Fagersta kommuns budget / - - Rönnbär i Vilhelminaparken. Foto: Merja Hellstrand
Fagersta kommuns budget / - INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Fakta om Fagersta och dess organisation 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 processen - budget 4 samt flerårsplan Resultatbudget Bil 1 23 Balansbudget/Finansieringsanalys Bil 2+3 24 Skatteintäkter och stadsbidrag Bil 4 25 Kommentarer till bilaga 4 26 Driftsbudget Bil 5 28 Investeringsbudget Bil 6 29 styrningsregler Bil 7 3 Litet förkortningslexikon Bil 8 31 Detaljbudget/nämnd Kommunfullmäktige 32 Kommunstyrelsen 34 Utbildning- och fritidsnämnden 44 Socialnämnden 55 Finansiering 64
Fagersta kommuns budget / - Fagersta kommun är delägare i Västerbergslagens Värme AB, Västerbergslagens Elnät AB och Västerbergslagens Energi AB. Kommunens ägarandel är 2,8 % i respektive bolag. 2
Fagersta kommuns budget / - KOMMUNALSKATT Kommunal skattesats Fagersta kommun 22:19 22:9 21:99 Landstinget 1:8 1:65 1:5 Summa 32:99 32:74 32:49 För medlemmar i Svenska kyrkan utgår även kyrkoavgift med 1:49 varav begravningsavgift :28 Totalt 33:98 BEFOLKNING Befolkningsförändring 1999 År Folkmängd Födelse- Flyttning- Totalt överskott överskott 1999 12 583-89 -11-19 2 12 381-62 -138-2 21 12 27-6 -5-11 22 12 325-13 +157 +54 23 12 334-67 +77 +1 24 12 231-66 -37-169 25 12 27-58 +93-35 26 12 22-34 -38-72 12 183-31 +2-29 12.237 (893) -23 +78 +55 MANDATFÖRDELNING Antal ledamöter % Vänsterpartiet 2,32 7,82 2,14 2,72 23,95 58,3 Socialdemokraterna Moderaterna Centern Folkpartiet Kristdemokraterna 3
Fagersta kommuns budget / - Vår beredskap är god Vi lever just nu i en särdeles osäker tid. Lågkonjunktur tillsammans med finanskris kastar djupa skuggor och USA:s vanvettsaffärer på sin bolånemarknad leder i den globaliserade värld vi lever i till varsel också i stål- och hårdmetallindustrin i Fagersta. Nåväl; är vår beredskap god? Ja, den är väldigt god då vi har samlat i ladorna under de sju feta åren och kan bedriva konjunkturpolitik i form av planerade byggnationer och satsningar på vuxenutbildning. Och vi kan också lägga in en liten extra peng på försörjningsstödet och sysselsättningsprojekt, för i detta läge med allt fler nollklassade och en halv miljon fler i landet utanför a-kassan riskerar kommunen annars att vara som en hamn utan vågbrytare när brottsjöarna väller in. Vi har en god beredskap då vi går in i med en ekonomi inte bara i balans utan med ett gott överskott. Vår beredskap är god, men utmaningarna de kommande åren kommer att bli stora med stigande arbetslöshet och press på de sociala systemen samtidigt som ökande arbetslöshet innebär färre arbetade timmar att beskatta, vilket direkt slår mot kommunens främsta inkomstkälla. Det är därför det är så viktigt att vi nu har fler redskap i verktygslådan. Skattesänkningarna har skapat utrymme för att vi kan höja skatten om det anses nödvändigt. Skuldfriheten gör att vi kan låna pengar om vi finner det vara önskvärt. Avsättningarna till resultatutjämning och målbildsarbete gör att vi slipper panikbromsa när inkomsterna viker men också att vi också har medel för att göra utvecklingsinsatser trots de bistrare tiderna. Tio år Efter det för Fagersta historiska maktskiftet har jag haft den stora förmånen att inneha förtroendeuppdraget som kommunalråd. Det har varit en resa med många problem men också glädjeämnen. Det främsta bland dem är alla aktiva medborgares engagemang för att med sina insatser göra kommunen bättre. Alla kommunanställda som varje arbetsdag oförtrutet producerar välfärd. Alla chefer som både lojalt och med stor kreativitet efter bästa förmåga söker verkställa beslut och ständigt söka bättre lösningar än dem vi hade igår. Samt det fruktbara politiska klimatet med ett gott samarbete tvärs över alla partigränser. På tio år har mycket hänt och det kan vara på sin plats att jämföra då och nu. 1999 Negativa resultat Ständiga nedskärningar Sveriges 7:e högsta kommun- och landstingskatt 2 miljoner i långfristiga lån och borgensåtaganden 25 miljoner i pensionsskuld kronor avsatta Negativ soliditet konkursmässigt Befolkningstapp: 3% sedan 197 depressiv stämning i samhället. Bästa resultatet per invånare av 29 kommuner. Inga nedskärningar sedan 21. Skatten sänkt 7 gånger under 22 kr för första gången sedan 1981 Inga långfristiga lån Pensionsskuld 9 miljoner avsatta Soliditeten bättre än rikssnittet. Befolkningsutveckling stabiliserad framtidstro. Det är ju alltså så att denna gamla kriskommun har det bästa ekonomiska resultatet under 2-talet av samtliga Sveriges 29 kommuner om man räknar per person. Och detta trots att vi alltså har sänkt skatten nu sju gånger under samma period. Och för verksamheterna gäller att det finns inga vi behöver skämmas för, några att vara riktigt stolt över och alla kan bli bättre. Och det bästa av allt; människorna i samhället och medarbetarna i kommunen har gjort allt detta själva och politiken har gjort sin del i ett brett samförstånd. Vi kan alla med rätta dela glädjen över utvecklingen och kan, trots orostiderna, gå in i med förhoppningar och framtidstro. Stig Henriksson Kommunalråd 4
Fagersta kommuns budget / - service Claes Becker PLANERINGSDIREKTIV- BUDGET OCH FLERÅRSPLAN - 1 BUDGETPROCESSEN Arbetet med planeringsdirektiven för budget och flerårsplanen började i mars månad med ramberedning. Kommunfullmäktige fastställde budgetramarna den 29 april. Den 3 maj lämnade nämnderna budgetförslagen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktige fastställde budgeten den 25 november. 2 EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 sk utveckling Fagersta kommun Det ackumulerade resultatet under perioden 1991-1999 var ett negativt resultat på ca 59 Mkr. Kommunens ekonomi försämrades kraftigt under perioden bl a beroende på övertagandet av bostadsstiftelsens fastigheter och den stora skuldbörda som då uppstod. Fagersta kommuns ekonomi har förbättrats kraftigt under 2- talet. År visade ett positivt resultat på 38,2 Mkr. Det ackumulerade resultatet under perioden 2- är 234 Mkr. Kommunen har samtliga år klarat resultatmålet på 2 procent av kommunens egna kapital, motsvarande 8,3 Mkr år. Kommunen upppfyller därmed kravet för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagen. Resultatutveckling 1998- (Mkr) 5 4 3 2 1-1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 De starka resultaten har möjliggjort det för kommunen att under år 24 slutamortera de sista lånen. Soliditeten har stärkts avsevärt och avsättningar till olika ändamål har kunnat göras. 5
