David Lifmark Sida: 1 (7) Projektplan Nätcampus framtidens undervisning vid Högskolan Dalarna?
David Lifmark Sida: 2 (7) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Projektmål... 3 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter, milstolpar... 4 2.2 Projektkalkyl... 6 3 Organisation... 6 4 Arbetsformer... 7 4.1 Intressenter och kravdialog... 7 4.2 Produktion... 7 4.3 Information och möten... 7
David Lifmark Sida: 3 (7) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar P1.0-1 130315 Första utkast P1.0-2 130318 Kommentarer/justeringar Basfakta Godkännande Beställare/Projektägare: Edmund Knutas Projektledare David Lifmark 1 Mål 1.1 Bakgrund och projektidé Högskolan Dalarna ska, enligt Programplan för NGL, vara ledande i nästa generations lärande där informationsteknik bland annat ska kunna bidra till att undervisningens kvalitet och flexibilitet utvecklas, i att den blir allt mindre beroende av plats, och ibland även tid. Idén med detta projekt som syftar till att utveckla seminarieundervisning som bedrivs samtidigt på campus och via nätet är att bidra till flexibiliteten vad gäller plats. I framtiden bör inte studenter tvingas att söka till program eller kurser på campus, eller till nätbaserade program eller kurser, tack vare en flexibilitet som är inbyggd i konstruktionen av utbildningarna vid Högskolan Dalarna. Studenter som redan från början vet att de vill läsa nätbaserat under en hel utbildning ska kunna göra det, som idag om tillräckligt många nätstudenter finns. Studenter som enbart vill läsa på campus hela utbildningen ska kunna göra det, likt idag om tillräckligt många campusstudenter finns. Skillnaden består i att bägge kategorierna studenter ska kunna byta mellan campus och nät, om och när de så önskar. Detta sätt att undervisa kallas nätcampus. 1.2 Projektmål Syftet är att undersöka problem och möjligheter som kan uppstå vid seminarieverksamhet som bedrivs samtidigt nätbaserat och på campus. Följande frågeställningar ska besvaras: 1. Vilka fördelar respektive nackdelar med samtidig seminarieverksamhet finns ur de studenters perspektiv, som studerar nätbaserat? 2. Vilka fördelar respektive nackdelar med samtidig seminarieverksamhet finns ur de studenters perspektiv, som studerar på campus? 3. Vilka fördelar respektive nackdelar med samtidig seminarieverksamhet finns ur seminarieledarens perspektiv? 4. Vilka fördelar respektive nackdelar med samtidig seminarieverksamhet finns ur kursens/ämnets/huvudområdets perspektiv? 5. Vilka fördelar respektive nackdelar med samtidig seminarieverksamhet finns ur ett högskoleövergripande perspektiv?
David Lifmark Sida: 4 (7) 2 Plan Planen för genomförandet av har reviderats något, vid en jämförelse med vad som skisserades i 2012 års projektförslag, dels avseende vilka ämnen och kurser som ingår i projektet, dels tidsplanen. De ämnen som kommer att ingå är Matematikdidaktik (en kurs för blivande förskollärare), Religionsvetenskap (vissa delkurser i Religionsvetenskap I, respektive II) och en till två kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan i lärarutbildningarna, de sistnämnda inom ramen för Susanne Roséns delprojekt om gestaltande redovisningsformer. Skälet för att integrera kurserna i Religionsvetenskap i projektet är att organiseringen av dessa kurser innebär att flera lärare är involverade, till skillnad från kursen i Matematikdidaktik, där endast två seminarieledare medverkar. På så vis uppnås det dubbla syftet, att i ena fallet få en bredd i lärares uppfattningar om nätcampus (Religionsvetenskap) och i det andra djup (Matematikdidaktik). Vad beträffar tidsplanen nedan, så kommer den gå att följa för kurserna i Religionsvetenskap under våren, som hunnit boka de fyra salar som är utrustade för nätcampus, och som kan bokas av alla andra lärare vid högskolan. Då inte fler nätcampussalar finns i skrivande stund, är det osäkert om kurserna i Matematikdidaktik och UVK kommer att kunna ges på nätcampus denna termin. Den förutsättning för projektet som angavs i projektförslaget är inte uppfyllt, det vill säga att flera salar ska vara utrustade. Ytterligare salar kommer dock att utrustas allt eftersom. Antalet tillgängliga salar kommer alltså att påverka projektets utfall. Projektet fortsätter under höstterminen, med fortsatt insamling av empiri, i Susanne Roséns delprojekt, men även i andra kurser i de deltagande ämnens, där det ännu inte är beslutat vilka som kommer att ges på nätcampus. 2.1 Beslutspunkter 1, milstolpar 2 Följande beslutspunkter (BP) och milstolpar (MS) är definierade: Datum BP 3 MS Beskrivning 2013-02 MS1 Fortlöpande kontakter om planeringen av projektet 2013-02-05 MS2 Observation av första seminariet på nätcampus, i Religionsvetenskap. 2013-02-14 MS3 Möte med deltagande lärare om projektets syfte och förutsättningar i respektive kurser. Test av utrustning i de fyra befintliga salarna. 2013-02-15 MS4 Vidarebefordran av iakttagelser/reflektioner från första seminariet, till läraren vid det andra, observation av det andra seminariet. 2013-03-30 BP3-4 4 Möte med styrgruppen, projektplan fastställs 1 Förutbestämt tillfälle när styrgruppen sammanträder och fattar beslut om fortsatt verksamhet. 2 Valt tillstånd/läge i produktionsmodellen för mätning av resultat 3 http://ppsonline.du.se/disp/sv/standard/standard/ah76/id.htm?embed=true 4 BP3-4 Beslut om att det finns tillräckligt bra underlag för att ta fram det överenskomna resultatet. Avser överenskommelse om godkännande av förberedelser och starta genomförandet.
