Kvalitetsredovisning

Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 Förskolan Tummelisa 2010-04-15 Resultatenhetschef: Bengt Albertsson Rektor: Karin Vestman

Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse, Tummelisa, läsåret 2009/2010 Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar 4 2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits 5 3. Kunskaper och färdigheter 6 3.1 Måluppfyllelse 6 3.2 Resultat 7 3.3 Analys 7 3.4 Fortsättning 7 4. Kompetensutveckling 8 4.1 Måluppfyllelse 8 4.2 Resultat 8 4.3 Analys 8 4.4 Fortsättning 9 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 9 5.1 Måluppfyllelse 9 5.2 Resultat 10 5.3 Analys 10 5.4 Fortsättning 10 5.5 Likabehandlingsplan 10 6. Delaktighet/Inflytande 10 6.1 Måluppfyllelse 11 6.2 Resultat 11 6.3 Analys 11 6.4 Fortsättning 11 7. Tankar inför nästa läsår baserad på resultaten 12 2

Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Tummelisa är en singelavdelning med utvidgad syskongrupp 1-5 år, vilken ingår i Södra rektorsområde, Ro5. Ny organisation f o m 090801. Se följande organisationsbild: Resultatenhetschef, Ro5 Bengt Albertsson Förskolan Gullvivan, 1 avd (3,5 tj. Läsår 09/10) 3 Förskollärare 2 Barnskötare Rektor Ro5 Karin Vestman, Utvecklingsledare, Doris Staffans Specialpedagog, Yvonne Nygård Förskolan Igelkotten, 4 avd (tj 13) (15 tj 09/10, pga resurs) 10 Förskollärare 7Barnskötare Förskolan Törnrosa, 1 avd. (3,0 tj.). 1 Förskollärare 2 Barnskötare Förskolan Tummelisa, 1 avd. (3,0 tj.) 1 Barnskötare 2 Förskollärare Förskolan Hattstugan, 4 avd. (13 tj.) (14 tj. 09/10, pga resurs) 9 Förskollärare 6 Barnskötare Familjedaghem, Skogsbo, 4 grupper 14 Dagbarnvårdare (13 st 09/10) Krylbo, 1 grupp, 4 Dbv. Den 1:a mars 2010, startade vår specialpedagog i Ro5, vilken bistår alla enheter. Förskolan Tummelisa har totalt 19 barn (100228), fördelat på åldrarna, se nedan. 1-2 år 3-5 år flickor pojkar 5 13 9 9 Personalstatistik framgår av tabellen nedan. Kategori Antal anställda Antal tjänster Tummelisa Förskollärare 2 2,0 Barnskötare 1 1,0 SFI- elev (1/HT o 1/VT) Praktikant 3 dag/v. 0 Elev från IV-program Praktikant 3 dag/v. 0 Förskolan Tummelisa är inrymd i en lägenhet som består av tre sammanslagna lägenheter. Lokalerna har utrustats för förskoleverksamhet år 1986 och fyller sin funktion på ett godtagbart sätt. Gården ligger inte i direkt anslutning till entrén, vilket kräver en ständig tillsyn av grindar och staket. Staketet ger inte ett säkert intryck, men det ska ses över och förstärkas. Barnen sover inne pga av säkerhetsaspekten. Vi har skapat tysta miljöer (genom nya bord och stolar), och dessutom har förskolan satsat på nya material, för lek- och lärandemiljöer. Ventilation och kylanläggning har blivit utbytta under ht-09, men det kvarstår renoveringsbehov i köksmiljön. Förskolan får tillagad lunch från Skogsbo skola, vilken transporteras till förskolan. Frukost, mellanmål och beställningar ombesörjer förskolan själva, vilket tar mkt tid av verksamheten. Rektor har regelbunden kontakt med förskolan Tummelisa och gör återkommande besök i verksamheten, där verksamheten, arbetsmiljöfrågor och förskolans målsättning diskuteras. Information som rör verksamheten ges kontinuerligt och förskolan har också möjlighet att få övergripande information från olika förvaltningar och ledning genom Intranätet. Arbetsplatsträffar sker en gång per månad, i huvudsak tillsammans med förskolan Törnrosa och Hattstugan. Veckomöten (f o m vt 10), sker tillsammans med förskolorna i Skogsbo. Arbetslaget på Tummelisa är intakt. Vid Bildningsstyrelsens Tillsynsbesök vt-09, blev resultatet utan anmärkning och åtgärder, utifrån verksamhetsbeskrivningen, den Lokala arbetsplanen och Kvalitetsredovisningen. 3

