Gruvavfall metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nv 2014 Janna Lindahl
Gruvavfall sm resurs Ändrade förutsättningar kan mvandla gruvavfall till en värdefull råvara. Re-mining Secndary mining Reprcessing Recycling mine waste 1556: Agricla. De Re Metallica 1982: Rampacek. An verview f mining and mineral prcessing waste as a resurce 1990-talet: fkus på prspektering av gruvavfallsupplag
I fkus 2000-talet: strt fkus på återvinning ch hållbar resursframställning EU direktivet m utvinningsavfall Bygger på gruvavfallshierarkin Hrisnt 2020 Waste: A resurce t recycle, reuse and recver raw materials Twards a circular ecnmy 1. Minimera 2. Återanvända 3. Återvinna 4. Brtskaffa Stigande råvarupriser i kmbinatin med stra prcesstekniska framsteg > allt vanligare med remining
Exempel från Afrika Fraser Alexander Pty Ltd Flyttar, hanterar ch förädlar mineral, avfall ch vatten Erbjuder kstnadseffektiva hydrauliska re-mining lösningar Prcessar m över 100 M tn anrikningssand per år Knkla Cpper Mines (Zambia), Vedanta Resurces Kpparutvinning från anrikningssand via svavelsyralakning, prcesskapacitet m 18 M tn årligen Witwatersrand (Sydafrika), Erg Mining Prprietary Limited Guldutvinning från anrikningssand via fltatin, CIL ch CIP kretsar, prcesskapacitet m 28 M tn årligen
Exempel från Plen ZGH Blesław S.A. Prduktin av Zn-Pb kncentrat från fltatins anrikningssand. Sandmagasin på 110 ha med 42 M tn sand. Medelkncentratin av Zn 1,37 % ch Pb 0,96 %. Investering på 12 M Eur för en prcessanläggning med kapacitet för 1,5 M tn/år. Årsprduktin mtsvarande ett värde på 8,5 M Eur/år minus kstnader på 5,0 M Eur/år Återbetalningstid 4 år ch life-f- mine kring 28 år.
Sverige Över 1000 M tn anrikningssand på 100 år Ptential för re-mining: LKABs sandmagasin Apatitjärnmalm med fsfr (1,5 M tn) ch REE (41 000 tn) innehåll Adakmagasinet Möjligen intressant för utvinning av guld ch kppar Zink Flera magasin kan innehålla eknmiskt utvinningsbara halter av zink Få publicerade systematiska undersökningar gjrda på gruvavfall i Sverige
Några reflektiner Gruvavfall sm metallresurs Det finns blag sm räknar in sitt gruvavfall sm mineralreserver ch mineraltillgångar. Guldutvinning från sandmagasin är vanligt förekmmande i flera världsdelar. Rätt förutsättningar krävs! Både tekniska ch eknmiska villkr måste uppfyllas. Stra mängder gruvavfall krävs fta för lönsamhet. Re-mining prjekt i anslutning till befintlig verksamhet är mest fördelaktigt. Re-mining prjekt är mycket kmplexa ch individuella. Mängden gruvavfall minskar betydligt av re-mining, ch i tillägg kan gruvavfallets miljöförstörande egenskaper förvärras. Gruvavfall innehåller förhållandevis små mängder metall ch löser inte framtidens resursbehv.
Några reflektiner Gruvavfall sm miljöskuld Mer än 3000 histriska gruvr i Sverige. Str miljöpåverkan i frm av utsläpp till vatten. Flertalet högt upp på pririterade åtgärdslistr för förrenade mråden. Nrrbtten: Nasa silvergruva, Pleutajkk prvbrytning, Nautanen kppargruva, Laver kppargruva ch Slagnäs bangård Västerbtten: Blaikengruvan, Svärtträskgruvan, Rävlidmyrgruvan, Maurlidengruvan ch Kristinebergsgruvan Dalarna: Stllbergsfältet, Falu kppargruva ch Garpenbergsmrådet
Utmaning 1 Utmaning 2 Gårdagens avfall kan utgöra dagens resurs Hur efterbehandlar vi gruvr på ett sätt sm inte nödigt försvårar för framtida utvinning? Metallutvinning sm möjlig saneringsmetd för histriska gruvlämningar Branschens tekniska kunnande ch engagemang efterlyses. Diskussin kring eventuella mttagningskstnader för att undvika eknmiska förluster. Andra incitament än företagseknmiska: Samhällseknmiskt hållbart Gd will för branschen Gtt exempel: Aitik Bliden tg 2005 in trr varp från Nautanen i sitt anrikningsverk
Kmmer snart Kartläggning ch analys av utvinnings- ch återvinningsptentialen för svenska metallch mineraltillgångar Syfte Bidra med underlag sm behövs för att stimulera till en effektiv användning av svenska metall- ch mineralresurser Steg 1) Kartläggning av mineralfyndigheter, gruvavfall, metallskrt ch övrigt avfall. Steg 2) Enkel analys av ptentialen utifrån eknmisk lönsamhet, miljöpåverkan, tekniska möjligheter etc. SGU i samarbete med Naturvårdsverket Slutrapprt 15 december 2014
Tack för uppmärksamheten! janna.lindahl@sgu.se