket. Däremot pekar de på flera områden inom lantbruket där det finns behov av nya lösningar och där det skulle finnas möjlighet till sysselsättning. Det finns till exempel ett behov av att lösa de ägarskiften som behöver ske inom lantbruket den kommande tiden. De ser också möjligheter att skapa sysselsättning genom att hitta nya lösningar som möjliggör uppstart av produktion av nya sorters grödor, vilket i nästa led innebär produktion av nya sorters livsmedel på en marknad som de ser ökar i landet. 9 På uppdrag av Landsbygdsdepartementet.

Arbetsförmedlingen gör prognoser för två yrken kopplade till produktionen inom lantbruket djurskötare och maskinförare inom lantbruket. Prognosen för djurskötare är att det är balans på arbetsmarknaden under det kommande året. Inom gruppen finns skillnader i jobbmöjligheter beroende på vilken inriktning man väljer inom ramen för utbildningen på naturbruksgymnasium. Möjligheterna bedöms vara bättre för de som väljer att utbilda sig mot större djur inom lantbruket eftersom relativt få väljer den inriktningen i sin utbildning. Även för maskinförare inom lantbruket är prognosen att det är balans på arbetsmarknaden kommande året. Men de senaste signalerna från branschen visar att arbetsgivare har svårt att hitta maskinförare att anställa. Odling av trädgårdsväxter Enligt LRF Trädgård och Jordbruksverket är det svårt att skatta hur många som rekryteras varje år inom de trädgårdsföretag som sysslar med primärproduktion, men tillsammans sysselsätter de enligt Jordbruksverket omkring 15 000 personer per år, de flesta av dessa är säsongsanställda. Det är vanligt med rekrytering av arbetskraft från andra länder, framförallt under den intensiva skördesäsongen av grönsaker på friland. Enligt branschen skulle nyanlända kunna anställas till dessa arbeten. Men även denna del av trädgårdsnäringen har, precis som de som arbetar med skötsel av utemiljöer, signalerat ett behov av personal som har utbildning inom trädgård. Utbildning ökar möjligheterna till arbete inom branschen, men det är svårt att skapa en varaktig försörjning genom det stora inslaget av kortare säsongsanställningar. Även Hushållningssällskapet bekräftar att det finns ett behov av arbetskraft med gymnasiekompetens eller motsvarande hos trädgårdsodlarna. Kompetenskraven för trädgårdsarbetare finns beskrivna av Naturbrukets Yrkesnämnd, NYN i Gröna kort för yrkesodling inom trädgård. Kunskapskravet motsvarar de kompetenser man får efter utbildning på naturbruksgymnasium. Utöver de kompetenser som krävs för att utföra arbetet säger branschen att det är viktigt att kunna kommunicera på svenska eller engelska för att kunna ta instruktioner och för säkerheten på arbetsplatsen. Det är också viktigt att kunna ta sig fram och tillbaka till arbetsplatserna på egen hand eftersom de ofta ligger på landsbygden. Körkort är ett önskemål för att kunna ta sig till arbetsplatserna. Arbetsförmedlingens prognos för yrket trädgårdsarbetare är att det kommer vara hård konkurrens om jobben på ett års sikt. Inom gruppen finns skillnader i jobbmöjligheter beroende på vilken utbildningsnivå man har. Bedömningen om hård konkurrens främst gäller de som saknar utbildning och har sin grund i att det finns relativt många som kan ta de säsongsanställningar med lägre kompetenskrav som finns varje år. De som har utbildning för arbete med odling av trädgårdsprodukter bedöms däremot ha bättre möjligheter till arbete. Övriga yrken med koppling till lantbruket Jordbruksverket framhåller även möjligheterna att rekrytera från gruppen nyanlända invandrare till livsmedelsindustrin, både som anställda och som