1.2 Enhetens pedagogiska prioriteringar De nationella styrdokumentens är grunden för vår verksamhet på förskolan. Avesta Kommuns Skolplan 2008-2010, Mål och budget för förskolan, samt den Pedagogiska deklarationen med Verksamhetsidéen ger förskolan riktlinjer för Tummelisas verksamhetsplaneringen och utbud. Förskolan har haft fokus under läsåret 09/10 på att arbeta med att utveckla de pedagogiska rummen, (lek- och lärandemiljöer) utifrån barnens intressen. Arbetet med den pedagogiska deklarationen och upprättande av pedagogiska rum har inneburit en ökad medvetenhet och har tagit en hel del tid i anspråk gällande pedagogisk diskussion, observationer och organisationsplanering. Upprättande av målplaner och nya rutiner har säkerställts på förskolan, utifrån det pedagogiska arbetet och inte minst utifrån samarbetet med Törnrosa. Barnen har haft ett stort inflytande på verksamheten, då deras önskemål varit vägledande vid upprättande av pedagogiska rum, med innehåll och lekutbud. Det har satsats på mycket nytt material utifrån barnens intressen. Arbetet med NTA och matematik i olika former har prioriterats. Pedagogerna har även prioriterat olika aktiviteter för området språk, och en handlingsplan har upprättas. Barnen har fått en förstärkt utevistelse under året, med aktiviteter och inslag av naturfrågor, tillsammans med Törnrosa. Personalens synsätt och arbetssätt har varit i fokus för förskolans verksamhetsplanering, vilket bygger på, - att barn har en stor kapacitet och att de under gynnsamma förhållanden, efter ålder och mognad, utvecklar kunskaper och färdigheter i egen takt, med hjälp av medvetna pedagoger. Förskolans uppdrag är att skapa trivsamma miljöer för barnen som innebär lärande och utmaningar, samt social samvaro och delaktighet. Arbetslaget har också haft som målsättning att utveckla sitt förhållningssätt till föräldrar, med syfte att uppnå en god samverkan, delaktighet och öppen dialog med föräldrar. SKOLPLANEN, Förskolan (Skolplanen är ett måldokument för förskolan och underlag för Kvalitetsredovisningen) Kunskaper och färdigheter Förskolan ska arbeta med kunskaper och färdigheter genom att lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Kompetensutveckling Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i förskolan. Varje förskola ska ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Trygghet/jämställdhet och respekt för individen Förskolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås Genom att varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Delaktighet/Inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar (vårdnadshavare) ges fortlöpande information om barnets utveckling 4

2. Redovisning hur kvalitetsarbetet bedrivits Kvalitetsarbetet på förskolan har utgått från nationella mål, Skolplan och den Pedagogiska deklarationen (Verksamhetsidéen), vilken förskolan har arbetat fram under gemensamma former och är gällande för alla förskolor i Avesta kommun. Personalen är väl medveten om strävansmål och uppdraget, vilket återkommande diskuteras på arbetsplatsen, vid planeringar och i möten med rektor. Förskolan har deltagit i alla former av undersökningar och enkäter som har anvisats. Vi har ett avstämningsdokument med olika inslag för verksamheten och utvärdering, se bilaga. Det har varit fem riktade fortbildningsdagar/tillfällen under läsåret med fokus på verksamhetsutveckling, lek- och rörelse, data och likabehandlingsarbete samt värdegrundsarbete inom Ro5. Verksamhetens fortbildningsinslag är medvetet planerad utifrån våra mål och uppdrag och finns dokumenterad i ett övergripande dokument för området, Ro5. Se bilaga. Individuella Kompetensutvecklingsplaner finns också upprättade, se bilaga. Föräldraenkäter har genomförts på området Inskolning och Verksamhetsidéen. Se bilaga. En personal är nyckelperson för pedagogisk deklaration och deltar också vid riktade handledningstillfällen med handledare och rektor. Förskolans målplaner och rutiner har reviderats och nya dokument har upprättats, för att säkerställa kvaliteten. Personalen har haft återkommande BHT-träffar med specialpedagog för Ro5. Kontinuerliga träffar med rektor har skett och planerade arbetsplatsträffar med inslag av verksamhetsutveckling, kompetensutveckling inom området matematik, arbetsmiljö -FAS, värdegrundsarbete och språk (TRAS). Det har funnits dialog och delaktighet för Pedagogerna. I början på höstterminen arbetade alla med