Kvalitetsredovisning. för Sallerups Förskolor

Kvalitetsredovisning för Sallerups Förskolor Läsåret 2005 2006

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Presentation av rektorsområdet 3 2.1 Beskrivning av rektorsområdet 3 2.1.1 Organisationsförändring 3 3 Förskolan 4 3.1 Beskrivning av barngrupper och personal 4 3.2 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande 3.2.1 Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnens utveckling 3.2.2 Förskolans analys av hur verksamheten utvecklats under året 3.2.3 Förskolans åtgärder för en bättre måluppfyllelse 7 3.3 Förskolans arbete med att bryta traditionella könsroller samt övrigt jämställdhetsarbete 3.3.1 Förskolans analys av hur verksamheten utvecklats under året 3.3.2 Förskolans åtgärder för en bättre måluppfyllelse 9 3.4 Förskolans arbete med dokumentation 10 3.4.1 Förskolans analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten. 3.4.2 Förskolans åtgärder för att förbättra dokumentationen 3.5 Lärmiljö 12 5 5 6 8 8 10 11 3.6 Övriga utvecklingsarbeten inom förskolan 12 4 Rektorn har ordet 14 4.1 Reflektioner kring delaktighet och inflytande inom rektorsområdet 14 Bilagor 1 Nunnebo förskola barngrupper och personal 16 2. Toftabo förskola barngrupper och personal 17 3. Munkebo förskola barngrupper och personal 18 2

1. Sammanfattning Utgångspunkten för vårt arbete är att ge våra barn en god grund genom självförtroende, empati och goda kunskaper. Alla förskolor i rektorsområdet arbetar Reggio Emilia inspirerat. På förskolorna arbetar man aktivt med barns språk och matematik. Vi känner dock att vi behöver mer utbildning så att vi kan gå vidare. Jämställdhetsarbetet har diskuteras. Detta har gjorts mest avdelningsvis vilket innebär att vi behöver arbeta vidare med detta. Under vårterminen 2006, har vi sökt Mål3-analyspengar - som har blivit beviljade. Detta har vi gjort, tillsammans med Sallerupskolans rektorsområde, för att utveckla våra arbetssätt kring den "röda tråden" i verksamheterna. Tanken är också att var och en av personalen utarbetar en personlig kompetensutvecklingsplan. 2. Presentation av rektorsområdet 2.1 Beskrivning av rektorsområdet. Sallerups rektorsområde för förskolor består av Munkebo, Nunnebo, Jonasbo och Toftabo. Munkebo förskola har haft 103 barn fördelade på 3 yngre avdelningar, Solrosen, Blåsippan och Smörblomman, och 3 äldre avdelningar - Blåklockan, Snödroppen och Violen. Nunnebo förskola har haft 38 barn fördelade på 2 avdelningar 1-5 år, Lingonet och Blåbäret. Toftabo förskola har haft 35 barn fördelade på 2 avdelningar en yngre avdelning och en äldre avdelning - Fantasia och Drömmen. Jonasbo förskola har haft en avdelning med 28 barn 1-2,5 år. Jonasbo startade 9 januari 2006 och tog barn från hela Eslövs innerstad. Det har varit 32 barn i omlopp, för under tidens gång har de fått plats på förskolor i sitt boendeområde. Till hösten startar vi med 20 barn. Ledningsorganisationen bestod av en rektor, med ansvar för verksamheten 1-5 år, samt en skolassistent 80% som delas med Sallerupskolan. Till höstterminen kommer vi att lägga ner cirka 2 avdelningar på grund av sviktande underlag. 7 personal lämnar vårt område medan 2 personal kommer tillbaka efter sin föräldraledighet, totalt 5 personal. totalt drar vi ner med 4 heltidstjänster. 2.1.1 Organisationsförändring Från och med 1 januari 2006 startade en ny organisation i Eslövs kommun där man delade på grundskola och förskola. På Sallerupsområdet fanns innan en rektor med ansvar för både skola och förskola. Rektor hade till sin hjälp samordnare både i förskolan och i skolan. I januari blev det två rektorer i området, en för skolan och en för förskolan. Samordnarna försvann i denna nya organisation. Problemet med organisationen var att varje rektor inte fick varsin skolassistent utan den har delats med skolan, där den också sitter. Mer administrativt arbete för förskolerektorerna har inneburit att det blev mindre tid till det pedagogiska arbetet. För rektors del har det 3