egna företagare med produktion av nya livsmedel. På landsbygden finns utöver detta möjligheter till sysselsättning om satsningar kan göras inom till exempel turism eller entreprenadverksamhet. 2.3 Rekryteringsbehov inom skog och naturvård Skogsbruket har under de senaste 30 åren genomgått stora förändringar där mycket av arbetet med gallring och avverkning som tidigare utfördes genom motormanuellt arbete numera utförs av maskinförare, skotare och skördare. Utvecklingen har inneburit att lönsamheten inom skogsbruket har ökat, men den har också fört med sig att färre arbetar inom skogsnäringen. Strukturrationaliseringen bedöms till stor del vara genomförd, men inom branschen strävar man efter att ytterligare effektivisera produktionen, till exempel utveckla möjligheten till maskinell plantering. Sannolikt kommer antalet sysselsatta inom skogsnäringen att fortsätta minska något enligt Skogsstyrelsen. Störst möjligheter för sysselsättning bedöms finnas inom röjning och maskinkörning. För båda dessa inriktningar krävs utbildning. Det största antalet arbetstillfällen finns under sommarsäsongen inom områdena plantering och röjning. Att uppskatta antalet personer som skulle kunna sysselsättas inom landet är svårt. Både när det gäller planteringsarbete och röjning är antalet arbetstillfällen beroende av hur väl man lyckas styra mot fler rekryteringar av inhemsk arbetskraft. Det finns även en potential att öka antalet arbetstillfällen genom att stimulera efterfrågan inom röjningsverksamheten eller göra satsningar inom biobränsle. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, (SLA), beskriver inom ramen för projektet Grön Attraktion (2030: Framtiden är grön) kommande utmaningar för det svenska skogsbruket. Skogsnäringens utmaning är att attrahera människor för att förvalta och arbeta i skogen. Tillflödet av ny arbetskraft till skogsbruket beskrivs som svagt, vilket på sikt skapar ökad brist på kompetent arbetskraft. Primärproduktionen inom skogsbruket bedöms i stort sett se likadan på lång sikt jämfört med nuvarande situation. Detta beror på att de stora automatiseringarna och rationaliseringarna bedöms ha skett under de senaste decennierna. De yrkesverksamma skogsentreprenörerna måste för att vara framgångsrika självständigt kunna planera sitt arbete och ges utrymme att göra detta. Även om automatiseringen är hög i skogsbruket och kommer att öka ytterligare något så behövs det maskinförare som kan leda arbetet och ta miljö- och kulturvärden i beaktande samtidigt som avverkningen optimeras ur ett lönsamhetsperspektiv. Bland de skogsentreprenörer som är företagare, antingen egenföretagare eller med anställda, blir kraven allt högre på att förstå företagsekonomi och ekonomisk styrning, kunna förhandla med kunder och ta ett arbetsgivaransvar. Utöver detta väntas behoven av personer som arbetar med skogsrådgivning öka.

Det finns en ganska stor bredd och variation på yrkena inom skog och naturvård. Man kan dela in dem i tre olika kategorier skogs- eller naturvård, maskinkörning och övriga yrken såsom arbete på plantskolor, reparatörer med flera. Skogs- och naturvård Den del av branschen som handlar om skogsvård kan delas upp i arbete med plantering och arbete med röjning. Arbetsförmedlingens prognos för skogsarbetare där dessa båda inriktningar ingår visar på att det är balans på arbetsmarknaden på ett års sikt. Men det beror till stor del på att arbetsgivarna löser sitt behov av arbetskraft genom rekryteringar utomlands. Planteringsarbete kräver ingen lång upplärningstid. Det finns inga stora krav på utbildning, men körkort kan krävas för att kunna ta sig till arbetsplatsen. Det finns enligt flera aktörer inom skogsnäringen, såsom GS facket och KSLA, ett ganska stort behov av arbetskraft men det fylls till mycket stor del med arbetskraft från andra länder, framförallt från Östeuropa 10. Omkring 2 500 personer beräknas rekryteras från till exempel de baltiska länderna för att arbeta under planteringssäsongen. En allt större del utförs dessutom av personer som behöver söka arbetstillstånd, alltså från länder utanför EU. Det rör sig om omkring 400-500 personer om året. Det finns möjlighet att skapa sysselsättning för många personer under de säsonger som planering utförs. Men det förutsätter att arbetsgivarna i högre grad rekryterar inom landet istället för att utnyttja nuvarande rekryteringskanaler. I de fall arbetsgivarna inte är bundna av avtal med återkommande arbetskraft skulle det kunna vara möjligt att ersätta en del av de som kommer från andra länder för att utföra arbetet. Det är dock svårt att