Årsplanen och planerade verksamheten med aktiviteter och förändringar. Årsplanen är ett säkerställande dokument med tydliga inslag för året. Fortbildning inom data har skett på både grupp- och individnivå. Hemsidan har också utvecklats med hjälp av våra IKT-pedagoger. Förskolan har upprättat en IKT-plan för området Ro5. Det nära samarbetet med Törnrosa och kontinuerliga planeringstillfällen har bidragit till en verksamhetsutveckling, främst gällande uteverksamheten och olika former av traditionsfirande. Förskolan har aktivt deltagit i upprättande av en språkplan för området, dokumenterat matematikinslag, och reviderat den Lokala arbetsplanen samt rutinpärm/handlingsplaner. Förskolan har också haft fokus på att utveckla arbetet med Likabehandlingsplanen. Planen har reviderats och en kartläggning för utsatta områden har tagits fram för uppföljning & arbetsgång. En pedagog har deltagit vid nätverksträffar på området Genus och genomfört riktade aktiviteter. Alla barn har haft utvecklingssamtal utifrån det kommungemensamma dokumentet. Vid nya inskolningar har vi använt Avesta kommuns dokument för rutiner och information. Förskolan har genomfört föräldramöte och aktiviteter för föräldrar och barn, där det varit möjligt att lämna synpunkter på verksamheten. Pedagogerna har arbetat aktivt för att skapa goda möten med föräldrar, med avsikt att fånga upp föräldrars förväntningar och frågor om verksamheten. Personalen har berättat om barnets dag, i anslutning till dagens avslut. Veckoplaneringar, den Lokala arbetsplanen, Likabehandlingsplan och Kvalitetsredovisning har varit tillgängliga för föräldrar att ta del av och även haft möjlighet att lämna synpunkter på. Kvalitetsredovisningen utgör ett verktyg för att konkretisera vad som sker i verksamheten, måluppfyllelse och kvalitet, samt identifierar vilka områden som bör utvecklas och fokuseras på. Våra utvecklingsområden står att läsa mer om under rubriken, fortsättning, för varje område. I huvudsak bygger redovisningen på personalens självvärdering och uppfattning av verksamhetens innehåll och genomförande, samt barn och föräldrars synpunkter, återkoppling och utvärdering. 5

Kvalitetsredovisning, framtagande Förskolorna/arbetslagen utvärderar verksamheten och utgår från Skolplanen och Kvalitetsredovisning 08/09, samt anvisningar från rektor inför upprättande av årets Kvalitetsredovisning. Ändringar och underlag lämnas in till rektor. En representant från varje avdelning träffar rektor, där den reviderade Kvalitetsredovisningen läses igenom och samtalas om. (Vid behov justeras planen vid det här tillfället om tillägg eller förändringar har tillkommit). Kvalitetsredovisningen går ut på remiss till arbetslag och avdelningar, där föräldrar också får möjlighet att läsa planen och komma med sina synpunkter. Den slutgiltiga produkten sammanställs och skickas in till Bildningsförvaltning. Vid samma tillfälle läggs den också ut på Hemsidan och avdelningarna. Förskolorna har upprepat förra årets tillvägagångssätt, då det fungerade väl för många parter. 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Måluppfyllelse Förskolan har utvecklat pedagogiska rum, utifrån barnens intressen och behov. (Dans, rytmik, musikrum, teater, hemvrå, bygg- och konstruktionsrum, skapande verkstad/språkrum och atelje). Det finns lekutbud och aktiviteter för alla barn och åldrar. Tillgänglighet och tillgång av utbud och aktiviteter, som stimulerar till lek och lärande är i fokus. Barnen har intervjuats och fått möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. Förskolan har upprättat en handlingsplan för språk och ett underlag/dokument för matematikinslag på förskolan. Barnens utevistelse har haft inslag av skridskor, Knopp, Knytte och Vilse samt miljöpromenader, (bl a lämnat till återvinning och träffat Skräplisa). Där motorik och förståelse för vår natur och närmiljö har stärkts och samtalats om. Barnen har vid ett flertal tillfällen i veckan varit uppdelade i mindre grupper där samspelslek och forum för talutrymme getts möjlighet. Ett nära samarbete har skett med Törnrosa, vilket