3 Förskolan inneburit att hon har fem ställen att besöka varje vecka, fyra förskolor och en assistent på skolan, och samtidigt driva pedagogiska diskussioner på varje förskola. 3.1 Beskrivning av barngrupper och personal På Munkebo förskola finns sex avdelningar. Två avdelningar har barn mellan 3-5 år och tre avdelningar har barn mellan 1-3 år. En avdelning har barn som är 6 år. Violen: 21 barn födda -00, -01 och -02 varav 8 pojkar och 13 flickor. Violen har 1 barnskötare på 100%, två förskollärare varav en arbetar 100% och är man och en arbetar 88.5%. Snödroppen: 21 barn födda -00, -01 och -02 varav 10 pojkar och 11 flickor. Snödroppen har 2 barnskötare 100% och 75 %, 1 förskollärare 100% som även är ateljerista. Det arbetar även en elev 100% med särskilt anställningsstöd. Blåklockan: 17 barn födda -00 varav 6 pojkar och 11 flickor. Blåklockan har tre förskollärare två arbetar 100% och en 75%. Smörblomman: 15 barn födda -02, -03 och -04 varav 6 pojkar och 9 flickor. Smörblomman har två barnskötare en arbetar 100% och en 75%, en förskollärare 100%. Smörblomman har även en praktikant som är barnskötare på 100%. En barnassistent arbetar även där med ett barn 9 timmar per vecka. Blåsippan: 15 barn födda -02, -03 och -04 varav 9 pojkar och 6 flickor. Blåsippan har tre barnskötare en arbetar 75% och två arbetar 50%, en förskollärare 100%. Solrosen: 14 barn födda -03 och -04 varav 5 pojkar och 9 flickor. Solrosen har en barnskötare som arbetar 75 % och två förskollärare som arbetar 100%. Munkebo har en ekonomi/kökstjänst på 62,5% Munkebo har haft tre lärarkandidater från Malmö och en från Kristianstad. Vi har även haft elever från gymnasiet och grundskolan under hela läsåret. På Nunnebo förskola finns det två avdelningar med barn i åldern 1-5 år. Antalet barn är 18 barn per avdelning. Blåbäret har tre heltidstjänster, 1 förskollärare (man), och 2 barnskötare. Lingonet har tre heltidstjänster varav 2 förskollärare och 1 barnskötare. Nunnebo har en ekonomi/kökstjänst på 50%. På Munkebo och Nunnebo har man under höstterminen haft en personal med samordnaruppgifter en eftermiddag i veckan. På Toftabo förskola finns två avdelningar, Fantasia med 1-3 åringar och Drömmen med 3-5 åringar. I september 2005 hade Fantasia 8 barn, 6 pojkar och 2 flickor. I maj 2006 hade antalet barn ökat till 18 barn, 13 pojkar och 5 flickor. På Drömmen fanns i september 2005 19 barn, 10 pojkar och 9 flickor. I maj 2006 fanns 21 barn, 12 pojkar och 9 flickor, på avdelningen. Fantasia hade fram till januari 2,0 % tjänst, två barnskötare. I januari ökade barnantalet och personalen utökades med 75 % tjänst, även detta en barnskötare. Drömmen har 3,5 % tjänst, varav 0,37 % har varit som personlig assistent. I detta ingår också 0,25 % som kökstjänst. Det finns tre förskollärare och en barnskötare på avdelningen. Alla som jobbar på förskolan är kvinnor. 4