uppskatta hur många arbetstillfällen som skulle kunna skapas på så sätt. GS facket uppskattar att totalt kommer omkring 4 000 personer varje år till landet för säsongsarbete i skogen. Det är dessutom svårt att varaktigt försörja sig på planteringsarbete eftersom det är ett säsongsarbete. För de som utöver plantering även har kunskaper för att arbeta med röjning ökar däremot möjligheterna att försörja sig. Röjningsarbete är ett arbete som kräver mer kompetens. Det är en kombination av ett fysiskt tungt arbete som även kräver teoretiska kunskaper. Körkort för att köra röjsåg och en viss tid med övning kombineras med kunskap om biologi och de regelverk som gäller för naturvård. I Sverige finns enligt fler aktörer inom skogsnäringen ett uppdämt behov av röjning i skogarna, framförallt i den skog som är privatägd (Sedan röjningsplikten avskaffades -93). GS facket bedömer att 600 000-700 000 hektar skog idag har ett akut röjningsbehov, vilket innebär ett ökat årligt röjningsbehov på ca 100 000 hektar. När röjning inte utförs i tid skapar det dålig tillväxt, vilket g ör att landet som helhet riskerar att stå med en sämre 10 GS är facket för skogs-, trä- och grafisk bransch. KSLA är Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin.

träråvara när det är dags för slutavverkning. Mycket av röjningsarbetet utförs av utländsk arbetskraft (ibland samma personer som planterar). Arbetet sysselsätter nu omkring 2000 personer, men skulle all mark röjas som har behov av det skulle det enligt GS facket kunna innebära mer än 600 personer till räknat som helårsanställningar. Det finns alltså ett stort behov av arbete, men ingen växande reguljär marknad. Branschen framhåller några förslag som syftar till att öka antalet arbetstillfällen. Ett är att öka informationsinsatserna riktade mot skogsägarna, vilket möjligtvis kan öka röjningsarbetet eftersom röjning ger högre tillväxt och större lönsamhet vid slutavverkning. Andra möjliga vägar kan vara att lagstifta om att röja i större omfattning genom att återinföra röjningsplikten, alternativt att införa en variant på rotavdrag eller liknande morot för röjningsarbete, vilket leder till fler arbetstillfällen. Nyanlända invandrare kan ge ett tillskott av arbetskraft, en del utbildningsinsatser skulle krävas, men det bedöms som möjligt att genomföra. SYN har fått beviljade medel för att skapa ett snabbspår med validering av nyanlända invandrares kunskaper inom skog 11. SYN har upphandlat översättning av sina webbutbildningar mot olika kompetenser som behövs inom skogen såsom kunskap om gallring, röjning, naturvård och olika körkort för bland annat motorsåg och röjsåg. Översättningsarbetet förväntas vara klart i början av 2016. För båda dessa delar av skogsbranschen är säsongsarbete vanligt. Det finns större möjligheter att försörja sig på arbete med röjning än plantering under året. Däremot går det med fördel att kombinera dessa två grenar för anställda inom skogsbruket. SLA och GS facket har ett avtal som gör det möjligt att bli anställd med säsongsvarierad arbetstid, vilket gör att man får lön hela året, men det är nytt och fortfarande ganska ovanligt. Maskinförare Det är brist på skogsmaskinförare och den bristen kommer bestå i framtiden. Den bedömningen kommer från såväl Skogsstyrelsen, GS facket som genom Arbetsförmedlingens egna prognoser. Pensionsavgångarna är stora nu och även de kommande åren. Det finns även ett utflöde från yrket till att istället arbeta som till exempel maskinförare inom anläggningssidan. Det är svårt att sätta en exakt siffra på hur stora rekryteringsbehoven kommer att vara, men enligt GS facket kan det röra sig om 300-400 personer per år, på sikt möjligtvis något fler än så. I relation till antalet personer som sysselsätts av arbete med plantering och röjning i skogen är de ändå relativt få som arbetar som maskinförare i skogen. Kraven på kunskap för att arbeta med maskinkörning är högre än inom andra nämnda skogsyrken och utbildning ges inom naturbruksgymnasierna. Till arbete inom den här delen av skogsbranschen kan det vara aktuellt att 11 SYN är Skogsbrukets Yrkesnämnd.