bidragit till fler åldersintegrerade grupper och jämnåriga kompisar. Samlingar, lektillfällen och aktiviteter har haft inslag av rim och ramsor, språkpåsar (barn och vuxenvarianter), uppvisningar av olika slag, språkljud, tecken som stöd, flanosagor, teater, rytmik, bygelspel, räknesagor, rörelselekar, begreppsbildning utifrån lägesord, bokstäver och siffror och almanackan samt Stegvis, mm. Förskolan har en atelje och ett språkrum där barnen genom lek får träna på både språk och matematiska begrepp, rita, måla, arbeta med olika former, sy, klippa, klistra och experimentera. Tecken som stöd har barnen också fått tillgång till. Förskolan har bedrivit NTA-undervisning. Olika aktiviteter och traditionsfirande har skett i samarbete med Törnrosa, (disco, alla hjärtansdagfirande, semmeldag, våffeldag, påskfest och pyssel mm. De äldre barnen har haft gymnastik på Skogsbo skola. 6

3.2 Resultat Barnens åsikter har beaktas i högre utsträckning än tidigare gällande innehåll och utbud. Förskolan har synliggjort mer material för barnen och det nya materialet har bidragit till en inspirerande lek och aktiviteter för barnen. Barnen har fått en ökad motorisk träning, dels finmotoriskt, dels grovmotoriskt. Utvecklingsarbetet och kompetensutvecklingen har inneburit en ökad medvetenhet och professionalitet hos pedagogerna inom flera områden bl a språk, matematik och data. Förskolan har upprättat handlingsplaner för språk och matematik. Barnen har fått kunskap om matematiska begrepp och möts av språkbreddning och matematik i flera sammanhang i vardagen på förskolan och genom NTA-arbetet. Nöjda föräldrar; vilket framkommit genom enkäter, utvecklingssamtal och föräldramöten. Nöjda barn; vilket framkommit vid barnsamtal, utvecklingssamtal och i den dagliga vistelsen. Barnen har utvecklat sin sociala kompetens, hjälper varandra, och har mod till att våga uppträda och tala inför andra. Vid samlingarna har barnen tränat kommunikation 3.3 Analys Personalen har skaffat sig nya kunskaper under året, genom relevant fortbildning. Förskolan har genomgått ett förändringsarbete och tagit på sig nya glasögon i den bemärkelsen att försöka förstå hur barnen uppfattar förskolan och vad de möts av. Det finns i dag en ökad medvetenhet hos pedagogerna om verksamheten kan utformas, så att barnens önskemål och möjligheter till utveckling tillgodoses i hög utsträckning. Det är medvetna pedagoger med intresse och engagemang för sitt uppdrag på förskolan. Planeringarna har varit mer strukturerade än tidigare med fokus på verksamhetsutveckling. (Teorin för Kärnprocessen har varit ett stöd). Fortbildning och handledning har funnits och ledningen har varit tillgänglig. Samarbetet med Törnrosa har skapat nya möjligheter på många områden. Det råder en god arbetsmiljö på förskolan, vilket påverkat motivationen och trivsel i arbetslaget, vilket genomsyras till barngruppen. Barnen har fått möjlighet att stärka sin självkänsla o självförtroende utifrån förskolans innehåll, planering och genomförande. (Lekar, teater och uppträdande). Enkäter/frågor/utvärderingsunderlag ger förskolan vägledning gällande barn och föräldrars inställning till förskolan och är viktiga underlag för verksamhetsutvecklingen. 3.4 Fortsättning Kompetensutveckling och handledning inom olika utvecklingsområden ska ske. Arbetet med Portfolio och dokumentation ska prioriteras och utvecklas. Kunskapsutvecklingen ska förtydligas. Utveckling av pedagogiska rum kommer att fortsätta, med fokus på uterummet/rummen. 7

