Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.



Relevanta dokument
Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning:

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård

Multiple choice frågor

Rätt klädd och rena händer

Lokal anvisning

Multiresistenta bakterier

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Innehåll: Inledning sid 1

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

MRB Multiresistenta bakterier

Basala hygienrutiner

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Rådgivningssjuksköterskor

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Hygienombudsutbildning

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Vårdhygien - basala kunskaper

Multiresistenta bakterier

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Clostridium difficile diarré (CD)

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Smittskydd&Vårdhygien

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier

Rätt klädd och rena händer

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och smittvägar

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Lokal anvisning

Reviderat den: Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

Årsstatistik för 2014

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Städmoment som inte görs av städorganisationen i det ordinarie städarbetet.

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Transkript:

nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion hos patienten inför vårdtillfället. Arbeta därför alltid strikt efter hygienrutiner. Vid korrekt efterlevnad krävs sällan extraåtgärder i form av kontrollodlingar hos medpatienter, personal eller miljö. Följ SOSFS 2015:10 om hygienrutiner och Region Skånes instruktioner för basal hygien och arbetsklädsel. Förklaring till vårdrumsplacering manualerna används förkortningarna och, samt * betyder att patienten skall vårdas på enskilt rum med egen toalett. Patienten kan vistas utanför vårdrummet. betyder att patienten isoleras och endast får vistas på vårdrummet. Dörren till rummet skall vara stängd. * betyder att patienten isoleras på rum med sluss och undertrycksventilation. Detta innebär oftast att vården sker på infektionsklinik. Material och utrustning ndast den utrustning och det material som behövs för vården skall finnas tillgängligt på vårdrummet och helst förvaras i skåp. Det är en fördel att ha rumsbunden utrustning, tex blodtrycksmanschetter, lyfthjälpmedel etc. All utrustning måste desinfekteras mellan patienter.

nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 2 (10) Städning Om inget annat uppges sker detta enligt sedvanlig städmetodik. Om specifika medel ska användas anges det i tabellen - se respektive smittämne. Städning som utförs när patienten gått hem, byter vårdplats eller när isoleringsvård bryts. Skall alltid föregås av daglig. Då slutlig är utförd och ytorna torkat är rummet klart att tas i bruk. Om inget annat uppges sker slutlig enligt sedvanlig städmetodik. Om specifika medel ska användas anges det i tabellen - se respektive smittämne. Punktdesinfektion nnebär att, så snart detta upptäcks, spill avlägsnas med samma medel som används vid slutlig. Bakgrundslitteratur SOSFS 2015:10 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg Vårdhandboken

nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 3 (10) nfektion nkubationstid Smittsamhetsperiod (Åtgärder utöver Acinetobacter karbapenemresistenta D/A D/A Acinetobacter Betastreptokocker grupp A, C och G Varierar Beh:1-2 dygn Obeh: veckor De första två dygnen. Streptokocker grp A, C, G solering de två första behandlingsdygnen på BB och perinatalavd. Bältros(Herpes zoster- /varicella zostervirus) 2-3 veckor. Kan orsaka vattkoppor hos mottaglig person Tills blåsorna torkat in som ej haft vattkoppor och är ovaccinerad bör ej vårda patient med generaliserad bältros Vid generaliserad bältros se Vattkoppor. D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 4 (10) nfektion nkubationstid Smittsamhetsperiod Calicivirus (Rota- Sapo- och Norovirus) 12-48 timmar 48 timmar efter att diarréer/ kräkningar upphört R/D D* Virusorsakad gastroenterit Campylobakter 2-7 dagar Smittar vanligtvis ej mellan människor vid diarré Toalett: D Clostridium difficile Vid diarré Toalett:K K Clostridium difficile HC nterohemorragisk e-coli 3-8 dagar 1-3 veckor D/A. D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 5 (10) nfektion nkubationstid Smittsamhetsperiod SBL xtended spectrum betalactamases Kan ta upp till ca 1 vecka. Dagar-år vid diarré. vid läckage från riskfaktorer. Vid & D/A SBL-bildande bakterier SBL carba SBL m karbapenemresistens Hepatit A Se ovan Dagar-år D/A D/A 2-6 veckor 2 veckor före till cirka 1 vecka efter icterusdebuten vid diarré SBL karbabildande tarmbakterier Hepatit B och C HV 1-6 månader Kronisk om ej behandlad och/eller utläkt vid stor risk för blödning. D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 6 (10) nfektion nkubationstid Smittsamhetsperiod (Åtgärder utöver nfluensa 1-4 dagar Vanligen 5-7 dygn. (Spädbarn/mmunsupprimerade ev längre) Munskydd R vid omvårdnad. Visir vid risk för stänk mot ansiktet. Andningsskydd FFP3 vid risk för aerosolbildning nfluensa Legionella 2-14 dagar Legionella Behandlad: Löss 1-2 veckor Obehandlad: Ja Månader-år Meningokocker 2-10 dagar Behandlad: 1 dygn Första dygnet efter insatt behandling Munskydd R de två första vårddygnen. D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 7 (10) nfektion nkubationstid Smittsamhetsperiod Misstänkt MRB Multiresistenta bakterier MRSA Kan ta upp till ca 1 vecka. D/A D/A Ja Multiresistenta bakterier Meticillinresistenta staph aureus Mycoplasma 1-4 veckor Mässling 1-14 dagar 3-5 dygn efter utslagsdebut * som inte haft mässling eller är ovaccinerade skall inte vårda pat Ja Ja Paratyfoidfeber 1-4 veckor Toalett: D. D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 8 (10) nfektion nkubationstid Smittsamhetsperiod Pneumokocker Penicillinresistenta Varierar Behandlad: 1-2 dygn Munskydd R vid risk för stänk eller droppsmitta Pseudomonas, MBL-producerande D/A D/A MBLproducerande pseudomonas RS-Virus 3-7 dagar 3-8 dagar, längre för spädbarn/immunsupprimerade Munskydd R vid risk för stänk eller droppsmitta Salmonella 6-72 timmar vid diarré Toalett: D Shigella 1-4 dygn Obehandlad: Veckor vid diarré Toalett: D. D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 9 (10) nfektion nkubationstid Smittsamhetsperiod Skabb 2-6 veckor Veckor-månader Använd handskar och långärmad rock med mudd R/A Ja PM kommer Tuberkulos i lunga och larynx Smitta kan konstateras med PPD eller GRA efter 2-8 v Till cirka 2 veckor efter insatt behandling. Längre vid resistent TBC * Andningsskydd FFP3 i smittsamt skede R/A R/A Ja Särskilda rutiner gäller endast i smittsamt skede, ca 2 beh.veckor. Smittsamhetsbedömning görs av beh. läkare. Tuberkulos Tyfoidfeber 1-4 veckor Tills negativa odlingar D/A Ja Ja. D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.

nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 10 (10) nfektion nkubationstid Smittsamhetsperiod Vattkoppor 2-3 veckor Tills blåsorna torkat in * som inte haft vattkoppor och är ovaccinerad bör inte vårda patienten Ja Ja VR Vancomycinresistenta enterokocker Kan ta upp till ca 1 vecka. vid riskfaktorer, annars D/A D/A VR. D/A = Desinfektionsmedel Virkon 1% alternativt Gigasept nstru AF 2 % till golv.