Fagersta kommuns budget / - 2.2 Resultatdisposition Av tabellen framgår avsatta medel inom resultatdispositionen t o m år. Disponerade medel i budget och framåt är medräknat. Ändamål (Mkr) Disponerat Återstår Borgensåtaganden 2,4 2,4 Pensioner 91,2 91,2 Underhållsåtgärder 2, 6, 14, Målbild Fagersta 35,6 2,8 14,8 Res.utj.fond VA o renhållning 3,9 3,9 Resultatutjämning 29,8 21,7 8,1 Hälsobefrämj åtgärder 8,5 5,6 2,9 Klimatbefrämjande åtgärder 5, 5, Summa 214,4 58, 156,4 (Mkr) Medel har öronmärkts för eventuella framtida kostnader i två bostadsrätts-föreningar som kommunen ingått borgen för. Till kommunens pensionsskuld har 91,2 Mkr avsatts. Underhållskostnaderna för kommunnens fastigheter och anläggningar förväntas att öka i framtiden och medel finns avsatta för ändamålet. Medlen för resultatutjämning används om kommunen inte uppnår ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning. Ändamål (Mkr) 2.3 Kommunalskatt Skattesatsen i Fagersta har under perioden 22- sänkts med,7 procentenheter. År 21 var skattesatsen 2,12 procentenheter högre i Fagersta jämfört med riket. År är differensen 1,38 procentenheter och glappet i skattesats har därmed minskat med,74 procentenheter. År har skattesatsen sänkts med,1 procentenheter och år är kommunfullmäktiges inriktningsbeslut att skattesatsen sänks med,1 procentenheter. År är därmed skattesatsen 21,99 procent. Kommunalskatt % 23 22,5 22 21,5 21 2,5 2 21 23 25 Fagersta Riket 6
Fagersta kommuns budget / - 2.4 Pensionsskulden Fagersta kommun har en mycket stor pensionsskuld som uppgår till ca 338 Mkr. I takt med att denna pensionsskuld skall betalas ökar de framtida kostnaderna. För att motverka att de allt större kostnaderna urholkar kommunens ekonomi, har 91,2 Mkr fonderats till detta ändamål. Diagrammet nedan visar hur fonderingen täcker kostnadsökningar för den skuld som upparbetades före 1998. Reala termer (mkr) 18 16 14 12 1 8 6 4 2 214 217 22 Täcks av kommunen 223 226 229 232 235 Täcks av fonderingen 238 241 244 247 25 2.5 Soliditet Soliditet Inkl pensionsskuld % 1 8 6 4 2-2 1998 1999 2 21 22 År 23 24 25 26 Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångar och skulders förändring. Den övre kurvan visar soliditetsutvecklingen exklusive pensionsskulden och den undre inklusive. De starka resultaten sedan år 2 har förbättrat soliditeten kraftigt. Fagersta kommun har per den sista december en soliditet på 79 (26 79%) procent exklusive pensionsskulden och 2 (26 24%) procent inklusive. Anledningen till att soliditeten inklusive pensionsskulden försämras från 24 procent år 26 till 2 procent år är att skulden ökat kraftigt i storlek pga ändrad diskonteringsränta och livslängdsantaganden i skuldberäkningen. År var rikssnittet exklusive pensionsskulden 55 procent och inklusive 18 procent. Fagersta kommun har alltså en markant bättre soliditet exklusive 7
Fagersta kommuns budget / - pensionsskulden men ligger på rikssnittet inklusive denna. Kommunen har en relativt hög pensionsskuld i jämförelse med snittet för Sveriges kommuner. Orsaken är bl a att kommunen minskat kraftigt i storlek. 2.6 Låneskuld Fagersta kommun slutamorterade de sista lånen på 46 Mkr under 24 och är därmed skuldfri. Mkr 8 6 4 2 1998 1999 2.7 Borgensförbindelser 2 21 22 23 24 25 26 Fagersta kommun gick under början av 199-talet in som borgenär för fyra bostadsrättsföreningar i Fagersta. Den ekonomiska krisen som senare följde gjorde att staten försämrade räntesubventionerna kraftigt vilket har försämrat villkoren för dessa föreningar. Två av föreningarna gick i konkurs under år 1999 och kommunen fick i egenskap av borgenär lösa lån för ca 45 Mkr. Efter försäljningen av aktier i Fagersta Energi AB 1999, minskade borgensåtagandena med drygt 3 Mkr. Borgensåtagandena uppgick vid årsskiftet till 44,4 Mkr. Merparten av kommunens borgensåtaganden är i två bostadsrättsföreningar. Kommunen har öronmärkt 2,4 Mkr för eventuella framtida kostnader. 14 Borgensförbindelser Mkr 4 1998 2 22 År 24 26 2.8 Arbetsmarknad Arbetslösheten var 2,6 (jan 7= 3,%) procent i Fagersta i januari. Det senaste året har alltså i jämförelse med genomsnittet för riket, varit positivt gällande arbetsmarknaden i Fagersta kommun. och detta gäller framförallt ungdomsarbetslösheten som minskat kraftigt. 8
Fagersta kommuns budget / - 2.9 Hjulen i svensk ekonomi snurrar långsammare Tillväxten i svensk ekonomi har bromsat in. En fortsatt relativt stark men avtagande global tillväxt, en god inkomstutveckling för hushållen samt en expansiv finanspolitik bidrar till att BNP stiger med i genomsnitt 2,9 procent per år och. Den snabba sysselsättningsutvecklingen saktar in och sysselsättningen ökar med 65 personer och 2 personer. Löneökningstakten växlar upp, livsmedels- och energipriserna stiger snabbt och inflationen överstiger målet. Riksbanken höjer räntan till 4,5 procent under hösten och låter därefter reporäntan ligga kvar på denna nivå. Tillväxten i OECD-området har försvagats påtagligt till följd av turbulensen på de finansiella marknaderna och de höga energi- och livsmedelspriserna. Det är svårt att med större säkerhet bedöma djupet och varaktigheten i konjunkturnedgången inom OECDområdet men Konjunkturinstitutet bedömer att den mest sannolika utvecklingen är att konjunkturavmattningen blir måttlig och relativt kortvarig och att den amerikanska ekonomin mjuklandar utan att hamna i en recession. I USA ökar BNP-tillväxten successivt, efter en mycket svag utveckling under inledningen av. Såväl investerings- som konsumtionstillväxten ökar. Konjunkturnedgången i USA bryts därmed mot slutet av. Den globala tillväxten dämpas och, men förblir hög då den starka tillväxten i många tillväxtekonomier fortsätter. Svensk ekonomi bromsar in Tillväxten i den svenska ekonomin har bromsat in främst på grund av vikande exporttillväxt. I fjol bedöms BNP-tillväxten ha uppgått till 2,7 procent. Svag exportorderingång och försiktiga hushåll bidrar till att dämpa tillväxten under inledningen av. Därefter växer exporten något snabbare. Stigande