och Plan mot kränkande behandling Skolområde västra Öllsjöskolan F-9 med fritidshem

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde västra Öllsjöskolan F-9 med fritidshem Skolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Skolan skall utreda vad som har hänt och vidta åtgärder och förhindra fortsatta kränkningar. Planen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Planen gäller för läsåret: 2015 Ansvarig för planen: Tobias Johansson och Linus Pålsson

Innehållsförteckning 1. Lagstiftningen 2. Vision för skolan/skolområdet 3. Övergripande mål för skolan/skolområdet 4. Vad står begreppen för i likabehandlingsplanen. 5. Vad står begreppet för i plan mot kränkande behandling 6. Skolans arbete med främjande insatser 7. Skolans arbete med förebyggande insatser 8. Skolans arbete med åtgärdande insatser 9. Ansvarsfördelning 10. Arbetsgång när elever kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev 11. Framtagande av planen 12. Skolans förankringsarbete med likabehandlingsplanen 13. Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier 14. Skolans åtgärder mot kränkande behandling 15. Utvärdering och uppföljning 16. Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling.

1. Lagstiftningen Den 1 januari 2009 ersattes barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Den ena är diskrimineringslagen som samlar innehållet från flera olika lagar om diskriminering i en enda lag. Den andra är skollagens kapitel 6 som innehåller regler som avser kränkande behandling. Utifrån denna lagstiftning skall två planer upprättas: likabehandlingsplan med tillsynsmyndighet Diskrimineringsombudsmannen (DO) och plan mot kränkande behandling med tillsynsmyndighet Skolinspektionen - Barn- och elevombudet (BEO). 2. Vision för skolan/skolområdet Vår skola präglas av respekt för människors olikheter och ska vara trygg för såväl elever som vuxna. Inga elever på Öllsjöskolan ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Så långt det är möjligt ska skolledning, personal, elever och vårdnadshavare i samverkan motverka sådan behandling. Alla ska kunna vistas i en verksamhet som känns trygg och respektfull. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) skall vara känd av all personal på Öllsjöskolan. Vi lägger särskild vikt vid att rutiner för tidig upptäckt av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling fungera 3. Övergripande mål för skolan/skolområdet Alla elever på Öllsjöskolan ska uppleva skolmiljön som trygg och fri från diskriminering och kränkande behandling. Skapa tolerans, förståelse och respekt för olika sexuella läggningar. Skapa förståelse och respekt för olika tros-uppfattningar. Behandla flickor och pojkar lika t.ex. vad gäller talutrymme och bemötande. Alla elever skall fungera i verksamheten oavsett funktionshinder 4. Vad står begreppen för i likabehandlingsplanen 4.1 Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Direkt diskriminering är när någon elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.

4.1.1 Diskrimineringsgrund kön Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier. Exempel på trakasserier kan vara: utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara: sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. 4.1.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. att var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. 4.1.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier genom att inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion att inte missgynna någon med uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning ex buddism, ateism mm 4.1.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell karaktär och påverka livet på olika sätt. Funktionshinder är både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt, som till exempel olika former av allergi, dyslexi eller annan diagnos. 4.1.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt arbeta mot homofobi och på så sätt värna rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet heterosexualitet Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. 4.1.6 Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet eller uttryck Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 4.1.7 Diskrimineringsgrund ålder Ålder, d.v.s. uppnådd levnadslängd. Undantaget är tillämpning som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass eller särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 4.2 Trakasserier Trakasserier är behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

5. Vad står begreppet för i plan mot kränkande behandling 5.1 Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet eller principen om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbning. Kränkande behandling kan vara: fysisk (bli utsatt för slag och knuffar) verbal (bli hotad eller kallad för olika skällsord) psykosocial (bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) text- och bildburen (klotter, brev, e-post, sms/mms) 6. Skolans arbete med främjande insatser Ett främjande förhållningssätt innebär att stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala mående. Avsikten är att stärka elevernas möjlighet till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. Främjande arbete kan vara på individ- eller gruppnivå. Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen och Skolverket o Skolans personal ska nå en samsyn i de gemensamma trivselreglerna med ledorden; trygghet, respekt, ärlighet, arbetsglädje och ansvar. All skolpersonal måste vara konsekvent med att följa och implementera skolans trivselregler. Tid ska avsättas vid gemensamma konferenser, studiedagar och pedagogkvällar för arbete med detta område. o Likabehandlingsplanen ska förankras hos både elever, personal och vårdnadshavare. o Värdegrundsarbete ingår i samtliga ämnen på hela Öllsjöskolan, arbetet bygger på skolans trivselregler som är framtagna av elevrådet ht 2013. Skolans elevråd syftar till att främja den demokratiska processen samt att öka delaktigheten på skolan. Trivselregler Trygghet - Vi tar hand om varandra. - Vi är vänliga mot varandra. Respekt - Vi är alla lika mycket värda. - Vi hälsar på varandra.