Under höstterminen hade Drömmen en lärarkandidat som hade praktik varvat med studier mellan oktober och december. Under vårterminen gjorde samma lärarkandidat praktik på Fantasia i två veckor. På Drömmen finns specialpedagog inkopplad till 3 barn. Det finns ett barn på förskolan som har polska som modersmål och en personal som också kan språket. Jonasbo förskola startade den 9 januari 2006. Under terminens gång har vi inskolat totalt 32 barn. Den 1 juni 2006 hade vi 25 inskrivna barn födda 2003, 2004 och 2005. Detta för att vissa barn fått plats på förskola i det område de tillhör. På Jonasbo arbetade 1 ateljerista/förskollärare,3 förskollärare på 3,75 tjänst samt 1 barnskötare på heltid. Vi har även en halv tjänst i köket med vissa timmar i barngrupp. 3.2 Barnens utveckling av språk och matematiskt/logiskt tänkande Lpfö 98 - Barnens språkliga utveckling Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Målen är uppnådda när samtliga barn som lämnar förskolan har goda språkliga färdigheter. Lpfö 98 - Barnens matematisk/logiska utveckling Förskolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang samt utvecklar sin förståelse för grundläggande kunskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Målen är nådda när samtliga barn som lämnar förskolan har goda språkliga färdigheter och en god begreppsuppfattning. 3.2.1 Förskolans bedömning av viktiga åtgärder i verksamheten för att stödja barnens utveckling Munkebo, Nunnebo, Toftabo, Jonasbo Vi har fortsatt att arbeta som tidigare med barnens språk. Bland annat med rim och ramsor, flanosagor, bokläsning där barnen får återberätta, berätta till bilder, samtala, sjunga, ordmobilisera och rekvisita till sångerna. Vi har utifrån språktesterna tillverkat material och gjort lekar för att öva inom de olika områdena. För att stödja barnen i deras utveckling av sin matematisk/logiska förmåga har vi räknat antal, använt olika begrepp t.ex. stor-liten, flest-minst, räknat veckodagar, hur gammal man är, para ihop, sett på olika mönster, spelat olika spel och pussel, byggt med klossar m.m. Fyra av personalen har gått på fortbildning i "Matematik i förskolan". Vi märker ingen attityd och intresseskillnad hos pojkar respektive flickor. Vissa barn är intresserade av att bygga, andra, väga, räkna antal, pussla, mängd. På avdelningarna finns ett varierat material för kommunikation via skrift eller bild. Materialet finns tillgängligt så att barnen kan använda det när de vill. Vi har dagligen delat upp barnen i mindre grupper för att lättare kunna lyssna och prata med varje barn. I en liten grupp vågar även 5

de tysta barnen göra sig hörda. Härmed har vi fått möjlighet att barn och vuxna kan resonera, lyssna, fråga och reflektera tillsammans i lugn och ro. För att aktualisera språkets grundläggande betydelse och sätta igång diskussioner om denna så har vi använt oss av BRUKs språkutvecklingsblankett 2.10. Vid sagostunder är barnen indelade i grupper efter deras behov och förmåga att lyssna. Detta gör att vi kan välja sagor som är anpassade till varje grupp. Vi har ej varit på någon kompetensutveckling som har handlat om språktestet. Vi fick ej resultatet från språktestet förrän maj 2006, därför har vi ej arbetat efter detta. Vi har inte tittat på språktesterna ur ett genusperspektiv. Munkebo Munkebos äldrebarns avdelningar har arbetat med att förbättra miljön för att inspirera till ett matematiskt forskande t.ex. med mycket klossar, mät och väg instrument och affärer med olika kassaapparater. I temaarbetet har barnen byggt konstruktioner, byggnader och skulpturer, i olika material. Toftabo Barnens matematiska/logiska utveckling På Drömmen arbetar vi med att barnen ska få grepp om tid, rum och antal. För att åskådliggöra detta på ett tydligt sätt så har vi använt oss av två stora glasburkar och flirtkulor. Vid månadens början är alla kulorna i den ena burken och sedan flyttar barnen över en kula till den andra burken varje dag. Vi räknar sedan de kulor vi flyttat över och pratar om vilken burk som innehåller flest/minst antal kulor. Vi sätter också upp namnen på vilken månad och veckodag det är och hur man tecknar orden. Detta kopplas sedan till att vi kryssar för de dagar som gått i en stor almanacka. 3.2.2 Förskolans analys av hur verksamheten utvecklats under året. Munkebo Under vårterminen har vi förändrat vår inriktning i våra språklekar med att mer fokusera på de delar i språktestet som tidigare hade låga resultat, men vi behöver ta del av språktesten tidigare för att kunna börja arbeta med det. Vi upplever att vi har blivit bättre på att utnyttja varandras material och kompetenser mellan avdelningarna och en allmän ökad medvetenhet kring den grundläggande matematikens betydelse. Nunnebo Barnen har blivit bra på ordmobilisering t.ex. om djur, frukter. Barnens ordförråd har blivit större, både p.g.a. vårt arbete och barnens utveckling. De har lärt sig många sånger men färre ramsor 6

