Qualis Granskningsrapport

K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Vuxenutbildningscentrum Åstorp Granskning genomförd i april 2015 av Leif Jarlén & Per Dahl

Sammanfattning Vuxenutbildningscentrum är Åstorps samlade vuxenutbildningsanordnare. Skolan erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare samt två inriktningar inom det gymnasiala introduktionsprogrammet (IM). På skolan finns även särvux med tio elever, men denna skolform ingår inte i vår granskning. Vuxenutbildningscentrum har utöver särvux 199 elever. Utbildningslokalerna ligger i utkanten av Åstorps tätort och majoriteten av eleverna kommer från den egna kommunen men enstaka elever kommer från de samverkande kommunerna i nordvästra Skåne. Resultaten från de olika verksamheterna visar att 27,3 procent av kursdeltagarna inom grundläggande vuxenutbildning slutfört utbildningen fram till vårterminen 2013. Inom gymnasial utbildning slutförde 63,2 sin utbildning vårterminen 2013. Arbetet med Qualis startade år 2012 och detta är skolans första granskning. Vid denna granskning, april 2015, uppgår poängen till 83 och skolan är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Vuxenutbildningscentrum i Åstorp är en mindre enhet som utmärks av trygghet och där alla medarbetare och elever trivs. Vi möter engagerade och kunniga lärare och motiverade elever i en stimulerande och välutrustad lärmiljö. Lärargruppen har hög kompetens och skolan har en genomtänkt, välstrukturerad och välfungerande organisation. Skolan har också kommit långt i sitt systematiska kvalitetsarbete och når genomgående goda resultat inom de områden som granskas. Skolan behöver prioritera sitt fortsatta utvecklingsarbete kring kvalitetsområdena Elevernas ansvar för eget lärande, Arbetssätt och lärarroll samt Styrning och ledarskap. Vidare behöver informationen om resursutnyttjandet förbättras och personalen involveras ytterligare. Inom ITområdet ser vi att en satsning på ett stabilt nätverk och en högre datortäthet som angelägen. En kort presentation Vuxenutbildningscentrum Åstorp Vuxenutbildningscentrum är Åstorps samlade vuxenutbildningsanordnare. Skolan erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare samt två inriktningar inom det gymnasiala introduktionsprogrammet (IM). Skolan har 199 elever inom dessa skolformer. På skolan finns även särvux med tio elever, men denna skolform ingår inte i vår granskning. Huvuddelen av eleverna kommer från den egna kommunen. Skolan ligger i utkanten av Åstorp och är inrymd i ett tidigare möbelhus och flyttade till platsen år 2000. Lokalerna har dock anpassats på ett bra sätt och är ljusa, välunderhållna och trivsamma. Skolan är organiserad i arbetslag för varje skolform och rektor är Pål Olsson och biträdande rektor är Katrin Olsson. 1

Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever och personal. Av skolans 199 elever har 147 svarat vilket innebär 74 procents svarsfrekvens. Av skolans 33 personal har 23 svarat (70 procent). Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Vi har besökt tio lektioner/arbetspass och intervjuat åtta grupper av ledning, personal och elever. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde Arbetslag IM Arbetslag Gruv+ gy Arbetslag sfi Självvärdering rektor Extern värdering granskare A. Kunskaper och färdigheter 6 5 5 4 4 B. Trygghet och trivsel 6 6 6 4 6 C. Elevernas ansvar för eget lärande D. Arbetssätt och lärarroll 3 4 5 4 4 3 3 6 4 4 E. Delaktighet 7 5 3 6 5 F. Organisation 6 6 6 6 6 G. Styrning och ledarskap 1 5 3 4 4 H. Kommunikation 5 5 5 5 5 I. Kompetens 3 5 3 5 5 J. Resursutnyttjande 3 5 2 4 4 K. Image - 4 7 5 5 2

Verksamhetens kvalitet inom elva områden Kunskaper och färdigheter Vuxenutbildningscentrum i Åstorp erbjuder tre skolformer av olika karaktär. Två inriktningar av det gymnasiala introduktionsprogrammet (IM), grundläggande (gruv) och gymnasial (gy) vuxenutbildning samt svenska för invandrare (sfi). Under våra lektionsbesök och i intervjuerna med elever och personal konstaterar vi att alla elever har en individuell studieplan (steg 1). Lärarna har ett arbetssätt som präglas av formativ bedömning och varje kurs eller arbetsmoment avslutas med en summativ bedömning. Vi förstår i intervjun med ledningen att alla pedagoger fått utbildning i att använda ett koncept framtaget av ett företag, Arete Meritering, för att få en likvärdig bedömning inom verksamheten. Pedagogerna gör en prognos i mitten av varje termin där de anger om de tror att eleverna kommer att bli godkända inom tilldelad tidsram. Vi konstaterar att skolan följer upp elevernas kunskapsresultat (steg 1). En kartläggning och förkunskapstester görs inom alla verksamheter. IM-eleverna har möjlighet att göra förkunskapstester på olika modersmål i tolv ämnen. Inom sfi börjar alla elever i en introduktionskurs för att lärarna ska få underlag för vidare placering i rätt grupp. På IM sker en överlämning från grundskolan. Arbetet påbörjas i början av vårterminen. Inom gruv/gy får eleverna skriva en text i språkämnena för att lärarna ska upptäcka svårigheter. Språklärarna informerar sina kollegor i andra ämnen. Pedagogerna använder alternativa lärverktyg såsom Vital och Skolstil 2 för att få talsyntes vid läs- och skrivsvårigheter. Alla lärare har tillgång till Inläsningstjänst. Elever med särskilda behov har tillgång till talböcker genom Legimus, Myndigheten för tillgängliga mediers (MTM) bibliotek. Vi ser under lektionsbesöken olika verktyg användas och i personalintervjun hör vi hur skolan utgår från elevernas förutsättningar och behov (steg 1). Lärarna låter eleverna arbeta med självskattning, matriser och portfolio. Två gånger per termin görs en betygsprognos. Detta för att få en dokumentation av elevernas kunskaper och för att ge ett underlag för fortsatt planering. På IM genomför lärarna mentors- och utvecklingssamtal. I samband med nationella prov görs en sammanställning av elevernas resultat på sfi och gy. I slutet av terminerna görs en betygssammanställning för alla skolans kurser. I samtalen med arbetslagen och enskilda lärare får vi uppfattningen av skolan har varierade metoder för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. I personalenkäten vet dock 29 procent av de svarande inte om så är fallet. I detta avseende är dock ledningens skriftliga redovisning klargörande (steg 2). Studiehandledningar används i flera kurser på gruv/gy och på IM. Rektor följer i månatliga arbetslagsmöten, medarbetarsamtal och klassrumsbesök upp verksamheten. Vid klassrumsbesöken används Aretes bedömningsmallar. Kollegial granskning har påbörjats men ligger för tillfället nere. Studiedagstid används för att delge varandra olika metoder för undervisning, uppföljning och dokumentation. På skolkonferensen får eleverna berätta om hur de arbetar i olika ämnen och elevernas beskrivning ger skolledningen ytterligare en bild av hur lärarna arbetar. I intervjuerna, inte minst med arbetslagsledarna, märker vi en stor entusiasm och ett starkt engagemang för eleverna och deras kunskapsutveckling. Uppfattningen är att förbättringar skett över tid. Vi anser att skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på 3

individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen (steg 3). Då förkunskapstester, individuella samtal och iakttagelser i klassrummet visar att en elev är i behov av särskilt stöd gör läraren anpassningar som är möjliga inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetslagen involveras också. Alternativa verktyg används i undervisningen. Exempel på detta är Vital och Skolstil 2 för talsyntes. En eftermiddag i veckan finns det tillgång till speciallärare för handledning för såväl lärare som elever inom sfi och gruv/gy. Elever i behov av särskilt stöd kan få låna dator och diktafon. De har även tillgång till Inläsningstjänst och andra hjälpmedel. Muntliga prov och/eller förlängd tid erbjuds eleverna. Skolan erbjuder kunskapsshop dit eleverna kan gå för att få extra stöd. Sommarskola och vinterskola ges under uppehållen för elever på gruv/gy. På IM finns 50 procent speciallärare som gör utredningar och upprättar åtgärdsprogram vid behov. Modersmålslärare används i de fall då specialläraren bedömer att skolan behöver kunskap om elevens förmågor på modersmålet. Sfi och gruv/gy har också tillgång till speciallärare för både handledning av lärare och stöd till elever. Vi menar att skolan har metoder för att stimulera, handleda och ge stöd till elever (steg 3). Sfi har ett gemensamt matrissystem. Vid kursslut skriver alla sfi-elever ett nationellt prov som sambedöms i arbetslaget. Det finns ett etablerat samarbete i Skåne Nordväst med ämnesnätverk där lärarna för diskussioner kring likvärdig bedömning. I personalintervjun uppfattar vi att ämnesnätverken i regionen fungerar med varierande kvalitet. Ansträngningar görs för att stärka det regionala samarbetet, och sedan något år är en 50 procents tjänst inrättad för uppdraget. Skolan har ofta bara en eller två lärare i de olika ämnena. För att vidga kompetensen, inte minst i bedömningsfrågor, samarbetar enskilda lärare med kollegor från andra skolor och kommuner. Skolan arbetar metodiskt utifrån de nationella styrdokumenten för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter (steg 4). Inom sfi och gy jämförs skolans resultat med nationell statistik. Sfi för statistik över resultaten på de nationella proven och analys görs vid läsårets slut. IM:s resultat diskuteras i gymnasiegruppen inom Skåne Nordväst. Vi konstaterar genom att ta del av statistiken att kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolor i riket utifrån nationell jämförelse (steg 4). Tabell 2: Slutförd utbildning samt måluppfyllelse i vuxenutbildningen Kvalitetsområde Kunskaper och färdigheter Vuxenutbildning i Åstorp år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som under kalenderåret slutfört utbildning Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som under kalenderåret slutfört utbildning 27,3 % 63,6 % 63,2 % 70,8 % I samtal med rektor får vi en förklaring till de ganska låga värdena för Åstorps elever i tabell 2. Eftersom skolan har kontinuerligt intag, men har fasta tider för rapportering till SCB om slutförd utbildning, inträffar det att en elev som varit i undervisning endast några veckor ska rapporteras och då, efter så kort tid, knappast kan ha slutfört utbildningen. Vi grundar vår slutsats om att skolan når goda resultat på regionala jämförelser. 4

Två av skolans arbetslag placerar skolan på steg 5 och ett anser att steg 6 uppnås. Skolledningens bedömning är att skolan ligger på steg 4. Vi ser under vårt besök en mycket bra verksamhet, trevliga lektioner och ett stort elev- och personalengagemang. Vi lägger skolan på steg 4 men finner att flera kriterier för högre steg i Qualistrappan är uppfyllda. Vi ser inte att kriteriet för steg 5 är helt uppnått då vi saknar att skolledningen systematiskt följer upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande. Detta blir således ett förbättringsområde. Trygghet och trivsel Vi upplever en skola som känns trygg och trivsam och en elev uttrycker detta på följande sätt: Man kommer till skolan med ett leende på läpparna varje dag. Då vissa elever önskat möjlighet att få tyst när de studerar på egen hand har ett tyst rum skapats. Såväl enkätresultat som intervjuer bekräftar att det råder arbetsro. Eleverna är positiva till 76 procent i sina svar och personalen till 72 procent (steg 1). Skolan har ett väl utarbetat system av riktlinjer och regler för all verksamhet. För mottagande elever finns utarbetade riktlinjer för respektive skolform. Dessa fungerar väl enligt såväl elever som lärare (steg 1). Vid kursstart får eleverna en genomgång av vilka olika regler som gäller samt vilka rättigheter och skyldigheter man har som elev. I varje lärosal finns ordningsregler och trivselregler anslagna och centralt anslås vilka regler som gäller vid överklaganden (steg 2). Vidare arbetar skolan aktivt med att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Temadagar genomförs och ansvarig mentor diskuterar dessa frågor löpande tillsammans med eleverna. Skolan kännetecknas av ett klimat där alla har förtroende för varandra och känner varandra väl. Skolan har också väl utarbetade rutiner i form av likabehandlings- och krishanteringsplaner. Av personalenkäten framgår att 88 procent bejakar påståendet I vår skola har vi enats om gemensamma normer. När det gäller enkätens påståenden om att personalen reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling samt Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt är de positiva instämmandena 92 procent. När det gäller eleverna svarar 87 procent positivt på enkätens påstående om att man följer utbildningens ordnings- och trivselregler (steg 2). Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel genom Qualisenkäterna årligen samt genom medarbetarsamtal med personalen och individuella samtal mellan mentor och elev. Personalen genomför en trivselenkät två gånger per år. Vidare diskuteras frågor avseende trivsel och arbetsglädje under klassråd och skolkonferenser (steg 3). Att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt följs upp via enkäter och samtal enligt ovan. I enkäten är 91 procent av eleverna positiva till påståendet att de har förtroende för sina lärare (steg 3). Vi upplever som vi skriver inledningsvis i detta avsnitt en skola som utstrålar engagemang och tillit från såväl elever som personal, vilket vi också får bekräftat såväl vid våra intervjuer som vid spontana samtal (steg 4). Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar genom att eleverna involveras i lektionsplanering, examinationsformer samt frågor som rör trivsel och trygghet. 5