sysselsättning och högre löner bidrar till att hushållens reala inkomster utvecklas starkt, trots att inflationen blir hög. När osäkerheten på de finansiella marknaderna minskar bedöms hushållen åter öka konsumtionen snabbare. Från andra kvartalet och framåt ökar BNP gradvis något snabbare och tillväxten hamnar på 3, procent och 2,8 procent, vilket ligger över genomsnittet för de senaste decennierna. Korrigerat för variationer i antalet arbetsdagar mellan åren, vilket bättre avspeglar konjunkturutvecklingen, beräknas BNP-tillväxten ha blivit 2,8 procent och blir 2,7 procent i år och 2,9 procent. Sysselsättningstillväxten dämpas Under beräknas antalet sysselsatta ha ökat med 2,4 procent eller med 16 personer. Efter det första kvartalet dämpas sysselsättningsutvecklingen och uppgången i antalet arbetade timmar. Sammantaget ökar sysselsättningen med 65 personer i år och med 2 personer. Arbetslösheten har fallit i rask takt under de senaste två åren, från 7,7 procent 25 till 6,1 procent av arbetskraften. Åren och bromsas nedgången och arbetslösheten uppgår till 5,6 procent respektive år. Konjunkturinstitutet har uppskattat sysselsättningseffekterna av de politiska förslagen i budgetpropositionen för och bedömer att det förstärkta jobbskatteavdraget ökar antalet arbetade timmar på lång sikt med,3 procent, vilket motsvarar cirka 13 personer. Förändringen i sjukförsäkringen, åtgärder för att förbättra rehabilitering och begränsningar i arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa bedöms också ha en något positiv inverkan på sysselsättningen. Vårdnadsbidraget, de höjda indirekta skatterna och den förändrade kapitalvinstbeskattningen på bostäder bedöms däremot påverka sysselsättningen negativt. Hög inflation och reporäntan höjs i ytterligare två steg Lönerna ökar snabbare på grund av ett något stramt arbetsmarknadsläge och högre löneavtal. Det stigande kostnadstrycket bidrar, tillsammans med högre livsmedels- och energipriser, till att inflationen ökar snabbt och överstiger målet. KPI-inflationen blir i år 3,7 procent och KPIXinflationen 2,7 procent. Riksbanken fortsätter därför att höja reporäntan i ytterligare två steg under, till 4,25 procent under det andra kvartalet och till 4,5 procent under det fjärde kvartalet, varefter reporäntan ligger kvar på denna nivå under prognosperioden. Åtstramningen av penningpolitiken bidrar tillsammans med lägre prisökningar på energi och livsmedel till att inflationen faller tillbaka. I termer av KPI uppgår den då till 2,8 procent och i termer av KPIX till 2, procent. 9
Fagersta kommuns budget / - Utrymme för expansiv finanspolitik Konjunkturavmattningen medför ingen påtaglig försvagning av de offentliga finanserna. Inhemsk efterfrågan, och därmed viktiga skattebaser, utvecklas relativt starkt samtidigt som de offentliga utgifterna minskar som andel av BNP. De offentliga finanserna uppvisar överskott som är betydligt större än överskottsmålet under prognosperioden. Konjunkturinstitutet bedömer att det finns ett utrymme för expansiv finanspolitik på cirka 2 miljarder kronor utöver det som följer av redan föreslagna och aviserade åtgärder. Risker: Fördjupad internationell kris Den osäkerhet som omgärdar prognosen är större än normalt. Risker finns främst på nedsidan, bl.a. i form av en fördjupad internationell finanskris med en svagare internationell konjunkturutveckling som följd. Om inte tillväxten i den svenska varuexporten och hushållskonsumtionen vänder upp en bit in på kommer BNP att utvecklas svagare och. Läs mer i alternativscenariot "Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden" som belyser effekterna på svensk ekonomi av en svagare internationell utveckling till följd av en fördjupad internationell finanskris. Tabell: Valda indikatorer Årlig procentuell förändring respektive procent 25 26 BNP till marknadspris 3,3 4,1 2,7 3, 2,8 BNP, kalenderkorrigerad 3,3 4,4 2,8 2,7 2,9 Real BNI per capita 2,4 3,7 2,4 2,3 2,4 Bytesbalans (1) 6,1 7,1 6,5 6,8 6,9 Sysselsättning,5 1,8 2,4 1,5,4 Sysselsättningsgrad (2) 77,2 77,7 79,5 8,6 8,9 Arbetslöshet (ILO) (3) 7,7 7,1 6,1 5,6 5,6 Arbetsmarknadsgap 2,5 1,7,4,9,7 Timlön i näringslivet (KL) 3,2 3,1 3,9 4,5 4,6 Arbetskostnad i näringslivet (NR) (4) 3,3 3,4 3,7 5,2 5,1 Produktivitet i näringslivet (4) 3,5 3,5 -,4 1,4 2,9 KPI,5 1,4 2,2 3,7 2,8 KPIX (tidigare UND1X),8 1,2 1,2 2,7 2, Reporänta (5) 1,5 3, 4, 4,5 4,5 Tioårig statsobligationsränta (5) 3,4 3,6 4,3 4,5 4,6 Kronindex (KIX) (5) 116,3 18,7 111,6 11,2 18,7 Offentligt finansiellt sparande (6) 2, 2,2 3,2 3,3 2,5 Konjunkturjusterat sparande (7) 2,3 2,4 3,1 3, 2,5 (1) Procent av BNP. (2) Reguljär sysselsättning i procent av befolkningen 2-64 år. (3) Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete. I procent av arbetskraften. (4) Kalenderkorrigerad. (5) Vid årets slut. (6) Procent av BNP. (7) Procent av potentiell BNP. Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. 1
Fagersta kommuns budget / - 3 DEMOGRAFISK UTVECKLING 3.1 Befolkningsutveckling Under 199- talet har befolkningen minskat med 1 227 personer eller ca 9%. Under perioden 2- har befolkningen minskat med 4 personer eller 3%. Folkmängden minskade under år med 19 personer, från 12 22 till 12 183. Diagrammet och tabellen visar en prognos på befolkningsutvecklingen. 11
Fagersta kommuns budget / - 3.2 In- och utflyttning Fagersta har under 198- och 199- talen haft en kraftig utflyttning. År flyttade 622 personer till kommunen vilket var 75 personer färre än året innan. Antalet utflyttade minskade med 137 personer, från 735 till 598. Nettoinflyttningen var under år 24 personer. 12
Fagersta kommuns budget / - 3.3 Födelsenetto Under år avled 155 personer och 113 föddes. Detta ger ett negativt födelsenetto på 42 personer. För att Fagersta kommuns befolkning inte skall minska krävs det alltså ett positivt flyttnetto som överstiger det negativa födelsenettot. 13
Fagersta kommuns budget / - 3.4 Befolkningssammansättning Diagrammen nedan visar den prognostiserade utvecklingen inom olika ålderskategorier 1-5 år Förskoleåldern Antalet barn i förskoleåldern förväntas att stiga med 3 barn -. Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demografiska budgetmodellen. 14
