REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som påbörjdes i jnuri 2003. De psykisk sjukdomrn fortsätter tt ök mrknt som sjukskrivningsorsk. Ökningen är uttld blnd både män och kvinnor. För män hr ndelen med psykisk sjukdomr ökt från 22 till 26 procent och för kvinnor från 28 till 33 procent. Blnd långtidssjukskrivn kvinnor ökr också grviditetskompliktioner som sjukskrivningsorsk. Noteringr om tt det förekommer missbruksproblem blnd de sjukskrivn hr också blivit vnligre, en ökning hr skett från 2 till 4 procent. Enheten för nlys 2004-10-18 Upplysningr: Ulrik Lidwll 08-786 97 26 ulrik.lidwll@rfv.sf.se De prtiell sjukskrivningrn ökr också blnd både män och kvinnor och det kombiners nästn lltid med förvärvsrbete. Färre långtidssjukskrivn återgår i rbete inom ett år, men fler kvinnor övergår i stället till föräldrpenning och mång män och kvinnor övergår snnolikt också till någon form v ålderspension.
I serien RFV REDOVISAR publicerr Riksförsäkringsverket kortre smmnställningr v resultt från försäkringsnlyser uppföljningr Försäkringsnlys går ut på tt kontinuerligt och systemtiskt sml in, smmnställ och nlyser dt om de olik förmånern inom socilförsäkringen. Publiceringen sker endst på nätet. Skriftserier som ges ut v Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) Förfttningr med bindnde föreskrifter. RFV Rekommenderr (RAR) Allmänn råd om tillämpningen v förfttningr. RFV Vägledning RFV Anlyserr RFV Anser RFV Informerr RFV Redovisr Beskrivning v förfttningsbestämmelser, llmänn råd, förrbeten, rättsprxis, exempel och kommentrer. Resultt v utrednings- och utvärderingsrbete. Tolkningr v rättsläget, uttlnde om verkets åsikt i olik frågor och frmställningr till regeringen. Redovisning v sttistik, upplysningr om regler, rutiner och prxis. Försäkringsnlyser och rpporter v mer begränsd omfttning.
Inledning Inflödet till sjukskrivning minskr men förtidspensionern ökr Under juni månd 2004 erhöll 304 000 personer ersättning från sjukförsäkringen i form v sjukpenning eller rehbiliteringsersättning. Av dess vr 64 procent kvinnor och 36 procent män. Antlet pågående sjukskrivningr hr minskt i förhållnde till föregående år liksom sjukpenningkostndern. Antlet sjuk- och ktivitetsersättningr (tidigre förtidspension och sjukbidrg) hr däremot ökt krftigt. 1 Studien är en jämförelse v långtidssjukskrivn åren 2002 och 2003 Riksförsäkringsverket genomför sedn år 2000 årligt återkommnde studier om sjukskrivning och rehbilitering under nmnet RFV-LSundersökningen. Undersökningen syftr till tt studer vilk de långtidssjukskrivn är, hur Försäkringskssn rbetr med dess sjukfll och effektern v Försäkringskssns åtgärder. Ett mer övergripnde syfte med RFV-LS är tt gör det möjligt tt kontinuerligt studer sjukskrivning och rehbilitering och därmed gör jämförnde studier över tid. Långtidssjukskrivn är personer som vrit sjukskrivn i minst 60 dgr De sjukskrivningr som ingår i undersökningen hr följts från sjukfllets börjn och som längst under 13 månder, ovsett hur lång dess sjukfll hr blivit i verkligheten. De studerde sjukfllen är ett urvl om 22 000 ärenden som påbörjdes de två sist veckorn i jnuri 2002 och 2003. Av dess ingår i denn studie de 10 300 sjukskrivningr som pågått 60 dgr eller längre. Genom tt kombiner dtmterilet från 2002 med dtmterilet från 2003 hr två grupper skpts, vilk jämförs med vrndr. Jämförelsen visr hur inflödet till långvrig sjukskrivning såg ut 2003 i jämförelse med 2002. Gruppern jämförs när det gäller egenskpern hos de långtidssjukskrivn smt om och hur sjukfllen vsluts under det först sjukskrivningsåret. Dess två grupper v långtidssjukskrivn hr också nlyserts med kvinnor och män tillsmmns och vr för sig. De uppgifter som redoviss i rpporten vser procentndelr v de långvrigt sjukskrivn, 60 dgr eller längre. Det kn också vr v intresse tt få en uppfttning om hur stort ntl sjukskrivn det rör sig om. Eftersom det finns skillnder i sjukskrivningens vrktighet melln olik sjukskrivningsorsker är det mest rättvisnde tt relter till ntlet pågående sjukskrivningr som uppnått ungefär smm längd som de studerde sjukskrivningrn, det vill säg ntlet pågående sjukskrivningr med 60 till 89 dgrs längd i mrs motsvrnde år. Det går då tt få en uppfttning om en förändrd procentndel sjukskrivningr från föregående år också motsvrr ett förändrt ntl sjukskrivningr. Eftersom sjukskrivningr inom intervllet 60 till 89 dgr endst motsvrr 8 9 procent v 1 RFV Pressmeddelnde 26/04 (http://www.rfv.se/press/pm/2004/pm_04_26.htm) 3