Vidare sker en medveten träning i demokratiska arbetsformer i samband med klassråd och skolkonferenser. Detta bekräftas vid våra intervjuer med såväl personal som elever (steg 4). Skolan har väl förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter. Dessa finns utförligt dokumenterade i skolans anvisningar och innehåller riktlinjer för hur konflikter ska hanteras och lösas. Detta gäller såväl mellan elever och personal internt som mellan personer ur respektive grupp. Att dessa riktlinjer är kända av elever och personal får vi bekräftelse på vid våra intervjuer (steg 5). Dessa olika planer utvärderas under arbetets gång samt vid vårterminens slut (steg 5). Skolan har en gemensam värdegrund som uttrycks i värdeord baserade på de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna om allas lika värde. Varje arbetslag har arbetat med värdegrunden och diskuterar denna med sina elever. Dessa diskussioner sker kontinuerligt och de elever vi intervjuar lyfter fram detta värdegrundsarbete som viktigt för skolan (steg 6). När det gäller självvärderingarna placerar samtliga tre arbetslag skolan på steg 6 i Qualistrappan inom detta område, medan skolledningen väljer att stanna på steg 4. Vi granskare är eniga med de tre arbetslagen om att skolan i dagens läge uppnår steg 6. Skolan har nått långt inom detta område, men för att nå steg 7 behöver skolan utveckla detta arbete med en tydligare koppling till forskningsrön och beprövad erfarenhet. Elevernas ansvar för eget lärande Lärarna går igenom kurs- och examensmålen med eleverna. I alla undervisningsgrupper sker ständigt en diskussion om kunskapssyn och mål. I många kurser finns studiehandledningar och matrismål där målen konkretiseras. När vi pratar med elever i klassrummen och i intervjuerna får vi bekräftat att de är bekanta med vad de ska lära sig. Vi bedömer att eleverna känner till målen i aktuella ämnen och kurser samt examensmålen (steg 1). Eleverna tränas i alla kurser i att ta personligt ansvar för sitt lärande genom exempelvis hemarbeten som följs upp. Grupparbeten där alla bidrar är en annan metod med samma syfte. Successivt ökar kraven på elevernas personliga ansvar. Stora delar av undervisningen på IM och gruv/gy är handledningsbaserad. Ett sådant arbetssätt förutsätter eget elevansvar. Sedan våren 2015 har alla lärare möjlighet att använda Google Classroom. Med detta verktyg kan läraren lägga större ansvar på eleverna och på ett enkelt sätt följa upp hur deras arbete fortskrider. 73 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i enkäten att de får vara med och planera undervisningen och endast en procent instämmer inte alls. Personalenkäten visar också att eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande. Ingen instämmer inte alls i påståendet. Vi finner att eleverna tränas i att ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt lärande (steg 2). IM har klassråd minst en gång i månaden där klassrepresentanterna lyssnar på elevernas önskemål. Dessa framförs sedan till skolkonferensen. I början av läsåret har IM ett tema om 6

demokrati där eleverna får göra olika övningar med målet att fördjupa förståelsen av vad demokrati innebär. Eleverna i alla verksamheter har möjlighet att påverka undervisningen genom dialog med sina lärare. Att så sker följs upp i skolkonferensen. Lärarna ser t.ex. i gruppindelningar till att eleverna får samarbeta med alla oavsett bakgrund, religion, kön eller etnicitet. I samtalen med elever, personal och ledningen framgår det att stor vikt läggs vid demokratibegreppet. Vi förstår också att i en del elevgrupper fordras en extra ansträngning på grund av ovanan att arbeta i demokratiska former tillsammans med andra. Vi ser under vårt besök att eleverna tränas i att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former (steg 3). Sfi-eleverna placeras på olika nivåer beroende på erfarenheter, studievana och deras studieförmåga. Alla kurser planeras utifrån kursmålen och bedöms utifrån styrdokumenten. Eleverna är väl informerade om deras mål när vi pratar med dem i klassrummen och i intervjuerna. I samtalen med personalen, arbetslagsledarna och ledningen får vi uppfattningen att skolan arbetar med målformuleringar och uppföljning av dessa. 81 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att kursmålen och studieplanen styr uppläggningen av deras studier. 84 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i samma påstående. Kurs- och examensmålen styr tillsammans med den individuella studieplanen uppläggningen av lärandet (steg 4). I självvärderingarna placerar ett arbetslag skolan på steg 3, de två övriga menar att steg 4 respektive 5 uppnås. Skolledningen anser att steg 4 uppnås. Vi granskare ser att flera kriterier på högre steg är uppfyllda. Vi ser exempel på kamratbedömning och att eleverna är delaktiga i bedömningen men vi placerar skolan på steg 4 då vi inte ser att alla skolformerna deltar. Detta behöver således få genomslag i hela verksamheten. Vi uppfattar att skolan utvecklas över tid och att med liten ansträngning kommer den i en kommande granskning att nå högre steg. Ett utökat samarbete mellan arbetslagen i bedömningsfrågor är ett sådant exempel. Arbetssätt och lärarroll Skolan ger goda möjligheter för eleverna att kombinera utbildning och arbete eller praktik. Eleverna erbjuds deltidsstudier och distansundervisning med handledning. Skolan samverkar med såväl Arbetsförmedlingen, AF, som socialförvaltningen kring att hitta lösningar som hjälper eleven. Skolledningen betonar hur viktigt det är att det finns ett AF-kontor på orten (steg 1). Vi möter ett antal olika undervisningsformer när vi besöker klasserna. Vi ser IM-elever som arbetar individuellt med sin språkutveckling och en sfi-lektion där eleverna får sjunga en svensk sång och sedan diskutera med en kompis som har annat modersmål. En lärare i matematik på gruv sammanställer olika strategier för att lösa ett problem som eleverna använt och visar på att detta hänger samman med olika metoder (steg 1). I elevenkäten bekräftar 91 procent att de får det stöd de behöver av sina lärare. Lärarna tillämpar arbetssätt och arbetsformer som utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende genom att knyta an till elevernas olika intressen. Vi ser ett exempel där läraren i kursen engelska 6 arbetar med att låta eleverna utgå från en poplåt och inför kamraterna redovisa hur man tolkar texten och diskutera detta med kamraterna (steg 2). Lärarna dokumenterar arbetssätt och arbetsformer och diskuterar dessa vid arbetslagsmötena varje vecka. Arbetslagen 7