Fagersta kommuns budget / - Grundskoleåldern och gymnasieåldern Antalet elever i grundskoleåldern 6-15 år förväntas att minska med ca 3,5% eller 42 elever under perioden tom. Antalet barn skolbarnomsorgen ökar något. Antalet i gymnasieåldern förväntas att minska med 11% eller 73 elever under perioden -. Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demografiska budgetmodellen. 15
Fagersta kommuns budget / - 65-69, 7-74, 75-79, 8-84 år, 85-89 år samt 9år eller äldre. Antalet i åldersgruppen 8-84 år förväntas att vara oförändrat -. Däremot minskar gruppen 85-89 åringar med ca 14 eller ca 5,7 %. Antalet 9 år eller äldre ökar med 13,8% eller 17 personer -. Detta sammantaget indikerar en ökad vårdtyngd inom äldreomsorgen. Driftbudgetramarna justeras i enlighet med den demografiska budgetmodellen. 16
Fagersta kommuns budget / - 4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Riksdagen har beslutat om lagstiftning fr o m år 25 avseende God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. 4.1 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommuner och landsting ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. I revisionsrapporten avseende lämnas följande kommentar: Enligt god ekonomisk hushållning ska nämnderna bedriva verksamhet i enlighet med de mål som kommunfullmäktige har antagit. Det innebär att nämnderna bör redovisa om man har bedrivit verksamhet i enlighet med målen. Nämnderna ska även redovisa vad skattebetalarna får för sina skattepengar. För att klara av detta bör nämnden redovisa några mått för effektivitet, produktivitet och kvalité. Både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden har båda gjort starka förbättringar i redovisningen av verksamheterna. Båda har numera nyckeltal i sin redovisning, båda redovisar mål och måluppfyllelse och båda redovisar avvikelser från budget. Socialnämnden redovisar även effektiviseringar i verksamheten. Den redovisningen skulle dessutom kunna bli ännu bättre om effektiviseringarna kompletterades med uppgift om kostnad förra året och årets kostnader. För att få in kvalité i redovisningen bör nämnderna göra någon form av kvalitetsmätning. Vi bedömer att det kan vara svårt att få bra svarsfrekvenser på sådana mätningar, men anser ändå att det finns förtjänster med att göra sådana. Utbildningsnämndens redovisning belastas något med några upprepningar. Nyckeltalen, årets händelser och måluppfyllelsen redovisas enligt samma uppställningsform efter varandra. Kanske skulle redovisningen vinna på att nyckeltalen och måluppfyllelsen arbetades ihop till en redovisning. Vi bedömer att nästa steg i utvecklingen, av nämndernas redovisning, är att de bättre framhäver det nämnderna utför väl och att de även redovisar vilken utvecklingspotential verksamheterna har. I årsredovisningen från 26 skrev kommunalrådet att massmedia bara bevakar och skriver om avvikelser. Det som fungerar är normen. Det innebär att det som skrivs om de kommunala verksamheterna är avvikelser. Medborgarnas bild av den kommunala verksamheten blir då att det inte fungerar. Därför måste kommunen själva tala om det som fungerar och hur väl det fungerar, till och med tala om att det är bättre än de alternativ som finns i samhället. För ekonomi ska de finansiella mål som är av betydelse anges. I revisionsrapporten avseende lämnas följande kommentar: Kommunen har antagit ekonomistyrregler, som fungerar som mål enligt god ekonomisk hushållning. Mål och redovisningen av uppfyllelse av dessa framgår av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Dessa mål omfattar finansieringsprincip, investeringar, ekonomiskt resultat, pensionsskuld, över- och underskottstäckning, taxor och avgifter, kostnadsbärare samt ekonomisk- och verksamhetsrapportering. sk- och verksamhetsrapportering redovisas av nämnderna särskilt. De finansiella målen är välutvecklade och väl redovisade i årsredovisningen. Kommunens resultat är sådant att samtliga finansiella mål är uppfyllda. 4.2 ska mål Kommunallagen stadgar att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting gäller fr o m år 2. Minimikravet är att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett negativt resultat skall regleras senast 3 år efter det år som det uppkom. I praktiken räcker inte ett nollresultat för att konsolidera ekonomin. Värdet av kommunens tillgångar skulle då minska i takt med inflationen. Av den anledningen har kommunfullmäktige antagit ekonomistyrningsregler som anger att resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2% av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. För Fagersta motsvarar detta 9,1 Mkr år. Kravet på god ekonomisk hushållning ställer naturligtvis extra stora krav på nämnderna att hålla sina budgetar inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har fastställt. De nämnder som inte håller budgeten kan komma att få krav på återbetalning av skulden kommande år. 17
Fagersta kommuns budget / - 5 PRINCIPER FÖR NÄMNDERNAS BUDGETARBETE 5.1 Årsbudget samt ekonomisk plan I budgeten och de ekonomiska planen för åren - införs en demografisk ramberäkningsmodell. Prioriteringsarbetet förutsätter att verksamheterna är beskrivna med mål, verksamhetsmått och konsekvenser för ekonomi och verksamhet. 5.2 Målarbete De av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen skall utgöra en grund för övergripande mål på nämndnivå som bryts ned till mätbara mål. Det är viktigt att nämnderna fortsätter det redan påbörjade arbetet med att formulera färre men väsentligare mål och att dessa är möjliga att konkret följa upp under verksamhetsåret samt i årsredovisningen. Måluppfyllelsen följs i vissa fall inte upp p.g.a målet inte är mätbart eller p.g.a målen är så många att det inte finns tid att kontrollera måluppfyllelsen. I nämndens budgetförslag skall inriktningsmål och effektmål redovisas. Prestationsmål/produktionsmål kan nämnden förslagsvis redovisa i en särskild målkatalog. 5.3 Målbild Fagersta Övergripande mål: Fagersta ska vara en utvecklande och trygg miljö som ger människor såväl som företag möjlighet att vara aktiva och växande i gemenskap. Vi ska bidra till regionens utveckling genom fortsatt och fördjupat kommunalt samarbete. Förutsättningar: Vi arbetar målmedvetet för en positiv befolkningsutveckling genom ökad inflyttning. Medel: Vi ska öka kommunens attraktionskraft med och för våra invånare, för människor i familjebildande ålder i storstäderna och för de företag som kan dra nytta av kommunens plusvärden de vi har samt de vi ska utveckla. Prioriteringar: Vi ska - på ett jämställt och miljömässigt hållbart sätt - prioritera följande områden: Infrastruktur och trafik! Byggande och boende! Tillväxt i kunskaper, engagemang och ekonomi! Metod: En övergripande värdegrundlag ska tas fram som speglar målbilden. Budskap att kommunicera: I Fagersta är det lätt att leva. Här får du Livstid! Tid är nyckelbegreppet Det går snabbt att få offentlig och kommersiell service Det är lätt att transportera sig till jobb och till barnens fritidsaktiviteter Det är nära till Västerås och Stockholm Fagersta som centrum för friskvård och fritid ger tid, lust och kraft att leva Allt detta ger Livstid! 18