Förskolan ska upprätta en handlingsplan för att utveckla barnens förståelse för natur och miljömedvetenhet. Vi ska synliggöra kopplingar till olika strävansmål i Lpfö 98, utifrån de pedagogiska rummens syfte och innehåll. Stärka samarbete med förskoleklassernas pedagoger, för att utbyta erfarenheter som leder till en ytterligare kvalitetssäkring, åt båda håll. En enkätundersökning ska ske ht-10. Att tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling. 4. Kompetensutveckling 4.1 Måluppfyllelse Det har varit fem riktade fortbildningsdagar/tillfällen under läsåret med fokus på verksamhetsutveckling, lek- och rörelse, data och likabehandlingsarbete samt värdegrundsarbete inom Ro5. Med litteraturläsning, film och diskussionsunderlag. Det finns en känd dokumenterad kompetensutvecklingsplan på individ -och gruppnivå för verksamheten inom Ro5. Personalen har fått angett specifika, individuella önskemål. Nyckelpersonen har deltagit vid flera handledningstillfällen för Pedagogisk deklaration tillsammans med rektor och handledare. All personal har genomgått utbildning i TRAS (Tidig registrering av språk). All personal har fått utbildning i matematik. All personal har gått på datautbildning, vid flera tillfällen och i olika former. Personalen har deltagit i en föreläsning gällande neuropsykologiska funktionshinder. Delar av personalen har fått utbildning i Friluftsfrämjande kurser - Knopp, Knytte, Vilse. Fortbildning inom NTA. Ubildning i lek och rörelse ute, Högskolan Dalarna. Utbildning i värdegrundsarbete och förhållningssätt. 4.2 Resultat Personalen har tillskansat sig nya kunskaper under året på många områden, språk, specialpedagogik, matematik, data, friluftsliv och förhållningssätt, mm. Personalen deltar i en studiecirkel för matematik. Individuella kompetensutvecklingsplaner har upprättats och beaktas. En gemensam övergripande plan för fortbildningsinslag finns upprättad för Ro5. De fortbildningsinsatser som förekommit har haft en positiv inverkan för dels personalen, dels barnen och verksamheten. 4.3 Analys Det är av stor vikt att personalen känner sig motiverad för fortbildningsinsatser. Individuella kompetensutvecklingsplaner förtydligar behov och ger nya möjligheter. 8

Viktigt att personal ges möjlighet till fortbildning, vilket rektor/ledningen ansvarar för. Utbildningsinsatserna har varit bidragande faktorer till att stärka förskolans mål, uppdrag och verksamhetsutveckling. 4.4 Fortsättning Fortsatt arbete med behovsanalyser för personal och verksamhet. Områden som vi saknar en del kunskaper inom ska identifieras och åtgärdas för att säkerställa kvaliteten. Förstärka kunskaper på området dokumentation och portfolio. Uppföljning av de individuella kompetensutvecklingsplanerna. Förstärka kompetensen på området data (pim2, bildhantering, dokumentation och publicering). Prioritera en eller ett par Verksamhetsdagar (stängning) under året, för att arbeta praktiskt och teoretiskt på förskolan med planering och verkställande. Utbildning inom Brand och Hjärt- och Lungräddning. 5. Trygghet/jämställdhet och respekt för individen 5.1 Måluppfyllelse Förskolan har haft starkt fokus på att skapa trivsel och trygget i barngruppen och har med anledning av det, ofta delat upp barnen i mindre grupper och ordnat olika aktiviteter som syftat till goda samspel och möjligheter för barn att komma till tals. Värdegrundsarbetet ligger till grund för det mesta vi gör på förskolan. När någon form av kränkning sker, agerar förskolan utifrån våra handlingsplaner och dokument. Riktade pojk- flickgrupper vid några aktiviteter och tillfällen. Förskolan har haft tydliga rutiner för dagen och bestämda platser vid lunchen. I möten med barn och föräldrar har man varit intresserad av att fånga upp känslan av tillit och ställt frågor till både barn och föräldrar om trivseln på förskolan, bl a genom utvecklings- och uppföljningssamtal och på föräldramöten. Enkäter har också delats ut till föräldrarna med frågor på området. Återkommande lekar och samlingar med syfte att stärka barnens självkänsla och respekt för varandra, och för olika åsikter och olikheter. Barnen har fått spela teater, sjungit, dansat och tränat på att uppträda inför varandra. De har tränat på känsloyttringar, bl a genom Stegvis, tränat på att lyssna, och berätta saker för andra barn, samt turtagning genom spel och lektillfällen. 5.2 Resultat Förskolan har glada barn som tar för sig av lek och aktiviteter. Barnen leker med varandra och tar hänsyn. Barnen visar självtillit och självförtroende i hög utsträckning. Det är en trygg stämning på förskolan, såväl i barngruppen som i arbetslaget. 9