för att vi har inte upprepat dem. Pedagogerna har arbetat på ett aktivt och medvetet sätt och gett barnen goda språkliga förutsättningar. Barnen talar mycket matematik. Många av barnen känner igen siffrorna och kan vad de står för. Flera av barnen har lärt sig flest - minst, stor-liten, se mönster osv. Personalen har återkommande diskussioner hur man kan vidareutveckla arbetet med matematisk/logisk förmåga. Toftabo Detta år har vi på Drömmen kunnat sitta vid fyra bord till middagen, vilket gör att det inte blir så många barn vid varje bord. Eftersom vi har varit duktiga på att använda sådana vardagliga situationer till att stödja och stimulera barnens språk har vi medvetet gett barnen tid till att berätta, vi har hunnit lyssna på alla barn och samtidigt har vi haft möjlighet att ta upp saker som rör tid och rum, antal, färg och form m.m. När det gäller sagoläsningen på Drömmen har vi märkt att det har varit mycket lättare att fånga barnens intresse för sagan när barnen i gruppen ligger på samma nivå. Det har också varit lättare att få barnen att återberätta sagan i en liten grupp, vilket har gett bra språklig träning. Jonasbo Vi har genomfört de åtgärder som vi planerat i början av terminen. På grund av återkommande inskolningar har arbetet stannat av då och då men har alltid återupptagits. 3.2.3 Förskolans åtgärder för en bättre måluppfyllelse Munkebo För att kunna hålla kvalitetsarbetet levande har förskolan beslutat att med hjälp av en anslagstavla göra en "tidslinje". På denna skall finnas anslag var i kvalitetsarbetet man befinner sig under året och vad som vi skall fokusera på. En gemensam samordning av förskolans avdelningars resultat av BRUK blanketterna är nödvändig för att vi skall kunna arbeta vidare med dessa i kvalitetsarbetet. Rektor har ansökt om Mål 3 steg 1 (analys) bidrag vilket vi fått. Detta innebär att vi eventuellt kommer att kunna få mer fortbildning. Samarbetet mellan förskolan och förskoleklass måste förbättras för att vi ska kunna ta del av språktesternas resultat tidigare. Nunnebo Vi tänker införa månadsramsa på samlingen som början och slut, som då även markerar månadsbyte. Använda datorn med barnen i t.ex. Temaarbete. Vi ska göra sagor av kända sånger med rekvisita, vid nästa tillfälle sjunger vi sången med endast huvudsymbolen som förebild. Vi tänker på att inte ha för många moment samtidigt. Med anledning av språktestets resultat tänker vi arbeta mycket med: Repetition av meningar t.ex. Lejonjakten. 7

Fonemidentifikation; vi börjar med att låta barnen sortera ljud. t.ex. ljudburkar, ljudmemory, gömma klockan. Därefter går vi vidare med rimspel. Förståelse av instruktioner; på gymnastiken arbetar vi extra mycket med instruktioner. Vi ger dem olika instruktioner i förhållande till utveckling och ålder. Vi tar vara på alla vardagliga situationer. Aktivt ordförråd och syntaktisk/morfologisk acceptabilitet; vi vuxna tänker på att vara detaljerade i våra samtal med barnen. Vi ska använda mycket adjektiv och tala tydligt. Koncentrationsförmåga; vi tänker på att dela upp barnen i smågrupper och utnyttja alla rum. Ge barnen tid. Läge i rummet; lägga pussel, spela memory, lika - olika, mönsterkopiering, pärlplattor m.m. Vi ska också arbeta med BRUK A2:10 regelbundet. Matematik; vi fortsätter att arbeta som tidigare men går mer in för att klassificera t ex dela upp lika, stor, mellan, liten av samma sort. Vi ska tänka på att benämna formerna rätt. Fortsätta att använda BRUK A 2:7 regelbundet. Toftabo Nästa år ska vi arbeta med TRAS och då ska vi lära oss en metod för att kartlägga varje barns språkliga utveckling och på så sätt stödja och stimulera deras språk. När det gäller matematiken vill vi bli bättre på att följa upp och bearbeta sådant som fångar barnen, t ex naturupplevelser, sorteringsövningar m.m. Vi har också som ambition att det ska finnas mer varierat material som inbjuder till att sortera, bygga och klassificera. Jonasbo Vid inskolning av många barn försöker vi ha gruppinskolning. På så sätt blir avbrotten i verksamheten färre. 3.3 Förskolans arbete med att bryta traditionella könsroller samt övrigt jämställdhetsarbete. Lpfö98 Förskolan skall motverka traditionella könsrollsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. 3.3.1 Förskolans analys av hur verksamheten utvecklats under året. Munkebo Vi har använt oss av BRUK blanketten A.1.5 som ett diskussionsunderlag men inte fortsatt att arbeta med den. Jämställdhets diskussionerna var mer aktiva under vårterminen -05 och avstannade lite när vår handledare återgick till sin ordinarie tjänst. Vi har medvetet byggt forskande miljöer på avdelningarna som passar både pojkar och flickor. Vi har medvetet blandat pojkar och flickor i grupperna och ansträngt oss för att lyfta fram individen. 8