Fagersta kommuns budget / - Inriktningsmål/effektmål/produktionsmål Inriktningsmål, effektmål skall anges. Inriktningsmålen är allmänt formulerade och anger verksamhetens inriktning på sikt (=politiskt handlingsprogram). Effektmålen ska vara avstämbara och spegla verksamhetens effektivitet, dvs inriktningsmål + resurser. Produktionsmålen syftar till att realisera effektmålen (verksamhetsmått). ( produktionsmålen skall ej redovisas i nämndens budgetförslag) Effekt och produktionsmålen anger kontraktet mellan nämnd och förvaltning om vad som konkret skall utföras. De ekonomiska konsekvenserna ska redovisas tillsammans med mått på verksamhetens kvantitet och kvalitet. Lämnade verksamhetsmått och nyckeltal måste vara jämförbara över tiden före att ge en korrekt bild av verksamhetens utveckling. 5.4 Lönekostnader Nämnderna kompenseras inte i budgetramarna för löneökningar. Medel för lönekostnadsökningar reserveras under finansförvaltningen. Nämnderna/förvaltningarna kan inte automatiskt räkna med full kompensation för ökade kostnader p.g.a nya löneavtal. 5.5 Anvisningar för investeringsbudget Kommunens nämnder och styrelser äskar i budgeten investeringsmedel för kommande budget och plan. NVK sammanställer i sitt budgetunderlag alla investeringar i fastigheter. Det åligger respektive nämnd att för budgetberedningen motivera sina investeringar. Beräknade investeringsutgifter samt dess driftkonsekvenser ska redovisas. Investeringar i lokaler och anläggningar ska beredas av NVK. I enlighet med av KS antagna Internprisregler för lokaler mm Fagersta kommun skall nämnderna i samband med upprättande av budget och flerårsplan årligen redovisa lokalbehovsplaner på minst fem års sikt (förväntade förändringar i behov). Av planen skall framgå vilka lokaler som är aktuella att lämna och som skall flyttas till lokalbanken. Lokalbehovsplanen ska lämnas till NVK för utvärdering. Under särskild rubrik Verksamhetsförändringar/ställningstaganden ska kortfattat anges konsekvenser av nämndernas ställningstaganden samt faktorer som påverkar eller kommer att påverka nämndernas verksamheter ur såväl ekonomisk som kvalitetsmässig synpunkt. Materialet skall vara utformat på ett sådant sätt att det är kortfattat, men ändå tydligt och lättillgängligt. 5.6 Personal Nämnderna förutsätts göra konsekvensanalyser över personalsituationen med utgångspunkt från den efterfrågade servicen samt det förändrade befolkningsunderlaget. Analyserna skall skickas till personal- och lönekontoret för utvärdering och sammanställning. 5.7 Internränta Internräntan kan betraktas som det pris som kommunen får betala för att avstå från att placera likvida medel alltså alternativintäkten. För - beräknas internräntan till 4,5 % i enlighet med Sveriges kommuner och landstings rekommendation. Detta är i linje med SKL:s prognos över den långa statsobligationsräntan. 5.8 Kapitalkostnader Ramarna innehåller kompensation för investeringar som är gjorda tom -12-31. Förvaltningarna ansvarar själva för att budgetera kapitalkostnader för investeringar som planeras under -. 5.9 sk reserv För att kunna möta oväntade kostnadsökningar eller/och intäktsminskningar skall nämnderna budgetera en reserv för oförutsedda utgifter. Den bör placeras direkt under nämnden. Storleken på reserven ska anpassas med hänsyn tagen till osäkerhetsnivån i verksamheten och ska uppgå till lägst 1% av nettodriftbudgetramen. 19
Fagersta kommuns budget / - 5.1 Interna ersättningar Interna ersättningar som förekommer mellan förvaltningarna skall bygga på självkostnadsprincipen. Överenskommelser mellan parterna skall träffas vid förändring av nuvarande ersättningsnivåer. Samtliga interna mellanhavanden skall vara avstämda. 5.11 Taxor och avgifter I kommunens ekonomistyrningsregler fastslås att uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnads-utvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Det kan vara motiverat att inte höja taxan om det skulle kunna leda till totalt lägre intäkter för verksamheten. Förvaltningarna och förbunden skall i budgetförslaget bifoga en sammanställning över vilka taxe- och avgiftskonstruktioner som används. Alltså vilket index eller uppräkningsmodell som taxan justeras med och hur stor justeringen beräknas att bli år. De skall också analysera vilka motiv, exempelvis juridiska, finansiella och styrmässiga, som ligger till grund för taxorna och avgifterna. Det skall motiveras varför ett visst index eller uppräkningsmodell används. 5.12 VA taxan Av tekniska chefen Harold Nilssons utredning 22 och plan 23-24, fördjupad underhållsplan för VA- nätet, TN 84framgår: Utbyggnaden av Fagersta tätort från andra världskrigets slut till början av 198- talet innebär att underhållsbehovet kommer att öka och år uppgå till 3-4 Mkr mer per år än i dag (år 22 3,2 Mkr), för att fram till år 22 öka med ytterligare 16 Mkr per år. Den dagen kommunen måste höja underhållsnivån finns bara taxehöjning eller skattefinansiering att välja på. Av denna anledning har brukningstaxan mellan åren 24- höjts en procentenhet mer per år än kostnadsökningarna för att åstadkomma ett större ekonomiskt utrymme för underhåll. Genom att fr o m år 24 samordna va-verksamheten med Norbergs motsvarighet har samordningsvinster erhållits som skapar ett utrymme för ytterligare underhållsåtgärder. Redan i budget uppgår det årliga underhållet till 7,8 Mkr. Dessutom finns fonderade vinstmedel på 6,9 Mkr inom balansräkningen för kommande underhållsåtgärder. NVK gör nu bedömningen att va-verksamhetens ekonomi är tillräcklig för att klara det eftersatta underhållet som bör genomföras under den närmaste planperioden. Brukningstaxan förslås därför inte höjas med mer än kostnadsutvecklingen under perioden -. Kommer tillsynsmyndigheten att ställa krav på kväverening, vilket man förvarnat om, blir förutsättningarna väsentligen förändrade dock inte beroende på det eftersatta underhållet. 