det totl ntlet sjukskrivningr blir dock dess ntlsuppgifter en mycket grov underskttning v det totl ntlet sjukskrivningr för exempelvis olik typer v sjukdomr. Därför kn procentndelrn också relters till det totl ntlet pågående sjukskrivningr inom det llmänn sjukförsäkringssystemet. Men eftersom vrktigheten för olik typer v sjukdomr vrierr bör dett görs med viss försiktighet. Det kn dock ge en grov uppskttning om hur stort ntl individer det totlt kn rör sig om för en viss typ v sjukdom eller besvär. I tbellen nedn redoviss också ntlet pågående sjukskrivningr i börjn v 2004 för ktulitetens skull. De relevnt bsuppgiftern för nlysen som redoviss i denn rpport är dock uppgiftern för 2002 och 2003. Antl pågående sjukskrivningr i mrs 2002, 2003 och 2004 2002 2003 2004 Sjukskrivningr 60 89 dgr i mrs 27 000 23 600 19 100 Sjukskrivningr 60 89 dgr i mrs MÄN 9 700 8 300 6 700 Sjukskrivningr 60 89 dgr i mrs KVINNOR 17 300 15 300 12 400 Totlt ntl sjukskrivningr i mrs 300 100 307 400 272 700 Totlt ntl sjukskrivningr i mrs MÄN 109 100 111 700 98 300 Totlt ntl sjukskrivningr i mrs KVINNOR 191 000 195 700 174 400 Långtidssjukskrivningrn hr ökt krftigt jämfört med slutet v 1980- tlet, frmför llt blnd kvinnor Dett vr ett v huvudresultten från den först rpporten som publicerdes från RFV-LS-undersökningen. 2 Studien vr en jämförelse melln två undersökningr v långtidssjukskrivn i slutet v 1980-tlet och 1999. Någr ndr resultt vr tt llt färre långtidssjukskrivn återgick i rbete och tt ndelen med psykisk dignos hde ökt krftigt blnd kvinnor. I den ndr rpporten från RFV-LS-undersökningen konstterdes också tt den stor ökningen v långtidssjukskrivn under senre delen v 1990- tlet till större delen utgörs v kvinnor. 3 Sjukskrivn kvinnor är också yngre, hr oftre psykisk sjukdomr och blir rbetsför i mindre utsträckning än män. Anställd inom offentlig sektor, vilk i hög utsträckning är kvinnor, är krftigt överrepresenterde blnd de långvrigt sjukskrivn. Främst gäller det nställd inom kommunl verksmheter som vård, skol och omsorg. 4 Föregående års jämförelse visde också tt ndelen ung män som är långtidssjukskrivn ökr liksom tt llt fler långtidssjukskrivn hr en nställning. Vård- och omsorgspersonl vr fortfrnde den störst yrkesgruppen blnd de långvrigt sjukskrivn men den yrkesgrupp 2 3 4 Långtidssjukskrivn bkgrund, dignos och återgång i rbete. Utvecklingen från slutet v 1980-tlet till 1999. RFV Redovisr 2000:11. Långtidssjukskrivn dignos, yrke, rbetsgivre och återgång i rbete. En jämförelse melln 1999 och 2000. RFV Redovisr 2001:11. Långtidssjukskrivn dignos, yrke, rbetsgivre och återgång i rbete. En jämförelse melln 2000 och 2001. RFV Redovisr 2002:3. 4
vrs långtidssjukskrivningr ökde mest melln 2001 och 2002 vr lärrn. Sjukskrivningrn ökde också betydligt i längd under 2002. 5 I föreliggnde rpport kommer det blnd nnt tt redoviss vilket kön, vilken ålder, vilken sysselsättning, vilken typ v rbetsgivre, vilk yrken smt vilk sjukskrivningsdignoser som de långvrigt sjukskrivn hr och om det i dess vseenden hr skett förändringr melln 2002 och 2003. Dessutom viss förekomst v missbruk blnd sjukskrivn, de prtiell sjukskrivningrns omfttning och om de långvrig sjukskrivningrn vsluts med återgång i rbete eller sjuk- eller ktivitetsersättning inom de först 13 måndern v sjukskrivningen. De långtidssjukskrivn förändringr melln 2002 och 2003 Egenskper och bkgrundsfktorer En detljerd redovisning v resultten återfinns i Bilg. Tbell 1 i bilgn innehåller uppgifter om de långvrigt sjukskrivns fördelning på kön, åldersgrupp, sysselsättning, rbetsgivre och yrke. Tbell 2 i bilgn innehåller fördelning över dignos och eventuell