En avdelning har arbetat med massage på vilostunden där både pojkar och flickor har masserat varandra. På äldreavdelningarna har vi fört diskussioner, reflektioner och ifrågasatt ur ett genusperspektiv med barnen, vad flickor och pojkar kan göra. Vi har lånat böcker på biblioteket som har varit av blandad karaktär utifrån genusperspektiv. Vi har inte genomfört några observationer på personalen som vi hade tänkt göra. Nunnebo Vi har ej genomfört vårt tilltänkta projekt med en pojk och en flick avdelning under 2 veckor - på grund av inskolningar, barn med speciella behov som kräver grundtrygghet och personalens frånvaro. Vi har använt BRUK A1:5. Det har inte blivit någon videofilmning och diskussionerna i ämnet har varit sparsamma. Trots att vi haft få jämställdhetsdiskussioner har vi arbetat medvetet vilket vi ser när vi använt BRUKs blankett A1:5 där vi ligger bra till i vår bedömning. Toftabo På Drömmen har vi delat in barnen i pojk- respektive flickgrupper för att vi vill motverka traditionella könsmönster. I gruppen finns många dominanta pojkar som tar mycket tid och utrymme. Med uppdelade grupper ger vi flickorna möjlighet att synas och höras. Detta har gjort att vi har kunnat bemöta varje barn på ett bättre sätt. Vi vill ge flickor och pojkar samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan att de hindras av vad som traditionellt förväntas av dem. Vi ville också se hur olika aktiviteter utifrån samma tema formas i pojkresp. flickgrupper. Barnen har uppskattat denna uppdelning eftersom vi har kunnat ta tillvara deras intresse på ett bättre sätt än tidigare. Jonasbo Eftersom vi är en förskola med barn i ålder 1-2,5 år arbetar vi mycket individanpassat. Genom diskussioner har vi kommit fram till att personalens medvetenhet är det viktigaste redskapet i jämställdhetsarbetet med små barn. T.ex. hur man bemöter pojkar respektive flickor eller hur medveten man är om flickors respektive pojkars lek och utnyttjande av lokaler och material. 3.3.2 Förskolans åtgärder för en bättre måluppfyllelse Munkebo Eftersom vi inte har fortsatt att arbeta med BRUK blanketten behöver vi bli bättre på att följa upp det arbetet. Vi arbetar vidare med att försöka vara medvetna i vårt bemötande pojkar-flickor. Vi vill videofilma relationen vuxna-barn i vardagssituationer, därefter fokusera på genusfrågor på reflektionsträffarna. Nunnebo Vi har arbetat på samma sett som tidigare och gett barnen samma möjligheter oavsett kön. Detta arbete fortsätter vi med. Vi ska använda oss av BRUK A1:5. 9