5.13 Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. 5.14 styrningsregler ( se bilaga 7) De av kommunfullmäktige antagna ekonomistyrningsreglerna skall efterlevas i budgetarbetet. 5.15 Personalvårdande åtgärder Respektive nämnd/styrelse ska i sitt budgetförslag redogöra för vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av resultaten i medarbetarenkäten. Respektive nämnd/styrelse ansvarar för att det avsätts medel till personalvårdande åtgärder. År - är minimibeloppet 5 Kr /anställd och år. I budgeten ska redovisas planerad användning av medel för personalvårdande åtgärder. 2
Fagersta kommuns budget / - 5.16 Miljöpolicy I budgeten skall kortfattat redovisas hur arbetet med implementeringen av miljöpolicyn fortskrider. 5.17 Informationspolicy I varje enskild verksamhet måste informationsinsatser planeras och budgeteras från början för att kunna utformas rätt och komma vid rätt tidpunkt. I budgetförslaget skall detta redovisas. 6 BUDGET OCH SPLAN - All planering innehåller obekanta och svårbedömda faktorer. Det innebär att nämnder, styrelser, förbund och förvaltningar måste vara beredda på att kommunbidraget (ramarna på nämndnivå) vid större förändringar kan komma att omprövas under budgetberedningens arbete samt under löpande budgetår respektive under planperioden. 6.1 Resultatbudget ( se bilaga 1 ) Kommunens budgeterade resultat för - framgår av bilaga 1. Resultatmålet på 2% av kommunens egna kapital gör 9,1 Mkr. Av tidigare års resultatmässiga överskott har 16,9 Mkr använts år för att minska resultatkravet. Det justerade resultatmålet för år uppgår därför till -7,8 Mkr och resultatet på -7,2 Mkr överstiger därmed resultatmålet med,6 Mkr. För åren - uppnås inte resultatmålet, det saknas 4,3 Mkr år och 4,7 Mkr år för att uppnå resultatmålet. Kommunstyrelsen beslutade -1-21 149 att; Ledningsgruppen får i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag för att uppnå budgetbalans och klara resultatmål och, samt att redovisa detta i samband med budget- och bokslutsberedningen våren. 6.2 Balansbudget ( se bilaga 2 ) Av balansbudgeten framgår hur kommunens ekonomiska ställning beräknas vara efter års utgång. 6.3 Finansieringsanalys ( se bilaga 3 ) Finansieringsbudgeten visar att kommunen år förväntas att ha ett negativt kassaflöde med ca 7 Mkr. Detta förutsatt en investeringsvolym på 44 Mkr där 25 Mkr utgör investering i flerbostadshus. 6.4 Skatter och generella statsbidrag ( se bilaga 4 ) Av bilaga 4 framgår en prognos över utvecklingen av skatteintäkter- och statsbidrag för perioden -. Till denna bilaga finns även förklaringar av de olika posterna. Skattesystemet utjämnar intäkter och kostnader mellan kommunerna så att förutsättningarna för att bedriva verksamheten skall vara likartade för kommunerna. Systemet består av ett kostnadsutjämningssystem som utjämnar kostnader som orsakas av strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Med detta menas kostnadsskillnader som inte orsakas av skillnader i servicenivå och effektivitet. Kommuner och landsting erhåller ett statligt inkomstutjämningsbidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uttrycks som en procentandel av medelskattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 115 procent av medelskattekraften. Den garanterade nivån skall ligga fast. En utjämningsavgift tas ut av de kommuner som har en skattekraft som överstiger den garanterade. I tabellen nedan ser vi en sammanfattning av bilaga 4. utfall Kommunal inkomstskatt Statbidrag och utjämning Driftbidrag från staten Summa intäkter 463,9 67,7 5,3 536,9 489,8 69,4 3,9 563,1 488,8 79,7 3,9 572,4 51,3 78,3 3,8 583,4 521,3 74, 3,7 599, Skatteunderlagets utv. riket% 5,4 6,1 3,2 3,9 4,7 Befolkning 1/11 året innan 12 175 12 189 12 169 12 154 12 139 Utdebitering % 22,19 22,9 21,99 21,89 21,89 21
Fagersta kommuns budget / - Kommunen följer Sveriges kommuner och landstings prognoser för skatteunderlagsutveckling och förutsättningar för statsbidrag och utjämning. Skatteunderlaget påverkas av ett flertal faktorer. Dessa är främst inkomstutveckling, sysselsättning och befolkningsutveckling. År minskade befolkningen i Fagersta med 19 personer, vilket var bättre än 26 då befolkningen minskade med 68 personer. Varje invånare genererar ca 42 Kr i skatteintäkter och generella statsbidrag. Befolkningsutvecklingen är därför mycket viktig för utvecklingen av kommunens ekonomi. Vid beräkning av kommunens skatteintäkter har befolkning antagits minska med 14 personer år, 15 personer per år och 15 personer år. Utdebiteringen av kommunalskatt sänktes 22- med totalt 6 öre. År sänks skattesatsen med 1 öre. Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut innebär en skattesänkning med ytterligare 1 öre. 6.5 De finansiella intäkterna och kostnaderna framgår av tabellen. De finansiella intäkterna består av ränteintäkter på kommunens placerade medel samt utdelning på kommunens aktieinnehav i Västerbergslagens Energi AB, Västerbergslagens Värme AB samt Västerbergslagens Elnät AB. År Belopp i Mkr red Finansiella intäkter 16,9 12,1 11,5 12,2 12,2 Ränteintäkter Aktieutdelning VB Avkastning pensionsplacering Varav realisationsvinst 2,9 6,8 7,2 4,3 3,5 6,3 2,3 2,7 5,6 3,3 2,7 6,3 3,3 2,7 6,3 3,3 Finansiella kostnader,7,7,8 1, 1,1 Övriga kostnader Ränta pensionsskuld,2,5,2,5,2,6,2,8,2,9 6.6 Individuell del samt pensionsutbetalningar Kostnaden för individuell del samt pensionsutbetalningar har prognostiserats av KPA. I beloppen ingår löneskatt på 24%. Belopp i Mkr red Avgiftsbestämd å.p 13,1 14,5 14,4 15,7 16,3 Utbetalt före 1998 1,7 11,7 12, 13,3 14,3 Pensionsavsättning 7, 3,4 3, 3,1 3,1 Totalt 3,8 29,6 29,4 32,1 33,7 Kostnaden för kommunens pensioner ökar för varje år och för att möta framtida kostnadsökningar har kommunen avsatt 91,2 Mkr. 6.7 Resursfördelningsmodell Resursfördelningen till nämnderna styrs av två separata modeller, en demografisk- och en indexmodell. Demografisk modell Demografisk modell används för resursfördelning avseende äldreomsorg, barnomsorg, grundskola (ej särskola), förskoleklass samt skolbarnomsorg. En demografisk budgetmodell innebär att budgetramen anpassas efter förändringar i befolkningsunderlaget. Ett pris per brukare inom ett visst verksamhetsområde beräknas. Priset inom verksamhetsområdet kan variera beroende på exempelvis ålder, kön, civilstånd, etnicitet, socioekonomisk grupp och andra orsaker. Detta pris räknas sedan upp så att det följer kostnadsutvecklingen inom 22
