1 (92) Datum 5 april 2016. Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet. Årsredovisning 2015

1 (92) Datum 5 april 2016 Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet Årsredovisning 2015 Antagen av Kf 55, 26 april 2016

2 (92) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 3 KOMMUNCHEFEN HAR ORDET... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 5 KOMMUNENS ORGANISATION OCH STYRNING... 5 EKONOMISK SAMMANFATTNING I KORTHET... 8 PERSONALREDOVISNING... 8 MÅLUPPFYLLELSE... 21 ALTERNATIVA DRIFTSFORMER... 26 KVALITET... 27 DEMOKRATI OCH INFLYTANDE... 31 VERKSAMHETSREDOVISNING... 21 KOMMUNSTYRELSEN... 32 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN... 41 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN... 44 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN... 51 UTBILDNINGSNÄMNDEN... 56 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN... 62 HEBYFASTIGHETER AB, BOLAGSREDOVISNING... 65 HEBYGÅRDAR AB... 67 EKONOMISK REDOVISNING... 70 REDOVISNINGSPRINCIPER... 70 DRIFTREDOVISNING... 72 FINANSFÖRVALTNINGEN... 72 RESULTATRÄKNING (KOMMUNEN)... 73 INVESTERINGSREDOVISNING... 74 RESULTATRÄKNING (KONCERNEN)... 75 BALANSRÄKNING... 76 KASSAFLÖDESANALYS... 77 NOTER... 78 NYCKELTAL... 85 REVISIONSBERÄTTELSE... 91

3 (92) Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2015 vilket år! Befolkningen har ökat med över 100 personer, och vi är nu 13 594. Kommunen har sålt tomter till bostäder, fastställt sex detaljplaner och beslutat om bostadsförsörjningsplan. Denna utveckling är mycket positiv och beror på kommunens geografiska läge, bra kommunikationer, spännande E-handelsföretag och bostadsbyggande av duktiga företagare i hela kommunen. Apotea utvaldes till Årets företag i kommunen, i Uppsala län och i hela Sverige. Helt fantastiskt! Jag vill understryka hur viktigt det är att små och medelstora företag utvecklas och växer. Det är där de nya jobben skapas och företagen är en förutsättning för tillväxt och välfärd i Heby kommun. Vi arbetar intensivt för att företagsklimatet ska bli ännu bättre. Resultatet för kommunens myndighetsutövning i den nationella servicemätningen Insikt har ökat kraftigt från 2011 års låga värde 54 till 2015 års höga värde 73. Inom miljö- och energiområdet fortsätter arbetet med att öka andelen förnybar energi genom att solelanläggningar monteras på såväl privata tak som offentliga såsom Heby skolas och avloppsreningsverket i Östervåla. Vi blev årets förbättrare inom friluftsliv och är nu en vass frilufts- och fiskekommun! Sedan Upptågstrafiken startade mellan Uppsala och Sala har antalet resor ökat kraftigt, och under 2015 fick vi ytterligare turer. Pendlarparkeringen vid stationen i Morgongåva håller på att byggas ut. Byggnationen av riksväg 56 mellan Heby och Tärnsjö pågår. Under 2015 har bostäder reserverats för personer som är + 75 år i nära anslutning till mötesplatserna för seniorer vid Tallgården i Östervåla, Liljebacken i Tärnsjö och på Torget i Heby. Ökad bemanning har skett vid en del avdelningar på vård- och omsorgsboendena. I skolorna har det gjorts en stor satsning på informationsteknik till lärare och elever. För kommunen som helhet hamnade slutbetygen i årskurs 9 på samma höga nivå som året innan. Andelen elever i årskurs 6 som nådde minst godkänt betyg (E) i samtliga ämnen ökade från 82,6% till 86,8%. Skolan står dock inför stora utmaningar. Det gäller inte minst de stora skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat och att fler än 10% av avgångseleverna inte blir behöriga till gymnasiet. Utvecklingsarbetet fortsätter därför med ökad kraft för att skolans kvalitet och elevernas resultat ska förbättras ytterligare. En handlingsplan ska också tas fram för så kallad Giftfri förskola och det innebär bland annat att leksaker och inredning som innehåller ohälsosamma kemikalier ska fasas ut. Heby kommun ska vara en plats som välkomnar nya invånare från andra länder. I den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget tog Heby kommun emot ungefär 100 människor. Många goda insatser görs av kommunen, och engagerade människor i förenings- och näringsliv. Integrationen behöver bli ännu bättre och alla medborgare behövs i det arbetet. Kommunens ekonomiska resultat 2015 blev plus 10 miljoner och det är den nivå som budgeterats. Det är dock så att mångåriga ekonomiska problem och ökande behov inom vård och omsorg alltjämt utmanar långsiktig planering både verksamhetsmässigt och finansiellt. En total ekonomisk översyn har gjorts av den verksamhet kommunen bedriver och ska användas i det fortsatta arbetet för en mer hållbar kommun ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Kvalitetsarbetet fortsätter i Bästa Heby. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till er alla för era engagerade och outtröttliga arbetsinsatser för att göra Heby kommun ännu bättre. Nu råder tillväxt och framtidstro! Marie Wilén (C) Kommunstyrelsens ordförande

4 (92) Kommunchefen har ordet 2015 var året för nya trender. Kommunen ökade mer i medborgarantal än på mycket länge och ökningen berodde framförallt på inflyttning. Att Heby kommun ska vara en attraktiv kommun att leva i är en ständig strävan, och det är väldigt roligt att alltfler hela tiden upptäcker att kommunen har mycket att erbjuda i form av fantastiska miljöer, en god omsorg, ett rikt föreningsliv och levande samhällen. Ett tecken på att kommunen har mycket att erbjuda är att vi vid Friluftsgalan tilldelades Årets komet, ett pris för att kommunen, med små medel, lyckats utvecklat sitt friluftsliv mest under 2014. Inflyttningen märktes i att försäljningen av kommunal mark ökade under 2015, så pass mycket att kommunala tomter i en del orter var på väg att ta slut. Detta ledde till att de första exploateringarna av nya villaområden på mer än tio år inleddes. När det var dags att sätta spaden i backen var redan de flesta tomterna bokade av köpare. Den ökade mängden flyktingar som anlände till kommunen under senhösten och vintern var också det en ny upplevelse för de flesta av oss. Jag är imponerad över hur våra medarbetare agerade under denna period, och hur man fortfarande arbetar med de flyktingar som nu bor i kommunen. Näringsliv och föreningsliv har en nyckelroll om vi ska lyckas med att vara ett inkluderande samhälle och dessa aktörer ställer upp på ett mycket fint sätt för de som kommer till vår kommun vilket jag gläds över. Att det finns ett välmående och starkt näringsliv i en kommun är en förutsättning för framgång. Förvaltningen har under många år arbetat för att förbättra servicen mot företagen i syfte att förenkla myndighetskontakterna, och har fått värdefullt stöd av det lokala näringslivet i detta arbete. Under hösten kom resultatet av näringslivsrakningen Insikt som mäter hur nöjda näringslivet är med den kommunala servicen, framförallt inom miljö och byggärenden samt brandtillsyn. Heby kommun klättrade rejält i denna mätning för andra gången i rad, vilket jag är otroligt stolt över. Vi är på rätt väg! Slutligen vill jag tacka för de fina insatser från er alla som under året bidragit till förflytta Heby kommun ytterligare en bit närmare visionen Heby kommun - en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet! Emma Burstedt Kommunchef