rekrytera bland de som kommer som nya till landet. Det kan till exempel finnas de som arbetat med att köra maskiner inom anläggning tidigare och som kan bygga på med kunskap om biologi och om skogsbruk. Övriga yrken med koppling till skogsbruket Inom plantskolor finns det enligt branschen inga direkta yrken med brist på kompetens. Det finns inga stora rekryteringsproblem och antalet personer som är sysselsatta kommer troligtvis inte att öka. Enligt Skogsstyrelsen finns det behov av att rekrytera skogsåkare (lastbilsförare). Under det kommande året väntas dock gränserna för maxvikten på virkestransporter att förändras och bli högre. Det kommer troligtvis minska behovet av skogsåkare inom landet. Det är svårt att säga något om hur stort rekryteringsbehovet förväntas vara, men enligt uppgift finns det omkring 2 000 timmerlastbilar inom landet idag och om maxvikten ökar kommer antalet minska. Utöver detta finns signaler från branschen om att det är stor brist på reparatörer av skogsmaskiner och även för reparatörer av maskiner inom lantbruket. 2:4 Rekryteringsbehov inom akademiska yrken kopplade till trädgård, lantbruk och skog Universitetskanslersämbetet (UKÄ) redovisar en prognos för den framtida balansen mellan arbetsmarknadens behov och tillskottet av utbildade från högskolan. När de som börjar utbildningen läsåret 2015/16 träder in på arbetsmarknaden beräknas det vara god balans mellan antalet examinerade och behovet av nyrekrytering av utbildade agronomer och hortonomer. På längre sikt pekar beräkningarna mot att antalet nyexaminerade agronomer och hortonomer kommer att överstiga rekryteringsbehovet något. Saco förutspår i sina senaste prognoser att arbetsmarknaden 2020 kommer att vara i balans för gruppen naturvetare inom lantbruk där agronom och lantmästare med flera ingår. På samma sätt visar Arbetsförmedlingens prognos för agronomer en förväntad balans på arbetsmarknaden på ett års sikt. Inom skogsbruket finns två utbildningar på akademisk nivå, jägmästare respektive skogsmästare. Totalt utbildas omkring 150 skogsakademiker per år. Arbetsförmedlingens prognoser för yrkena visar på balans på arbetsmarknaden under det kommande året. Även på fem och tio års sikt väntas arbetsmarknaden vara i balans. I Sacos senaste prognosrapport förutspås arbetsmarknaden 2020 vara i balans för gruppen naturvetare inom skogen där jägmästare och skogsmästare ingår. Vid senaste ansökningstillfällena har dock söktrycket minskat för de lediga platserna på jägmästarutbildningen och samtliga platser har inte fyllts. Cirka 30 platser är lediga. Samma utveckling kan ses för skogsmästarprogrammet. Branschen är orolig för den framtida kompetensförsörjningen och arbetar för att öka intresset för de akademiska utbildningarna inom skogen. I början av februari släpper KSLA en rapport om skogsnäringens framtida

kompetensförsörjning som berör denna utveckling och ger förslag på insatser för att öka intresset för de skogliga akademiska utbildningarna. 3 Möjligheter till subventionerade jobb Enligt den kartläggning som gjorts finns det möjligheter att skapa jobb utanför den reguljära arbetsmarknaden, framförallt för arbete inom naturvård och arbete inom skötsel av utemiljöer. 