Föräldrar har påtalat sitt nöje över förskolans verksamhet och att barnen har fått utrymme och känner tillit. Förskolan har agerat mot olika former av kränkningar, utifrån våra handlingsplaner. 5.3 Analys På förskolan prioriteras det goda klimatet och det finns en Likabehandlingsplan som är väl känd för personalen. Arbetslaget känner tillit och respekt för barn och varandra. Det pågår ett aktivt värdegrundsarbete, med hjälp av en hög medvetenhet hos personalen. Det finns insikter om genusarbete hos personalen, en deltar också i genusnätverket. Det finns en god struktur på grundverksamheten, med kända rutiner & handlingsplaner. 5.4 Fortsättning Förskolan fortsätter som tidigare. Med fokus på att arbetsmiljön ska kännas trivsam och tillåtande. Arbetet med Likabehandlingsplanen ska dock utvecklas och prioriteras. Öppenhet och tillsägelse kan vara svårt ibland och kräver en ständig dialog mellan pedagogerna, utifrån ett ödmjukt och respektfullt förhållningssätt. Nya rutiner ska införlivas och handlingsplanen ska kännas lättillgänglig och självklar i verksamheten. Händelser ska noteras och Incidentrapporter ska dokumenteras och sparas inför nästa kartläggningsfas. Se nedan. 5.5 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen utvärderas årligen i samband med Kvalitetsredovisningen. Under Vårterminen 2010 har vår Likabehandlingsplan reviderats och förskolorna har upprättat en kartläggning för det planerade likabehandlingsarbetet på avdelningarna. En specifik kartläggning för förskolan Tummelisa har ej funnits tidigare, men nu är en sådan upprättad för avdelningen. Personalen har utgått från barnens synpunkter och iakttagelser för områden att utveckla. Vi har haft en studiedag och en arbetsplatsträff under vårterminen 2010, med diskussioner och filmvisning gällande likabehandlingsarbete Små barn stora rättigheter. Under stängningsdagen arbetade personalen med kartläggningsfasen för att identifiera riskområden gällande kränkande behandling och trakasserier. Den s k Husmodellen (material från Diskrimineringsombudsmannen), har varit ett stöd för framtagandet av kartläggningen, nya handlingsplaner och dokument för Incidentrapporter. Förskolan har använt sig av DO s Handledning för att utforma en handlingsplan mot kränkande behandling i förskolan, samt arbetsmaterialet Hallå, Hallå (www.hallahalla.se), samt Skolverkets Nyhetsbrev och Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En uppföljning av förskolornas kartläggningsarbete ska ske i september/oktober 2010. Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mäts genom våra iakttagelser, incidentrapporter, kartläggningen, och genom barnsamtal. Resultaten ska diskuteras i både barn- och personalgrupper för att ta fram nya förslag och förbättringsområden. Ev sker en revidering av kartläggningsarbetet vid det tillfället, beroende på verksamhetens behov. Likabehandlingsplanen med dess innehåll har funnits i hallen på förskolan och har varit känd för barn och föräldrar, men utifrån våra nya kunskaper på området så ska vi involvera alla berörda parter ännu mer i fortsättningen. Arbetet ska bli ett aktivt och känt på förskolan. Se Likabehandlingsplanen för Tummelisa. 10

6. Delaktighet/Inflytande 6.1 Måluppfyllelse Barnen har fått varit delaktiga i vår utvecklingsprocess och skapande av pedagogiska rum. De har intervjuats och bidragit med sina önskemål gällande lek och utbud. Barnens synpunkter beaktas i hög utsträckning och i många sammanhang. Barnen har tränat sig att lyssna på varandra, tränat turtagning och att ta hänsyn genom samspelslek. Samtalen med barnen har många gånger handlat om att stärka barnens självkänsla och medvetande, om att alla har lika värde trots att man kan ha olika åsikter och att Alla är betydelsefulla. Samlingarna har bl a varit ett forum för det ändamålet. Barnen har fått träna på att lösa enklare konflikter som uppstår i vardagssituationer. Det sker i vardagen, men också på samlingen, genom enkel teater, där barnen får ge råd till lösningar och ge uttryck för sina åsikter och tankar. Materialet Stegvis" har använts. Förskolan har genomfört utvecklingssamtal/uppföljningssamtal och arrangerat olika former av föräldraforum, med möjligheter att lämna synpunkter på verksamheten. 