5 (92) Förvaltningsberättelse Kommunens organisation och styrning Kommunfullmäktige I enlighet med kommunallagen (1991:900) har kommunfullmäktige det samlade ansvaret för den kommunala verksamheten och styr kommunstyrelsen, kommunens nämnder och bolag. Kommunfullmäktige fördelar anslagen till kommunstyrelsen och nämnderna. Demokratiberedningen Inom kommunfullmäktige ska det finnas en demokratiberedning. Beredningens uppdrag är att ansvara för fullmäktiges medborgarkontakter och att utforma goda former för medborgardialog, att ge stöd till styrelsen och nämnderna i medborgarkontakten samt att bevaka långsiktiga, övergripande frågor. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar, på uppdrag av kommunfullmäktige, för att organisationen agerar inom ramen för uppdraget. Kommunstyrelsen ansvarar också för att det finns en fungerande planeringsprocess. Kommunstyrelsen har den ledande och samordnande rollen och har tolkningsföreträde om olika delar i organisationen inte är överens om tolkningar och tillämpningar av regelverk eller överenskommelser

6 (92) inom kommunen. Kommunstyrelsen följer upp kommunens hela verksamhet likväl som den egna. Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna arbetet mellan styrelsen och nämnderna vad gäller förslag till inriktningar och effektmål. Kommunstyrelsen lämnar även förslag till inriktningar och fastställer egna effektmål. Styrelsen ansvarar för drift och uppföljning av verksamhet i enlighet med av fullmäktige fastställt reglemente. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för den egna förvaltningen, förvaltningscheferna och kommunchefen. Nämnderna Nämnderna ansvarar för beredning av ärenden, beslutsfattande inom och drift av verksamheten inom de ansvarsområden som de blivit tilldelade av fullmäktige enligt reglementena. De ansvarar också för uppföljningen inom respektive ansvarsområde. Nämnderna ansvarar även för finansiering av verksamheter som utförs i enskild drift. De intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Nämnderna är anställningsmyndighet för sin personal, utom förvaltningscheferna, som anställs av kommunstyrelsen. Nämnderna lämnar förslag till inriktningar till fullmäktige och fastställer effektmål utifrån de av fullmäktige fastställda inriktningar. Styrdokument Lagstiftningen styr en stor del av den kommunala verksamheten. Som ett komplement till lagstiftningen beslutar kommunen om egna styrdokument. Av nedanstående tabeller framgår vilka typer av styrdokument som finns i Heby kommun. Samtliga styrdokument finns tillgängliga i Heby kommuns författningssamling och på kommunens hemsida www.heby.se. Styrning av ansvarsfördelning Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Instruktioner och reglementen för politiska organ Tills vidare Kommunfullmäktige Delegationsordningar Tills vidare Ansvarig nämnd/styrelse Styrning av verksamhetsinnehåll och ekonomi Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Vision Mycket Kommunfullmäktige långsiktig Inriktningar 5-10 år Kommunfullmäktige Policyer 5-10 år Kommunfullmäktige Planer 5-10 år Kommunfullmäktige Effektmål 1-4 år Ansvarig nämnd/styrelse Riktlinjer Ekonomisk planering (ingår i budget och plan) Efter behov/tills Ansvarig nämnd/styrelse vidare 1-3 år Kommunfullmäktige Mål- och resultatstyrning I Heby kommun tillämpas mål- och resultatstyrning. Det innebär att mål anges för en verksamhet och att information om resultatet tas fram systematiskt. Resultatet

7 (92) analyseras och bedöms mot uppställda mål. Grundtanken är att den politiska nivån anger vad som ska åstadkommas och förvaltningen beslutar hur verksamheten ska genomföras för att nå uppsatta mål. Styrmodellen bygger på ett delegerat ansvar till dem som ska genomföra uppdraget och på att regelbunden återkoppling och analys av resultatet görs. Styrkedjan All styrning och ledning utgår från kommunens vision: Heby kommun en växande landsbygdskommun, med närhet, trygghet och livskvalitet Utifrån visionen lämnar nämnderna och kommunstyrelsen förslag till inriktningar. Inriktningarna är av långsiktig karaktär och pekar ut de verksamhetsområden som ska prioriteras under tidsperioden. De har ett brukar- och/eller medborgarfokus. Inriktningarna är en del av budget 2015 och plan 2016-2017 och antas av fullmäktige. Kommunfullmäktige styr också med policyer, planer och ekonomiska anslag. Policyer och planer är av långsiktig karaktär och har bäring på visionen. Utifrån fullmäktiges styrdokument ska nämnderna och kommunstyrelsen formulera och anta effektmål. Effektmålen är mätbara och har ett brukar- och/eller medborgarfokus och beskriver den effekt som ska uppnås för att tillgodose brukarnas och/eller medborgarnas behov. Med utvalda kvalitets- och kostnadsmått som grund formuleras effektmålen. På det sättet bestäms nivån på den kvalitet som ska uppnås och en jämförelse med kostnader kan göras. Genom att använda mått som också används av andra kommuner i riket ges en möjlighet till jämförelse. Effektmålen har också en koppling till de resurser som fullmäktige ställer till förfogande för nämnderna och kommunstyrelsen. Effektmålen styr såväl den kommunalt drivna verksamheten som den externt drivna. Kommunstyrelsen och nämnderna styr även med riktlinjer. Uppföljning av ekonomi och verksamhet sker i enlighet med kommunstyrelsens riktlinjer för styr- och uppföljningsprocessen. Utvärdering av utförd verksamhet görs både vad avser kostnad och kvalitet. Denna utvärdering ligger till grund för korrigeringar av nästa års verksamhet, i syfte att uppnå ständiga förbättringar.