Fagersta kommuns budget / - verksamheten. Samma uppräkningsindex som i indexmodellen används. service köper tjänster för att ta fram befolkningsprognoser inom olika åldersgrupper. Indexmodell För övriga verksamheter som kommunen bedriver i egen regi eller köper från andra indexeras kostnader och intäkter enligt nedan. Nedanstående uppräkningstal har använts vid ramberäkningen: Uppräkningsfaktorer Köpt verksamhet 3,4% 3,3% 3,2% Hyreskostnader 1,7% 1,6% 1,4% Städkostnader 6,1% 4,3% 4,% Övriga kostnader, ej ovan 2,4% 2,3% 2,% Intäkter 3,4% 3,3% 3,2% Denna ramkompensation innebär att nämnderna erhåller kompensation för hyresökning, kostnadsökning för köpt verksamhet och övriga kostnader. Lönekostnadsökning budgeteras centralt och ingår ej i beräknade budgetramar. Nämnderna får också krav på sig att intäkterna inte ska urholkas. Detta i enlighet med kommunens ekonomistyrningsregler som säger att uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. 6.8 Driftbudgetram och sammanställning över ramförändring demografiska budgetramar ( se bilaga 5) De framräknade driftbudgetramarna för - framgår av bilaga 5. I samma bilaga finns en tabell över hur förändringarna är i de demografiska budgetramarna. Inom äldreomsorgen och förskolan ökar ramen med 2,7% respektive 3,1% under -. Inom grundskola, förskoleklass och skolbarnomsorg minskar ramen med 4,6% under -. 6.9 Investeringsbudget ( se bilaga 6) erade investeringar under - är bl a flerbostadshus för ca 37 Mkr och kulturhus för 45 Mkr. 6.1 Förkortningslexikon (se bilaga 7) I bilaga 7 redogörs för ett antal förkortningar som används i planeringsdirektiven. 23
Fagersta kommuns budget / - Resultatbudget, Mkr Bilaga 1 Utfall 2 7 2 9 2 1 2 11 Verksamhetens nettokostnader -488-564 -568-583 Avskrivningar -22-22 -22-22 Verksamhetens nettokostnader -51-586 -59-65 Skatteintäkter 464 489 51 521 Statsbidrag och utjämning 68 8 78 74 Finansiella intäkter 17 12 12 12 Finansiella kostnader -1-1 -1-1 Årets resultat 38-7 1 1 Resultatmål Res.mål 2% eget kapital 9,1 9,1 9,1 Avgår disponerat ur resultatdisposition Målbildssatsning budget - -,6 -,2 Jämställdhet, målbild -,2 -,2 -,2 Resurssteam,målbild -,2 Koordinatortjänst, målbild -,4 -,4 Demokrati, målbild -,2 -,4 Vuxenutbildning, målbild -,55 -,55 Hälsobefrämjande åtgärder -1,9 Fagersta Event Arena -11, Öronmärkta medel för pensioner -1,8-2,4-2,8 Justerat resultatmål -7,8 5, 6,1 Differens mot resultatmål,5-4,3-4,7 24
Fagersta kommuns budget / - Balansbudget, Mkr Bilaga 2 Utfall Tillgångar Anläggningstillgångar 437 47 455 Omsättningstillgångar 135 15 161 Summa tillgångar 572 557 616 Skulder och eget kapital Eget kapital 454 45 489 Avsättn pensionsförpliktelser 31 33 38 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 87 74 89 Summa skulder och eget kapital 572 557 616 Finansieringsanalys, MKr Bilaga 3 Utfall Den löpande verksamheten Årets resultat 38 1-7 Justering för avskrivningar 22 24 22 Justering för förändring pensionsavsättning 7 3 3 Justering för övr ej likviditetspåverkande po -3-2 -2 Poster som bokförts direkt mot eget kapital Medel fr verks före förändring av rörelsekap 64 26 17 Minskning/ökning förråd Minskning/ökn övr kortfristiga fordringar -22 Minskning övr kortfristiga skulder -3 Kassaflöde fr den löpande verksamheten 39 26 17 Investeringverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgån -19-44 -65 Försäljning av materiella anläggningstillgån 6 1 Kassaflöde fr investeringsverksamheten -13-43 -65 Finansieringsverksamheten Utlåning Inköp av aktieplaceringar, finans -7 Förs av aktieplaceringar 5 Kassaflöde fr finansieringsverksamheten -65 Årets kassaflöde -39-17 -48 Likvida medel vid årets början 113 67 1 Likvida medel vid årets slut 74 5 52 Specifikation till årets kassaflöde Ökning kortfristiga placeringar -7 Minskning kassa och bank 25-32 -17-48 Årets kassaflöde -39-17 -48
Fagersta kommuns budget / - Skatteintäkter och statsbidrag, Mkr Bilaga 4 År prognos okt - Bef. den 1 nov året innan 12 175 12 169 12 154 12139 Skatteund. utv. komm., prognos % 3,59 2,49 3,13 4, Skatteund. utv. riket, prognos % 5,6 3,2 3,9 4,7 Utdebitering 22,19 21,99 21,89 21,89 Kommunal inkomstskatt Skatteintäkter 494 51 521 Slutavräkning -6 Delsumma kommunal inkomstskatt, 489 51 521 Statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 58 59 61 Fastighetsavgift 18 18 18 Regleringsbidrag/- avgift -6-7 -1 Kostnadsutjämning 5 5 1 LSS utjämning 3 3 3 Införandetillägg/avdrag 1 Tillf.generellt sysselsättningsstöd Delsumma statsbidrag, utjämning, 8 78 74 Summa skattintäkter o statsbidrag, 569 58 595 Driftbidrag från staten Maxtaxa barnomsorg 3 3 3 Kvalitetssäkrande åtgärder 1 1 1 Delsumma driftbidrag fr staten, 4 4 4 Summa intäkter, 572 583 599 26
Fagersta kommuns budget / - Kommentarer till bilaga 4: Skatteintäkter och statsbidrag Not 1 Befolkningsutveckling De personer som är mantalsskrivna i Fagersta den 1 november året för budgetåret betalar inkomstskatt i kommunen. Varje invånare genererar ca 42 Kr i skatteintäkter och statsbidrag. Befolkningsutvecklingen är därför mycket viktig för utvecklingen av skatteunderlaget. Not 2 skatteunderlagsutvecklingen Skatteunderlaget på riksnivå förväntas utvecklas relativt starkt pga den starka konjunkturen som påverkar skatteunderlaget positivt. Kommunens skatteunderlag beräknas utvecklas sämre än rikssnittet pga sämre befolkningsutveckling i jämförelse med riket. Not 3 utdebitering Skattesatsen med 1 öre år. År - sänks utdebiteringen med,1 procentenheter årligen. 