6.2 Resultat Barnen framför ofta sina önskemål, gällande lek och aktiviteter. Barnen har en god samspelslek. Inget barn är utanför. Alla barn med föräldrar har haft utvecklingssamtal/uppföljningssamtal. Föräldramöte har förekommit med inslag av diskussionsforum och öppen dialog. 6.3 Analys Pedagogerna är medvetna om vikten av barns inflytande och har redskap för att hjälpa barnen att samverka med varandra. Ett användbart och enkelt material för utvecklingssamtal har framtagits, vilket har underlättat för många frågor. Inskolningsrutiner finns och handlingsplanen är tydlig med ett relevant innehåll. Engagemang och kompetens finns i arbetslaget. Barnintervjuer och fokus på att ta tillvara på barnens önskemål har bidragit till barnens reella möjlighet till delaktighet på förskolan. 6.4 Fortsättning Arbetet fortgår, med fokus på att arbeta i samma riktlinje som tidigare, då det har bidragit till goda resultat i barngruppen. Det som har framkommit vid utvecklingssamtalen ska ligga till grund för förskolans utvecklingsarbete. Det nya arbetssättet ställer krav på förhållningssätt och dialog i arbetslag och med föräldrar, för att skapa möjligheter till att öka föräldrarnas delaktighet och inflytande. Det har vi för avsikt att utveckla och fokusera på ännu mer under nästa läsår. Barnsamtal och föräldramöte planeras det för i början på höstterminen 2010. En enkät gällande överskolningen till förskoleklass och fritidshem kommer också att genomföras, ht -10, för att fånga viktiga synpunkter. 11

7. Tankar inför nästa läsår baserade på resultaten Förskolan Tummelisa har jobbat med en verksamhetsutveckling under läsåret 09/10, och fortsätter diskussionen kring innehåll, planering och dokumentation. Dessutom ska tid sättas av tillsammans med rektor för att diskutera vidare utformning och färdigställande av de pedagogiska rummen med fokus på uteverksamheten. Våra enkäter; Verksamhetsidéen och Inskolningsrutiner, ska bearbetas och nya målsättningar och avstämningsperioder ska tas fram utifrån resultaten. (Förhållningssätt och rutiner). Vi ska alla verka för att behålla arbetsglädje och nå hög måluppfyllelse för både barn och personal. Dessutom ska kompetensutveckling prioriteras, då vi vet att de är av stor betydelse för att behålla en god kvalitet på förskolan. Vi har ett spännande år framför oss med nya utmaningar som vi ska ta oss an. Vi ska utvärdera och uppdatera Årsplanen. Barnen ska ges möjlighet att möta nya utmaningar! Vi har också för avsikt att jobba vidare med förskolan Törnrosa, genom att samarbeta i ännu högre utsträckning än tidigare, då det skapar möjligheter som vi inte kan ordna på egen hand. Den reviderade Likabehandlingsplanen ska utgöra ett levande dokument i verksamheten, med avstämningsperioder för när kartläggning och incidentrapporter ska följas upp. Förskolan ska upprätta en handlingsplan för att utveckla miljömedvetenheten hos barnen, utifrån läroplanen och barnens intresse. Frågor som rör dokumentation ska vi aktualisera, med mer diskussion och utbildning på området kan vi få nya intryck och förslag på hur det arbetet ska se ut på Tummelisa. Samverkan med pedagoger i förskoleklassen ska utvecklas. Det är av stor betydelse för barnen att vi samverkar och skapar en stabil brygga mellan verksamheterna. Vi behöver en högre medvetenhet och förståelse för varandras uppdrag och verksamhet. Dessutom väntar ett arbete med att upprätta en handlingsplan för en gemensam strategi för barnens utveckling. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 är under revidering, och för att vara väl förberedda när den ska implementeras, ska vi fokusera på pedagogik, främst inom området språk och matematik. Vi har ett nytt material för värdegrundsarbete som ska läsas och införlivas i verksamheterna. Vi har rutiner för det Systematiska Arbetsmiljöarbetet, men det ska utvärderas och planeras in i vår Årsplan, så att arbetet säkerställs. Dessutom ska förskolan genomgå en säkerhetscertifiering. 12