förekomst v missbruk. Slutligen innehåller Tbell 3 uppgifter om prtiell sjukskrivning och utfllet ett år efter sjukskrivningens börjn. Nedn presenters och kommenters de viktigste resultten. Kön, ålder och sysselsättning Andelen kvinnor ökr I de sjukfll som påbörjdes i slutet v jnuri 2003 utgjorde kvinnor 65 procent v de långvrigt sjukskrivn. I slutet v 1980-tlet vr motsvrnde ndel 58 procent. Det betyder tt de långvrig sjukskrivningrn ökt i snbbre tkt blnd kvinnor än blnd män under ndr hlvn v 1990-tlet och i börjn v 2000-tlet. Sjukskrivn kvinnor är yngre än sjukskrivn män Medelåldern blnd sjukskrivn kvinnor är 43 år jämfört med 47 år blnd män. Hos kvinnor hr det också skett förskjutningr melln de olik åldersgruppern. Andelen sjukskrivn inom åldersgruppen 25 till 34 år hr ökt från 21 till 23 procent medn 45- till 54-åringrn minskt från 26 till 24 procent. Att de långvrig sjukskrivningrn ökr blnd yngre är ett orostecken. Till en del kn dess sjukskrivningr dock förklrs v stignde födelsetl under 2003 och sjukskrivningr relterde till grviditet. 5 Långtidssjukskrivn egenskper vid 2003 års RFV-LS-undersökning. RFV Redovisr 2003:4. 5
Större ndel män än kvinnor är rbetslös sjukskrivn Av långvrigt sjukskrivn män är 17 procent rbetslös. Motsvrnde siffr blnd kvinnor är 12 procent. Jämfört med perioden 1999 till 2001 är dett en mrknt minskning v ndelen rbetslös sjukskrivn från 21 procent för män och 15 procent för kvinnor. De rbetslös är krftigt överrepresenterde blnd de sjukskrivn. Enligt SCB:s rbetskrftsundersökning vr ndelen rbetslös män och kvinnor 5 respektive 4 procent v rbetskrften under år 2003. Andelen sjukskrivn med nställning hr däremot minskt blnd män från 76 till 72 procent och i stället hr ndelen företgre blnd de långtidssjukskrivn männen ökt från 5 till 8 procent. Arbetsgivre och yrke En mjoritet v de sjukskrivn hr nställning inom privt sektor Under 2003 vr 54 procent v de långvrigt sjukskrivn med nställning, nställd inom privt sektor, medn 46 procent vr nställd inom offentlig sektor. På grund v tt definitionen på sektorstillhörighet hr ändrts i denn undersökning är det inte möjligt tt gör jämförelser bkåt i tiden. Till privt sektor räkns numer exempelvis ll bolg ovsett huvudmnnens sektortillhörighet liksom ffärsdrivnde verk. Fördelningen v de långtidssjukskrivn på olik sektorer hr dock vrit stbil under åren 1999 till 2002. Under 2003 hde 79 procent v de sjukskrivn männen nställning inom privt sektor medn 58 procent v de sjukskrivn kvinnorn hde nställning inom offentlig sektor, främst kommuner (42 procent). men de offentlignställd är krftigt överrepresenterde Sett till ndelen på rbetsmrknden som hr nställning inom offentlig sektor, c 33 procent, så är dock de offentlignställd krftigt överrepresenterde blnd de långvrigt sjukskrivn. Yrkesstrukturen i stort sett oförändrd blnd de långvrigt sjukskrivn Yrkesstrukturen blnd de långvrigt sjukskrivn är i stort sett oförändrd melln 2002 och 2003. Melln 2001 och 2002 skedde en tydlig ökning blnd lärre, nställd inom universitet, gymnsie- och grundskol, för både kvinnor och män. Melln 2002 och 2003 hr dock ndelen lärre blnd de långtidssjukskrivn minskt tydligt, särskilt blnd män. Den störst enskild gruppen är liksom tidigre nställd inom vård och omsorg vilk svrr för 17 procent v de långvrigt sjukskrivn. Blnd kvinnor är ndelen sjukskrivn med vård- och omsorgsyrke hel 25 procent (män 3 procent). Inom denn yrkesktegori återfinns blnd nnt brnskötre, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, vårdbiträden, skötre, vårdre, personlig ssistenter och tndsköterskor. Dignoser, missbruk och deltidssjukskrivning De psykisk dignosern ökr krftigt igen! Melln 1999 och 2000 ökde ndelen långvrigt sjukskrivn med psykisk sjukdomr krftigt, från 18 till 23 procent. De vnligste besvären utgörs här v depressioner, ångesttillstånd och stressrektioner. Under åren 6
