Utvecklingsarbete i samband med ITiS-delegationen Handledare: Gun Jacobsson

Sida 1 av 8 Utvecklingsarbete i samband med ITiS-delegationen Handledare: Gun Jacobsson Sammanfattning Syftet med vårt projekt var att dokumentera våra utedagar samt öka våra och elevernas datakunskaper. Utedagarna är ett sätt för oss att arbeta problembaserat, elevorienterat och ämnesövergripande. Genom att dokumentera våra utedagar vill vi visa att våra utedagar är lika mycket skola som all annan undervisning. För barnen är det viktigt att deras arbete blir synligt och fint. De blir nöjda och stolta över sitt arbete. Detta ökar deras självkänsla. Även de svaga blir stärkta och känner att de lyckas. Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Mål för Häckebergaskolans ITiS-arbete vt-02 3. Tillvägagångssätt 4. Resultat 5. Diskussion 6. Litteraturförteckning

Sida 2 av 8 1. Bakgrund Häckebergaskolan är en av två skolor i Genarps rektorsområde. Skolan är byggd 1978 och är för närvarande en enparallellig F-6-skola. Här går ca 170 elever. Skolan är vackert belägen i närheten av Höje å och Romeleåsen. Skolan har två arbetslag, klasserna F-3 och 4-6, samt tre integrerade fritidshem. Det är fyra klasser som deltar i vårt ITiS-projekt, förskoleklassen, 1c, 2b och 3b, vilka är 86 barn tillsammans. Arbetslaget består av lärare, förskollärare och fritidspedagoger. I varje klassrum har vi en dator av äldre modell. Två av klassrummen har Internetanslutning. På skolan har vi en digitalkamera och en scanner. Sedan sex år tillbaka har klass F-2 en utedag per vecka. I klass 3 har man det inte lika regelbundet. För oss innebär utedag att vi har undervisningen förlagd utomhus, då vi får in många ämnen såsom matematik, svenska, biologi, fysik, historia, samhällskunskap, musik och inte minst idrott. Utedagen är också ett bra tillfälle till social träning. Vi ser det även som en möjlighet att utnyttja närheten till naturen. Med vårt utvecklingsarbete vill vi synliggöra vårt arbete för elever, föräldrar och personal genom att dokumentera utedagarna. 2. Mål för Häckebergaskolans ITiS-arbete vt-02 Vi vill att eleverna ska: utveckla språket; lyssna, tala, läsa och skriva öka sin kännedom om närmiljön; bysamhället och naturen öka användandet av datorn i skolarbetet Vi i arbetslaget vill: öka våra datakunskaper öka användandet av datorn i skolarbetet lära oss arbeta med digitalkameran / bilder Detta vill vi uppnå genom att dokumentera och bearbeta våra utedagar. 3. Tillvägagångssätt 3.1 F-klassen Klassen består av 21 elever, 13 pojkar och 8 flickor. I vår klass arbetar en lågstadielärare, två fritidspedagoger och en elevassistent. Vi som är med i ITiS är lågstadieläraren och en av fritidspedagogerna. Här beskriver vi lite närmare tre av vårterminens utedagar. 3.1.1 Skelettet Efter första ITiS-seminariet den 7 januari var vi ivriga att komma igång med vårt arbete. Vi bestämde oss för att arbeta utifrån digitala bilder eftersom vi jobbar med 6-åringar, som inte hunnit så långt i sin läs- och skrivutveckling. Skolan har en ny fin digitalkamera, Canon Power Shot S20, som vi inte tidigare hade använt. På vår första utedag den 14 januari tog vi med kameran ut till pulkabacken. Där hittade barnen skelettdelar och detta dokumenterade vi med hjälp av kameran. När vi kom hem fick vi en snabb lektion av en kollega i hur bilderna töms från kameran till datorn. Vi läste på kamerans bruksanvisning och prövade oss fram på lunchraster och kvällar tills vi lyckades