redovisar också särskilt goda exempel på studiedagar (steg 2). Att lärarna utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom sina kurser och ämnen för att ta reda på vilka som har bäst effekt bekräftas till 96 procent i enkäten. Lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt från studiehandledningar och kursplaneringar som arbetats fram med utgångspunkt i styrdokumenten. De exempel vi tar del av är systematiskt utarbetade och ger ett gott stöd för såväl lärare som för eleverna. Vid planeringen av undervisningen utgår läraren från eleven och hens intressen, förutsättningar och behov. Detta får vi bekräftat när vi intervjuar elever (steg 3). Att problemlösning och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet följs upp av skolledningen genom klassrumsbesök, där skolledarna arbetar med stöd av Aretes observationsguide. Detta följs sedan upp under samtal med lärarna och i dialog med eleverna (steg 3). Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras av lärarna och diskuteras i arbetslagen. Utvärdering görs regelbundet av lärarna tillsammans med eleverna genom samtal efter genomförda moment och vid varje terminsslut. Av personalenkäten framgår att 77 procent av lärarna instämmer i detta (steg 3). Under 2014 prioriterade skolan kompetensutveckling för lärarna med att fördjupa kunskaperna att arbeta med ett språkutvecklande arbetsätt. Detta tillämpas nu över hela skolan och ger goda möjligheter att arbeta med och samverka mellan olika klasser kring gemensamma teman. Skolan satsar också varje år på en gemensam temadag för samtliga klasser. Under detta år blir temat för denna dag Hållbar utveckling (steg 4). Skolan tillämpar arbetssätt och arbetsformer som stimulerar elevernas lust att lära genom att knyta an till elevernas intressen. Skolan arbetar utifrån Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, som innebär att den lärande kan genomföra något med stöd och stimulans från någon annan (steg 4). Lärarna utvärderar arbetssätt och arbetsformer och dessa diskuteras sedan vid arbetslagmötena. Vi får dock inte bekräftat att detta sker systematiskt. Därför anser vi att skolan inte når steg 5. När vi studerar självvärderingarna finner vi att två arbetslag placerar skolan på steg 3 medan det tredje anser att skolan uppnår steg 6. Detta steg innebär att en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande. Skolan som helhet når dock inte detta steg och eftersom vi inte bedömer, som vi skriver ovan, att steg 5 är uppnått placerar vi skolan på steg 4. Här ser vi ett prioriterat förbättringsområde som vi bedömer att skolan har goda förutsättningar att utveckla och lyckas med. Därför rekommenderar vi skolan att arbeta för att olika arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs för att ta reda på vilka som har bäst effekt för att på sikt leda till att en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande. 8

Delaktighet Det hålls klassråd regelbundet och skolkonferens två gånger per termin. Mentors- och utvecklingssamtal är andra redskap för ett formellt inflytande. Upprättande av studieplaner och uppföljning sker tillsammans med SYV inför studier på andra nivåer. 82 procent av eleverna uttrycker i enkäten helt eller till stor del att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Vi ser att skolan har system för formellt inflytande för eleverna (steg 1). Skolan tillgodoser i så stor utsträckning som möjligt de förslag som förs fram av eleverna i skolkonferensen. Genom att ge klassrepresentanterna snabb återkoppling ökar känslan av inflytande. I elevintervjun får vi bara positiva signaler om skolans verksamhet i allmänhet och lärarnas kompetens i synnerhet. De uttrycker också att ledningen lyssnar på dem men också vill att alla engagerar sig i skolans verksamhet och inte bara i den pedagogiska delen. Vi känner omedelbart under besöket att det finns en vikänsla. Eleverna uppmuntras att engagera sig i skolans verksamhet (steg 2). Förutom genom skolkonferensen har eleverna möjlighet att uttrycka sina åsikter i kursutvärderingar. Det faktum att skolan arbetar med Qualis gör att vi kan konstatera att eleverna medverkar i kvalitetsarbetet (steg 2). Genom klassråd och skolkonferensen samt genom dialog i den dagliga undervisningen ges eleverna möjlighet att delta i utvecklingen av verksamheten. Beslut förankras innan de fattas. Vi ser förnyelsen av skolans bibliotek som ett exempel på detta. Skolan involverar eleverna i utvecklingen av verksamheten (steg 3). Vid analys av svaren från Qualisenkäten på skolkonferensen betonar ledningen vikten av ett stort elevengagemang. I det föredömliga materialet som ledningen översänt till oss framgår det tydligt att skolan mäter och följer upp elevernas delaktighet (steg 3). I ovan nämnda dokumentation ser vi också exempel på ledningens ansträngningar för att stimulera elevernas delaktighet både i det pedagogiska arbetet och i skolans verksamhet i stort. I intervjuerna med personal och elever får vi detta bekräftat. Inte minst i gruppen övrig personal uttrycks positiva omdömen om skolan i detta avseende. En positiv utveckling över tid kan också skönjas. Arbetslaget för sfi menar att eleverna inte alltid har lika lätt att engagera sig till att börja med mest beroende på tradition. Vi ser att metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna delaktiga (steg 4). Skolkonferensen föregås alltid av klassråd för insamling av ärenden och synpunkter. Sedan återkopplas besluten via klassrepresentanterna. Det finns också personal som i sin tjänst har tid avdelad för utvecklingsarbete, särskilt med Qualis som verktyg, vilket garanterar elevernas och personalens delaktighet. I samtalen med arbetslagsledarna och eleverna hör vi att en av skolans starka sidor är en bra kommunikation på olika nivåer mellan kursdeltagarna och personalen. Skolan tar systematiskt med elever i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten (steg 5). Ett arbetslag placerar skolan på steg 3 och de två övriga lägger skolan på steg 5 respektive 7. Skolledningens bedömning är att skolan uppfyller kriterierna för steg 6. Vi ser att en del av skolformerna i verksamheten redan uppfyller kraven för högre steg dock inte samtliga varför vi lägger skolan på steg 5. En intensifierad dialog mellan de olika verksamheterna kan vara ett sätt 9

att snabbt göra skolan likvärdig, att öka elevernas delaktighet i lärprocesserna och därmed nå högre steg i Qualistrappan. Organisation Tabell 3: Total sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Vuxenutbildning år 2014 Genomsnitt i Åstorps kommun år 2014 Genomsnitt i riket år 2014 enligt SKL* Total sjukfrånvaro per år 4,89 % 6,4 % 6,3 % Tabell 4: Antal elever (heltidsstuderande) per lärare *Sveriges Kommuner och Landsting Kvalitetsområde Organisation Vuxenutbildning år 2013 Genomsnitt i Åstorps kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Antal elever/lärare (heltidstjänst) vux 12,9 17,5 Vi upplever en skola med en tydlig och välstrukturerad organisation. Som framgår av tabell 3 har man en sjukfrånvaro som ligger under genomsnittet i såväl kommunen som riket. Vidare har man en klart högre lärartäthet än genomsnittet i riket. Detta illustreras av tabell 4. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor på 50 procent och är organiserad i fem arbetslag. Det är ett arbetslag för varje skolform, IM, sfi, gruv/gy, särvux samt ett för administration, elevhälsa och café/städ. Eftersom skolan är liten ingår en del lärare i flera arbetslag. Arbetslagen för skolformerna har en arbetslagssamordnare. Samordnarna bildar tillsammans med skolledningen en samordningsgrupp som möts varannan vecka (steg 1). Att skolan har en väl fungerande organisation bekräftas av såväl våra intervjuer som av enkäten, där 79 procent instämmer positivt och 21 procent till viss del. Rektor deltar kontinuerligt vid arbetslagsmöten. Vid dessa tillfällen samt vid medarbetsarsamtal, skolkonferenser och vid apt diskuteras frågor kring organisationen. Personalen uttrycker sig positivt om detta och anser att skolledningen är lyhörd (steg 2). På skolan finns en tydlig och genomtänkt ansvarsfördelning, som är dokumenterad. Här framgår vilka beslut rektor tar och vilka beslut som är delegerade. Arbetslagen har ansvar för sin egen budget, organisation och pedagogiska upplägg utifrån de ramar man kommit överens om. Stora beslut diskuteras och förankras hos rektor. Av enkäten framgår att 65 procent instämmer i att man är förtrogen med vem som fattar beslut, medan 30 procent instämmer till viss del. Vid våra intervjuer framgår att personalen upplever att det blir bättre och bättre (steg 3). Att skolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer framgår av vad vi skriver under första kriteriet 10