8 (92) Ekonomisk sammanfattning i korthet Årets resultat 2015 års resultat för Heby kommun uppgick till 10 047 tkr (7 362 tkr), vilket är -688 tkr lägre än det budgeterade resultatet på 10 735 tkr. I delårsrapporten per 31 augusti låg årsprognosen på 8 454 tkr och den avvikelsen, i förhållande till bokslutsutfallet, har förbättrats med 1 593 tkr. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans är att vi klarar följsamhet mot budgeten. En positiv uppgift är att invånarantalet i Heby ökade med 104 invånare i jämförelse med föregående år till 13 594 invånare 2015. Dessa siffror avser helåret och inte den mätning 1 november som skatteintäkterna beräknas på. Trenden är ändå tydlig. 2010 var invånarantalet 13 381 och att inflyttningen ökar kontinuerligt, ger bra signaler och påverkar ekonomin positivt med viss eftersläpning. Driftredovisningen från nämnder och beredningar Driftredovisning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse Helår Kommunstyrelse -71 665-76 000-78 447-2 447 Vård- och omsorgsnämnden -274 325-277 640-285 607-7 967 Utbildningsnämnden -318 380-321 060-320 881 179 Kultur- och fritidsnämnden -26 123-28 005-27 095 910 Samhällsbyggnadsnämnden -11 383-13 400-12 178 1 222 Bygg- och miljönämnden -6 255-7 025-7 163-138 Valnämnden -226 0-7 -7 Summa verksamheterna -708 357-723 130-731 378-8 248 Finansförvaltningen 6 393-2 412 6 498 8 910 Summa driftsnetto -701 964-725 542-724 880 662 Kommunstyrelsen redovisade ett underskott jämfört med budget 2015 med sammanlagt -2 447 tkr. Den politiska verksamheten hade sammantaget ett underskott som bestod av högre IT- och arvodeskostnader. Avsatta medel för planer och tillväxtfrämjande åtgärder användes dock inte under året. En ytterligare post var att räddningstjänsten medförde högre kostnader än budgeterat. Den största bidragande orsaken till underskottet står IT-enheten för. Den har haft lägre intäkter och avsevärt högre kostnader än budgeterat. Den del av samhällsbyggnadsförvaltningen som fanns under kommunstyrelsen fick ökade kostnader i samband med ett blixtnedslag och den utgiften kunde inte täckas av försäkringar. Vård- och omsorgsnämnden redovisade ett underskott på -7 967 tkr jämfört med budget. Den gemensamma verksamheten redovisade ett överskott. Det beror på vakanser som senarelades, eller inte tillsattes, och allmän återhållsamhet inom verksamheten. De större underskotten uppstod inom ordinärt boende samt vård- och omsorgsboende och även inom IFO-verksamheten, då ett antal kostsamma placeringar genomförts under året.

9 (92) Utbildningsnämnden redovisade ett överskott med 179 tkr. Inom utbildningsnämnden tar underskott och överskott ut varandra. Nämndens områden med underskott är till stor del elevhälsa och grundsärskola samt de mindre skolenheterna i Vittinge och Morgongåva. Utgifterna för interkommunala ersättningar var lägre och detta vägde upp de ökade kostnaderna inom andra områden. Kultur- och fritidsnämnden redovisade ett överskott, i förhållande till budget, med 910 tkr. Fritidsenheten hade lägre intäkter men också lägre kostnader. Detta tog i stort sett ut varandra. Däremot hade kulturverksamheten betydligt högre intäkter och lägre verksamhetskostnader. Detta bidrog till nämndens överskott. Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett överskott, i förhållande till budget, med 1 222 tkr. Områdena park och allmänna platser, naturvård och klimat samt Östa tillsammans med kostenheten står för överskottet och gata och trafik underskottet. Under samhällsbyggnadsnämnden återfinns kommunens VA-verksamhet som särredovisas då den inte bedrivs i bolagsform. VA-verksamheten tillförde 419 tkr till Resultat- och utjämningsfonden (RUF) och gjorde i och med detta ett nollresultat. Bygg- och miljönämnden redovisar ett underskott, jämfört med budget, med -138 tkr. Det handlade i huvudsak om högre kostnader för bostadsanpassning. Detta kompenserades av högre intäkter från verksamheten bygg- och miljö samt hälsoskydd. Finansförvaltningen redovisade ett överskott med 8 910 tkr i förhållande till budget. vilket förklarades av lägre kostnad för pensioner och semesterlöneskuldsförändring och högre interna intäkter än de faktiska kostnaderna för PO-pålägg. Den största enskilda posten i överskottet vara återbetalningen av Foramedel. Under året utökades medlemsinsatsen till Kommuninvest, vilket var en obudgeterad utgift, men i linje med den förändring som skett inom Kommuninvest.

10 (92) Resultaträkning med kommentarer Utfall 2015 Avvikelse Helår Resultaträkning Bokslut 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter 117 908 102 597 129 802 27 205 Verksamhetens kostnade -814 148-820 441-847 457-27 016 Avskrivningar -5 161-7 698-5 956 1 742 Verksamhetens nettokostnad -701 401-725 542-723 611 1 931 Skatteintäkter 513 518 536 664 533 868-2 796 Generella statsbidrag 195 989 201 555 199 495-2 060 Finansiella intäkter 2 313 1 333 2 960 1 627 Finansiella kostnader -3 057-3 275-2 665 610 Resultat före extraord poster 7 362 10 735 10 047-688 Extraord intäkter Extraord kostnader Resultat efter extraord poster 7 362 10 735 10 047-688 Resultatet med 10 042 tkr vid årsbokslutet innebar ett resultatöverskott med 1,37 procent, vilket var marginellt lägre än det budgeterade överskottet 1,45 procent. Det lägre utfallet i jämförelse med budget, innebar också att kommunen inte hade möjlighet att öronmärka medel i en resultatutjämningsreserv, som senare skulle kunna användas i balanskravsutredningen. Detta för att kunna utjämna framtida konjunkturcykler med svagare skatteunderlag. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter 2015 3% 2% 2% Bidrag 7% Taxor och avgifter 4% Återbetalning från FORA 45% Hyror och arrenden 37% Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Försäljningsintäkter Övriga intäkter Diagram: Olika intäktsslags procentuella fördelning år 2015 Av Heby kommuns resultaträkning 2015 framgår att verksamhetens intäkter ökade från 117 098 tkr 2014 till 129 802 tkr 2015. Detta motsvarade en ökning med 10,1 procent. En del av ökningen beror på återbetalning av Fora avtalsförsäkring. Hur de