2001 och 2002 hr ndelen psykisk sjukdomr vrit tämligen stbil på melln 23 och 25 procent. Under 2003 hr dock de psykisk sjukdomrn fortstt tt mrknt ök sin ndel v de långvrig sjukskrivningrn och de utgjorde 30 procent v de långtidssjukskrivningr som påbörjdes i jnuri 2003. De närmst föregående årens ökningr hr vrit krftigst blnd kvinnor, men förändringen melln 2002 och 2003 är lik stor blnd män där ndelen ökt från 22 till 26 procent. Blnd kvinnor hr ndelen psykisk sjukdomr ökt från 28 till 33 procent och är nu den llr vnligste sjukskrivningsorsken blnd långtidssjukskrivn kvinnor. Utbrändhet numer heter det utmttningssyndrom eller utmttningsdepression Utbrändhet är en dignos som hr vrit mycket uppmärksmmd i mediern under de senste åren. Den fnns inte som term i börjn v 1990-tlet, men tillkom i den ny utgåvn v Klssifiktion v sjukdomr och hälsoproblem 1997 6. Det vr emellertid fortfrnde 2001 en reltivt liten del v de långtidssjukskrivn som uttryckligen fick dignosen utbrändhet i läkrintyget: 2 procent. Sedn år 2000 är det en minskning med en procentenhet. Blnd kvinnor minskde ndelen från 3 till 2 procent och blnd män från 2 till 1 procent. Andelen med utbrändhet i läkrintyget minskde ytterligre under 2002 och 2003 och numer är det knppt 1 procent som uttryckligen får denn dignos. Snnolikt beror dett främst på tt utbrändhet enligt rekommendtioner i en forskrrpport från Socilstyrelsen sk dignostisers som utmttningsdepression och därför oft sorterr direkt under psykisk sjukdomr och sjukdomsgruppen depressioner. 7 En mindre del v den ökning som skett v de psykisk sjukdomrn kn därför snnolikt hänförs till en förändrd dignostik vseende stressrelterd psykisk ohäls. Totlt innebär det tt sjukdomr som berör den psykisk hälsn (Psykisk sjukdomr + Utbrändhet) svrr för 31 (30+1) procent v de långvrig sjukskrivningrn. Blnd män är denn siffr 27 (26+1) procent medn den blnd kvinnor är 34 (33+1) procent. Rörelseorgnens sjukdomr minskr och grviditetskompliktionern ökr Andelen långtidssjukskrivn med sjukdomr i rörelseorgnen hr fortstt tt minsk. År 1999 vr ndelen 40 procent, år 2002 vr den 35 procent och år 2003 hr den minskt ytterligre till 33 procent. Blnd män är i övrigt dignosmönstret stbilt när det gäller fysisk sjukdomr. Det finns dock tydlig könsskillnder i sjukdomspnormt. Utöver en stor ndel sjukskrivn för psykisk problem svrr grviditetskompliktioner för en del v kvinnors sjukskrivningr. Dess sjukskrivningr hr också ökt melln åren 2002 och 2003 från 7 till 8 procent vilket delvis förklrs v högre födelsetl under senre år. Blnd män är det i stället vnligre med sjukskrivningr för rörelseorgnens sjukdomr, hjärt- och kärlsjukdomr smt skdor och förgiftningr. Det bör påpeks tt ntlet sjukskrivn 6 7 Klssifiktion v sjukdomr och hälsoproblem 1997. Systemtisk förteckning. Svensk version v ICD-10. Socilstyrelsen 1997. I de fll då depression ej utvecklts föreslås begreppet utmttningssyndrom nvänds. Käll: Utmttningssyndrom Stressrelterd psykisk ohäls. Socilstyrelsen 2003. 7
under åren 1997 till 2003 ökt för ll typer v sjukdomr, men tt ökningen vrit som krftigst för psykisk sjukdomr, vrför dess svrt för en llt större del v sjukskrivningrn. Ökt inslg v missbruksproblemtik blnd sjukskrivn? Alkoholkonsumtionen i Sverige hr ökt mrknt efter EU-inträdet. 8 Denn utveckling hr dock hittills inte gett något genomslg när det gäller missbruksnoteringr i de långtidssjukskrivns kter. Snrre hr ndelen med noteringr om missbruk minskt. Dett kn knske delvis förklrs med tt den ökde rbetsbelstningen för Försäkringskssns hndläggre hr gjort tt mn inte kunnt uppmärksmm den här typen v problemtik eller tt det inte hr dokumenterts. I först hnd rör missbruksproblemen lkoholmissbruk och förekomsten är betydligt större blnd män, 6 procent, än blnd kvinnor där det förekommer i 3 procent v långtidssjukskrivningrn. Missbruk förekommer också som särskild dignos inom gruppen psykisk sjukdomr och står för knppt 3 procent v de psykisk sjukdomrn och knppt en procent v ll sjukskrivningsorsker. Förekomsten som särskild dignos är således mindre vnlig än notering i sjukfllskten om missbruk. När det gäller missbruk är det snnolikt tt det finns ett betydnde mörkertl. Således är dett problem snnolikt större än vd som frmgår v denn undersökning. Under 2003 hr missbruksnoteringrn ökt från 2 till 4 procent. Ökningen gäller såväl för lkoholmissbruk som för läkemedel och ndr droger. För män är ökningen signifiknt för ll typer v missbruk medn det för kvinnor är läkemedelsmissbruk och missbruk v ndr droger som ökt. Det är dock för tidigt tt uttl sig om det är frågn om ett verkligt trendbrott när det gäller missbruksproblemen. Utvecklingen när det gäller missbruksproblemtik blnd de sjukskrivn går dock hnd i hnd med utvecklingen i smhället i stort. 