på steget (steg 3). När det gäller kriteriet att skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog är antalet som instämmer positivt i enkätens påstående 67 procent medan 33 procent instämmer till viss del. Vid våra samtal får vi även här bekräftelse på att detta är något som hela tiden blir bättre (steg 3). Vår bild vid besöket är att skolan har en väl fungerande organisation och att den garanterar en god daglig verksamhet. Denna bild bekräftas av såväl ledning, personal som elever. I enkäten bejakar 89 procent av personalen detta (steg 4). Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur genom att varje apt avslutas med att mötesstrukturen utvärderas. Dagordningar till möten byggs gemensamt upp i Google Drive och på detta sätt blir alla involverade och dagordningen är känd i god tid före respektive möte (steg 4). Alla elever har en individuell studieplan och kontinuerliga utvecklingssamtal genomförs. Hur ofta detta sker beror på elevens behov. Undervisningen anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Det kan handla om olika pedagogiska och tekniska hjälpmedel i form av dataprogram och läsplattor samt stödundervisning och handledning av speciallärare. Vid samtalen uttrycker sig såväl elever som lärare positivt på denna punkt (steg 5). Vid arbetslagsmöten diskuteras hur olika uppgifter ska lösas och hur ansvaret ska fördelas. Detta sätt att arbeta fungerar väl och samtliga vi talar med är mycket nöjda (steg 5). Skolans organisation med korta och tydliga beslutsvägar samt ett delegerat ansvar ger goda förutsättningar för en kontinuerlig utveckling. Det finns en öppen och tillåtande attityd för personalen att pröva nya vägar för att utveckla undervisningen. Skolan har också påbörjat ett arbete med kollegialt lärande, men detta har ännu inte blivit systematiskt. Vi bedömer dock att steget är uppnått och detta är också ett av skolans starkaste områden (steg 6). För att nå steg 7 ska två kriterier uppfyllas. För det första ska organisationens alla delar samverka och därigenom successivt öka måluppfyllelsen. Detta kriterium anser vi att skolan når. Det andra kriteriet handlar om att skolan utvärderar att den egna organisationen systematiskt stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Här bedömer vi att skolan ännu inte är och ser därför här ett område värt att arbeta med. Vi delar den bedömning som såväl skolledning som samtliga arbetslag gör, nämligen att skolan befinner sig på steg 6. För att nå toppen i kvalitetstrappan behöver skolan således se till att utvärdera att den egna organisationen systematiskt stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. 11

Styrning och ledarskap Skolan har en tydlig vision. Denna handlar om hög måluppfyllelse, elevinflytande, trygghet och trivsel och utgår ifrån de nationella målen. Dessa är skolans egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen (steg 1). Personalenkäten säger att 65 procent instämmer helt eller till stor del i att skolan har egna tydliga mål för verksamheten medan 30 procent instämmer till viss del. Vi finner i samtalen med olika personalgrupper och då vi frågar vid våra besök i undervisningen att personalen känner till skolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 1). Skolan har ett årshjul för verksamheten. Detta är bilagt ledningens skriftliga redovisning. Fortlöpande arbete med att definiera förbättringsområden kopplat till Qualis bedrivs på ett tydligt sätt. Skolan har påbörjat ett kvalitetsarbete (steg 1). Elevenkäten ger vid handen att 78 procent av eleverna känner till vad de ska kunna för att nå målen i de olika kurserna. När vi i olika sammanhang frågar eleverna om deras mål för kurserna är de oftast väl insatta i dessa. Skolans egna prioriterade verksamhetsmål är inte omedelbart bekanta på samma sätt men efter ett resonemang förstår de flesta frågan och känner till dem (steg 2). Vi ser att skolan i skolkonferensen följer upp och dokumenterar Qualisenkäterna. Medarbetarsamtalen är ett annat forum för utvärdering av de egna verksamhetsmålen (steg 2). Vi känner både före och under vårt verksamhetsbesök att ledningen är öppen och tillmötesgående. En stor majoritet, 68 procent uttrycker i personalenkäten att skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. Inte någon instämmer inte alls i påståendet. I intervjun med arbetslagsledarna får vi samma intryck. Det är lätt att se att skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2). Skolans ledare deltar i arbetslagsmöten minst en gång per månad. Ledarna medverkar också i andra formella konferenser och gör flitiga lektionsbesök. De senare följs upp enligt Aretekonceptets mall. Genom hög närvaro i verksamheten skapas en god dialog både med personal och med elever. 75 procent av personalen uppger i enkäten att de helt eller till stor del känner sig sedd och bekräftad av ledningen. Skolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3). Rektor driver skolans utveckling genom dialog med lärarna, analys av den årliga utvärderingen och i dialog med eleverna. Rektor planerar tillsamman med SYV kursutbud, gör lektionsbesök, följer upp elevernas studieresultat och initierar fortbildning och kompetensutveckling för personalen. Resurser fördelas och används därefter på det effektivaste sättet. Vi märker exempelvis i intervjuerna att skolan är utvecklingsbenägen och att rektorerna är motorerna i arbetet. I enkäten säger 78 procent av personalen att rektor helt eller till stor del driver skolans utveckling. Vi får en tydlig bild av att rektor ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3). Vi ser i den genomtänkta dokumentationen att skolan har mål för alla verksamheter formulerade exempelvis i årshjul. Dessa mål utvärderas i elev- och personalenkäter samt vid medarbetarsamtalen. Halvårsutvärderingar utförs av varje arbetslag. Som tidigare beskrivits används resultaten i utvecklingsarbetet och vid resurstilldelningen. Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). När vi samtalar med personal och elever får vi en bild som signalerar att alla är bekanta med vem som beslutar i olika frågor. Det är också tydligt vilka uppgifter som ledningen delegerat till arbetslagsledarna. Rollfördelningen är klar för de flesta. Det är uppenbart att rektor driver de övergripande, 12