11 (92) övriga intäkterna fördelats procentuellt utifrån bidrag ner till övriga intäkter, framgår av diagrammet och även i not 1 i räkenskapsdelen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader 2015 4% 3% 5% 8% 10% 20% 50% Löner och sociala avgifter Köp av huvudverksamhet Övriga kostnader Lokal- och markhyror Lämnade bidrag Pensionskostnader Övriga tjänster Diagram: Olika kostnadsslags procentuella fördelning år 2015 Verksamhetens kostnader uppgick 2015 till 847 457 tkr. Personalkostnaden utgjorde 50 procent av kostnaderna, vilket var en något högre andel än 2014 (48 procent). Köpt verksamhet utgjorde 20 procent, lokalhyror motsvarade knappt åtta procent. Resterande tolv procent utgjordes av övriga kostnader, bl.a. annat transporter, elförbrukning, livsmedel och förbrukningsinventarier. Personalkostnader var och förblir den största enskilda kostnadsposten, vilket understryker vikten av god uppföljning av dessa kostnader. 20 procent av kommunens kostnader utgjordes av köpt verksamhet. För en kommun av Hebys storlek kan detta utgöra en risk eftersom man i köpta verksamheter inte helt kan följa och påverka kostnadsutvecklingen på samma sätt som för inomkommunala verksamheter. Samtidigt ska Heby kommun inte utföra verksamheter, där det kan finnas kvalitativa och kostnadsmässiga fördelar att samverka med andra såsom sker för gymnasieskola, räddningstjänst med flera. Lokalkostnaderna utgjorde år 2015 cirka åtta procent av Heby kommuns totala kostnader. Relationen mellan fastighetsbolaget och kommunen är viktig för båda parter. En pågående diskussion mellan kommun och fastighetsbolag är viktig för att utveckla värdet i fastighetsbolagets tillgångar, samtidigt som det är viktigt att kommunens lokalkostnader är transparenta och påverkbara. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad uppgick till 98,7 procent i förhållande till skatter och statsbidrag. Ökningen 2014 jämfört med bokslutet 2015, rensad från Foraintäkt, visade en ökad nettokostnad med 3,9 procent samtidigt som skatteintäkter och statsbidrag ökade med 5,8 procent. En central fråga för Heby kommun är att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatter och statsbidrag. Arbetet med ekonomisk planering och uppföljning bör fortsatt inriktas på att följa de kostnader som är påverkbara fullt ut.

12 (92) Nettokostnadens andel av summa skatter och statsbidrag 102 101 100 99 Andel 98 97 96 95 94 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram: De röda staplarna visar att nettokostnadens andel av summa skatter och statsbidrag har överstigit 98 % åren 2005-2015. Enligt den norm och praxis som etablerats bör kommuner ha ett resultatöverskott som motsvarar två procent av summan av skatter och statsbidrag. För Heby kommun motsvarar det ett överskott på knappt tolv miljoner kronor per år. Ett ekonomiskt överskott kan användas för att 1. Återställa och värdesäkra eget kapital. 2. Bygga upp ett eget kapital som kan användas för att helt eller delvis finansiera investeringar. Enligt kommunallagens regler om god ekonomisk hushållning för kommuner och landsting, är ett antal kriterier uppställda som riktmärken för kommande tre års ekonomiska planering. Bland annat föreskrivs åtgärdsplaner med återställningstid av negativa resultat till inom tre år.

13 (92) Intäkter Skatteintäkter är Heby kommuns huvudsakliga finansieringskälla och står för 62 procent av kommunens intäkter. Förändringen mellan år 2014 och 2015 vad avser finansiering var liten mellan de tre intäktsslagen. Heby kommun erhöll 863 165 tkr år 2015 genom taxor och avgifter, skatter och statsbidrag. Av dessa tre intäktsslag kan kommunens taxor och avgifter i någon mån påverkas av direkta beslut, medan skatter och statsbidrag är en följd av indirekta och mindre påverkbara beslut på nationell nivå. Således är drygt 80 procent av intäkterna alltjämt mindre påverkbara. Detta åtminstone i direkt avseende. Finansiella poster De finansiella intäkterna 2015 översteg de finansiella kostnaderna. Finansnettot uppgick till 295 tkr. Jämfört med 2014 har finansnettot förbättrats med 1 039 tkr. Likviditet Likviditeten ökade från 103 218 tkr till 123 839 tkr. Ökningen om 20 621 tkr berodde främst på att Heby kommun under året hade låga investeringsvolymer. Kassalikviditeten uppgick till 146 procent vilket innebär att de likvida medlen var större än de kortfristiga skulderna. Soliditet Soliditeten beskriver ekonomisk styrka på lång sikt utifrån möjlighet att kunna finansiera skulder med tillgångar vid en långsiktig svår ekonomisk situation. Måttet anger också i vilken grad kommunen klarat att finansiera sina tillgångar med eget kapital. Ju högre soliditet desto större del av tillgångarna har finansierats med eget kapital. Omvärldsförändringar kan göra att en liten marginal snabbt kan minska eller försvinna. Även Heby kommuns långsiktiga betalningsförmåga (soliditeten) bör vara så stark, att man kan finansiera hälften av investeringar med eget kapital. Heby kommun hade vid bokslutet 2014 en soliditet motsvarande 41,3 procent medan soliditeten var 42 procent 2015. Soliditeten ökade således med 0,7 procentenheter.

14 (92) Skuldsättningsgrad Denna definieras som skulder i förhållande till totala tillgångar. Heby kommuns skuldsättningsgrad var 2,6 gånger 2015 medan värdet minskat från 2,5 gånger 2014. Innebörden är att tillgångarna översteg skulderna med knappt 2,6 gånger. Den långsiktiga betalningsförmågan utifrån nyckeltalet påvisade en marginell minskning av skuldsättningsgraden i jämförelse med 2014. Pensionsförpliktelser Pensionsstiftelse I kommunens årsredovisning finns den så kallade ansvarförbindelsen redovisad. Heby kommuns skuld för pensioner, intjänade före år 1998, uppgick vid årsskiftet 2015/2016 till 291 190 tkr. Enligt den så kallade blandmodellen tas beloppet inte upp i balansräkningen, utan belastar resultatet det år det utbetalas. Enligt kommunallagen ska en kommun ange i vilka tillgångsslag som pensionsmedlen har placerats, vilken avkastning som uppnåtts och hur pensionsmedlen förvaltats. Kommunfullmäktige beslutade under november månad år 2012 (dnr 2012/166) att Heby kommun skulle medverka i Uppsala läns gemensamma pensionsstiftelse. Detta som en aktiv åtgärd för att avsätta medel till de ökande pensionsutbetalningarna. Pensionsutbetalningar för Heby kommer att eskalera under de kommande 20 åren och nå sin topp åren 2029-2030. I och med att denna avsättning genomfördes, tryggades den förväntade utgiftspuckeln för framtida pensionsutbetalningar. Den avsättning som nu gjorts, täcker de framtida behoven utan att mer medel behöver skjutas in i stiftelsen. Behållningen finns redovisad i not 9 under ekonomisk redovisning. Balanskravsutredning Avstämning mot balanskravsutredning enligt KL 8:5 och exkludering av resultatstörande poster. Detta för att se vilka poster som är påverkbara, men även vilka poster som är verksamhetsrelaterade. Årets resultat enligt resultaträkningen 10 047 Reducering av samtliga realisationsvinster 0 Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 10 047 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0 Balanskravsresultat 10 047