Ansvar - Vi är rädda om varandra, skolan och andras saker. - Vi är i tid, på rätt plats med rätt skolmaterial för att utföra skolarbete. Ärlighet - Vi talar sanning och berättar som det är. - Vi står för det vi har gjort. Arbetsglädje - Vi använder ett vänligt språk till och om varandra. - Vi är alla viktiga för arbetsglädjen. Klassföreståndare har huvudansvar för klassens trygghet och trivsel och informerar vårdnadshavare om det arbetet. Klassens trivsel är en stående punkt på klassrådet. Åk F-6 har ett rastvärdssystem för skolgården, då de eleverna alltid vistas ute under raster. Åk 7-9 har också ett rastvärdsystem för de miljöer där eleverna vistas. Många vuxna bland eleverna skapar trygghet för eleverna. Målet är att vuxna ska uppmärksamma samtliga ytor på skolområdet. Ett lunchvärdssystem för ökad trivsel i skolrestaurangen i samtliga klasser. Skolans matråd syftar till att främja delaktighet och trivsel kring måltidssituationen. Skolan har en idrottsförening, Skolif, som syftar till att elever i 3-9 kan träffas efter skoltid och skapa nya kamratrelationer genom idrott. Vuxenrepresentanter från Öllsjöskolan deltar på spindelgruppsmöte med polis, fritidsgård och fältare en gång i månaden. Gemensamma dagar så som Öllsjöskolans dag och jultemadagen är planerade. Pedagogerna undervisar i olika klasser, vilket gör att fler vuxna lär känna barnen. Pedagogerna har också arbetat med att de äldre eleverna får redovisa sina arbetsområden för de yngre eleverna och vice versa för att öka samarbetet och trivseln mellan klasserna. Skolan samarbetar med olika samhällsaktörer t.ex. polis, arbete och välfärd, företag och föreningslivet.

7 Skolans arbete med förebyggande insatser Förebyggande insatser innebär att förhindra uppkomsten av eller påverka förlopp av fysiska, psykiska eller sociala problem, åtgärder för att minska risken för ohälsa. Förebyggande insatser syftar till att reducera riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer. Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen och Skolverket. På Öllsjöskolan finns en likabehandlingsgrupp bestående av elevrepresentanter från varje klass (en pojke och en flicka) fr.o.m. åk 4-9, en personal från vardera arbetslag, fritidsledare samt skolkurator. Skolledningen informeras efter varje möte och deltar vid behov. Vuxenrepresentanterna får även information av elevrepresentanterna under likabehandlingsmötena om det sociala klimatet i klasserna. Denna information kan ibland vara av sådan karaktär att det är klassföreståndarens uppgift att arbeta vidare med sakfrågan. Elever som ingår i likabehandlingsgruppen får internutbildning vid varje läsårsstart. Alla tjejer i åk 8 deltar i DISA-kursen som förebygger depression. Skolkurator, skolsköterska samt fritidsledaren håller i kursen. Under vårterminen -15 deltar samtliga killar i en åk 7 i metoden Din Bror som genomförs av Fältgruppen, Arbete och Välfärd. Metoden går ut på att ifrågasätta mansnormen, vad killarna tror är manligt. Senare delen av ht-14 erbjuds killar individuell coachning, även det från Fältgruppen. Skolan har en tobaksförebyggande förening, Smart, som erbjuder alla elever åk 6-9 att tillsammans med en vårdnadshavare samt representant från skolan skriva ett kontrakt där eleven lovar att inte använda tobak fram till skolavslutningen i 9an. De som skriver kontrakt belönas för sin tobaksfrihet. genom utlottningar, och aktiviteter på skolan. Under läsåret 14/15 har Öllsjöskolan valt att genom föreläsningar informera elever, personal 7-9 samt vårdnadshavare kring frågan näthat. Trygghet och trivselenkät besvaras av eleverna i årskurs 3-9 en gång per läsår. Resultatet på enkäten följs upp av skolpersonalen som sedan använder det som en grund i värdegrundsarbetet med klasserna. Åk F-2 gör en egen trygghet och trivselenkät som är anpassad för deras ålder. Öllsjöskolans elevhälsa arbetar kontinuerligt med förebyggande insatser vad gäller likabehandling genom klasskartläggningar med individuella elevintervjuer och observationer som leder till åtgärdande insatser t.ex. skolsköterska/kurator och specialpedagoger som har samtal/kontakt med elever.

