FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005



Relevanta dokument
FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr maj 2005

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

FöreningsSparbanken Analys Nr december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Småföretagsbarometern

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

Småföretagsbarometern

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

FöreningsSparbanken Analys Nr maj 2006

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

ag föret små om Smått

Småföretagsbarometern

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Vilket är det största hindret för ditt företags ytterligare expansion?

IT-chefen 2011 Rapport om IT-chefens vardag på svenska företag

Vad betyder Rysslands inträde i WTO?

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

Policy Brief Nummer 2012:4

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

Mindre styrdans mer rock n roll

FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005

Företagarens vardag i Örebro

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram

Svensk Turism AB. Verksamhetsområden. Forum för besöksnäringens strategiska utveckling. Delägare i kommunikationsbolaget VisitSweden

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Företagarens vardag i Kristianstad 2015

Brist på arbetskraft i Stockholm

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

Regelförenklingar ger fler jobb Enklare regler skulle få 7 av 10 företagare anställa

Småföretagsbarometern

Företagarens vardag i Borås

Besöksnäringen lyfter! - med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

Arbetsmarknad Värmlands län

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

Våren En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Företagarens vardag i Luleå

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Information inför projektansökan inom nationella program. Bilaga: Statsstöd. Rapport 0002

Näringslivsprogram

Förslag till budget 2012 och inriktning för 2013 och 2014 för koncernen Stockholm Business Region

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Rapport om läget i Stockholms skolor

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB

RAPPORT December 2014


Transkript:

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation av varor och tjänster. Ökad konkurrens från omvärlden talar för att denna andel borde öka. Annars hotas svenska tillväxtutsikter. Få småföretag samarbetar med högskola i sina förberedelser. I stället är det vanligare att arbeta med de anställda i det egna företaget, med andra företag i nätverk och med hjälp av konsulter. Endast 1 % av småföretagen tycker att det svenska innovationsklimatet är mycket bra. En fjärdedel av företagen anser att det är ganska bra. Alltför många anser det vara undermåligt. Att förbättra det svenska innovationsklimatet borde därför vara en prioriterad fråga för den politiska sfären. Allt fler sätter stort hopp till småföretagens möjligheter att bidra till en ökad sysselsättning och tillväxt i den svenska ekonomin. För att småföretagen skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen både när det gäller varor och tjänster är det viktigt att de förbereder sig för morgondagens produkter. Det handlar således om att satsa mer på forskning, utveckling och nya idéer. Det gäller alla företag från high tech till low tech. Denna analys undersöker hur förberedelserna ser ut i företag med färre än 50 anställda i olika branscher. Den redovisar också på vilka sätt företagen förbereder sig och hur de ser på det allmänna innovationsklimatet. Undersökningen gjordes i samband med Småföretagsbarometern våren 2005, som presenterades i april/maj. Drygt 2 200 företag intervjuades. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 5 34 Stockholm, tel 08-58 59 28 E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 13-4897

branschen rustar för framtiden De svenska småföretagen fick frågan om de arbetar med förberedelser för nästa generation av varor eller tjänster. Drygt hälften, eller 53 %, svarade att de gjorde det. 1 Frågan är om detta är tillräckligt med hänsyn till den ökade konkurrensen på både varu- och tjänstemarknader. Det är vanligare i företag med förhållandevis många anställda (20-49 stycken), samt i företag som expanderar, att förberedelser för nästa generation produkter görs. Det är också vanligare att företag med ett högre förädlingsvärde förbereder sig. Företag som har slutkunder i offentlig sektor (59 %) och i exportsektorn (55 %) förbereder sig mer än företag som har svenska hushåll (48 %) och andra företag (45 %) som slutkunder. De större småföretagen förbereder sig oftare än de minsta småföretagen Andel företag i olika branscher som uppger att de förbereder sig för nästa generation av varor och tjänster (%) 76 69 59 58 58 56 57 57 53 54 54 46 44 41 33 0 20 30 40 50 60 70 80 Vilka branscher tänker mest på morgondagen? Inte helt oväntat är det den snabbt utvecklande elektronikbranschen (76 % av företagen). Något mer förvånande är att partihandeln redovisar en hög andel (69 %). Det var dessa två branscher som gynnades av den starkaste konjunkturen i vårens Småföretagsbarometer. Fler förberedelser i teknikorienterade företag men alla behöver produktutveckling 1 Vi har genomgående analyserat och viktat svaren utifrån förädlingsvärde. Om hänsyn i stället hade tagits till antalet företag, förbereder sig 48 % för nästa generation produkter, d v s något färre än hälften. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