få ut fina bilder. Barnen tog med skelettdelarna till skolan. Med barnens hjälp försökte vi att lägga samman delarna till ett helt skelett för att kunna ta reda på vilket djur det kom ifrån. För att klura ut detta fick barnen känna på sig själva och varandra vilken sorts ben som sitter var. Vi uppmanade dem att se på tänderna och titta på storleken. Varje barn fick skriva ner vilket djur de trodde att skelettet kom ifrån. De fick skriva utan vår hjälp med tanke på kommande utvärdering av deras skrivutveckling. Från och med nu tog vi med oss digitalkameran ut varje utedag. Detta har lett till att mycket av vårt arbete har kretsat kring bearbetning av utedagarna. Först för oss själva som fick lägga ner mycket tid på att lära oss bildhantering. Vidare för barnen som visade stort intresse och entusiasm inför bilderna. Det gick lättare att få barnen att lyssna och återberätta det de varit med om på utedagen, när de hade egna upplevelser i bilderna. 3.1.2 Vide

Sida 3 av 8 En utedag när det var storm och ösregn hittade barnen några videkissar som blåst ner från sälgen. Alla plockade med sig vars tio videkissar till skolan. Vi lade ett obestämt antal videkissar på ett svart papper och alla fick gissa hur många de trodde att där var. När vi skulle kontrollräkna kom barnen med olika förslag på hur vi skulle göra. Någon föreslog att vi skulle räkna upp dem i tiohögar och det gjorde vi. För att utveckla språket lät vi dem känna på var sin videkisse och beskriva den. De uppmanades att hitta på meningar som ingen annan hade sagt förut. Vi delade även videkissarna på mitten för att se hur de såg ut inuti och ställde öppna frågor som: Vad kan det gröna vara? Vad har det vita för funktion? Vi skrev ner deras meningar på datorn och bearbetade dikteringen under veckan. Den 31 januari fick var och en skriva ordet vide på datorn. Videt ledde även till många kreativa aktiviteter som vi arbetade med i både halvklass och i grupper med sju elever. Vi bestämde att alla skulle leta upp videträdet som finns på skolgården och ställa sig där för fotografering. De fick iaktta en videkvist och måla av den i akvarell. Av videkissarna gjorde vi härliga tavlor av mjuka djur. Barnen fick rita av olika djur efter en mall och limma på tätt med videkissar. Det blev några turer ut till sälgen för att samla fler videkissar från marken det gick åt fler än vi trott. Musik och rörelse kom naturligt in i sången "Sov du lilla vide ung". 3.1.3 Skolgårdsbilder På det andra ITiS-seminariet blev vi inspirerade till hur man kunde arbeta med digitala bilder och skolgården. Vallkärraskolans arbetslag berättade då att de hade fotograferat träd på sin skolgård och låtit barnen leta upp var bilden var tagen. Den 18 mars fotograferade vi detaljerade närbilder på vår skolgård. Barnen blev nu detektiver som skulle leta upp exakt var bilden var tagen. Vi delade in barnen två och två efter hur de satt i samlingen, inte med tanke på hur duktiga de var på att skriva. När de hittat platsen fick de hämta en vuxen och visa och berätta vad bilden föreställde. Nästa dag fick de tillsammans i paren skriva några meningar om uppgiften med hjälp av bilden. Dessa texter sparade vi för att kunna jämföra med hur de skrev i januari om skelettet. Vi renskrev texterna innan de fick skriva av dem på datorn. För att göra det möjligt för barnen att skriva sina texter på datorn fick vi ta med oss våra privata datorer till skolan. 