Toftabo Fantasia kommer inte heller nästa år att ha en jämn fördelning av flickor resp. pojkar i barngruppen och kommer därför bara att fortsätta arbeta medvetet med hur de bemöter barnen och vilka material som finns. På Drömmen är vår ambition att fortsätta att arbeta med uppdelade grupper i någon form. Det är svårt att planera i detalj eftersom vi inte vet hur personaltätheten kommer att vara i höst, pga. ev. neddragningar. Vi kommer att fortsätta att arbeta med BRUKs jämställdhetsblankett. Jonasbo Vi ska observera varandras förhållningssätt och bemötande av barnen. När vi delar barnen i smågrupper ska vi ha jämställdheten i åtanke. Vi ska göra rumsobservationer för att se hur pojkar respektive flickor leker och utnyttjar lokalerna. Mer varierat material till både pojkar och flickor. 3.4 Förskolans arbete med dokumentation Lpfö 98 Genom pedagogisk dokumentation kan verksamheten i förskolan synliggöras och bli ett viktigt underlag i diskussionen kring och bedömningen av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. 3.4.1 Förskolans analys av hur dokumentationen användes för att utveckla verksamheten Munkebo, Nunnebo Vi har dokumenterat temaarbeten, små projekt, enskilda lärprocesser, händelser på förskolan t.ex. firandet av traditioner och utflykter - detta med hjälp av digitalkamera och skrift, väl synligt på väggarna. Intervjuer av barn, barnens teckningar och skapande har ibland använts i samtal med föräldrarna. På vissa avdelningar har man på föräldramöten och öppethus haft vernissage. Dokumentationens fördelar: Barnen kan följa sitt tema arbete, inspireras av sig själv och andra i fortsatt forskande Synliggöra barnens utveckling och arbete för föräldrarna Vi pedagoger använder den för att se hur barnen ska gå vidare i temaarbetet I utvecklingssamtalen använder vi samtalsunderlag och dokumentationen som grund och individuella utvecklingsplaner skrivs tillsammans med föräldrarna. Denna individuella utvecklingsplan, har vi arbetat med sedan år 2000 och vi reviderar den med jämna mellanrum. Vi har kortsiktiga och långsiktiga strävansmål som verksamheten bygger på. Vi har samtal med föräldrar 1 gång per termin, oftare vid behov. Vi känner att vi inte använder planerna som vi borde göra i den dagliga planeringen. Brist på rutin? Tid? Styrkan i planerna är medvetenheten, vi ser varje barn mycket tydligare. Vi kan sortera mer i vårt dokumenterande. Vi tänker efter 10

mer innan vad det är vi ska dokumentera. Svagheten är att vi borde använda dokumentationen ännu mer tillsammans med barnen och för att reflektera över barnens och vårt eget lärande Munkebo har använt BRUK blanketten A 6.1 som ett diskussionsunderlag. Toftabo På båda avdelningarna finns digitalkamera som vi använder för att dokumentera vad barnen gör. Vi skriver till bilderna och sätter upp så att föräldrar och barn kan ta del av det. När barnen ritar eller målar så lyssnar vi på vad de berättar medan de skapar. Vi skriver ner det och sätter bredvid teckningen på väggen. På så vis ser vi vad barnen har tänkt när de skapade bilden. Varje barn på förskolan har en individuell utvecklingsplan. Vid utvecklingssamtalen diskuterar vi med föräldrarna vad som ska finnas med i deras barns utvecklingsplan. Jonasbo På Jonasbo dokumenterar vi genom skrift och digitalfoto som vi samlar i en portfolio.. Eftersom vi har en levande miljö och ändrar om efter barnens behov och intresse är även vår dokumentation levande och i positiv anda. Vi använder också vår dokumentation för att visa vad vi gör på förskolan och varför vi gör det. Vi använder vår dokumentation i samtal med föräldrar och tillsammans med dem har vi följt barnets utveckling och satt upp nya mål under våra uppföljningssamtal. Eftersom vi i personalgruppen har olika erfarenheter av dokumentation har det tagit tid att gemensamt hitta ett bra sätt att dokumentera verksamheten. Nu har vi börjat komma igång med det arbetet men vi behöver bli bättre på att ta tid till reflektion. Under vårterminen har mycket tid gått till praktiskt arbete. Därför har vi valt att vänta med de individuella utvecklingsplanerna för barnen. 3.4.2 Förskolans åtgärder för att förbättra dokumentationen Munkebo, Nunnebo, Toftabo Vi ska ha alla barns individuella mål lättillgängliga så att vi kan följa upp dem kontinuerligt. Vi känner alla att vi behöver bli bättre på dokumentation men på olika nivåer. Vissa behöver rent praktiskt lära sig hur man dokumenterar och andra hur man använder sin dokumentation för att tillsammans reflektera och gå vidare i sitt arbete med barnen och den pedagogisk dokumentation. Jonasbo Vi ska börja använda oss av IUP i våra samtal med föräldrarna. Vi ska bli bättre på att möjliggöra planeringstid och att ta ut den. Vi planerar att köpa en digitalkamera till. Läsecirkel av aktuell litteratur. 11