En fråga som därför infinner sig är om det är en starkare konjunktur som driver fram ökat fokus på produktutveckling. Eller är det företag och branscher som satsar på framtiden som också gynnas av en starkare uppgång, såsom elektronik? Det behövs fler undersökningar för att konstatera vad som är orsak och vad som är verkan. Vad är hönan och vad är ägget? Under genomsnittet finner vi samfärdsel (33 % av företagen), hotell och restaurang (41 %) och byggnadsindustrin (46 %). Här är omvandlingstrycket sannolikt lägre än i den starkt konkurrensutsatta elektronikbranschen där nya produkter ständigt tas fram. Å andra sidan skulle tillväxtförutsättningarna kunna förbättras om företagen blev mer intresserade av produktutveckling. Hur behöver exempelvis samfärdsel samt hotell- & restaurangsektorn förändra sina produkter för att bättre ta tillvara den ökade marknadstillväxten och inflödet av turister från Ryssland och Östeuropa? Handel och konsulter arbetar med andra företag Vi har också ställt frågan på vilket sätt företagen förbereder sig till dem som svarat att de förbereder sig. Flera alternativ av svar var möjliga. Att samarbeta med andra företag i nätverk var särskilt vanligt i tjänstesektorn. Knappt två tredjedelar av företag inom övriga privata tjänster och 57 % av företag med uppdragsverksamhet svarade att de arbetar med andra företag i sin produktutveckling. Detta var också vanligt i handel och hotell/restaurang. Tjänsteföretag arbetar gärna i nätverk Andel företag som förbereder sig inför nästa generation produkter genom att samarbeta i nätverk med andra företag (%) 65 57 54 55 52 50 49 46 46 47 44 38 36 34 31 0 20 30 40 50 60 70 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 3

Däremot svarar elektronikindustrin (31 %) att de till en relativt liten omfattning arbetar ihop med andra företag i nätverk. Detsamma gäller samfärdsel (34 %) och partihandel (36 %). branschen arbetar oftare med högskola Relativt få sannolikt alltför få företag redovisar att de samarbetar med högskola för att utveckla morgondagens produkter. Det är vanligare att samarbete mellan företag och högskola i första hand handlar om storföretagen. I vår undersökning finner vi att det är små skillnader mellan små och stora småföretag endast -11 % uppger att samarbetar med högskolor i samband med produktutveckling. I Italien där småföretagen utgör en stor andel av ekonomin är många oroade över att konkurrenskraften håller på att försämras på grund av uteblivna forskningsinsatser i just småföretagen. Det blir allt svårare att konkurrera med hungriga småföretag i andra regioner om forskning och utveckling hamnar långt ned på dagordningen. Frågan är också om den italienska utbildningsnivån på djupet och bredden stödjer utvecklingen i småföretagen. Hur ligger vi till i jämförelse med småföretagstäta Italien? I Sverige sätter vi hoppet till att småföretagen skall komma att utgöra en allt större andel av den svenska ekonomin och sysselsättningen. Det finns ca 670 000 småföretag i den privata sektorn med färre än 50 anställda. De ger ett bidrag till BNP på ca 40 % och svarar för hälften av sysselsättningen i den privata sektorn samt en tredjedel av den totala sysselsättningen ( Vem till ta över? Företagarna, 2003). Eftersom antalet anställda i storföretag uppvisar en minskande trend måste också inställningen till samarbete mellan högskola och småföretag förändras. Den tredje uppgiften innebär att högskolorna måste nå ut till samhället och företagen något som sker men som kanske kan förbättras ytterligare. Samtidigt måste också småföretagen få ökad aptit på samarbetet med högskolorna. Här gäller det att kommunikationen förbättras och att mervärdet för småföretagen av samarbetet blir tydligare. 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