3.1 Jobb inom skötsel, underhåll och anläggning av utemiljöer Svenska kyrkan anser att det kan finnas möjligheter att hitta arbetsuppgifter för subventionerade jobb på begravningsplatser. Men volymerna för den typen av okvalificerade arbetsuppgifter är begränsad, de har idag ingen uppfattning om hur många jobb det kan röra sig om. Möjligen kunde eftersatt vård och underhåll av växtmaterial och kulturhistoriska anläggningar kunna ske med rätt arbetsledning. Det kan i så fall gälla murar som ska läggas om, gravstenar som behöver rätas upp, gångar som behöver läggas om eller rensning i rabatter som är eftersatta. En arbetsledare som har rätt kompetens kan styra 5-10 personer och för dessa krävs då inga förkunskaper. Det är däremot viktigt med språkkunskaper så att man kan kommunicera med varandra så man kan ta emot instruktioner, framförallt med tanke på arbetsmiljö och säkerheten för de som utför arbetet. Den viktigaste förutsättningen är att de kan så pass mycket svenska att de kan följa säkerhetsbestämmelser, alternativt att kommunikationen kan ske på engelska. Enligt Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare har man inom kommunernas verksamhet haft olika liknande projekt genom åren med varierande resultat. Erfarenheterna visar att det krävs mycket planering, arbetsledning och arbetsanvisning för att det skall fungera bra. Men förutsatt att man hittar finansiering och lyckas rekrytera arbetsledare med rätt kompetens så finns det möjligheter att skapa sysselsättning inom den kommunala verksamheten. Det kan till exempel röra sig om arbete med skötsel i tätortsnära skogar. För sådant arbete krävs det att åtminstone att några i varje lag kan och får hantera motorsåg och röjsåg vilket kräver utbildning. Andra uppgifter som skulle kunna innefattas är städning, drift och underhåll av t ex skyltar, skyltställ och liknande. Det finns också exempel på projekt där centrumföreningar anställt personer för att göra extra insatser med bland annat städning för att skapa trivsamma stadsmiljöer. Kompetenskraven för sådana arbetsuppgifter är låga. Men arbetsledning krävs och de som leder arbetet skall helst också ha någon kompetens inom naturvård (kan även vara skog eller parkskötsel) eller bygg- och anläggning för att det skall fungera på ett bra sätt.

3.2 Jobb inom lantbruk och odling av trädgårdsväxter LRF Trädgård säger att de har svårt att se att det finns någon potential för subventionerade jobb inom denna sektor. 3.3 Jobb inom skog och naturvård Enligt Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och GS facket finns det möjligheter att hitta sysselsättning utanför den reguljära arbetsmarknaden inom skogs- och naturvårdsarbete. Enligt Naturvårdsverket finns det utrymme för att utöka det arbete redan som idag sker inom skyddade naturområden och som organiseras av länsstyrelserna. Det kan till exempel innebära arbete med att slå gräs på betesmarker eller att stängsla för att kunna hålla djur. Även arbetsuppgifter kopplade till att göra områden tillgängliga för friluftsliv såsom att bygga spänger, rastskydd eller broar samt utmärkning av områdesgränser och skyltning. Det förutsätter att arbetet är väl planerat, att det finns lämpliga arbetsledare och att kommunikationen fungerar. Under sådana förutsättningar krävs det inte utbildning för att utföra arbetet (med undantag för t.ex. arbete med röjsåg eller motorsåg). I den modell Skogsstyrelsen planerar inom ramen för uppdraget att genomföra ett pilotprojekt för att främja anställning för nyanlända inom det gröna näringarna och naturvården (N2015/00152/SK) har de två