MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet lokalisering rykte Efterfrågekurvans utseende: Till skillnad från det rena monopolet finns goda substitutionsmöjligheter Till skillnad från fullständig konkurrens betyder priset inte allt Begränsad monopolmakt ger en efterfrågekurva med hög men inte oändligt hög priselasticitet 1
Jämvikt på kort sikt där MR = MC kan ge vinst eller förlust för det enskilda företaget (i figuren vinst). Situationen på kort sikt identisk med ett monopol med begränsad monopolmakt Kr MC P 0 AC Demand MR Q 0 P* Men skillnader på lång sikt! Vinster i branschen lockar in nya företag och medför minskade marknadsandelar för redan existerande produkter efterfrågekurvan pressas nedåt Förluster i branschen leder till att företag lämnar branschen och medför ökade marknadsandelar för kvarvarande produkter efterfrågekurvan pressas uppåt 2
Jämvikt på lång sikt där MR = MC samtidigt som vinsten är lika med noll för det enskilda företaget Kr MC AC P 1 Demand MR Q 1 P* Kritik mot beskrivningen av långsiktig jämvikt: Produkterna behöver inte vara lika populära Produktionskostnaderna behöver inte vara lika stora Priset är inte enda konkurrensmedlet Effektivitetsaspekter: Jämfört med fullständig konkurrens P > MC och deadweight loss om än begränsad AC minimeras ej Ökad valfrihet 3
OLIGOPOL Ett fåtal företag Heterogena eller homogena produkter Etableringshinder ger vinstmöjligheter även på lång sikt Konkurrenterna få och kända oligopolföretagets beteende bestäms inte bara av köparnas utan även av konkurrenternas (förväntade) reaktion / agerande Analysera med hjälp av spelteori: Exempel 1 F1 F2 $4 $6 $4 $12, $12 $20, $4 $6 $4, $20 $16, $16 Collusive equilibrium ($16, $16) Nashjämvikt: Varje företag maximerar sin vinst givet de andra företagens val, noncooperative equilibrium ($12, $12) ( fångarnas dilemma, se exempel 2) Exempel 2: Nashjämvikt (-5, -5) F1 F2 Erkänn Neka Erkänn -5, -5-1, -10 Neka -10, -1-2, -2 4
Antag nu att det är möjligt att välja mellan alla tänkbara priser För varje pris som företag 2 kan tänkas välja finns ett visst pris som maximerar företag 1:s vinst. Dessa priser kan sammanbindas till företag 1:s reaktionskurva. På motsvarande sätt härleds företag 2:s reaktionskurva. Nashjämvikt: Endast där reaktionskurvorna korsar varandra (båda väljer pris = $4) maximerar båda företagen vinsten givet det andra företagets val. Inget av företagen har då anledning att ändra priset. P 1 $6 $4 Företag 2:s reaktionskurva Collusive equilibrium.. Företag 1:s reaktionskurva Nash jämvikt $4 $6 P 2 5
Men antag nu att företag 1 är first mover och dessutom känner till företag 2:s reaktionskurva Företag 1 kommer då att välja att sätta ett pris som maximerar dess egen vinst, givet att man samtidigt befinner sig på företag 2:s reaktionskurva, den s.k. Stackelberglösningen. I figuren antas detta innebära att företag 1 väljer P fm, varefter företag 2 svarar med P f P 1 $6 P fm $4 Företag 2:s reaktionskurva. Collusive equilibrium. Företag 1:s reaktionskurva Stackelberglösningen Nash jämvikt $4 P f $6 P 2 6
Exempel: Företag A och företag B producerar var sin vara. Båda företagen har monopolmakt och kan således bestämma vilket pris de skall ta ut på sin produkt. Den vinst respektive företag får beror inte enbart på vilket pris man själv väljer att sätta utan även på det andra företagets prissättning. I tabellen nedan visas de priskombinationer som är aktuella och också utfallet i form av vinst för de två företagen. I varje ruta anges först vinsten i miljoner kronor för företag A och sen vinsten för företag B. Företag A Företag B Pris 30 40 50 60 70 80 (kr) 10 60,90 75, 90 90,95 100,70 110, 60 115,50 12 80,100 95,105 100,110 110,95 120,80 125,70 14 60,110 75,115 105,120 115,115 125,100 135,90 16 40,115 55,120 90,125 110,130 130,125 140,115 18 20,120 35,125 60,130 90,135 125,130 135,120 20 0, 130 15,135 30,140 75,145 100,150 120,140 Pris för företag A Pris för företag B Nash-jämvikten 14:- 50:- Stackelberglösningen om företag A är first mover 16:- 60:- 7
Dominant firm modellen: homogen vara marknaden domineras av ett stort företag, (dominant firm) som bestämmer priset alla andra företag är pristagare, deras utbud bestäms av priset dominant firm maximerar vinsten med hänsyn taget till de övriga företagens utbud vid olika priser (Stackelberg) P Övriga producenters utbud MR D Total efterfrågan P* D D = efterfrågan som blir kvar till dominant firm MC D Q* Q 8
Karteller En del av eller alla producenter på en marknad kommer överens om priser/utbud Om alla producenter ingår i kartellen monopol Om en del står utanför dominant firm (exempel OPEC) P Övriga oljeproducenters utbud MR OPEC Total efterfrågan på olja P* D OPEC = efterfrågan som blir kvar till OPEC P FK MC OPEC Sammanlagt utbud vid fullständig konkurrens Q* Q TOT Q FK Q OPECs utbjudna kvantitet Övriga producenters utbjudna kvantitet 9
Problem: Att komma överens om uppdelningen av produktionen Mer lönsamt att stå utanför! (Kortsiktigt) lönsamt att luras För att kartellen skall bli lönsam förutsätts att o Den totala efterfrågan är relativt okänslig för prisökningar, d.v.s. att efterfrågan är oelastisk o Det totala utbudet från icke-kartell medlemmar är relativt okänsligt för prisökningar, d.v.s. att utbudet från icke-kartellmedlemmar är oelastiskt Eftersom såväl efterfrågan som utbudet från ickekartellmedlemmar är känsligare för prisökningar på lång sikt riskerar kartellens lönsamhet att minska över tiden 10