strategiska frågorna. Ledarskapet är tydligt och strategiskt på alla nivåer (steg 4). På studiedagar får lärarna visa upp olika exempel på lektionsupplägg. Kollegial granskning och klassrumsbesök är andra metoder för att uppmuntra lärarna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras (steg 4). På regional nivå sker detta under nätverksträffarna. Vi ser samtidigt att mycket bra arbete görs för högre steg. Exempelvis är all personal och elever involverade i kvalitetsarbetet och rektor stimulerar pedagogerna till att använda alternativa lärverktyg och att använda modern teknisk utrustning. Självvärderingarna ger ett ganska skiftande resultat. Ett arbetslag lägger skolan på steg 1, och de två övriga placerar skolan på steg 3 respektive 5. Skolledningen anser att skolan ligger på steg 4. Vi anser att skolan uppfyller samtliga kriterier för steg 4. För att nå högre steg, i första hand steg 5, behöver ledarskapet för lärandet i alla delar av verksamheten utvecklas. Arbetslagens skiftande bedömningar indikerar att så är fallet. Vi anser också att en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, grundad på utvärderingar och reella effekter av åtgärder i undervisningen, behöver arbetas fram. För att nå längst upp på Qualistrappan måste också forskningsrön kopplas till kvalitetsutvecklingen. Kommunikation Detta område speglar skolans information och kommunikation internt, med personal och elever samt externt med omvärlden. Även inom detta område har skolan tydliga riktlinjer för verksamheten. Aktuell information läggs ut på Google Drive. Vid akuta händelser används e-post och för krissituationer finns en telefonkedja. Till eleverna används Facebook, hemsidan och en smstjänst för massutskick. Vid särskilda incidenter finns en i förväg upprättad rutin (steg 1). Skolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och dessa är kända av såväl personal som elever (steg 1). Skolan har ett antal metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Erfarenhetsutbyte sker på arbetslagsmöten, på studiedagar samt i en särskild mapp i Google Drive, där lärarna kan delge varandra kompetensutveckling de genomgått. Hemsidan är skolans ansikte såväl internt som externt. För att denna ska uppfylla användarnas behov samt garantera att det som publiceras är korrekt, aktuellt och relevant finns tre medarbetare med särskilt ansvar som webbredaktörer (steg 2). Eleverna får god och kontinuerlig information som berör dem genom Facebooksidan och hemsidan men även i pappersform. Vidare används centralt placerade whiteboardtavlor för aktuell information. Eleverna är nöjda med hur informationen fungerar och använder i första hand nätet (steg 3). Att det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt upplever vi under de två dagar vi besöker skolan. Samma bild får vi också vid samtalen med såväl elever som personal och i personalenkäten uttrycker sig 69 procent positivt (steg 3). Skolan har under 2014 implementerat Google Drive som det interna kommunikationsverktyget för delgivning av dagordningar, protokoll, kalendarium m.m. Alla lärare har en egen dator 13

och/eller en surfplatta. Eleverna disponerar datorer i skolan efter behov och det finns drygt en dator per två elever (steg 4). Åstorp ingår i ett samverkansnätverk mellan elva kommuner i Skåne Nordväst. Här möts lärarna i ämnesnätverk två gånger per termin. Inom detta nätverk sker också samarbete kring yrkesvux och lärlingsutbildning (steg 4). En etablerad kommunikation finns med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och samhället i övrigt. Med socialtjänsten finns en väl utbyggd och fungerande samarbetsrelation. Sfi har välfungerande samverkan med såväl AF som praktikföretag. I enkätens påstående att skolan har en öppen kommunikation med samhället och andra intressenter instämmer 61 procent helt eller till stor del i och 33 procent till viss del (steg 5). Skolan saknar för närvarande systematiska metoder för att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevakning. Detta är något som bör utvecklas och systematiseras. Detta är ett kriterium för att uppnå steg 6 och det gör inte skolan i dagsläget. Det andra kriteriet på steg 6 handlar om att skolan ska ha ett etablerat samarbete med högskolor/universitet. Detta har skolan till del, så tillvida att man är beredd att ta emot lärar- och SYV-studenter när tillfälle ges. Vi bedömer att inte heller detta kriterium är fullt uppnått. Samtliga arbetslag och skolledningen placerar skolan på steg 5 och det är en bedömning som vi granskare delar. För att nå vidare inom detta område behöver skolan utveckla och systematisera sin omvärldsbevakning samt se till att ett etablerat samarbete finns med högskolor/universitet. Kompetens Tabell 5: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kvalitetsområde Kompetens Vuxenutbildningscentrum i Åstorp år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 vux enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 100 % 76,9 % Av tabell 5 framgår det alla skolans lärare har pedagogisk högskoleexamen (steg 1). Vi tar under vårt besök del av skolans introduktionsplan för nyanställda (steg 1). I medarbetarsamtalen diskuteras individens behov. På apt fastställs det förslag som ledningen tagit fram kopplat till individens och verksamhetens behov. Innan beslut tas förs diskussion i samordningsgruppen om vilka behov som rektorerna och arbetslagsledarna ser. 61 procent av personalen uppger i enkäten att de helt eller till stor del instämmer i påståendet att kompetensutvecklingen utgår ifrån individens och skolans behov medan 35 procent instämmer till viss del. I samtalen med de olika personalgrupperna bekräftar dessa att kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2). Skolledningens förslag till kompetensutveckling grundar sig på en analys av resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse. All personal inom gruv har under 2014 arbetat med språkutvecklande 14