David Lifmark Sida: 5 (7) 2013-03 2013-04 2013-05 MS5 Fortsatta möten med nya seminarieledare i Religionsvetenskap, för introduktion av tekniken, och vidarebefordran av iakttagelser/reflektioner från tidigare seminarier, och insamling av loggboksskrivande från lärarna 2013-04-02 MS6 Uppstart av kurs i Matematikdidaktik 2013-04-02 MS7 Uppstart av kurs i UVK (Susanne Rosén) 2013-04-30 BP5 5 Möte med styrgruppen, beslut om fortsättning eller förändring (och beslut om att gå in med ansökan om ytterligare medel) 2013-06-15 MS8 Enkäter skickas till deltagande studenter, allt eftersom kurserna på kurserna avslutas, intervjuer med ett urval studenter, vars svar avviker från medel, vad gäller positiv respektive negativ syn på projektet. 2013-06-28 MS9 Delrapport med slutsatser från vårterminens kurser färdigställs, där observationer från projektledaren, synpunkter från studenter och lärare sammanställs. 2013-08-15-2013-09-29 MS10 Fortsatta observationer, och insamlande av synpunkter från kurser som ges på nätcampus under höstterminen, med större fokus på Susanne Roséns delprojekt. 2013-09-30 BP5 Möte med styrgruppen, lägesrapport inkl. beslut om fortsättning eller förändring 2014-01-31 BP7 6 Möte med styrgruppen, slutrapport Alternativt fortsätt/gör om arbetet eller avbryt projektet. Beslutsunderlag är projektplan (enkel) inklusive beskrivning av resultatet 5 BP5 Beslut om att fortsätta eller förändra projektåtagandet 6 BP7 Godkännande av överlämning av ansvaret för resultatet.
David Lifmark Sida: 6 (7) 2.2 Projektkalkyl Kalkylen utgår endast från det i projektförslaget beviljade antalet klocktimmar, som var 725. Om lönekostnaderna är högre än vad de beviljade kronorna medger, efter kontroll med ekonom, får antalet timmar per deltagare sänkas. Kalkylpost Timmar Kostnad David Lifmark Susanne Rosén (inkl 70 klt beviljade utöver detta projekt, och 10 klt ref.grupp) Maria Sundberg (inkl 10 klt för ref.grupp, som rep, för ma.did) Annette Östberg Hanna Trotzig (inkl 10 klt för ref.grupp, som rep, för relvet, och samordning inom religionsämnet) Therese Rodin Fredrik Karlsson Torsten Hylén Liselotte Frisk Summa: 225 klt 150 klt 80 klt 70 klt 60 klt 725 klt 3 Organisation Roll Namn Tel/E-postadress Styrgrupp Edmund Knutas ekn@du.se Projektledning David Lifmark dli@du.se Ref.grupp Susanne Rosén Maria Sundberg Hanna Trotzig sro@du.se msu@du.se htr@du.se
David Lifmark Sida: 7 (7) 4 Arbetsformer 4.1 Intressenter och kravdialog Intressent Lärarutbildningarna Akademin utbildning och humaniora Hantering, kravdialog Rapportering till programansvariga Rapportering till akademichef 4.2 Produktion Produktion Interna rapporter och förhoppningsvis antagen artikel i vetenskaplig tidskrift. 4.3 Information och möten Möten Möte Syfte/resultat Former/plats/frekvens Ansvarig Lärarmöten i projektet Erfarenhetsutbyten Löpande dli Akademikonferens Information om projektet Efter önskemål dli Ämnesmöten Information om projektet Efter önskemål dli