8. Skolans arbete med åtgärdande insatser Åtgärdande insatser innebär att hantera och åtgärda problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos en individ. Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen och Skolverket. 8.1 Arbetsgång för skolpersonal vid kränkande händelser 1. Skaffa dig en bild av händelsen. 2. Dokumentera på blankett för kränkande händelse, blanketten signeras av rektor som arkiverar och kopior sätts i arbetslagets elevpärm. Skolchefen/huvudmannen ansvarar för att skyndsamt följa upp av rektor anmälda kränkande händelser samt anmäla, enligt delegeringsordningen till Barn- och utbildningsnämnden. 3. Kontakta klassföreståndare till berörda elever och ni kommer tillsammans överens om vem av er som tar kontakt med vårdnadshavare. 4. Klassföreståndaren följer upp händelsen med samtal tills den är uppklarad. 5. Om eleven/eleverna fortsätter med kränkande händelser, kontakta rektor och likabehandlingsgruppen. 8.2 Arbetsgång för Likabehandlingsgruppen vid kränkande händelser När vuxenrepresentanterna fått information kränkande händelser som skett delger de sitt arbetslag aktuell information på arbetslagstiden varje vecka samt vid personalkonferenser där all personal deltar. Om elevrepresentanterna tar upp specifik skolpersonal som ett bekymmer kontaktar vuxenrepresentanterna berörd rektor som vidtar åtgärder. Vuxenrepresentanterna arbetar vidare med berörda elever enligt följande åtgärdsplan; 1. Prata med den utsatte. Be hen dokumentera under en vecka. 2. Efter en vecka: prata med den utsatte SAMT den som utsätter. Alla samtal dokumenteras och arkiveras i berörd elevakt. 3. Ge den som utsätter 1-2 veckor att förändra sitt beteende. 4. Uppföljning med den utsatte samt den som utsätter. 6. Kontakta vårdnadshavare. 7. Om inte händelserna upphört Åtgärdstrappan 8.3 Åtgärdstrappan 1. Om inte de kränkande händelserna upphört informeras rektor som sedan vidtar övriga åtgärder t.ex. kontinuerliga samtal med elev och vårdnadshavare. Vid kränkande händelser av brottslig karaktär gör rektor en polisanmälan. 2. Rektor ger berörd elev en skriftlig varning. 3. Skolbyte för mobbare enligt BUN:s regler.

9. Ansvarsfördelning Följande ansvarsfördelning gäller: Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling utarb tas varje år, hålls aktuell och följs upp. ansvarar för att dokumentationen av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras. ansvarar för att åtgärdsplan upprättas. ansvarar för att stöd ges till elever som utsatts för diskriminerande eller kränkande behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen. kontaktar och informerar skolchef vid samtliga fall av kränkningar och eller trakasserier, använd avsedd blankett i metodboken. ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då incidenten faller under allmänt åtal. kallar till möte med berörd personal för att förhindra att diskriminering, trakasserier eller kränkning fortsätter och ser till att åtgärder upprättas. 10. Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev Elev-vuxen Elevelev Vuxenelev Rektor kränkt/hotat/misshandlat en elev Kränkande händelse 8.1 Kontakta rektor som dokumenterar i Flexite. Kontakta rektor Kontakta skolchef. Hot 8.1 Kontakta rektor som dokumenterar i Flexite. Kontakta rektor Kontakta skolchef. Misshandel 8.1-8.3 Kontakta rektor som dokumenterar i Flexite. Vid behov kontakta sjukvård. Kontakta rektor Kontakta skolchef.