3.2 Klass 1c Klass 1c består av 22 elever, 8 flickor och 14 pojkar. Vi är tre vuxna som arbetar i klassen, varav lågstadieläraren och fritidspedagogen är med i ITiS-projektet. Vi bestämde oss tidigt för att datorn skulle bli ett nytt redskap för barnen att arbeta med. Våra datorer, tillsammans med den som redan fanns i lokalen, skulle användas så mycket som möjligt i skolarbetet. Den stora frågan var hur vi praktiskt skulle lösa det. Dokumentationen av våra utedagar skulle även bidra till att utveckla barnens språk. Vi ville att deras förmåga till att lyssna, tala, läsa och skriva skulle utvecklas som en del av projektet. Digitalkameran var tänkt som ett redskap för oss att dokumentera med hjälp av bilder. Med hjälp av barnens skrivna dokumentation och bilderna, hoppades vi kunna bidra till barnens språkliga utveckling. Efter en del diskussioner kom vi fram till att det kanske underlättade om vi hade något tema att arbeta kring för vår dokumentation. I Genarp har vi nära till vacker natur och träd finns det en hel del av. Valet av tema blev därför ganska så naturligt. Fyra träd valdes ut; björk, bok, en och ek. Valet av trädslag gjorde vi vuxna. Träden valdes ut med tanke på att de skulle finnas på platser lämpade för utedagar. Av alla utedagar som vi genomfört, redovisar vi några utvalda i denna rapport. 3.2.1 Introduktion Den 9 januari introducerade vi arbetet med träden för barnen. Vi frågade barnen vad de visste om träd och om de hade frågor om träd som de ville ha svar på. En del funderingar kom fram. Men framför allt började barnen berätta olika trädhistorier om träd som vält i stormen för ett par år sedan, träd som legat över vägar i närheten av där barnen bor och träd som fallit över hus av en eller annan anledning. Det blev många historier om välta träd. 3.2.2 Trädsaga En utedag gick vi ner till Vattenmöllan och vidare in i skogen, bland de stora, ståtliga bokträden. I vår vagn hade vi packat ner papper och pennor till barnen. Uppgiften barnen fick var att välja ut ett träd, sätta sig vid det och skriva en trädsaga. Innehållet i sagan fick de själva fantisera ihop, vi hjälpte dem lite på traven med en del uppslag. Det blev ändå trädsagor av skilda karaktärer. Allt utifrån barnens egen förmåga till att fantisera, skriva och att uttrycka sig. Några barn hade bråttom att skriva ner ett par rader på papperet, för att sedan få tid till att leka. Andra barn satt vid sitt träd så länge att de började frysa, men de ville inte ge upp sitt sagoskrivande. Barnens trädsagor samlades in och de har sedan fått renskriva dem på datorn. Sagan kommer att hamna i barnets egen trädbok.

Sida 4 av 8 3.2.3 Enebacken Den 4 april var Gun Jacobsson vår handledare från Naturskolan - med oss en stund på vår utedag. Denna dag befann vi oss bland några av enefäladerna på Risen. Gun lärde oss bland annat att känna igen en gulsparvs sång och hon berättade om de duktiga daggmaskarna som hjälper till att lufta jorden på Risen. Vi hade gett Gun i uppgift att berätta lite om enen, det enda bland våra fyra träd där hon- och hanblommor sitter på olika träd. Barnen fick i uppgift att leta reda på en flick-en. En del klarade det med en gång, andra fick göra ett par besök hos olika pojk-enar, innan de hittade en en med blommor i och kunde hälsa på någon av Risens alla flick-enar. Gun berättade att fåglarna har särskilt svårt att hitta mat vid denna årstid. Barnen blev till fåglar en stund som skulle ut och leta mat bland enarna. Till sin hjälp hade "fåglarna" en vit plastduk att