3.5 Lärmiljö Munkebo, Nunnebo, Toftabo Vi har en forskande, tillgänglig och flexibel miljö efter barnens intresse och tema. Vi strävar efter att ha ett varierat materialutbud och byter med jämna mellanrum ut "det gamla" för att ta in, för barnen, nytt material. Vi använder vår utemiljö och närmiljö mycket. I utemiljön finns det mycket material som inte är förutbestämt vad det ska användas till utan barnen får använda sin egen fantasi för att skapa lekar. Munkebo har använt sig av BRUK G 1.1 och BRUK G 1.2. Munkebo har en centralt belägen atelje som har utvecklats för att användas som en forskande lärmiljö för de äldre barnen. Åtgärder Vi skulle vilja förbättra lärmiljön genom att inskaffa teknisk utrustning t.ex. datorer, overhead, dvd, tv, kanon och fler digitalkameror. Det är viktigt för oss att kunna följa utvecklingen och underlätta vid dokumentationen och i arbetet med barnen. Jonasbo Utifrån BRUK G 1.1 och G 1.2 har vi tillsammans i personalgruppen kommit fram till att vi har en säker innemiljö och ändamålsenliga lokaler. Om eventuella faror uppstår rapporteras och åtgärdas detta omedelbart. Vi har möjlighet att dela upp den stora barngruppen i olika rum och i olika konstellationer. Åtgärder Nästa termin ska vi försöka tvätta händer i små grupper på olika toaletter. Vi behöver därför bli bättre på att utnyttja alla våtutrymmen. 3.6 Övriga utvecklingsarbeten inom förskolan Munkebo, Nunnebo, Jonasbo Vi fortsätter att arbeta för att utveckla vårt arbete för Reggio Emilias filosofi. Vi har två kommunala nätverk i Eslöv som har deltagare ifrån Munkebo, Nunnebo, Jonasbo och rektorn tillsammans med flera andra förskolor. Vi har där diskussioner kring Reggio Emilias filosofi. Södra Sveriges nätverk för Reggio Emilia intresserade träffas varje år med deltagare från våra förskolor. En pedagog på Munkebo som gått ateljéristautbildning deltar i ett nytt nätverk som startats i Sverige under läsåret. Munkebo har även startat en läscirkel där nio personer deltar och träffas en gång/månad. Under läsåret som gått har vi läst och reflekterat kring boken: "Lyssnandets pedagogik". Munkebo kommer att arbeta vidare med att utveckla "Tidslinjen" för att förenkla och utveckla kvalitetsarbetet. Vi har sökt och fått pengar för Mål 3 (analys) för hela Sallerups rektorsområde som kommer att leda till utvecklingsplaner för all personal. Toftabo På Drömmen har vi efter barnens intresse arbetat med ett tema som handlat om slott, spöke, monster och prinsessor. I vår närmiljö finns ett slott som barnen tycker är spännande. Intresset för detta gav upphov till mycket fantasi om var i slottet prinsessan satt fången och vem som skulle rädda henne. Utifrån detta bestämde vi oss för att bygga ett eget slott på 12

förskolan. Vi valde att bygga med mjölkkartonger och barnen samlade flitigt kartonger hemma. Alla barnen har deltagit vid byggandet med stort intresse. Vi har också haft en bildpedagog som har arbetat med barnen i samband med temat. Vi gjorde fantasiutflykter och lyssnade på ljud i slottet. Detta ledde till diskussioner om rädsla och vad man kunde göra för att hjälpa någon som är rädd. Vi arbetade i våra pojk- och flickgrupper och här märkte vi stor skillnad i hur aktiviteterna utvecklades. Pojkarna behövde mycket upprepning och ville göra samma saker varje gång bildpedagogen var här. Flickorna däremot spann vidare på den ursprungliga berättelsen. Det har varit intressant att se hur samma inledning har utvecklats så olika och att det var pojkarna som kom in på rädslor medan flickorna var ute och räddade prinsessor. 13