roller. Det ena är att utbilda och arbetsträna individen vilket samtidigt ger erfarenhet av svensk arbetsmarknad och en referens vilket som regel är en förutsättning för att bli anställningsbar. Den andra delen är anställning i staten, där individen anställs hos SKS under ett år och utför samhällsnyttiga åtgärder på offentlig mark. Det kan handla om åtgärder i naturreservat, vård av fornminnen åt länsstyrelser, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, viltstängsel åt Trafikverket, skötsel av rastplatser, kulturvägar, åtgärder i tätortsnära- och skolskogar åt kommuner. Tanken är att växla upp offentliga medel med varandra för att skapa större värde för samhället, och samtidigt minimera påverkan på den öppna arbetsmarknaden. GS facket kan se två möjligheter till den här typen av subventionerade jobb. Det ena alternativet är det uppdämda behovet av röjningsarbete i många skogar som skulle kunna skapa arbetstillfällen om man lagstiftade för att stimulera den marknaden. Antalet jobb uppskattas till omkring 2 500. Det andra alternativet är att man skulle kunna skapa jobb i syfte att nyttja biobränsle på ett bättre sätt än idag. Arbete med att ta tillvara på till exempel de träd som gallras bort i ungskog eller alla delar av träden vid avverkning skulle kunna skapa arbetstillfällen. En del av det som idag lämnas kvar i skogen för att förmultna skulle istället kunna fraktas ut ur skogen och tas om hand för biobränsle. Det är oklart hur många jobb som skulle kunna skapas.

4 Insatser inom de gröna näringarna 4.1 Pågående insatser i samarbete med de gröna näringarna Arbetsförmedlingen har en rad pågående samarbeten med de gröna näringarna. Dessa kan beskrivas utifrån två typer av insatser. 1. Utbildning kombinerat med praktik för att tillföra näringarna arbetskraft inom yrken där det finns behov. 2. Subventionerade anställningar för arbetslösa som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Förberedande utbildning: Valbara moduler som ingår i den förberedande utbildningen: Djur; djurhållning och djurens biologi (1 vecka) Skog; mark, vatten, skogsbruk (1 vecka) Trädgård; anläggning, skötsel och växtkännedom (1 vecka) Lantbruk; odling, lantbruksdjur, markens och växternas biologi (1 vecka) Produktförädling och entreprenörskap (1 vecka) Arbetsmarknadens möjligheter inom näringen (3 veckor) Kartläggning av personens förutsättningar för och behov av utbildning inom yrkesområdet (2 veckor) Utbildningens längd är 1-10 veckor beroende på vilken/vilka moduler deltagaren behöver genomgå. I den förberedande utbildningen klargör leverantören vilka förkunskaper och erfarenheter personen har inom yrkesområdet och vilka förutsättningar personen har för att tillgodogöra sig yrkesutbildning samt vilken inriktning som i så fall passar. Resultatet av den förberedande utbildningen sammanfattar leverantören i en slutredovisning där leverantören även rekommenderar om deltagaren skall gå vidare och i så fall till vilken inriktning. Slutredovisning skickas till ansvarig handläggare. Arbetsförmedlare fattar därefter beslut om fortsatt anvisning. Arbetsmarknadsutbildning - inriktad i fyra spår: Skog Lantbruk Djur Trädgård Deltagarnas behov av pedagogiskt stöd och/eller individuella anpassningar varierar och utbildningen ska kunna anpassas till deltagare med någon form av funktionsnedsättning och till personer som behöver extra stöd i svenska språket.