1 öres sänkning motsvarar ett inkomstbortfall på 2,2 Mkr. Not 4 skatteintäkter Detta motsvarar de skatteintäkter kommunen själv genererar. Utvecklingen av skatteintäkterna är främst beroende av befolkningsutvecklingen, skatteunderlagsutvecklingen och skattesatsen. Not 5 Inkomstutjämningsbidrag Kommuner och landsting erhåller ett statligt bidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uttrycks som en procentandel av medelskattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 115 procent av medelskattekraften. Den garanterade nivån skall ligga fast. En utjämningsavgift tas ut av de kommuner som har en skattekraft som överstiger den garanterade. Fagersta kommuns skattekraft för inkomståret 26 var 12%. Not 6 Fastighetsavgift Fastighetsavgiften för småhus (såväl permanent- som fritidsbostäder) är 6 kronor, dock högst,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för flerbostadshus är 1 2 kronor per bostadslägenhet, dock högst,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppets förändring. Not 7 Regleringsbidrag/- avgift Om det betalas ut bidrag eller avgift beror på om staten har över eller underskott på sitt anslagskonto. Not 8 Kostnadsutjämning Systemet består av ett kostnadsutjämningssystem som utjämnar kostnader som orsakas av strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Med detta menas kostnadsskillnader som inte orsakas av skillnader i servicenivå och effektivitet. Fagersta kommun får främst ersättning i systemet för äldreomsorgen och befolkningsminskning. För förskoleverksamhet och grundskola får kommunen betala till systemet. Tabellen nedan visar en prognos som bygger på kommunens befolkningsutveckling relaterat till rikets. Nedan redogörs för förändringarna för Fagersta kommun per invånare år -212 i kronor per invånare. 27
Fagersta kommuns budget / - 212 Bidrag/avgift totalt 187 436 436 14 61 Kpi, procent 2,5 2, 2, 2, förändring inom Barnomsorg 43-76 -46 35 Grundskola 9 75 37 18 Gymnasieskola 118-17 -175 1 Äldreomsorg 19 125 52 3 Befolkningsförändring -157-119 -27-131 därav eftersläpningseffekter Totalt 122-11 -338-46 Not 9 LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Allt fler kommuner bygger upp egen LSS verksamhet. Detta gör att kommunens bidrag i systemet är en osäker post. Not 1 Införandetillägg I samband med översynen av kostnadsutjämningen år 2 skapades ett fast införandetillägg för de kommuner som förlorade mest pga omläggningen. I utjämningssystemet fasas bidraget ut under en femårsperiod fr o m år 26. För Fagersta betyder detta minskat bidrag på 9,5 Mkr totalt. är sista året som kommunen får bidrag. Not 11 maxtaxa barnomsorg Kommunen erhåller ett statsbidrag för maxtaxan inom barnomsorgen. Not 12 kvalitetssäkring Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till kommuner som tillämpar maxtaxa. 28
Fagersta kommuns budget / - Driftbudget netto, Kkr Bilaga 5 Förvaltning/nämnd/styrelse 2 9 2 1 2 11 Kommunfullmäktige 1 242 1 255 1 269 Kommunstyrelsen 151 36 142 749 14 48 Utbildnings- och fritidsnämnden 194 471 19 831 191 413 Socialnämnden 228 955 232 251 231 892 Summa 576 27 567 87 564 981 Sammanställning över ramförändring demografiska budgetramar, Kkr Tabellen visar hur den demografiska förändringen påverkar budgetramen Äldreomsorg Ackumulerat Förändring i Kkr 1 129 1 262 1 92 3 484 Procentuellt,9% 1,%,8% 2,7% Förskolan Ackumulerat Förändring i Kkr -93 1 469 864 1 43 Procentuellt -2,% 3,2% 1,8% 3,1% Grundskola, skolbarnoms.förskol Ackumulerat Varav demografi -1 82-2 25-884 -4 728 Procentuellt/år -1,8% -2,% -,9% -4,6% Totalt Ackumulerat Varav demografi -1 621 77 1 73 159 Procentuellt/år -,6%,3%,4%, 29
Fagersta kommuns budget / - Investeringsbudget netto, KKr Bilaga 6 Förvaltning/nämnd Kommunstyrelsen 16 25 66 7 5 I egen regi 2 5 2 5 2 5 Entreprenör NVK 13 75 63 5 5 Utbildnings- och fritidsnämnden 1 8 1 365 96 Socialnämnden 2 1 5 1 Summa 2 5 68 865 9 46 3
Fagersta kommuns budget / - Bilaga 7 styrningsregler Fagersta kommun Syftet med detta dokument är att fastslå regler som verkar för en stabil och solid ekonomi i Fagersta kommun. Finansieringsprincip Huvudregeln är att samtliga beslut om utgifts- kostnadsökningar skall vara finansierade. Det skall alltså finnas budgetmedel anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid speciella tillfällen då kommunfullmäktige finner att enda finansieringslösningen är att använda kommunens egna kapital. Investeringar Huvudregeln är att investeringar skall finansieras med egna medel. Det kan dock finnas skäl att låna till investeringar och då framförallt inom avgiftsfinansierad verksamhet. skt resultat Resultatbudgeten skall ge ett överskott/ökning av eget kapital med ca 2% av kommunens egna kapital. Detta i enlighet med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Resultatet skall åtminstone konsolidera ekonomin. Pensionsskuld För att utjämna kostnaderna för kommunens pensionsåtaganden mellan åren skall en pensionsfond byggas upp. Avsättningen skall budgeteras och uppgå till nödvändig nivå för att utjämna kostnaderna. Avsättningen till fonden regleras i samband med bokslutet. Över och underskottstäckning Principen är att underskott i nämndernas budgetavräkning skall föras med till kommande år och återbetalas senast i bokslutet 2 år efter det att det uppkom. Om det finns särskilda skäl kan kommunfullmäktige besluta att minska återbetalningskravet. Överskott kan få föras med när kommunens ekonomi så tillåter och andra skäl talar för detta. Taxor och avgifter Uppräkning av taxor och avgifter skall ske på ett sådant sätt att avgiften/taxan följer kostnadsutvecklingen inom verksamheten. Avgiftens andel av kostnaderna skall inte tillåtas att minska. Om avgiftsandelen tillåts minska skall det finnas ett politiskt beslut om detta. Kostnadsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt påföras rätt verksamhet i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. sk- och verksamhetsrapportering Respektive nämnd skall varje månad rapportera det ekonomiska- och verksamhetsläget till kommunstyrelsen. Ingen rapport behöver lämnas för januari, februari, juni och november månad. Endast för verksamheten väsentliga avvikelser behöver rapporteras. Kommungemensam budgetuppföljning med helårsprognos skall upprättas per den sista april och per den sista augusti. Delårsrapport skall upprättas per den sista augusti. Vid samtliga budgetuppföljningar gäller att åtgärder för att hålla given budgetram skall redovisas. 31