4. Rektorn har ordet 4.1 Reflektioner kring delaktighet och inflytande inom rektorsområdet Pga. ny organisation den 1 januari 2006, har det varit mycket att sätta in sig i. Sallerupsområdet är ett stort område, med fyra förskolor och tolv avdelningar. Samtidigt som organisationen ändrades, försvann också samordnarna. Målet har varit att lyssna på all personal, så att alla får sin röst hörd, men är inte så lätt innan man lärt känna alla. Jag startade även upp en ny förskola, Jonasbo. Där var mycket tid och kraft som lades ned på detta och både jag och personalen är mycket nöjda. Under våren startade vi en ekonomigrupp med personal från alla förskolorna i rektorsområdet och det finns även en samverkansgrupp med fackliga representanter. Tanken var att även en pedagoggrupp och en samrådsgrupp skulle startas, men tiden räckte inte till. Planerna är att samrådsgruppen startar i september 2006. Under den gångna terminen har mycket hänt i området. Vi har tilldelats pengar för att höja standarden på Munkebo förskola. Och detta är mycket positivt. Dock har barnantalet minskat i området vilket leder till nedskärningar på avdelningar och personalomflyttningar. 14

Bilagor 1. Nunnebo barngrupper och personal 2. Toftabo - barngrupper och personal 3. Munkebo - barngrupper och personal 15

Förskolan Bilaga 1 Nunnebo Förskola Beskrivning av barngrupper och personal per den 15 september 2005 Barngruppernas sammansättning och storlek Förskola/ avd Totalt antal barn Antal pojkar Antal flickor Antal barn/ålder 1 2 3 4 5 6 Blåbäret 18 10 8 3 1 5 5 4 491,69 Lingonet 18 7 11 3 3 4 5 3 462,53 Barn med annat modersmål än svenska Totalt Modersmål antal Antal barn fördelade på ålder barn 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Albanska 1 1 Italienska 1 1 Spanska 1 1 Danska 1 1 Personaltäthet och personalens kompetens Närvarotid genomsnitt Förskolan/avd Totalt ant Antal Antal Barnassistenter Lärar Övriga studenter årsarbetare förskollärare barnskötare Blåbäret 3 1 2 Lingonet 3 2 1 Köket 0,5 0,5 16

Förskolan Bilaga 2 Toftabo Förskola Beskrivning av barngrupper och personal per den 15 september 2005 Barngruppernas sammansättning och storlek Förskola/ avd Totalt antal barn Antal pojkar Antal flickor Antal barn/ålder 1 2 3 4 5 6 Drömmen 19 10 9 11 8 Fantasia 8 6 2 2 1 5 Barn med annat modersmål än svenska Totalt Antal barn fördelade på ålder Modersmål antal barn 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Polska 1 1 Personaltäthet och personalens kompetens Närvarotid genomsnitt Förskolan/avd Totalt ant Antal Antal Barnassistenter Lärar Övriga studenter årsarbetare förskollärare barnskötare Drömmen 3,5 3 1 1 1 Fantasia 2 2 17

Förskolan Bilaga 3 Munkebo Förskola Beskrivning av barngrupper och personal per den 15 september 2005 Barngruppernas sammansättning och storlek Förskola/ avd Totalt antal barn Antal pojkar Antal flickor Antal barn/ålder 1 2 3 4 5 6 Violen 20 8 12 4 12 4 Snödroppen 21 10 11 5 9 7 Blåklockan 17 6 11 17 Blåsippan 15 9 6 3 7 5 Smörblomman 15 6 9 5 8 2 Solrosen 14 5 9 3 11 Barn med annat modersmål än svenska Totalt Modersmål antal Antal barn fördelade på ålder barn 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Arabiska 2 1 1 Makedonska 2 2 Japanska 1 1 Albanska 2 1 1 Tyska 2 1 1 Personaltäthet och personalens kompetens Närvarotid genomsnitt Förskolan/avd Totalt ant Antal Antal Barnassistenter Lärar Övriga studenter årsarbetare förskollärare barnskötare Violen 2,875 1,875 1 Snödroppen 2,75 1 1,75 Blåklockan 2,75 2,75 Blåsippan 2,75 1 1,75 Smörblomman 3,75 1 1,75 1 1 Solrosen 1,75 0,75 1 18