Parallella insatser: Yrkessvenska (tre månader intensivstudier och tre månader parallellt med FUB/AUB) SFI (genom kommunen) Praktik (upp till sex månader och kan kombineras med yrkessvenska) Yrkeskompetensbedömning (upp till tre veckor) Nationell överenskommelse Arbetsförmedlingen och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har träffat en nationell överenskommelse om att stödja samverkan på lokal och regional nivå. Inom de gröna näringarna pågår en generationsväxling som kommer medföra rekryteringsbehov. Denna överenskommelse ska underlätta arbetet med att: Att skapa lokala och regionala relationer, bygga förtroende mellan LRF medlemsföretag och Arbetsförmedlingen lokalt Öka LRF medlemsföretags kännedom och användande av arbetsförmedlingens service och tjänster Framtida kompetensförsörjning inom LRF branschområde, öka arbetsförmedlingens förståelse och kunskap om företagen i branschen samt sprida denna kunskap i olika sammanhang Samverkan kring olika typer av platser för utsatta grupper LRF medlemsföretag lättar kan använda arbetsförmedlingens tjänster i sin rekrytering Förstärka det goda samarbetet mellan LRF/naturbrukets yrkesnämnd (NYN) och Arbetsförmedlingen (Gröna jobb) Överenskommelsen syftar till att skapa förutsättningar för att kunna teckna mer konkreta överenskommelser regionalt och lokalt. På nationell nivå sker uppföljning en gång per år i en samverkansgrupp med representanter för Arbetsförmedlingen och LRF, sammankallande är LRF. Subventionerade anställningar Arbetsförmedlingen erbjuder instegsjobb (inklusive ersättning för handledning), nystartsjobb, YKB - med anställningsstöd 12. Ett nystartsjobb kräver minst tolv månaders arbetslöshet utanför garantier och etablering. Särskilt anställningsstöd, SAS, får anvisas en person om denne sedan sammanlagt sex månader deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin. En person som har anvisats till jobb- och utvecklingsgarantin efter att ha deltagit i jobbgarantin för ungdomar i 15 månader får anvisas från och med inträdet i jobb- och utvecklingsgarantin. Gäller dock inte för säsongsarbete, vilka är vanliga i de gröna näringarna. 12 YKB är yrkeskompetensbevis.

Praktikplats ges upp till sex månader men för dessa är det viktigt att uppföljning sker så att praktiken resulterar i någon form av anställning. Denna bör inte vara en pröva på plats. Det pågår också ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och branschen inom ramen för snabbspåret där ett mål är att åstadkomma snabbare vägar till arbete in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Branschen och Arbetsförmedlingen utvecklar självskattningsenkäter inom branschens kvalificerade yrken för att kartläggningen av arbetssökandes kompetens skall kunna göras bättre. Självskattningsenkäterna översätts till flera språk. 4.2 Utbildning kombinerat med jobb för nyanlända Antalet sysselsatta utrikes födda inom de gröna näringarna är mycket begränsat. Det finns heller inga tecken på att antalet sysselsatta utrikes födda inom dessa näringar är på väg att öka i någon större omfattning, baserat på tillströmningen till reguljära utbildningar och när det gäller förändringen av sysselsättningstillfällen. I de allra flesta fall går nyanlända till andra näringar än de gröna näringarna vid inträdet på den svenska arbetsmarknaden. Det visar sig bland annat genom att en stor del av de arbetslösa utrikes födda som har utbildning inom yrkesområdet söker arbete inom andra branscher. Föreliggande kartläggning rörande arbetskraftsbehov visar att det finns en kontinuerlig efterfrågan på utbildad arbetskraft men också potentialer att skapa fler jobb inom de gröna näringarna. De finns även svårigheter att rekrytera arbetskraft med efterfrågade kompetenser till vissa yrken. Både trädgårdsbranschen och jordbruket signalerar om att det finns behov av att utveckla kunskaper inom flera områden. Det rör sig till exempel om kunskap rörande murar och trappor, dränering, schakt och fyllning liksom om maskin- och materialkunskap. Andra kunskapsområden är ritningsläsning och hantering av digitala kartor liksom kunskap om arkitektur, design, kultur- och trädgårdshistoria, byggnadsvård, miljöfrågor och kunskap om hur vård- och skötselplaner upprättas. Inom jordbruket bedöms finnas ett ökat behov av arbetskraft med kunskap inom områdena miljö, entreprenörskap, ekonomi, ledarskap, omvärldsbevakning och behovsanalyser. Det finns vidare svårigheter att rekrytera djurskötare för kor och gris, maskinförare samt arbetsledare. Inom skogsbruket behövs maskinförare som kan leda arbetet och ta hänsyn till miljö- och kulturvärden. Bland de skogsentreprenörer som är företagare, antingen egenföretagare eller med anställda, blir kraven allt högre på att förstå företagsekonomi och ekonomisk styrning, kunna förhandla med kunder och ta ett arbetsgivaransvar. Utöver detta väntas behoven av personer som arbetar med skogsrådgivning öka. Det behövs även arbetskraft inom plantering och röjning. För dessa delar av skogsbranschen utförs huvuddelen av arbetena under sommarsäsongen.