15 (92) Investeringar och självfinansiering Heby kommun hyr sina verksamhetslokaler av framförallt Hebyfastigheter AB. Att kommunen inte själv äger sina verksamhetslokaler gör att redovisade investeringar var förhållandevis små. Kommunen självfinansierade alla investeringar fullt ut 2015 utan externa lån. Pol org Ändamål Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse helår Kommentarer Inkomst avser debitering Knivsta för gemensam investering Ks Teknisk plattform 2 150 990 1 160 Ks Trådlöst nätverk 700 700 Avser BYOD Ks Operativsystem 700 700 Uppgradering klientavtal (windows 10) Ks Hårdvara 300 300 Nya ESX-server Ks Nätverkslogik o säkerhet 300 300 Nätvision 2017 Ks Oförutsett 3 000 254 2 746 Ks - Varav ipads till förtroendevalda 88-88 Ks - Varav Kyrkogatan trafiksäkerhet 0 Trafikverket medfinansiär med 50% ks - Varav G/C-väg Industrivägen 78-78 Trafikverket medfinansiär med 50% ks - Varav Skolskjutshållplats i Östervåla 0 Trafikverket medfinansiär med 50% ks - Varav Solcellsb elysning 88-88 ks -Varav Upprustning parkering Vittinge 0 ks -Varav Belysning hållplats Heby skola 0 ks -Varav Ökad belysning hålplats väg72 0 ks -Varav Heby station väderskydd 0 ks -Varav Heby torg cykelparkering 0 Ks Förstärkt inloggning 400 400 Ks Logghantering 500 500 Hör till nya brandväggar Ks Markköp 1 000 1 000 Ks Utsmyckning rondell 500 500 Ks Rivning Kronan 100 100 Ks Bredbandsutbyggnad 1 000 1 000 Ks Nya brandväggar 300 300 Finansieras genom anslag logghantering Summa Ks 10 950 1 244 9 706 Von Implementering STIG 150 28 122 Von Inventarier ny öppenvårdsavdelning 100 100 Von Inventarier blå huset 64 64 0 Von Inventarier ny öppenvårdsavdelning 0 10-10 Von Inventarier 86 86 0 Von särskilt boende - sängar 450 430 20 Von Kontorsmöbler / Utrustning 155 150 5 Von Matsalsmöbler - särskilt boende 508 530-22 Von Arbetstekniska hjälpmedel 50 50 1 Von Särskilt boende - Utemiljö 400 283 117 Summa Von 1 963 1 631 332 Sbn Utemiljö 0 Sbn Exploatering bostadsområden 2 000 2 000 Sbn G/C-väg Morgongåva-Heby 2 500 2 500 Sbn Möbler matsal Östervåla 200 200 Sbn Laddstolpar till el-bilar, 2 st 100 33 67 Sbn Pendlarparkering Morgongåva 500 755-255 Trafikverket medfinansiär med 50% Sbn Penlarparkering Heby 150 0 150 Sbn Pendlarparkering Harbo 350 0 350 Trafikverket medfinansiär med 50% Sbn Upprustning utemiljö (lek, park) 400 395 5 Sbn Hastighetssäkrande åtgärder i tätorter 200 200 - Varav VA Sbn Nytt verksamhetsområde Hebron 0 399-399 Sbn Utökat verksamhetsområde Huddunge -247 247 Sbn Reservvattentäkter 1 500 486 1 015 Sbn Reningsverk reinvestering utrustning 500 500 Sbn Driftövervakning 16-16 Sbn Reinvestering dricksvatten 1 000 1 000 Sbn Avvattning Tärnsjö/Heby 0 Sbn Saneringsarbete Nordmyran o Gäddsjö mosse, etapp 1 700 228 472 Summa Sbn 10 100 2 064 8 036 Ubn Möbler och IT 500 572-72 Ubn -Varav Allmänna inv. IT (steg 5) 173-173 Summa Ubn 500 572-72 Kfn Energibesparande åtgärder 1 000 1 000 Kfn Fastighetsinventarier, elljus, bryggor 500 332 168 Kfn Upprustn utrustning sporthallar 500 205 296 Summa Kfn 2 000 537 1 463 Totalt 25 513 6 048 19 466

16 (92) Heby kommunkoncern I kommunkoncernen ingår, förutom kommunen, Hebyfastigheter AB och dess dotterbolag Hebygårdar AB. Heby kommun äger dessa båda till ett hundra procent. Kommunkoncernens resultat blev 18 154 tkr, där engångsnedskrivningar inom Hebygårdar AB med 5 000 tkr, gjorde att fastighetskoncernens resultat för 2015 hamnade på 8 107 tkr. Fastighetskoncernens moderbolag, Hebyfastigheter AB, uppnådde i bokslutet för 2015 ett resultat om 4 528 tkr medan Hebygårdar AB gjorde ett resultat om 2 476 tkr. De i budgeten angivna soliditetskraven för respektive bolag uppfylldes delvis i boksluten för 2015. Moderbolaget hade en soliditet motsvarande 28,3 procent (ägarens krav i budget är ett långsiktigt mål om högre än 25 procents soliditet). För dotterbolaget uppnåddes inte ägarens 20-procentsmål, då soliditeten uppgick till 19,2 procent i bokslutet för 2015. Heby Kommunkoncern År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Fastighetskoncernen Summa eget kapital 102 747 85 573 89 759 97 864 Summa skulder och eget kapital 650 008 619 598 633 284 646 057 Soliditet fastighetskoncernen 15,8% 13,8% 14,2% 15,1% Hebyfastigheter AB Summa eget kapital 83 355 85 323 88 986 93 514 Summa skulder och eget kapital 333 861 327 935 321 577 329 412 Soliditet HFAB 25,0% 26,0% 27,7% 28,3% Hebygårdar AB Summa eget kapital 95 393 75 680 74 875 77 351 Summa skulder och eget kapital 403 055 378 440 396 995 401 997 Soliditet HGAB 23,7% 20,0% 18,9% 19,2% Kommunkoncernen Summa eget kapital 176 708 175 464 190 242 208 585 Summa skulder och eget kapital 874 967 936 619 986 940 1 014 786 Soliditet kommunkoncernen 20,2% 18,7% 19,3% 20,6% Heby Kommun Summa eget kapital 157 439 173 369 186 961 194 199 Summa skulder och eget kapital 622 669 406 924 443 330 462 374 Soliditet Heby kommun 25,3% 42,6% 41,4% 42,0% Koncerninterna transaktioner Enhet Kommunen Hebyfastigheter AB Hebygårdar AB Ägd andel 100% 100% Försäljning Intäkt 5 540 57 422 18 917 Kostnad 64 264 3 759 7 706 Finansiella poster Intäkt 2 523 Kostnad 6 150 983 1 540 Långa skulder Tillgång 2 750 Skuld 2 750 Korta skulder Tillgång 6 350 62 8 033 Skuld 75 12 339 2 031 Borgen Givare 498 471 Mottagare 217 501 280 970