lägga på marken under en en. Sedan gällde det att rysta i enen och hoppas på att något ätligt för en liten fågel skulle trilla ner på duken. Därefter var det bara för "fåglarna" att ta för sig. Resultatet på de vita dukarna var magert och det var tur att våra "fåglar" hade en egen matsäck med sig. Innan vi lämnade Risen "fotograferade" varje barn en en, genom att sätta båda händerna framför ansiktet och zooma in enen. Syftet med detta var att barnen skulle få en minnesbild av enen, för att måla "fotot" när vi kom tillbaka till skolan. Tillbaka på skolan dikterade vi tillsammans vad barnen varit med om under förmiddagen. Vi försökte få barnen till att variera sitt språk och tänka på att börja meningarna på olika sätt och att det finns många sätt att säga samma sak på, bara genom att använda andra ord. 3.3 Klass 2b Klass 2b bestod vid ITiS-arbetets början av 20 elever. Vid slutet av terminen kommer det att vara 26 elever (18 flickor och 8 pojkar), alltså har inte alla deltagit lika mycket i arbetet. De har dock alla haft utedagar sedan de gick i förskoleklassen och är nu inskolade och vana vid att vara ute. Vi är två personal som arbetar i klassen, jag som är klasslärare och en förskollärare, som dock inte är med i ITiS. Vi har utedag på onsdagar i år. Vi går alltid ut, året om. Är det riktigt dåligt väder är vi bara ute en liten stund, kanske en timme. En vanlig utedag är vi ute ca 3 timmar. Barnen har alltid en liten fika med sig eftersom vi äter senare i matsalen den dagen. Denna termin, vt-02, har vi haft olika teman; konst, rymden, fåglar och samhället. Det har varit olika stora teman och de har efterarbetats olika mycket i skolan. De flesta teman har föregåtts av att vi (pedagoger och barn), tillsammans har gjort en mind-map. 3.3.1 Konst Hemma hos konstnär Stig Olsson, Espets g:a skola. I skolan har vi läst om konstnärernas liv och skrivit texter om dem. Barnen har fått måla tavlor med ett "riktigt" konstverk som förebild. De har fått prova på olika stilar, sätt och material. Vi har även tittat på konstverk på Internet. Vi sökte bland annat på Vincent van Gogh och kunde titta på många av hans berömda tavlor. 3.3.2 Rymden När vi hade tema rymden tillsammans med 1c gick vi ut på en utedag och mätte upp planeternas avstånd till varandra. De arbetade i grupper med att läsa och skriva om planeterna, solen och stjärnorna. Resultatet skrev barnen på datorn. De olika grupperna redovisade sitt resultat genom att berätta och läsa för de andra grupperna. Vi har också gjort ett besök på Planetariet i Lund på en utedag. 3.3.3 Fåglar Konsttemat var vårt första för terminen och har tagit stort utrymme. På utedagarna har vi gjort studiebesök hos ett färgmakeri och hos tre lokala konstnärer, Gunnar Ottosson, Bo Nilsson och Stig Olsson, samt ett besök hos ICA där vi tittade och smakade på frukt. Sedan gick hem och gjorde frukter i papier maché till ett konstverk à la Arcimboldo. Vi har även själva tagit med oss målarlådor och målat i naturen, som bland annat Monet gjorde. Under tema fåglar var vi ute med Gun Jacobsson vid Vattenmöllan en onsdag. Då fick barnen leka att de var fåglar som byggde bo och sedan lade ägg i bona. Därefter gick alla runt och tittade på allas bon och man fick berätta lite om sin fågelart. I skolan har barnen fått göra "sin" fågel i saltdeg, samt ägg och ett bo till den. De har också skrivit till digitala bilder från utedagen. Vi har vid en annan utedag haft lyssnar- och iakttagelseövningar.