9 Det finns också en strk koppling melln psykisk besvär och missbruksproblem vilket gör den stor ökningen v sjukskrivningr för psykisk ohäls oronde. Smmntget finns därför nledning tt i fortsättningen h en mycket hög vksmhet när det gäller missbruk blnd sjukskrivn. Deltidssjukskrivningrn ökr Andelen långtidssjukskrivn som är prtiellt sjukskrivn hr ökt från 15 procent 2002 till 18 procent 2003. Att ök ndelen som hr prtiell ersättning hr också vrit ett politiskt uttlt mål i syfte tt ök möjlighetern tt helt återgå i rbete. Ökningen är tydlig blnd både kvinnor och män. Kvinnor är dock prtiellt sjukskrivn i högre utsträckning än män, 21 procent hr prtiell sjukskrivning jämfört med 12 procent blnd män. Något som är positivt är tt de prtiellt sjukskrivn i mycket hög utsträckning 8 9 Leifmn H & Gustfson NK (2003) En skål för det ny millenniet. En studie v svensk folkets lkoholkonsumtion i börjn v 2000-tlet. Forskningsrpport 11. Centrum för socilvetenskplig lkohol- och drogforskning (SORAD). Stockholm: Stockholms universitet. Folkhäls och socil förhållnden Lägesrpport 2003. Socilstyrelsen 2003. 8
rbetr på den del de inte är sjukskrivn. Hel 94 procent rbetr prtiellt och här finns ing skillnder melln kvinnor och män. Fler kvinnor sknr rätt till fortstt sjukpenning och får sjukpenningen indrgen Andelen som får sin sjukpenningrätt ifrågstt eller indrgen är reltivt liten, det rör sig om under 1 procent. Melln 2002 och 2003 hr det dock skett en signifiknt ökning i ndelen som får sin sjukpenning indrgen från 0,3 till 0,6 procent. Förändringen är dock signifiknt endst blnd kvinnor. Blnd kvinnor är det också under 2003 en större ndel långtidssjukskrivn som bedöms skn rätt till sjukpenning, en ökning från 0,4 till 1,0 procent. Under 2002 vr det blnd män en signifiknt större ndel som sknde rätt till sjukpenning och fick sin sjukpenning indrgen än blnd kvinnor. Under 2003 hr dess könsskillnder helt utjämnts. Sjukskrivningrns utfll efter ett år En mindre ndel är fortfrnde helt sjukskrivn ett år efter sjukskrivningens börjn. År 2002 vr ndelen helt sjukskrivn 22 procent vilket hr minskt till 18 procent år 2003. Förändringen är krftigre blnd kvinnor med en minskning från 22 till 17 procent. Inkluders de prtiell sjukskrivningrn vr 29 procent v sjukskrivningrn som påbörjdes i börjn v 2003 pågående drygt ett år senre. Andelen inom ktegorin övrigt ökr också från 4 procent 2002 till 6 procent 2003. Särskilt krftig är ökningen blnd män, från 4 till 8 procent. I ktegorin övrigt finns exempelvis utflyttning, dödsfll och ålderspension. En trolig förklring är tt olik former v ålderspension (vtl, förtid uttg etc.) hr ökt, särskilt blnd män. Sttistiken på pensionsområdet visr också tt det hr skett en gnsk krftig ökning i ntlet förtid pensionsuttg under 2003 och 2004. 10 Andelen helt rbetsför inom ett år minskr blnd kvinnor Under 2002 blev blnd kvinnor 54 procent v de långtidssjukskrivn rbetsför inom ett år. Under 2003 hr denn ndel minskt till 49 procent. Dett är en låg ndel sett i ett längre perspektiv. Under perioden 1986 1991 vr ndel rbetsför kvinnor inom ett år 72 procent och åren 1991 1994 vr ndelen 63 procent. 11 men llt fler kvinnor övergår till föräldrpenning Att färre kvinnor under 2003 blir helt rbetsför inom det först sjukskrivningsåret beror i huvudsk på tt en mycket stor ndel övergår från sjukskrivning i smbnd med grviditet till föräldrpenning. Under 2002 övergick 5 procent sjukskrivn kvinnor till föräldrpenning medn ndelen hde ökt till 12 procent 2003. Med tnke på tt sjukskrivningr för ren grviditetskompliktioner (kpitel 15 enligt ICD10) hr ökt reltivt mrginellt ntyder dett tydligt tt sjukskrivningr relterde till grviditet är mer omfttnde än så. Det innebär tt det också är vnligt med ndr 10 Käll: RFV Store-dtbsen. 11 Käll: LS-undersökningen (1986-1991) och RiksLS-undersökningen (1991-1994). 9