11. Framtagande av planerna Öllsjöskolan har valt att lägga upp arbetet med likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling över ett kalenderår i stället för läsårsvis. Syftet med detta är att möjliggöra skolpersonalens, elevernas och vårdnadshavarnas medverkan och delaktighet i framtagandet av planerna. Rektorer ger i uppdrag till arbetslagsledarna att de tillsammans med arbetslagen skall beskriva nuläget, målet och åtgärder för: Diskrimineringsgrund kön Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringsgrund funktionshinder Diskrimineringsgrund sexuell läggning Kränkande händelser o Nuläge, mål och åtgärder utgår ifrån elevernas svar i trygghet- och trivselenkäten samt arbetslagens BUSK-analys. o En sammanställning görs av arbetslagen som sedan lämnas till Likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen utformar sedan de nya målen i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling för kommande kalenderår. När likabehandlingsgruppen sammanställt nuläge, mål och åtgärder för likabehandlingsplanen mejlas dessa till föräldrarådsrepresentanterna som får möjlighet att lämna synpunkter och förslag på förändringar. o Planerna fastläggs av rektor och träder i kraft i januari kommande kalenderår. Framtagandet av nästa års plan sker under kommande hösttermin och den plan som tas fram gäller kommande kalenderår. 12. Skolans förankringsarbete med likabehandlingsplanen Förankringen hos skolpersonal, elever och vårdnadshavare är av stor vikt för att likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument. o Likabehandlingsgruppen presenterar den nya likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling på ett arbetsplatsmöte. o Klassföreståndarna ansvarar sedan för att eleverna delges likabehandlingsplanen och gör den begriplig för eleverna genom att anpassa den efter elevernas ålder och mognad. Klassföreståndaren ansvarar också för att vårdnadshavarna informeras om att likabehandlingsplanen finns att tillgå på Öllsjöskolans hemsida. o Vid ett föräldraråd delges föräldrarådsrepresentanterna likabehandlingsplanen.

13. Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier 13.1 Diskrimineringsgrund kön Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning Det kan finnas elever som känner sig orättvist behandlade pga. kön. Att ge pojkar och flickor samma förutsättningar. Ingen elev särbehandlas på grund av sitt kön. Regelbundet diskutera genusfrågor i arbetslagen och barngrupperna, Diskussionen sker utifrån elevers ålder och mognad Att Öllsjöskolan lyfter olika aktiviteter och därmed bryter invanda könsmönster. Ex. i lekar och litteratur. 2015 1. Rektor 2. Personal på skolan. Kontinuerligt/dagligen. Vid behov och i förbyggande syfte. Utvärdering görs vid ett arbetslagsmöte i slutet av 2015 och mailas till ansvarig rektor. Klassrumsobservationer och kollegial handledning för att få hjälp att uppmärksamma ev. upptäcka könsdiskriminering. Vara observant på att ge samma utrymme för eleverna oberoende av kön 13.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning På Öllsjöskolan finns elever och personal med olika etniska tillhörigheter. Att dessa elever och personal integreras i den befintliga verksamheten. Pedagoger i grupperna arbetar dagligen med värdegrundsarbetet för att skapa samhörighet. Försöka erbjuda material (bilder, filmer, litteratur) där fler etniska ursprung förekommer. Uppmärksamma religiösa högtider när de inträffar under året. 2015 1. Rektor 2. Personal på skolan Kontinuerligt/dagligen. Vid behov och i förbyggande syfte. Utvärdering görs vid ett arbetslagsmöte i slutet av 2015 och mailas till ansvarig rektor.