Sida 5 av 8 3.3.4 Samhället Tema samhället är terminens sista tema. Klassen har redan varit på brandstationen i Lund i februari. Vi har varit på besök på ålderdomshemmet Solhem. Där intervjuade barnen pensionärerna och personalen. Vi har också planerat in besök på brandstationen och posten i Genarp, samt ett studiebesök på en större arbetsplats/fabrik, TePe, i Malmö, som tillverkar tandborstar. Dessa aktiviteter har dokumenterats på olika sätt. Barnen har ritat och skrivit själva. Vi har gjort gemensamma texter. Barnen har skrivit texter till digitala foton. 3.4 Klass 3b Klass 3b bestod vid ITiS-arbetets början av 23 elever. En viss tillökning av elevantalet sker efterhand från och med april, så att klassen vid slutet av terminen ska vara sammanlagt 28 elever, 10 flickor och 18 pojkar. Detta har inneburit att inte alla elever har varit med om arbetet från början. Jag, som är klasslärare, arbetar heltid i klassen. Klassen har hjälp av en fritidspedagog 120 minuter/vecka. Hon är med i arbetslaget, men inte i ITiS-projektet. Dessutom har en elev en assistent på fulltid. 3.4.1 Arbetets början Eftersom klass 3 har så mycket mindre resurs än klass F-2 så, har vi avsevärt mycket färre utedagar. Jag beslöt att de mål som vårt arbetslag satte upp för ITiS, skulle gälla för hela det stora arbetsområde jag lagt upp för vårterminen, nämligen Skåne, och att utedagarna skulle bli en del i det arbetet. Vi började arbetet med att eleverna fick lista allt de ville veta mer om när vårt Skånearbete var slut. Det blev en diger lista som också blev väldigt ämnesövergripande. Jag ville att vi skulle arbeta på många olika sätt, t ex med grupparbete, eget arbete, intervjuer samt även utedagar och praktiska inslag. Detta är ett stort arbete som fortfarande pågår. Jag kommer inte att beskriva allt. 3.4.2 Skånes städer Eleverna arbetade i par eller i ett fall tre stycken om en stad. Vi lottade vilka som skulle arbeta ihop och om vilken stad. Vi arbetade med städerna under de tillfällen vi hade extra resurs och kunde vara i halvklass. Vi började med en diskussion om vad som kunde vara intressant att veta om en stad. Vi skrev ner förslagen i en mindmap på tavlan. Diskussionen fortsatte med var man kunde hitta svaren på frågorna. I början var eleverna ganska begränsade i sitt tankesätt och kunde bara komma på läroböckerna, men efter ett tag kom någon på biblioteket och därefter uppslagsböcker och Internet. Vi använde datorn i klassrummet, som är Internetansluten och då var ju frågan hur man kunde hitta något på nätet. Jag skötte skrivandet och "klickandet" och eleverna kom med förslag. Många av eleverna hade hört talas om att surfa och att söka, men det var ingen som riktigt visste hur man gjorde. Vi började med att gå in på en sökmotor. Jag valde "www.mamma.com", eftersom det är en adress som är ganska lätt att komma ihåg. Eleverna tyckte också att det var roligt att be "mamma" om hjälp. Vi provade också att skriva in en "kvalificerad gissning" som adress till exempel; "www.landskrona.se". Det gick i de flesta fall. Vi skrev ut fakta om några städer. De flesta av sökningarna ledde till en turistbyrå eller liknande och på många sidor fanns en e-postadress. Vi provade att skicka e-post till någon turistbyrå och be om broschyrer. Eleverna har egna e-postadresser men dem använde vi inte, utan nyttjade för enkelhetens skull min. Tyvärr räckte inte tiden till för alla elever att vara med och skicka "sitt" e-brev, utan när vi gjort några tillsammans fick jag skriva och skicka resten senare. På samma sätt fick vi göra när vi hämtade faktatexter från Internet. Mind-mapen vi gjort tillsammans fick paren ut på papper och de började leta efter svaren. De fick läsa många olika sorters texter, både för åldern "tillrättalagda" och texter från Internet eller uppslagsböcker. Det gällde också att prata med varandra och komma överens. När de var nöjda med sitt faktasamlande fick de skriva en egen faktatext, som de sedan renskrev på dator. Tillsammans med bilder de själv ritat eller hämtat från broschyrer och Internet gjorde de en plansch. Sedan redovisade de sitt arbete för klasskamraterna. Alla elever kommer att få allas texter att sätta in i sin "Skånebok". 