arbetssätt och under 2015 fortsätter utbildningen med lärarna inom gy och IM. Hösten 2015 kommer att ägnas åt digitala verktyg för att utveckla individualiseringen av undervisningen med avsikt att förbättra elevernas möjligheter att nå målen. Vi konstaterar att skolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner (steg 3). I intervjuerna med personalen hör vi att ledningen är positiv till kompetensutveckling och att många är under utbildning för att bredda sin kompetens. En relativt liten skolenhet behöver lärare med breda kompetenser för att uppfylla behörighetskraven i alla ämnen. 61 procent svarar att de helt eller till stor del instämmer i att kompetensutvecklingen har hög prioritet på skolan och 30 procent instämmer till viss del. Ledningen svarar på frågan om medel till kompetensutveckling att ca 5 000 kronor årligen används per individ. Vi anser att skolan jämförelsevis avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling (steg 3). I samordningsgruppen följs gjorda kompetensutvecklingsinsatser upp med analyser och diskussioner. Ledningens regelbundna klassrumsbesök är ett annat sätt att se vilka effekter som nås efter genomförda insatser. Vi ser i det tidigare nämnda materialet som ledningen tillsänt oss exempel på observationsprotokoll från klassrumsbesök. Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet (steg 4). Skolan har lägre sjukfrånvaro än riket i genomsnitt vilket gynnar kontinuiteten. Korta vikariat löses med befintlig personal. Genom att anlita samma vikarier i så stor utsträckning som möjligt minskar störningen i verksamheten. Ledningen försöker också ha god framförhållning i rekryteringsprocessen vilket gynnar kontinuiteten. I intervjuerna framgår det att många arbetat en längre tid på skolan. Elevsamtalen indikerar inte på någon negativ synpunkt på lärarnas frånvaro. Vår bild är att skolan har god kontinuitet i bemanningen (steg 4). Eftersom majoriteten av eleverna i alla verksamheterna har annat modersmål än svenska har språkutvecklande arbetssätt och läsförståelse prioriterats för att nå skolans mål, hög måluppfyllelse och god trygghet och trivsel. Detta gynnar alla elever oavsett bakgrund. Om fler elever förstår och kan följa undervisningen ökar trivseln och elevernas närvaro, vilket är en förutsättning för goda resultat. Vi ser ett strategiskt tänkande från ledningens sida och att kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling (steg 5). Skolan använder sig av Offentliga Jobb i rekryteringen av personal för längre tid. Det finns också ett bra samarbete med närliggande komvuxenheter i personalfrågor. Andra nätverk i regionen och personliga kontakter är också metoder för lyckad rekrytering. Eleverna uttrycker i enkäter och inte minst i våra samtal att de är mycket tillfreds med sina lärare vilket är det bästa kvittot på lyckade anställningar. Skolan tillämpar således framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt (steg 5). Arbetslagens bedömningar varierar inom det aktuella kvalitetsområdet. Två arbetslag anser att steg 3 är uppfyllt och ett arbetslag menar att steg 5 uppfylls. Skolledningens bedömning är att skolan når steg 5. Vi anser att kompetens är ett av skolans starkaste områden. Eleverna är nöjda med sina lärare och ledningen satsar resurser på kompetensutveckling av personalen på ett strategiskt sätt. Vi lägger skolan på steg 5 men ser att högre steg uppnås exempelvis genom karriärplanering för medarbetarna. Den generösa inställningen från ledningens sida till kompetensutveckling behöver också tydligare kopplas till en högre måluppfyllelse för eleverna vilket är kriteriet för steg 6. 15

Resursutnyttjande Tabell 6: Kostnader och nettoresultat Kvalitetsområde Resursutnyttjande Vuxenutbildningscentrum år 2013 Genomsnitt vux i riket år 2013 enligt Skolverket Totalkostnad per elev 52 100 45 000 Kostnad per elev för undervisning 20 800 27 800 Totalkostnad per elev exklusive lokaler 35 400 36 900 Nettoresultat vid senaste bokslut 314 000 ----------------- Lokalkostnad per elev 16 700 8 100 Ekonomisk uppföljning görs månadsvis av löpande intäkter och kostnader. Rektor ansvarar för detta tillsammans med ekonomen. Den ekonomiansvarige i varje arbetslag får också en uppföljning månadsvis (steg 1). Skolan har en ekonomi i balans och föregående verksamhetsår gav verksamheten ett mindre överskott (steg 2). Rektor följer kontinuerligt upp budgeten via kommunens ekonomisystem och två gånger per år görs en avstämning tillsammans med förvaltningsekonomen (steg 2). Varje arbetslag har en egen budget som det får disponera utifrån egna prioriteringar och behov för inköp av arbetsmaterial, läromedel och studiebesök. Rektor informerar all personal om det ekonomiska läget i samband med apt (steg 3). När det gäller skolans resursfördelning är denna anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Detta innebär att IM som har flest elever i behov av stöd får mest resurser i form av stöd från speciallärare, skolsköterska och kurator (steg 3). Skolan följer den handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete som förvaltningen beslutat om och rektor ansvarar för att detta genomförs och avsätter tid för personalen att genomföra detta (steg 3). Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer genom att arbetslagen har eget ekonomiskt ansvar. Vidare tas beslut om större investeringar alltid i samråd med samordningsgruppen (steg 4). Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt i samband med terminssluten. Arbetslagen arbetar också kontinuerligt med Qualisområdena under terminstid (steg 4). Att ett effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten är något som inte är helt genomfört och är något som behöver diskuteras och utvecklas i arbetslagen och inom skolan som helhet. Detta är kriteriet för att nå steg 5 och dit har skolan ännu inte nått. En förutsättning för att nå hit är att personalen känner till hur skolan utnyttjar sina resurser. Ser vi på svaren i enkäten är det bara 17 procent som instämmer helt och 26 procent till viss del i påståendet: Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser. 16

Självvärderingarna uppvisar en splittrad bild. Arbetslagen placerar skolan på steg 2, 3 och 5 medan skolledningen placerar skolan på steg 4. Vi delar skolledningens uppfattning och bedömer att skolan ska placeras på steg 4. Skolan behöver arbeta med att göra all personal medveten om resurstilldelningen och informationen om detta område behöver utvecklas och förbättras så att ett effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar i verksamheten. Vidare behöver skolan säkerställa att insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. Image All personal arbetar för att leva upp till att vara den lilla skolan med eleven i centrum. Tillsammans har en vision för skolan formulerats. Målet är att alla ska känna sig sedda och lyssnade på. Hög kvalitet i alla avseenden är ett mål. Under vårt besök upplever vi att skolan gör försök att påverka sin image genom att vara aktiv inom den egna kommunen men också i regionala nätverk. Så snart tillfälle ges tar skolan plats i den lokala pressen (steg 1). Alla skolformerna sätter goda elevrelationer främst. Arrangemang av olika slag anordnas där alla verksamheter deltar. Kulturaftnar tillsammans i kommunenens gemensamma samlingslokal då också allmänheten är inbjuden är exempel på detta. Under våren har också en teaterföreställning med skolans elever som aktörer givits. Hög måluppfyllelse är också exempel på hur skolans olika verksamheter bidrar till skolans image (steg 2). Skolan genomför en effektundersökning per telefon vartannat år. Då kontaktas elever som slutat för att svara på frågor om sin utbildningstid. Ledningen redovisar i bilaga ett resultat av en sådan undersökning. Qualis används också tillsammans med samtal i skolkonferensen för att följa upp skolans image. Vi ser prov på hur skolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna (steg 2). Skolan annonserar hela kursutbudet på hemsidan och på medborgarkontoret i Åstorp. I samband med kurser inom yrkesvux och vuxlärling läggs annonser i lokaltidningen och Helsingborgs Dagblad men också i en egen broschyr. SYV informerar AF regelbundet och deltar på utbildningsmässor i Nordvästra Skåne. Nöjda elever är dock den bästa reklamen. Skolan har flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv (steg 3). Under vårt besök uttrycker både personal och elever att de är mycket nöjda och trivs på skolan. Vår bild är att skolans image speglar den faktiska verksamheten (steg 3). Personalen är lyhörd för kritik och eventuellt missnöje kanaliseras och bemöts. Qualisenkäterna används för att mäta elevernas och personalens uppfattningar om utbildningen. I enkäten instämmer 79 procent av eleverna helt eller till stor del i att de kan rekommendera utbildningen till andra. Beträffande personalenkäten säger den att 74 procent helt eller till stor del kan rekommendera andra att arbeta på skolan. Enkätresultaten ligger som grund för ledningen att besluta i imagefrågor. Vi anser att skolan har metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image (steg 4). Vi får en klar uppfattning under vårt besök och vid intervjuer med elever och personal att imagen speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget (steg 4). Elevenkäten ger vid handen att 82 procent av eleverna helt eller till stor del är nöjda med sin utbildning. 17