13.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning På skolan finns elever och personal med olika trosuppfattningar. Elever och personal ska respektera Varandras trosuppfattningar. 2015 1. Rektor 2. Skolans personal. Ha samtal med eleverna för att skapa förståelse. Vi arbetar med detta vid högtider, traditioner och vid spontana samtal. Uppmärksamma samtliga religioner och trosuppfattningar. Mer kunskap om olika trosuppfattningar för personalen. Kontinuerligt/dagligen. Vid behov och i förbyggande syfte. Utvärdering görs vid ett arbetslagsmöte i slutet av 2015 och mailas till ansvarig rektor. 13.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning På skolan finns elever med olika funktionshinder. Alla elever ska fungera och behandlas lika i verksamheten oavsett funktionshinder. Skapa förutsättningar så att alla kan delta i skolans aktiviteter. Prata med elever om vad olika funktionshinder innebär. Ge eleverna kunskaper genom tex skönlitterära texter och film om personer med olika typer av funktionshinder. 2015 1. Rektor 2. Skolans personal. Kontinuerligt/dagligen. Vid behov och i förbyggande syfte. Utvärdering görs vid ett arbetslagsmöte i slutet av 2015 och mailas till ansvarig rektor.

13.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning Olika begrepp för sexuell läggning används som skällsord. Skapa tolerans, förståelse och respekt för olika sexuella läggningar. Personalen är lyhörd och tar upp varje form av kränkande händelse med eleverna. Nolltolerans mot sexuellt kränkande kommentarer 2015 1. Rektor 2. Skolans personal. Vid behov och i förbyggande syfte. Utvärdering görs vid ett arbetslagsmöte i slutet av 2015 och mailas till ansvarig rektor. 14 Skolans åtgärder mot kränkande behandling 14.1 Kränkande behandling Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning I dag förekommer ofta kränkningar på olika sätt både verbala, fysiska, sms och via sociala medier mellan elev/elev. Verbala kränkningar förekommer ibland mellan elev/personal. Ibland förekommer det att elever känner sig kränkta av skolpersonal. Inga kränkningar ska förekomma på skolan. Antalet kränkande händelser ska bli färre. All skolpersonal, elever och föräldrar skall känna till Likabehandlingsplanen. Att personal på skolan agerar och arbetar efter Likabehandlingsplanen vid kränkande situationer. Tidigt uppmärksammar och arbetar förebyggande med att stävja kränkande beteende. Vuxna måste aktivt agera vid konfliktsituationer och eventuella kränkande händelser. 2015 1. Rektor 2. Skolans personal. Kontinuerligt/dagligen. Vid behov och i förbyggande syfte. Utvärdering görs vid ett arbetslagsmöte i slutet av 2015 och mailas till ansvarig rektor. Filmen IRL ska visas i alla klasser åk 6-9 samt efterarbetas.

15. Utvärdering och uppföljning 15.1 Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Skolpersonalen har fortsatt sitt arbete med trivselreglerna och många av eleverna klarar och uppnår dessa men det är en för stor grupp av elever som inte klarar detta, t.ex. respekten och ansvarsbiten. Många av personalen i 4-9 upplever att arbetet med trivselreglerna och värdegrundsarbetet varit svårare att genomföra då den schemalagda värdegrundstiden plockats bort sedan förra läsåret. I några av klasserna sker det ett regelbundet värdegrundsarbete, några klasser har det gjorts sociala kartläggningar, kuratorstöd och kill- och tjejsnack. För att skapa struktur i samtliga grupper har F-3 valt att klassläraren träffar sin klass den första stunden varje morgon då man går igenom dagsschemat och skapar struktur och trygghet för eleverna. Dokument som skrivits vid kränkande händelser har diskuterats i arbetslagen och följts upp med elever och vårdnadshavare via likabehandlingsgruppen och skolledningen. Under 2014 har likabehandlingsgruppen arbetat med tio ärenden där två ärenden fortfarande är aktuella och åtta är avslutade. Likabehandlingsgruppen har tydliggjort arbetsgången vid kränkande händelser efter kritik från övrig personal vilket underlättat gruppens arbete. F-3A Vi har ett välorganiserat rastvärdsschema med mycket personal ute bland eleverna och organiserade rastvärdsaktiviteter. Elever med särskilt stöd har hjälp av elevassistenter även på rasterna. Trivselreglerna genomsyrar undervisningen och arbetas kontinuerligt med. Inför rasterna pratar vi med eleverna om vad de ska hitta på för att få med alla elever i leken men även för att få extra koll på var eleverna håller hus. Vi skriver även på tavlan vilka vuxna som är ute på den specifika rasten och de vuxna som är ute har reflexväst på sig för att eleverna lätt ska få se var de vuxna finns. Vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbete och använder mycket forumspel. Vi har även haft temadagar där eleverna från F till 3 blandas för att lära känna varandra bättre. Klasserna besöker varandra och visar upp sitt arbete. Vi har även haft lektimmar där årskurserna blandas. Vad kan förbättras? Personal som anställs för att finnas ute på rasterna och organisera lekar som eleverna kan deltaga i. F-3B Vi startar dagen med att hälsa och se alla individer. Vi har gemensam morgonsamling med våra grupper varje dag innan undervisningen startar. Vi startar med att gå igenom ett tydlig dagsschema som skapar trygghet för våra elever samt berättar vem som ska rastvakt. Vi arbetar dagligen med värdegrundsfrågor, hur man mår bra, massage mm. Vi jobbar aktivt med våra trivselregler och de genomsyrar vår verksamhet. Vi har minst 2 rastvakter ute varje rast samt för eleverna kända matvärdar i matsalen. Värdarna samtalar med berörda pedagoger om det som hänt under rasten eller i matsalen så att vi kan arbeta med det direkt. Efter raster samtalar vi med ele-