3.4.3 Utedag Vår ITiS-handledare Gun Jacobsson följde med oss ut på en utedag. Det hade på elevernas lista kommit upp att de var intresserade av Genarps historia. Därför höll Gun en lektion nere vid Vattenmöllan, en ruin från en vattenkvarn, som ligger på gångavstånd från skolan. Här har eleverna varit många gånger. Nu fick de med hjälp av kartor försöka att göra sig en bild av hur det hade sett ut och hur man med hjälp av till exempel en dunge syrenbuskar kunde sluta sig till att det var där bostadshuset hade legat. Eleverna fick sedan uppdrag av Gun: "Gå och mata grisarna" eller "Kolla så att mjölnaren har nog med ved till köksspisen". Något som eleverna tyckte var väldigt intressant, var en vårpigg snok som vågade sig fram ur köksruinen vid ett flertal

Sida 6 av 8 tillfällen. 3.4.4 Intervjuer Eleverna fick räkna upp så många olika slags företag/arbetsplatser i Genarp de kunde. Av dessa fick de sedan välja vilka de ville göra studiebesök på. Det blev fem grupper med ca fem elever i varje. Varje grupp kommer att göra ett studiebesök. Fritidspedagogen följer med den grupp som utför studiebesöket, men innan besöket hjälps hela klassen åt att komma på frågor. Gruppen på studiebesöket har även med sig digitalkameran. Det är tänkt att studiebesöken ska resultera i en muntlig redovisning och en skriftlig version med digitalbilder. Även detta ska sedan hamna i "Skåneboken". 4. Resultat 4.1 Språkutveckling Under projektets gång har det skett en utveckling av barnens språk i alla årskurser, både skriftligt och verbalt. Detta märks, av naturliga skäl, tydligast på de yngre barnen som ännu inte lärt sig skriva så bra. När F-klassen arbetade med skelettet i början av januari, berättade barnen mest med enstaka ord när de skulle beskriva vad de såg. Det som många av dem skrev var ganska svårt för oss att tyda. Somliga skrev endast olika bokstäver utan något sammanhang. Andra skrev ljudenligt fast spegelvänt eller från höger till vänster och nerifrån och uppåt. Någon utelämnade vokaler. Knappt en månad senare, när barnen skulle beskriva videt så berättade de med hela meningar, efter uppmaning från oss och med hjälp av de öppna frågor vi ställde. "Jag blev verkligen imponerad av att deras sätt att uttrycka sig hade förbättrats väsentligt på sista tiden" (Vivi-Anns loggbok, 29/1-02). Ytterligare en och en halv månad senare, när barnen arbetade parvis med skolgårdsbilderna gick detta över förväntan. Varje par lyckades få ihop tre till fyra läsbara meningar med ytterst lite ledning ifrån oss. Trots att vi märkte att vissa barn inte behärskade skrivandet så bra lyckades även de att skriva både för hand och på datorn med hjälp av sin parkompis. Arbetet stegras naturligt med årskurserna. F-klassen har koncentrerat sig på att få barnen intresserade av att börja skriva samt att utveckla variationer i det talade språket. De äldre årskurserna har arbetat med variationen i det skrivna språket. Klass 1 sammanfattade de flesta utedagarna i dikteringar. De första gångerna var det vanligt att meningarna började med "Det var kul ". Det saknades variation i sammanfattningen. Allt eftersom projektet har fortskridit har vi ställt högre krav på barnen att förändra sitt språk när de berättar något. Det finns andra sätt att börja en mening på, som t ex: "Vi har ", "Jag tyckte ", och så vidare. Vi har talat om synonymer och förklarat