dignoser såsom rörelseorgnens sjukdomr och psykisk sjukdomr vid grviditetsrelterd sjukskrivning. Blnd de i undersökningen som vslutde sin sjukskrivning med övergång till föräldrpenning hde 54 procent en dignos inom ktegorin grviditetskompliktioner. Rörelseorgnens sjukdomr (främst ryggbesvär) stod för 18 procent och psykisk sjukdomr för 10 procent. Sjukskrivningrn hr blivit kortre och ett fåtl får förtidspension inom ett år Ett positivt tecken är tt de sjukskrivningr som pågått minst 60 dgr blir kortre, 166 dgr under 2003 jämfört med 192 dgr år 2002. Minskningen är tydlig blnd både kvinnor och män. Men som noterts ovn hr ingen ökning skett i ndelen helt rbetsför, övergångrn hr i stället ökt till föräldrförsäkringen för kvinnor och ndr försörjningsformer för män. Ett reltivt fåtl hr dock fått förtidspension under det först året efter sjukfllets börjn. 12 Andelen vr 2 procent år 2003 vilket är oförändrt från föregående år. Andelen som beviljs hel förtidspension eller sjukbidrg inom ett år hr tidigre vrit högre för män än för kvinnor men ligger sedn 2003 på smm nivå i RFV-LS-undersökningen. Under 2003 kn det också skönjs, en visserligen liten, men signifiknt ökning i ndelen långtidssjukskrivn kvinnor som får hel förtidspension inom ett år. Svårre tt komm tillbks på en tuffre rbetsmrknd? Smtidigt som förändringrn på rbetsmrknden och i rbetslivet under 1990-tlet kn h generert mång långvrig sjukskrivningr kn denn utveckling också försvår möjlighetern till rbetslivsinriktd rehbilitering och återgång i rbete. En ytterligre spekt v problemet är tt den ökde psykisk ohälsn i viss vseenden kn sägs vr svårre tt rehbiliter tillbk i rbete än rörelseorgnens sjukdomr. Exempelvis kn det vr svårt tt motiver individen tt återgå till smm rbete på smm rbetsplts om inte vgörnde förändringr också skett i individens rbetssitution. Ökde födelsetl under senre år leder också till ett ökt ntl sjukskrivningr för grviditetsrelterde besvär. I en undersökning som genomfördes v RFV under 2002 visde det sig tt 39 procent v de kvinnor som födde brn under först hlvåret 2002 hde hft sjukpenning under någon del v grviditeten. 13 Men också grviditetssjukskrivningr är rbetsrelterde och frågn är om tillräckligt görs på rbetspltsern för tt möjliggör rbete under grviditet? Smmnfttning och slutstser Smmnfttning Studien är en jämförelse v långvrigt sjukskrivn (60 dgr eller längre) år 2002 och 2003. Andelen kvinnor utgjorde 65 procent v de långvrig 12 Förtidspension och sjukbidrg hr sedn 2003 erstts med förmånern sjuk- och ktivitetsersättning. 13 Grvid kvinnors sitution. RFV Anlyserr 2003:7. 10
sjukskrivningrn som påbörjdes i jnuri 2003. Kvinnorn är också yngre än männen. Medelåldern blnd sjukskrivn kvinnor är 43 år jämfört med 47 år blnd män. Särskilt ökr långvrig sjukskrivningr blnd kvinnor i åldern 25 34 år smtidigt som de långvrig sjukskrivningrn reltivt sett hr minskt i åldersgruppen 45 till 54 år. Delvis hänger dett smmn med ökde födelsetl och öknde ndel sjukskrivningr relterde till grviditet. Andelen långtidssjukskrivn som är rbetslös ligger oförändrt kvr på 14 procent. Blnd män hr färre långtidssjukskrivn numer nställning och i stället hr ndelen långtidssjukskrivn företgre ökt blnd män. Under 2003 vr det 46 procent v de långvrigt sjukskrivn med rbete som vr nställd inom privt sektor, medn 54 procent vr nställd inom offentlig sektor. Av sjukskrivn män rbetde 79 procent inom privt sektor medn 58 procent v de sjukskrivn kvinnorn rbetde inom offentlig sektor. Sett till ndelen på rbetsmrknden som hr nställning inom offentlig sektor, c 33 procent, så är dock de offentlignställd överrepresenterde blnd de långvrigt sjukskrivn. Den störst enskild yrkesgruppen är nställd inom vård och omsorg vilk svrde för 17 procent v de