17 (92) Tabellen visar de finansiella flödena mellan kommunen och de båda bolagen samt mellan bolagen. Personalredovisning Ledningsorganisation En ledningsorganisation är primärt till för att stödja verksamhetens drift och utveckling så optimalt som möjligt. Ledningen av Heby kommun skall organiseras så att den tillgodoser hög rättssäkerhet och god kvalité i verksamheten samt främjar kostnadseffektiviteten. Ledningsansvaret skall vara tydligt ur såväl brukar- och tillsynsperspektiv. Ledningsorganisationen skall medge en enkel organisation, korta beslutsvägar och stort utrymme för egna initiativ. Kärnan skall vara personalens ökade inflytande över arbetet. Ledarskapet skall vara nära verksamheten och medge ökat inflytande och ansvar för våra medarbetare, dvs. stödja utvecklingen av medarbetarskapet i organisationen. Den rådande principen skall därmed vara att problem skall lösas på lägsta möjliga nivå. Därför skall rätten att fatta beslut överföras så långt som möjligt ut i organisationen i syfte att stödja denna princip. Antal medarbetare Vid utgången av år 2015 hade Heby kommun 882 tillsvidareanställda (861 år 2014), vilket omräknat i heltidsanställda motsvarar 795 årsarbetare jämfört med 775 årsarbetare föregående år. Årsarbetare avser här arbetstid enligt anställningsavtal. Under december 2015 tjänstgjorde 359 visstidsanställda personer, i varierande omfattning, med månadslön eller timlön (348 under december 2014). Visstidsanställningarna är till största delen en ersättning för tillsvidareanställda medarbetare när dessa är frånvarande. Kön, ålder och genomsnittlig anställningstid Heby kommun har en oförändrad könsfördelning sedan föregående år där männens andel är 13,6 procent och kvinnornas andel är 86,4 procent. Den genomsnittliga anställningstiden har minskat med 0,5 år sedan förra året och medelåldern är i stort sett oförändrad. Medelålder och genomsnittlig anställningstid 2015 Anställningstid och Ålder Kvinnor Män Totalt Genomsnittlig anställningstid (år) 14,7 (15,2) 11,7 (12,2) 14,2 (14,8) Medelålder 48,8 (49,0) 48,4 (47,9) 48,7 (48,8) Siffrorna inom parentes visar 2014 års uppgifter. Extern och intern personalrörlighet - tillsvidareanställd personal Under 2015 gick 25 anställda (28 under 2014) i pension, 80 slutade på egen begäran (66 under 2014) och 43 slutade av annan orsak (66 under 2014). Den sist nämnda gruppen är medarbetare som gått över till nya befattningar inom kommunen. Avgångar 2015 Personalrörlighet Kvinnor Män Totalt Pensionsavgångar 23 (23) 2 (5) 25 (28) Slutat på egen begäran 70 (57) 10 (9) 80 (66) Övriga avgångar 43 (58) 6 (8) 49 (66) Avgångar totalt 2015 136 (138) 18 (22) 154 (160) Siffrorna inom parentes visar 2014 års uppgifter.

18 (92) Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat och är 90,1 procent år 2015 (89,7 procent år 2014) varav 89,4 procent för kvinnor (89,0 procent år 2014) och 94,3 procent för män (94,3 procent år 2014). Löneutveckling och lönekostnader m m Följande uppgifter utgår inte bara från löneöversyn utan speglar hela lönebildningen, exempelvis även nyanställdas löner. Vid utgången av 2015 var den genomsnittliga heltidslönen 26 816 kronor. Det är en ökning med 594 kronor eller 2,26 procent jämfört med motsvarande tid föregående år. Medellönen för kvinnor är nu 26 421 kronor och för män 29 329 kronor per månad. Medellön tillsvidareanställda 2015 Medellön, tillsvidareanställda 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Genomsnittslön 22 091 23 025 23 421 23 755 24 496 25 215 26222 26816 Kvinnor 21 741 22 705 23 071 23 470 24 228 24 908 25842 26421 Män 24 081 24 993 25 743 25 628 26 139 27 121 28642 29329 Ersättningen för obekväm arbetstid för 2015 var, exklusive PO-pålägg, 12 479 128 kronor, för övertid 3 493 610 kronor och för fyllnadstid 2 804 887 kronor. Antal timmar som anställda fullgjorde i form av fyllnadstid och övertid uppgick till 30 993 timmar år 2015 (25 918 timmar år 2014). Semester-, övertid-, ferie- och uppehållslöneskuld Kommunen har varje år en semesterlöneskuld och skuld för okompenserad övertid med anledning av sparade semesterdagar och övertid. Vid årsskiftet 2015/2016 var semester-, ferie- och uppehållslöneskulden samt skulden för okompenserad övertid inklusive arbetsgivaravgifter 25,4 miljoner kronor (25,4 miljoner kronor år 2014). Arbetsmiljö Heby kommun arbetar aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Den årliga uppföljningen av SAM för 2015 görs under början av 2016 och kommer att ligga till grund för fortsatta handlingsplaner för att ytterligare utveckla kunskapen hos chefer och medarbetare om policys, riktlinjer och rutiner gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utöver det generella stödet till kommunens chefer, har särskilt riktade utbildningsinsatser om SAM och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar genomförts bl.a. till samtliga politiska nämnder och till nya chefer. Under året har också stödsystemet Lisa införts för att förbättra kommunens förebyggande arbetsmiljöarbete gällande arbetsskador och tillbud. Sjukfrånvaron har under 2015 ökat till 7,4 % (jämfört med 6,6 % för 2014). Det aktiva arbetet med rehabilitering av medarbetare med långtidssjukskrivning eller med upprepad korttidssjukfrånvaro fortgår, men trots idogt arbete stiger sjukskrivningsnivån till en otillfredsställande nivå. Under 2015 har cheferna arbetat i Adato, ett nytt stödsystem för rehabilitering. Adato är ett verktyg för att hjälpa cheferna att i ett tidigt skede fånga upp medarbetare i behov av rehabiliteringsinsatser. Företagshälsovården fortsätter vara en viktig medaktör i kommunens rehabiliteringsarbete. Arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser har fortsatt under året genom den hälsostrategiska arbetsgruppen och de 54 hälsolagledarna på de flesta arbetsplatserna. Under 2015 har ett ökat uttag av friskvårdskuponger skett och 76 % av medarbetarna har använt sig av friskvårdskupongerna i olika grad. En