Vårt intryck av att skolan har en god image stärks av svaren i personalenkäten som säger att 75 procent helt eller till stor del anser att skolan har ett gott rykte. Vi menar att skolan har en god image (steg 5). Det är främst i samtalen med eleverna som vi förstår att skolan är uppskattad. Lärarnas kompetens och vilja att alla elever ska uppnå sina mål tillsammans med den lugna miljön som ger trygghet och trivsel ger förutsättningar för en hög måluppfyllelse. Betygsstatistiken som vi får ta del av understryker elevernas uppfattning. Skolan når också de högre stegen inom kvalitetsområdena Kunskaper och färdigheter, Trygghet och trivsel samt Elevernas ansvar för eget lärande, där placeringarna är steg 4, steg 6 respektive steg 4. Vi anser därför att skolan är känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget utifrån sina förutsättningar (steg 5). Arbetslaget för IM har inte gjort självvärderingen rörande Image med förklaringen att IM inte är ett program som eleverna väljer utan snarast något i stället för något annat. I samtalen finns dock inte någon avvikande uppfattning om skolans image. De övriga arbetslagen lägger skolan på steg 4 respektive 7. Skolledningen menar att kriterierna för steg 5 uppfylls. Vi granskare lägger skolan på steg 5 med stora möjligheter att nå högre steg. Skolan behöver systematisera sitt arbete för utvecklingen av sin image. En fördjupad samverkan mellan arbetslagen är en del för att nå högre i Qualistrappan och förfinade utvärderingsmetoder en annan. Samtliga skolformer bidrar till skolans image och varje arbetslags självbild är därför viktig för helheten. Vi uppfattar att skolan utvecklats positivt de senaste åren, en uppfattning som personalen och eleverna delar. Kriterierna för steg 6 och 7 torde därför inte vara svåra att uppfylla. Slutomdöme Vuxenutbildningscentrum i Åstorp är en väl fungerande enhet som erbjuder samtliga skolformer inom vuxenutbildningen samt det gymnasiala introduktionsprogrammet, IM. Vi möter engagerade och motiverade medarbetare och en skola med en tydlig organisation och ledarskap. Det är tryggt och trivsamt på skolan och lokaleran är ljusa, välunderhållna och välutrustade. Skolan bedriver ett systematiskt kavalitetsarbete som är väl förankrat. Detta är enhetens första granskning och skolan uppnår en totalpoäng om 83 och når minst steg 3 inom samtliga områden. Skolan blir därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem, där kravet är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. De områden skolan kommit längst med i sitt kvalitetsarbete är följande: Trygghet och trivsel: Detta är något som utmärker skolan. Såväl elever som personal beskriver en skola där alla syns och blir lyssnade till och där alla känner alla. Miljön är inbjudande och skapar trivsel. Ett väl förankrat och genomfört värdegrundsarbete är ytterligare ett tecken på hur väl skolan fungerar i detta avseende. Detta är en utmärkt grund att vila på i det fortsatta utvecklingsarbetet inom andra områden. Organisation: Den väl fungerande och genomtänkta organisationen med en delegerad och tydlig ansvarfördelning är ett annat grundfundament som skolan kan bygga vidare på 18

inom övriga kvalitetsområden. Organisationen skapar en trygghet för såväl elever som personal. Kompetens: Vi finner att skolans kompetens är en av framgångsfaktorerna. All pedagogisk personal är behörig för sitt uppdrag. Dessutom är skolledningen mån om att kompetensutveckla personalen både genom breddnings- och behörighetsutbildning. Förhållandevis goda resurser avsätts för ändamålet. Inom samtliga kvalitetsområden arbetar skolan med ett kontinuerligt förbättringsarbete. De områden där man också kommit långt är Kunskaper och färdigheter, Delaktighet, Kommunikation samt Image. Vi bedömer att skolan inom samtliga dessa områden snabbt kan gå vidare i sin utveckling och nå högre steg i Qualistrappan. De områden skolan i första hand behöver arbeta vidare med är: Elevernas ansvar för eget lärande: Skolan präglas av demokratiska värderingar med fungerande elevinflytande. Vi menar att skolledningen måste arbeta vidare med elevernas reflektion kring sitt lärande och bedömning av sina resultat för att nå högre steg i Qualistrappan. Arbetssätt och lärarroll: Skolan har duktiga lärare som arbetar genomtänkt och med gott stöd i styrdokumenten. Stimulerande och varierade arbetssätt och arbetsformer används och eleverna är mycket nöja med sina lärare. Arbetsätt och arbetsformer diskuteras i arbetslagen, men detta är ett område som behöver utvecklas vidare och bli mer systematiskt. Utvecklar skolan detta kommer man omgående att nå högre steg inom detta område. Styrning och ledarskap: Skolans ledning är öppen och har ett tillgängligt ledarskap på alla nivåer. Rektor planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Vi kan skönja skillnader i lärandet för de olika skolformerna. För att utbildningen ska bli mera likvärdig, med de skillnader som finns i läroplanerna, föreslår vi att samarbetet mellan arbetslagen och dess ledare stärks. Resursutnyttjande: Skolan har en balanserad budget och ett delegerat ekonomisk ansvar ut till arbetslagen. Visserligen informerar skolledningen personalen vid apt, men personalen upplever inte generellt att den vet hur skolan utnyttjar sina resurser. För att resursutnyttjandet ska bli effektivt i alla delar av verksamheten är detta ett viktigt område för skolledningen att ta tag i och utveckla och förbättra. Vi upplever en skola som kommit långt i sitt systematiska kvalitetsarbete, men som behöver bli bättre på att mer informera medarbetarna inom vissa områden, främst när det gäller resursfördelningen samt ytterligare systematisera diskussionerna om arbetssätt och arbetsformer. Alla på skolan arbetar medvetet med att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att eleverna ska nå goda resultat i en trygg och trivsam miljö. Avslutningsvis vill vi tacka samtliga på skolan för det varma och öppna mottagande vi fick. Alla kände till vårt besök och hjälpte till för att göra detta så givande som möjligt på bästa sätt. Allt 19