långvrigt sjukskrivn. Den ökning som skedde blnd lärre melln 2001 och 2002 vr tillfällig och ndelen lärre blnd de långtidssjukskrivn hr nu minskt enligt RFV-LS-undersökningen. När det gäller sjukdomsorsker så fortsätter de psykisk sjukdomrn tt ök mrknt blnd de långtidssjukskrivn. Den fortstt ökningen är uttld blnd både män och kvinnor. För män hr ndelen med psykisk sjukdomr ökt från 22 till 26 procent och blnd kvinnor från 28 till 33 procent. Sjukdomr i rörelseorgnen minskr reltivt sett blnd de långvrigt sjukskrivn och blnd kvinnorn är psykisk sjukdomr numer vnligste sjukskrivningsorsk. Blnd långtidssjukskrivn kvinnor ökr också grviditetskompliktioner som sjukskrivningsorsk. Enligt försäkringskssns kter är inslg v missbruksproblemtik llt vnligre blnd de sjukskrivn, en ökning hr skett från 2 till 4 procent. Blnd män ökr ll former v missbruk: lkohol, läkemedel och ndr droger. Blnd kvinnor ökr inslget v missbruk v läkemedel och ndr droger. De prtiell sjukskrivningrn ökr blnd både män och kvinnor och det kombiners nästn lltid med förvärvsrbete. Fler kvinnor än män hr prtiell ersättning. Allt färre återgår i rbete inom ett år men i stället är det fler kvinnor som övergår till föräldrpenning. Allt större ndel vslutr troligtvis också sin sjukskrivning med övergång till någon form v ålderspension (vtlspension och förtid uttg), särskilt män. Möjligtvis hänger dett också smmn med tt ndelen vrs sjukpenningrätt ifrågsätts och drs in hr ökt under 2003. Slutstser Ett positivt tecken under senre år är tt inflödet till sjukskrivning minskr och det totl ntlet sjukskrivn minskr. Fler hr också prtiell ersättning och rbetr prllellt med sjukskrivningen. Antlet sjuk- och ktivi- 11
tetsersättningr (tidigre förtidspension och sjukbidrg) ökr dock. Resultten från den senste RFV-LS-undersökningen ntyder också tt fortstt mycket hög uppmärksmhet på utvecklingen inom sjukförsäkringsområdet behövs. Andelen sjukskrivningr för psykisk ohäls ökr krftigt vilket gör tt ntlet sjukskrivningr för sådn åkommor inte heller minskr i smm utsträckning som för ndr sjukdomr. Den ökde förekomsten v missbruksproblemtik indikerr också tt socilförsäkringsdministrtionens uppmärksmhet på drogrelterde problem i smbnd med sjukskrivning behöver skärps. 12
Bilg Tbell 1 Andelen långtidssjukskrivn efter kön, ålder, sysselsättning, rbetsgivre och yrke 2002 och 2003 för smtlig och för kvinnor och män seprt. Test v sttistisk signifikns på 5%-signifiknsnivå (Sign) för skillnder melln 2002 och 2003 smt skillnder i procentfördelningen melln kvinnor och män 2002 och 2003 Kön, ålder, sysselsättning, Smtlig Män Kvinnor Kvinnor v/s Män rbetsgivre och Sign yrke 2002 2003 Sign 2002 2003 Sign 2002 2003 Sign 2002 2003 Kön Andelen kvinnor 64 65 J J Ålder 16 24 år 4 4 3 3 4 5 J J 25 34 år 20 21 16 15 21 23 J J J 35 44 år 24 24 23 23 25 24 45 54 år 27 25 J 28 26 26 24 J J 55 år och äldre 26 27 30 32 24 24 J J Medelålder 45 45 46 47 44 43 J J Arbetsmrkndssttus Arbetslös 14 14 16 17 12 12 J J Anställd 80 79 J 76 72 J 83 82 J J Egn företgre 3 4 J 5 8 J 2 2 J J Övrig 3 3 3 3 3 3 Arbetsgivre Privt 46 54 Kommun 32 32 Lndsting 9 8 Sttlig 7 6 Anställd inom nnn offentlig förvltning 2 Annn rbetsgivre 4 Yrke Huvudgrupp SSYK 1996 b 71 79 13 13 3 2 7 5 2 4 33 42 42 41 12 11 6 6 2 J J J J J J 1, 11 13 Militärt o Ledningsrbete 3 4 4 6 3 2 J J 21 Specilister inom teknik o dt 2 2 3 2 1 1 J J 22 Specilister inom biologi, hälsoo sjukvård 2 2 1 1 3 3 J J 23 Lärrrbete inom universitet, gymnsie- o grundskol 6 5 J 5 3 J 7 6 J J 24 Annt rbete som kräver teoretisk specilistkompetens 6 7 5 4 7 8 J J 3 13