19 (92) kommungemensam aktivitet har genomförts i form av fysisk aktivitet kallad "Kom igång och orka mer". I denna aktivitet deltog 223 medarbetare. Under året har personalenheten bjudit in till frukostmöten med teman från personalområdet. Målgruppen är kommunens chefer. Intern utbildning i arbetsmiljö och i arbetsrätt, LAS, MBL och samverkansavtal för nytillträdda chefer inom förvaltningen har genomförts i personalenhetens regi. Sjukfrånvaro Uppgifterna om sjukfrånvaro redovisas i timmar i relation till total tillgänglig arbetstid och fördelas på kön och åldersgrupperna - 29 år - 30 49 år - 50 år Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 2015 Dag 1 14 15-90 91- Totalt 11 239 (8 645) 3 844 (3 464) 6 772 (5 178) 21 855 (17 288) Siffrorna inom parentes visar 2014 års uppgifter Frånvaron i förhållande till antalet tillgängliga arbetstimmar framgår av tabellen. För alla anställda är sjukfrånvaron i genomsnitt 7,4 procent (6,6 procent år 2014). Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,8 procentenheter mellan år 2014 och 2015. Sjukfrånvaron är störst i åldersgruppen 50 år eller äldre (7,8 procent). Sjukfrånvaron i åldergruppen 30-49 år (7,4 procent år 2015) har ökat jämfört med föregående år (5,9 procent år 2015) Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron utgör 51,4 procent (50,9 procent år 2014). Sjukfrånvaron fördelad på kön visar att kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens, 8,0 procent för kvinnor (6,9 procent år 2014) och 4,2 procent för männen (4,9 procent år 2014). Antal medarbetare per chef per 2015-11-30 Antal chefer och antal Antal chefer medarbetare per chef Antal tillsvidareanställda per chef Antal visstidsanställda per chef Totalt antal medarbetare per chef Barn- och utbildningsförvaltningen 12 28 12 39 Vård- och omsorgsförvaltningen 17 22 10 32 Samhällsbyggnadsförvaltningen 5 18 7 25 Centrala förvaltningen 5 7 1 8

20 (92) Sjukfrånvaron omräknat i antal dagar 2015 visar följande siffror: Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Samtliga anställda % 1.Total sjukfrånvaro 7,4 (6,6) Sammanlagd ordinarie arbetstid 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dgr) 51,4 (50,9) Total sjukfrånvarotid 3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 8,0 (6,9) Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 4. Summa sjukfrånvarotid för män 4,2 (4,9) Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre 6,2 (4,5) 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30 49 år Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30 49 år 7,4 (5,9) 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 7,8 (7,5) Siffrorna inom parentes visar 2014 års uppgifter.

21 (92) Måluppfyllelse Heby kommuns vision är Heby kommun - en växande landsbygdskommun med närhet trygghet och livskvalitet. Med utgångspunkt i visionen har kommunfullmäktige beslutat om tio inriktningar. Inriktningarna är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. För att närma sig inriktningarna har nämnderna antagit effektmål. Effektmålen omfattar en tidsperiod på ett till fyra år. Förvaltningarna genomför sedan aktiviteter som ska bidra till att uppnå effektmålen och närma sig inriktningarna. Till inriktningarna finns totalt 62 effektmål. 55 av målen är satta att uppnås 2015 och de resterande 2016 eller 2017. I matrisen nedan redovisas de tio inriktningarna och inom parentes redovisas hur många effektmål som är beslutade, för att nämnderna och styrelsen ska närma sig respektive inriktning. Vidare görs en uppföljning av hur stor andel som har uppnåtts av de effektmål som tillhör respektive inriktning. De olika färgerna betyder: Grönt effektmål kopplade till inriktningen är uppnådda. Rött effektmålen kopplade till inriktningen är inte uppnådda eller mättes inte under 2015. Kommunfullmäktiges inriktningar med uppföljning Inriktning Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. (6) Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. (12) Heby kommun ska ha en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. (7) Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. (13) Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. (4) Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. (8) Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. (3) Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. (2) Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin

22 (92) myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. (5) Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. (2) Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. Andel uppnådda effektmål 33% 67% För att närma sig inriktningen är sex effektmål satta. Två är beslutade av vardera kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på barns trygghet samt rättssäkerhet och likvärdig hantering av ansökningar och beslut inom skälig tid inom vård- och omsorg. Vidare fokuseras på förtroendet för socialtjänsten samt att gator och vägar ska upplevas trygga och säkra. Uppföljningen visar att 33 procent av effektmålen har uppnåtts. Av de sex effektmålen är de två mål som rör medborgarnas nöjdhet med gång- och cykelvägar samt gator och vägar, uppnåtts. Två effektmål har inte uppnåtts och för två mål görs inte mätning förrän år 2016. Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. Andel uppnådda effektmål 33% 67% För att närma sig inriktningen är tolv effektmål satta. Fyra är beslutade av kommunstyrelsen och åtta av vård- och omsorgsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på information, inflytande och bemötande, ökad sysselsättning för ungdomar och nyanlända samt stöd till familjer med försörjningsstöd och missbruk. Även stärkt kvalitet på hälso- och sjukvårdsinsatserna är ett fokusområde. Uppföljningen visar att 33 % av inriktningens effektmål uppnåtts. De fyra uppnådda målen rör ungdomars vilja att vara med att påverka i frågor som rör kommunen, ökad sysselsättning för ungdomar och nyanlända samt en ökning av andelen föräldrar som har egen försörjning. Inriktningens övriga åtta effektmål har inte uppnåtts. Det är mål som rör kommunens webbinformation till medborgarna, att familjer med missbruk ska samtliga uppleva att de får stöd ur ett familjehemsperspektiv samt ytterligare mål rörande information, inflytande och bemötande inom vård- och omsorgsområdet.ett kontinuerligt pågår för att förbättra informationen till medborgare och brukare på hemsida och genom informationsbroschyrer kring de olika verksamheterna. Inom äldreomsorgen har man arbetet med bemötande med positivt resultat. Brukarnas inflytande stärks genom genomförandeplaner.