Enligt branschföreträdare kommer inte arbetskraftsförsörjningen att kunna klaras fullt ut under de kommande åren. Det reguljära utbildningsväsendet bedöms inte täcka alla behov av utbildad arbetskraft. Det finns även ett svagt intresse att välja utbildning till vissa delar av de gröna näringarna. Det finns inga numerärt stora årliga behov av utbildad arbetskraft i jämförelse med de stora näringarna på arbetsmarknaden, men utifrån de gröna näringarnas perspektiv är det väsentligt att lösa de strukturella underskott på utbildade som framkommit i föreliggande kartläggning. Arbetsförmedlingen bedriver som nämnts arbetsmarknadsutbildning med olika inriktning inom de gröna näringarna. Arbetsmarknadsutbildning är en viktig insats för att tillföra näringen de kompetenser och den arbetskraft som efterfrågas när arbetslösa söker arbete. Intresset för utbildning inom de gröna näringarna är dock begränsat vilket bland annat visar sig i att få unga utrikes födda väljer utbildningar inom det reguljära utbildningsväsendet som är riktade mot dessa näringar. Det kan av den anledningen finnas skäl att bredda utbudet av insatser för nyanlända i syfte att stärka den framtida arbetskraftsförsörjningen inom de gröna näringarna. Ett alternativ för att underlätta för utrikes födda (och inrikes födda) att träda in i arbeten inom de gröna näringarna är att utöka målgruppen för traineejobb. Kombinationen av arbete och utbildning inom ramen för traineejobben skulle kunna vara en lämplig inkörsport för nyanlända till ett arbete inom de gröna näringarna. Traineejobb kan redan idag användas för att öka tillgången på arbetskraft inom bristyrken. Men om den insatsen ska ge önskad effekt skulle målgruppen av arbetslösa förslagsvis behöva breddas till att avse fler åldrar, det vill säga inte enbart åldrarna 20-24 år. Det ligger också i linje med branschföreträdarnas bedömningar om att förutsättningarna för att genomgå utbildningar bör förbättras även för andra åldrar än ungdomar. En breddad åldersgrupp medför fler möjliga deltagare och deltagare som är mest lämpliga för arbete inom de gröna näringarna. Det är även önskvärt att verksamt bidra till att stimulera utrikes födda kvinnor att delta i utbildningar eftersom en låg andel kvinnor som är födda i annat land är yrkesverksamma inom de gröna näringarna. 4.3 Behov av subventionerade jobb inom gröna näringar I kartläggningen av de gröna näringarna undersöktes om det finns potential för att inrätta subventionerade arbeten inom de gröna näringarna. Flera aktörer anser att det finns stora icke tillgodosedda behov inom delar av de gröna näringarna, framför allt inom skogsbruket. I det sammanhanget har Arbetsförmedlingen inlett ett samarbete med Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med Arbetsförmedlingen och SLU genomföra ett pilotprojekt för att främja anställning för nyanlända inom det gröna näringarna och naturvården (N2015/00152/SK). Arbetsförmedlingen har i budgetunderlaget för 2017 lämnat ett förslag om subventionerade anställningar för arbetslösa med långa tider utan arbete och