Tbell 1 Forts. Smtlig Män Kvinnor Kvinnor v/s Män Yrke Huvudgrupp Sign SSYK 1996 b 2002 2003 Sign 2002 2003 Sign 2002 2003 Sign 2002 2003 31 Tekniker- o ingenjörsrbete 2 3 4 5 1 1 J J 32 Biologi, hälso- o sjukvård som kräver kortre högskoleutb. 3 3 1 0 4 4 J J 33 Lärrrbete som kräver kortre högskoleutbildning 3 3 1 0 4 5 J J 34 Annt rbete som kräver kortre högskoleutbildning 6 6 6 5 6 7 J 41 Kontorsrbete 9 9 7 6 11 11 J J 42 Kundservicerbete 2 2 1 1 3 3 J J 51 Service-, omsorgs- och säkerhetsrbete 20 20 6 5 29 28 J J Vrv: 513 Vård och Omsorg 17 17 2 3 25 25 J J 52 Försäljningsrbete inom detljhndel 4 4 3 3 5 4 J J 61 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk o fiske 2 2 4 4 1 1 J J 71 Gruv-, bygg- o nläggningsrbete 6 6 16 17 1 1 J J 72 Metllhntverk, reprtörsrbete 3 3 8 8 1 1 J J 73 74 Övrigt hntverksrbete 1 1 2 1 J 1 0 J J 81 Processopertörsrbete 1 1 2 2 1 0 J J 82 Mskinopertörs- o monteringsrbete 6 5 9 8 4 4 J J 83 Trnsport- o mskinförrrbete 4 4 10 11 1 1 J J 91 93 Arbete utn krv på yrkesutbildning 8 8 6 7 9 9 J J Ändrd definition 2003 gör tt uppgiftern för 2002 och 2003 inte är jämförbr. Ny definitionen är npssd till SCB:s indelning. Till privt sektor räkns 2003 ll bolg ovsett huvudmn, ffärsdrivnde verk, kyrkoförvltning, ideell orgnistioner smt intresseorgnistioner. Till sttlig sektor räkns 2003 även försäkringskssorn. b Se SSYK 96 Stndrd för svensk yrkesklssificering 1996. Meddelnden i smordningsfrågor MIS 1998:3, Sttistisk centrlbyrån. 14
Tbell 2 Andelen långtidssjukskrivn med olik dignoser smt missbruk 2002 och 2003 för smtlig och för kvinnor och män seprt. Test v sttistisk signifikns på 5%-signifiknsnivå (Sign) för skillnder melln 2002 och 2003 smt skillnder i procentfördelningen melln kvinnor och män 2002 och 2003 Smtlig Män Kvinnor Kvinnor v/s Män Dignos och Sign missbruk 2002 2003 Sign 2002 2003 Sign 2002 2003 Sign 2002 2003 Infektioner 1 1 1 1 1 1 Tumörer 3 3 3 4 3 3 Endokrin systemet och ämnesomsättn. 1 1 2 1 1 1 Psykisk sjukdomr 26 30 J 22 26 J 28 33 J J J Nervsystem och sinnesorgn 4 4 4 4 4 4 Cirkultionsorgnen 5 4 8 8 3 2 J J Andningsorgnen 2 2 2 2 2 2 Mtsmältningsorgnen 2 2 3 3 2 2 J Hudsjukdomr 1 1 1 1 1 1 Rörelseorgnen 35 33 J 38 36 33 31 J J Urin och könsorgn 1 1 1 1 1 1 Grviditetskompliktioner 4 5 J 7 8 J J J Symptom 4 3 3 3 4 4 J Skdor och förgiftningr 8 7 J 11 10 7 5 J J J Fktorer v betydelse för hälsotillståndet, vrv: 3+ 3 J 3 2 4 3 Utbrändhet 1+ 1 J 1 1 1+ 1 J Missbruk 2 4 J 3 6 J 1 3 J J J Vrv: Alkohol 2 2+ J 2 4 J 1 1 J J Läkemedel 0 2 J 1 2 J 0 2 J Andr droger 0 1 J 1 2 J 0 1 J J 15
Tbell 3 Andelen långtidssjukskrivn med prtiell sjukskrivning, utfll efter ett år 2002 och 2003 för smtlig och för kvinnor och män seprt. Test v sttistisk signifikns på 5%-signifiknsnivå (Sign) för skillnder melln 2002 och 2003 smt skillnder i procentfördelningen melln kvinnor och män 2002 och 2003 Prtiell sjukskrivning, Kvinnor sjuk- v/s Män Smtlig Män Kvinnor penningrätt och Sign utfll efter ett års sjukskrivning 2002 2003 Sign 2002 2003 Sign 2002 2003 Sign 2002 2003 Prtiell sjukskrivning vid sjukfllets börjn 15 18 J 10 12 J 18 21 J J J Prtiellt sjukskrivn som också rbetde prtiellt vid sjukfllets börjn 95 94 97 94 95 94 Sknr rätt till fortstt sjukpenning (AFL 3:7) 0,7 1,0 1,0 0,9 0,4 1,0 J J Sjukpenningen indrgen (AFL 3:15, 3:17 20:3 eller SofL 4:5) 0,3 0,6 J 0,5 0,7 0,2 0,6 J J Utfll 1 år från sjukfllets börjn: Helt rbetsför 55 53 J 59 58 54 49 J J Prtiellt sjukskriven 11 11 10 9 12 12 J Helt sjukskriven 22 18 J 23 21 J 22 17 J J Prtiellt sjukbidrg/ förtidspension * 2 2 2 2 2 2 Helt sjukbidrg/ förtidspension * 2 2 3 2 2 2+ J J Föräldrpenning 4 8 J 0 0 5 12 J J J Övrigt 4 6 J 4 8 J 4 6 J J Sjukfllets längd i dgr, medin (mxlängd ett år) 192 166 J 207 174 182 165 J * from 2003 sjuk- och ktivitetsersättning 16
Följnde RFV Redovisr hr publicerts under år 2004 2004:1 Slutligt bostdsbidrg och eftergift 2004:2 Aktiviteter inom ktivitetsersättningen 2004:3 Effekter v Pppbrevet. En utvärdering v RFV:s och FK:s informtionskmpnj 2004:4 Vd händer efter ett dödsfll i ktiv ålder? En empirisk nlys v förändringen i ekonomisk stndrd efter ett dödsfll 2001 och med regler som gällde före 2003 2004:5 Vd kostr sjukdomrn för kvinnor och män? Sjukpenningkostndern fördelde efter kön och sjukskrivningsdignos 2004:6 Försäkringskssorns rbete med rbetshjälpmedel. En redogörelse för resulttet v en enkätundersökning i mrs 2004 och sttistik från åren 2001, 2002 och 2003 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, rbetsgivre och återgång i rbete 17