Andel företag som förbereder sig inför nästa generation produkter genom att samarbeta med högskolor (%) 17 16 14 13 12 11 8 7 7 4 4 0 2 4 6 8 12 14 16 18 Det är inom den starkt förändringsbenägna elektroniksektorn som samarbete med högskolorna är vanligast (17 %). Även inom privata tjänster och bland konsulter arbetar man gärna med högskola (14 % respektive 16 %). Att samarbete mellan småföretag inom hotell och restaurang och högskolor hamnar över genomsnittet kan bero på att ämnet fått ökad status på landets utbildningsinstitutioner, t ex i Borås, Skövde, Malmö och Umeå. Samarbetet mellan högskola och handel har stor potential att utökas. Endast 4 % av de företag inom handeln som förbereder sig för nästa generation av produkter samarbetar med högskola. I partihandeln är andelen 7 %. Eftersom de stora företagen i handeln genomför rationaliseringar som förbättrar produktiviteten borde även småföretagen ta alla medel som står till buds för att hänga med i utvecklingen. Jämförelsevis många hotell och restauranger samarbetar med högskola Små handelsföretag väljer bort högskolan Många företag förbereder sig på egen hand Handelsföretagen uppvisar också lägst andel när det gäller att arbeta med förberedelser på egen hand med de egna anställda. Endast 25 % respektive 29 % redovisar detta som tillvägagångssätt. När det gäller att arbeta på egen hand är detta det vanligaste sättet. För elektronikföretagen handlar det om två tredjedelar av företagen. Även i tillverkningsindustrin i allmänhet sker produktutvecklingen i det egna företaget med de anställda (64 %). Det vanligaste är att förbereda sig inom företaget FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 5

Andel företag som förbereder sig inför nästa generation produkter genom att samarbeta med de anställda i det egna företaget (%) 66 64 60 58 54 53 52 52 52 51 51 50 42 29 25 0 20 30 40 50 60 70 Hotell och byggföretag utnyttjar gärna konsulter Att ta hjälp av konsulter för att utveckla morgondagens produkter är vanligast inom byggnadsindustrin (20 %) samt inom hotell % restaurang (20 %). Även i elektroniksektorn är siffran relativt hög. Inte oväntat tar konsulter hjälp av andra konsulter för att förbereda sig för nya tjänster. Andel företag som förbereder sig inför nästa generation produkter genom att ta hjälp av konsulter (%) 20 20 19 19 18 18 17 16 16 15 14 13 11 11 0 5 15 20 25 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

Skillnaderna är inte stora mellan de som i störst och i minst utsträckning väljer att ta hjälp av konsulter. Längst ned hittar vi samfärdsel (11 %), men även alla typer av små handelsföretag har en andel som understiger genomsnittet. Många företag ser mörkt på innovationsklimatet För att skapa goda förutsättningar för forskning och utveckling i småföretagen behövs ett starkt innovationsklimat. Enligt vår undersökning är det endast 1 % av småföretagen som tycker att innovationsklimatet är mycket bra i Sverige. En fjärdedel anser att det är ganska bra. Hela 57 % av företagen uppger att innovationsklimatet är dåligt (24 %) eller inte särskilt bra (33 %). Att 17 % är tveksamma och inte vet hur de skall svara på frågan är också något illavarslande. Småföretagen är inte nöjda med innovationsklimatet Inom byggindustrin, alla varuförmedling samt övriga privata tjänster fanns det ingen som ansåg att innovationsklimatet var mycket bra. I de övriga branscherna är det endast 1 %. Företag som har offentlig sektor som slutkunder är mest negativa till innovationsklimatet, medan företag som exporterar till andra länder är mer positiva. Om vi ytterligare analyserar synen på innovationsklimatet framkommer att mest positiva till svenska innovationsklimatet är hotell & restaurang. Här anser hela 40 % att innovationsklimatet är ganska bra och endast 41 % anser att det är undermåligt. Även byggnadsindustrin och elektronikindustrin är något mer positiva än genomsnittet. Mest negativa till innovationsklimatet är tjänstesektorn och partihandeln. I dessa sektorer anser ungefär två tredjedelar att det är dåligt eller inte särskilt bra. Företagen anser inte att utbildningssystemet är undermåligt eller att den offentliga sektorn investerar för litet i forskning och utveckling. Däremot anser de att dåliga ekonomiska förutsättningar, höga skatter och det ekonomiska klimatet i allmänhet missgynnar innovatörer och entreprenörer. Mest positiva är hotellen och restaurangerna och mest negativa är tjänstesektorn Det ekonomiska klimatet anses hålla tillbaka innovationerna FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 7