23 (92) Heby kommun ska ha en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Andel uppnådda effektmål 14% 86% För att närma sig inriktningen är sju effektmål satta. Två är beslutade av vardera kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden samt tre av vård- och omsorgsnämnden. Effektmålen fokuserar på god ekonomisk hushållning, underhåll av gatunätet och begränsning av miljöpåverkan. Även förbyggande insatser inom vårdoch omsorg lyfts fram. Uppföljningen visar att 17 % effektmålen kopplade till inriktningen är uppnådda då kommunens soliditet exkl pensionsåtagande intjänade för 1998 har förbättrats jämfört med föregående år. Det andra målet som rör god ekonomisk hushållning, verksamhetens nettokostnader ska uppgå till 98,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, har inte uppnåtts. Målen som rör underhåll av gatunätet och begränsning av miljöpåverkan har inte uppnåtts. Effektmål kring förebyggande insatser vad gäller brukarnas hälsa samt barn och unga samt tidiga insatser i öppenvården för barn och familjer har inte uppnåtts men uppföljningen visar att det pågår ett utvecklingsarbete för att öka samverkan mellan myndighetsutövande verksamhet och öppenvården för att underlätta tidigare insatser. Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. Andel uppnådda effektmål 38% 62% För att närma sig inriktningen är tretton effektmål satta. Tio av dem är beslutade av kommunstyrelsen, ett av samhällsbyggnadsnämnden och två av kultur- och fritidsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på gott företagsklimat och ökat nyföretagande, ökad turism och ökat företagande inom hästnäringen. Vidare läggs fokus på lägre sjukfrånvaro och högre engagemang bland personalen, barn och vuxnas allmänna hälsotillstånd, ökat öppethållande på biblioteken och utveckling av kulturskolan, att kollektivtrafikresandet ska öka och att medborgarna ska vara nöjda med parker och grönområden. Fem av effektmålen, 38 procent kopplade till inriktningen, har uppnåtts. De uppnådda målen rör gott företagande, turism, barns allmänna hälsotillstånd samt medarbetarnas nöjdhet med kommunen som arbetsgivare. Heby kommun har förbättrat sitt resultat i SBA:s och SKL:s undersökning Insikt. Denna är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Även antalet nya företag/1000 invånare, som startats under 2015, har ökat jämfört med 2010. Uppföljningen visar även att antal besökare till kommunens fem största turismmål har ökat stadigt sedan 2010. De effektmål som tar upp personalens sjukfrånvaro och medarbetarengagemang har inte uppfyllts. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med motsvarande period 2014. Kollektivtrafikens andel av det totala motoriserade resandet har minskat jämfört med 2010. För att öka möjligheten till att använda kollektivtrafik ska antalet pendlarparkeringar öka och de befintliga förbättras. En utveckling av kulturskolan samt utökade öppettider på biblioteket har inte kunnat genomföras.

24 (92) De två mål som rör vuxnas allmänna hälsotillstånd samt nivån på kommunens grönytor mätts inte under 2015. Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. Andel uppnådda effektmål 25% 75% För att närma sig inriktningen är fyra effektmål satta av utbildningsnämnden. Samtliga effektmålen lägger fokus på ökade kunskapsresultat i skolan. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen görs insatser för att ge lärarna nya undervisningsmetoder. Uppföljningen visar att effektmål angående andel elever i åk 6 som lägst nått betyget E i samtliga ämnen, har uppfyllts. Motsvarande siffra för åk 9 har minskat vilket också andelen elever i åk 3 som nått godtagbara kunskaper i svenska, matematik, NO och SO har gjort. Målet att kunskapsresultaten i skolan ska vara bland de bästa i landet, har inte uppnåtts. Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. Andel uppnådda effektmål 25% 75% För att närma sig inriktningen är åtta effektmål satta av utbildningsnämnden. Effektmålen lägger fokus på stödet till eleverna, ökad feedback om resultatet för eleverna, elevernas upplevelse av lärarnas förväntningar på dem samt föräldrarnas nöjdhet med förskolans arbete med utveckling och lärande. Målen avser elever i åk 5 och åk 8. Effektmål finns även gällande andel förskollärare på varje förskoleenhet. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen utformar arbetslagen i skolan gemensamt nya arbetssätt och metoder. Skolorna arbetar med elevernas delaktighet och inflytande samt elevenkäter. Två av effektmålen har uppnåtts, andelen elever i åk 5 som upplever att de får veta hur det går för dem i skolan samt föräldrarnas nöjdhet med förskolornas arbete med utveckling och lärande, har ökat. Resultaten från SKL:s enkät visar att fem av effektmålen som rör stödet från lärarna, samt elevernas upplevelse av lärarnas förväntningar på dem, inte har uppnåtts. Föräldrarnas nöjdhet med förskolornas arbete med utveckling och lärande har ökat jämfört med föregående mätning 2013. Målet angående andel förskolelärare på varje enhet har inte uppnåtts. Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. Andelen uppnådda effektmål 100% -- För att närma sig inriktningen är tre effektmål satta av utbildningsnämnden. Effektmålen lägger fokus på att arbetet i skolan ska göra eleverna så nyfikna, att de får ökad lust till lärande, samt att föräldrarnas nöjdhet med fritidshemsverksamheten ska öka.

25 (92) Samtliga effektmål har uppnåtts. Resultaten från SKL:s enkät visar att andelen elever som upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna, att de får lust till ökat lärande, har ökat i både åk 5 och åk 8. Förvaltningens enkät visar en ökning av föräldrarnas nöjdhet med fritidshemsverksamheten. Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. Andelen uppnådda effektmål 50% 50% För att närma sig inriktningen är två effektmål satta. Målen är beslutade av utbildningsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på att öka elevernas trygghet. Andelen elever som känner sig helt trygga i skolan har ökat i årskurs 5 men minskat i årskurs 8. Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. Andelen uppnådda effektmål 80% 20% För att närma sig inriktningen är fem effektmål beslutade av bygg- och miljönämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på tillämpningen av tjänstedeklarationen för näringslivsarbetet, snabb handläggning med hög kvalitet samt gott bemötande. Uppföljningen visar att fyra av effektmålen har uppnåtts. Inom bygg- och miljönämnden tillämpas tjänstedeklaration för alla medborgare och inte enbart näringslivet. För att säkerställa kvaliteten i handläggning görs kontinuerlig uppdatering av rutiner, vartefter förändringar i lagstiftning och arbetssätt sker. I 93,8 procent av ärendena sker en första kontakt inom en vecka och all personal är medveten om vikten av ett gott bemötande. Målet att verksamheter som betalar fast årlig tillsynsavgift ska få den tillsyn de betalar för, har inte uppnåtts. Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. Andelen uppnådda effektmål 100% - För att närma sig inriktningen är två effektmål satta av bygg- och miljönämnden. Effektmålen lägger fokus på hög kvalitet i rättstillämpningen samt att nämndens ledamöter ska ha nödvändig kunskap om lagstiftning inom sitt verksamhetsområde. Uppföljningen visar att båda målen är uppnådda. Få av miljö- och byggnämndens ärenden överklagas, men när så sker, står sig besluten i allra flesta fall i överprövningen. Utbildning i aktuell lagstiftning har getts till nämndens ledamöter.