verna om hur rasten varit, valda aktiviteter mm. Vi förebygger vid behov med att kuratorn stöttar i grupper eller för enskilda elever. Vår bibliotekarie arbetar aktivt med åk 3 hur man skriver eller beter sig på nätet nu när eleverna har tillgång till buf-online. Pedagogerna är så mycket som möjligt i sin egen klass och fritidspedagoger är kopplade till bestämda klasser för att stötta och skapa trygghet. Vi har täta kontakter med föräldrarna genom informationsbrev, kontaktböcker, muntliga samtal vid möte eller per telefon. 4-6AB Vi har under året genomfört gemensamma aktiviteter för alla 4-6 klasser för att öka samhörighet och trygghet. Personalen i 4-6 är ofta nere i matsalen och äter med eleverna för att skapa en lugn och trygg miljö. Personalen har kontinuerligt spontana samtal med eleverna för att skapa relationer och trygghet. På klassråden diskuteras studiero och läget i klassen. Då eleverna kommer och vill prata eller berätta om något som har hänt så lyssnar vi och tar tag i det om det behövs. Flera av klasserna har en gemensam tid för att leka/göra saker tillsammans. Det skapar ett bättre socialt klimat i klasserna. En klass har genomfört en social kartläggning/klassrumsobservationer tillsammans med elevhälsan vilket har förbättrat klassituationen. En annan klass gör sociogram över relationerna i klassen regelbundet för att se hur läget är mellan eleverna. Läraren får en tydlig bild över situationen i klassen. En annan klass har haft tjejsnack med tjejerna i klassen tillsammans med kurator och det har under våren varit kill- och tjejgrupp i några klasser. En klass har haft lägerskola vilket har bidragit till ett bra socialt klimat i klassen. Vi har inte längre någon särskild tid på schemat för att jobba med värdegrunden utan det ska komma in i den ordinarie undervisningen. Detta har bland annat varit genom kamratbedömningar där man har diskuterat förhållningssätt och hur man ger respons till varandra. På arbetslagen pratar vi om hur det är i klasserna och läget mellan eleverna för att kunna hjälpa varandra med olika situationer och att ge varandra råd eller tips. I en klass finns det en elevassistent som förebygger och stöttar de sociala relationerna i den klassen. De elever som nu går i åk 3 ska börja i vårt arbetslag nästa höst och vi ser dem och de ser oss. Vi och de är inte okända för varandra när de väl börjar hos oss. 7-9A Vi tar tag i saker som dyker upp, t ex genom tillsägelse, enskilda samtal, kontakt med föräldrar. Vid problem har vi ibland haft upprepade samtal med elever tills dess att det fungerar. Individuella samtal och uppföljningssamtal. Diskussioner om hur vi t ex bemöter vikarier. Diskussioner om normer och värden. Vad som inte är ok och varför det inte är ok. DISA för flickorna. Rast- och lunchvärdskap, att vi rör oss bland eleverna i möjligaste mån. Vi har haft gemensamma aktiviteter för att öka samvaron och trivseln, t ex utflykt till Lillö och tillverkning av återbruksprylar. Övningar i klassen för att lösa situationer och få bättre klassrumssituation. Klassens dag för att öka samhörighet och trivsel. Följer upp och diskuterar resultatet på trygghet och trivselenkäten. Diskuterar åtgärder med eleverna. Hur har det gått?