Småföretagens syn på det svenska innovationsklimatet (%) 0% 90% 80% 70% Mycket eller ganska bra Dåligt eller inte bra Tveksam, vet ej 8 18 15 19 19 16 15 17 16 15 13 19 24 29 13 60% 50% 41 50 56 52 56 58 57 50 67 60 47 61 65 59 68 40% 30% 20% 41 % 31 29 29 28 27 26 26 25 24 24 24 22 22 19 0% Inte för sent att stödja småföretagen i deras utvecklingsansträngningar! Att förbereda sitt företag för morgondagens produkter borde ligga i alla småföretags intressen. Det gäller varuproducerande företag, varuförmedlande företag och tjänstesektor. Konkurrensen tilltar i alla sektorer, både de som utsätts för internationell konkurrens och de som verkar på hemmaplan. Att inte vidareutveckla sina varor och tjänster så att de passar morgondagens konsumenter är ett strategiskt misstag något som kan minska landets konkurrenskraft och dämpa den ekonomiska tillväxten. Det handlar för vissa företag som har högre teknisk kunskap att utveckla nya produkter. De svenska små- och medelstora företagen bidrar till mindre än 4 % av all forskning och utveckling i Sverige. I USA ligger motsvarande siffra på %. Det handlar också om att alla företag måste ta till sig nya produkter och använda dem på ett mer effektivt sätt. Båda dessa förberedelser för morgondagen är viktiga. Företag som exempelvis utvecklar ny logistik kan underlätta för andra företag att bli effektivare. 8 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

I tekniksektorn krävs produktutveckling eftersom förändringstrycket är stort, men även i andra sektorer krävs planering för morgondagen. Sannolikt behövs också en bättre samordning mellan teknik och försäljning, eftersom det ytterst handlar om att utveckla produkter som har en efterfrågan på marknaden. Detta kan låta självklart, men ofta finns ett gap mellan konstruktionen av den nya produkten och försäljningen till slutkonsumenten. Det är lättare för större företag att arbeta med universitet och högskolor än riktigt små företag. Samarbete kräver resurser och en tilltro till att det skall ge resultat på sikt. Frågan är om våra institutioner i tillräcklig utsträckning stödjer samarbetet mellan småföretag och högskola. Kanske behövs bättre intermediärer i mötet mellan dem? Kanske har vi för många och osorterade institutioner som inte samverkar och som inte får det nödvändiga stöd som krävs från departementen? Kanske är den bristande samverkan mellan departementen också ett hinder; problem som förblir olösta om inte drivkrafterna finns som leder till samarbete i kanslihuset. Viktigt att fokusera mer på samspelet mellan teknik och försäljning Svårt, men inte omöjligt att utöka samarbetet mellan småföretag och högskola En första frågeställning som den politiska sfären kan arbeta med är hur innovationsklimatet kan förbättras både i realiteten och när det gäller synen på klimatet. En större tilltro till det finns goda förutsättningar för innovationer, forskning och utveckling skulle kunna gynna utvecklingsarbetet i småföretagen. Kan företag som satsar på forskning och utveckling få skattelättnader? Finns det andra sätt att skapa incitament till produktutveckling? Att skapa effektiva och samverkande institutioner är också en viktig fråga. För småföretagen handlar det om att prioritera upp omvärldsanalysen, även i det allra minsta företaget. Genom att ständigt arbeta med morgondagens produkter och konsumenter stärks konkurrenskraften. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet 5 34 Stockholm, tel 08-5859 28 ek.sekr@foreningssparbanken.se www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 31. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 13-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 9