Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Relevanta dokument
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Palliativ vård vid olika diagnoser

Psykosociala behov och åtgärder

Jämlik hälsa och vård

Tillit och hopp i vårdmötet - avgörande för patientens hälsa

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Hälsa vid funktionsnedsättning

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Salutogen miljöterapi på Paloma

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Stressfysiologi,

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Motivation och bemötande

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

Introduktion till Äldre

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg


Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Skriva uppsats på registermaterial

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Resultat efter rehabilitering

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

En sjukförsäkring i förändring

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Bättre hälsa: antagande

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

Seminarium 20 mars. Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar. Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Palliativ vård - behovet

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Rutin Beslut om vak/ extravak

Konsten att hitta balans i tillvaron

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Patient-Centered Medicine

Skolperspektivet Elevhälsa

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Hälsosamt åldrande hela livet

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Stress & utmattningssyndrom

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By


Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Barn och elevhälsoplan 2011

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Samordnad vård och omsorgsplanering.hur svårt kan det va??

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Transkript:

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna Hertting, Leg fysioterapeut, med dr i folkhälsovetenskap, Örebro universitet, HFS

Hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada Socialstyrelsens termbank 2009 Anna Hertting

Hälsobegreppet har två dimensioner Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir lättar e frisk? Blir lättar e sjuk?

Hälsofrämjande..fokuserar på människors självskattade bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga. Exempel är åtgärder som bidrar till att stödja en individ att orientera sig i en förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens termbank 2009

CATS the Cognitive Activation Theory of Stress Stimuli Hjärnan Stress svar Filter: förväntan på a) stimulus b) reaktion på stimulus Ursin H, Eriksen; The cognitive activation theory of stress.

Förmåga till Coping- Mastery Positiv förväntan och tilltro till sin förmåga; baserad på erfarenheter av tidigare händelser och sina reaktioner på dem. Levine S, Ursin H, What is stress. In Stress, neurobiology and neuriendocrinology eds. Brown M, Rivier C, Koob G, NY 1991

Närliggande psykosociala resurser.. Copingförmåga Bemästringsförmåga tilltron till den egna förmågan Self-Esteem - det inställning man har till sig själv Upplevd kontroll Locus of control extern/intern Känsla av sammanhang Hanterbarhet, Begriplighet, Meningsfullhet Socialt stöd

Bristande coping Negativ förväntan och svag tilltro till sin egen förmåga, baserad på tidigare erfarenheter Oro Uppgivenhet Utmattning Nedstämdhet, depressivitet Nedsatt välbefinnande

Den självskattade hälsan påverkar prognosen Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir lättare Blir frisk lättar e frisk? Blir lättare Blir sjuk lättar e sjuk?

Salutogenesis. det som skapar hälsa Känsla av Sammanhang. En central faktor i stressforskning A. Antonovsky 1984 Anna Hertting

Vår stressreaktion är en överlevnadsmekanism!

Saliva cortisol levels and scale scores of psychosocial factors. LinQuest study N= 250 Steeper cortisol diurnal deviation related to Global Quality of Life Social support Coping p<0.01 p<0.05 p<0.05 Flatter diurnal cortisiol deviation related to Cynicism p<0.05 Depression p<0.01 Vital exhaustion p<0.01 XIV ISA Sjögren et al: Diurnal levels of saliva cortisol.. Int J of Behavioral Medicine 2006.

Passiv smärtcoping Aktiv smärtcoping

Pain, disability and coping reflected in the diurnal cortisol variability in patients scheduled for lumbar disc surgery Ann-Christin Johansson, LG Gunnarsson, SJ Linton, L Bergkvist, M Stridsberg, Olle Nilsson, Eur J Pain 2008 30 min Vid sänggåendet Morgon/kvälls-differens Diskbråckspatienter med aktiv coping hade - större skillnad mellan morgon och kvällsvärde av salivkortisol - mindre smärta och bättre slutresultat av diskbråcksoperationen

Resilience: to maintain normal physiological and physical functioning also in severe stress. Recent reports indicate that resilience in humans represents an active, adaptive process, and not simply the absence of pathological responses that occur in more susceptible individuals.

Hälsofrämjande förhållningssätt som stödjer patientens delaktighet och tilltro till sin egen förmåga optimerar vårdens insatser: Rådgivande samtal om levnadsvanor vid sjukdomsprevention Effekt av vaccination mot influensa (fler antikroppar) Läkning av bensår hos diabetespatienter (T- cellsfunktion) Överlevnad och vårdtid vid levertransplantation Smärta och funktion efter diskbråcksoperation Hälsorelaterad livskvalitet vid kronisk sjukdom Posttraumatisk stress efter IVA vård Livskvalitet vid palliativ vård och i livets slutskede

Se sjukdomen Bedöma Behandla Ordinera Se personen Förstå Föra dialog Stödja/motivera Sjukdomsorienterat förhållningssätt

Se personen Förstå Föra dialog Stödja/motivera Se sjukdomen Bedöma Behandla Ordinera Nu balanserat genom ett Hälsofrämjande förhållningssätt

Läkekonst Att lära tillsammans!

Vårdmöten Miljö Verksamheter Psykiatri Tilltro Tillit Delaktighet Organisation Onkologi Styrning Arbetsmiljö Ledning Dagens konferens: Hur kan vi styra och leda mot en hälsofrämjande hälso- och sjukvård?