Skulle vilja se att det blir mer långvariga resultat av våra insatser. En del av våra elever förändrar sitt sätt och blir mer förstående. Utvecklingsområden T ex arbeta med tjej- och killgrupper. Diskutera problem med elever i arbetslaget för att få stöd och råd av varandra. Vara noga med att dokumentera händelser och följa upp med samtal. 7-9B Personalen rör sig mycket ute bland eleverna, t ex i korridorerna och caféet. Vi samtalar mycket med eleverna, även om saker som inte rör skolarbetet för att skapa relationer. Vi anordnar och lägger mycket tid på aktiviteter under t ex temadagar och schemabrytande dagar för att främja vi-känslan. Vi försöker även hitta saker som främjar samhörigheten utanför de här dagarna. Vi har fortlöpande samtal med våra elever för att se till att allt står bra till i klassen. Om vi misstänker att något inte är bra/någon inte mår bra pratar vi med eleven och tar i behov kontakt med hemmet. I vissa fall tillämpas särskilt placering i klassrummen för att skapa arbetsro i klassrummen. Ibland har grupprum inte varit tillåtna då vi inte kunnat utesluta att trakasserier förkommit. För att skapa relationer har eleverna ibland fått redovisa arbeten över klassgränserna. Bland ytterligare åtgärder för att skapa gemenskap och få eleverna att lära känna varandra har eleverna tillåtis jobba över klassgränserna under elevens val, tex de som jobbar med matte, oavsett årskurs, tillåts sitta i samma klassrum. Vi har just nu inte avsatt särskild tid för arbete med värdegrunden utan tar istället upp det vid behov och hänvisar till den i den ordinarie undervisningen. Fritidshem Fritidspersonalen har fortsatt sitt arbete med trivselreglerna och många av eleverna klarar och uppnår dessa, men det är en för stor grupp av elever som inte uppnår detta, t.ex. respekten och ansvarsbiten. Under hösten har vi arbetat kontinuerligt med trygghetsövningar, namnlekar, samarbetsövningar i olika former för att stärka grupptillhörigheten. Vi har regelbundet aktiviteter alla avdelningar tillsammans för att skapa nya kompisrelationer. Vi tränar eleverna att hantera och förstå konflikter genom trepartssamtal där de får berätta sin version och lyssna aktivt på motparten. Vi arbetar med viktiga begrepp som t ex Får jag vara med och leka, vill du vara med att leka, förlåt för att, kan jag hjälpa till? hur gick det? och tack! etc. Vi samtalar mycket om att respektera varandra, vara rädd om vårt material och ta ansvar för att plocka undan efter sig. Vi har nästan daglig kontakt med vårdnadshavarna vid lämning och hämtning på fritids. 15.2 Utvärdering av innevarande läsårs likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015 års likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling utvärderas och sammanställs innan årsskiftet 2016. Resultat av trygghet- och trivselenkäten skrivs in i BUSK under 2015.

16. Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling Gemensamt för all diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska (exempelvis slag och knuffar), verbala (exempelvis hot och tillmälen), psykosociala (exempelvis utfrysning och ryktesspridning) eller texter/bilder (exempelvis klotter, brev, sms och e-post). Denna utredningsblankett arkiveras på rektorns expedition. Datum för händelsen: Klockslag: Plats (hus, sal mm): Vårdnadshavare informerad Ja via: Personer som varit närvarande vid eller som har information om händelsen. Namn och klass/befattning. Person 1: Klass: utsatt utsättare Person 2: Klass: utsatt utsättare Person 3: Klass: utsatt utsättare Person 4: Klass: utsatt utsättare Person 5: Klass: utsatt utsättare Beskrivning av orsaken till händelsen och förloppet: Diskimineringsgrund Kränkande behandling Åtgärder: Uppföljningsdatum: Informationslämnare Ansvarig rektor Datum Datum

Uppföljning av diskriminering/kränkning datum Närvarande: Uppföljning: Åtgärder: Uppföljningsdatum: Vårdnadshavare informerades datum Informationslämnare Datum Ansvarig rektor Datum