för barnen att innehållet i det de säger blir det samma även om de använder andra ord. Skrivandet är en viktig del av skolarbetet. Förutom trädsagorna har barnen bland annat fått skriva egna vinterdikter och texter om olika träd. Barnens handskrift utvecklas hela tiden. Vid jämförelse från i vintras till nu på våren, syns skillnader hos de flesta barn. 4.2 Närmiljön F-klassen och klass 1 har förlagt utedagarna till skolgården och till den närliggande naturen. För de flesta av barnen har utedagarna i naturen varit på för dem redan kända platser. Barnen har fått uppleva platserna under skilda årstider och vid olika väderlek. Detta är också ett sätt att få ökad kännedom om sin närmiljö. De har lärt sig upptäcka och iaktta saker och se samband mellan djur och natur. Barnen har blivit uppmärksamma på skiftningar i naturen. Klass 2 och 3 har i större utsträckning fått ökad kännedom om bysamhället. Genom studiebesöken på ICA, färgmakeriet, konstnärerna, brandstationen och ålderdomshemmet Solhem har klass 2 lärt känna Genarp bättre. Vid fågelstudierna har de lärt sig mer om naturen. De har blivit mycket uppmärksamma och intresserade av att lyssna och känna igen olika fåglar. Klass 3 har i mindre grupper gjort studiebesök vid olika företag/arbetsplatser i Genarp och på så sätt har de barnen lärt sig mer om bysamhället. Vid studiebesöken har barnen gjort intervjuer baserade på egna frågor. 4.3 Användandet av datorn i skolarbetet Samtliga klasser har ökat sitt användande av datorerna. Alla elever har arbetat med ordbehandling. Det har under arbetets gång börjat gå fortare för eleverna att skriva och hitta på tangentbordet. De äldre eleverna har även börjat lära sig att ändra storlek och typsnitt samt ändra till fetstil, centrera med mera. Många av eleverna har tack vare ordbehandlingsprogrammets rättstavningfunktioner fått ökad medvetenhet om stavning och meningsbyggnad. Alla klasser har även använt digitalkameran. Eleverna har i många fall fått hjälpa till att fotografera, men det är vi vuxna som arbetat med att bearbeta bilderna.

Sida 7 av 8 Klass 2 har i samband med sitt konsttema titta på konstverk på Internet och klass 3 har fått en första inblick i hur de kan söka fakta och hitta bilder på Internet. Treorna har också fått vara med och skicka e-post till turistbyråer om förfrågningar av gratismaterial. Några grupper fick e-post tillbaka, vilket var väldigt roligt. "Tänk att några få rader e-svar, kan göra så mycket för barnens motivation. Länge leve Hässleholms turistbyrå!" (Annika E:s loggbok, februari-02). 4.4 Elevenkät För att se vad barnen anser att de lärt sig mer om gjorde vi en enkät. På vissa av frågorna varierar svaren sig mycket, både inom och mellan klasserna. Men det som de flesta barn var överens om var att det var bra att berätta för varandra och att lyssna på andra om vad de har lärt sig. Barnen tycker också att de har blivit bättre på att läsa och skriva. De flesta tycker om att arbeta vid datorn. Det varierar lite mellan klasserna hur barnen upplevt hur mycket de använt datorn. Alla utom en klass tycker att de använt datorn mer nu än tidigare. Denna klass vill använda datorn mer. Det skiljer sig dock åt inom de andra klasserna huruvida de vill använda datorn ännu mer. Gällande frågorna om de nu lärt sig mer om Genarp och naturen var det delade meningar. De yngre barnen tycker övervägande att de har lärt sig mer. De äldre barnen tyckte att de redan visste allt. Intresset var stort för utedagarna, utom i trean där klassen var delad i två läger de som vill ha utedagar och de som har tröttnat. 4.5 Arbetslaget Vi har ökat våra datakunskaper betydligt och lär oss fortfarande nya saker. Nu kan vi hantera en digitalkamera och redigera bilder. I och med den bärbara datorn har vi sett nya möjligheter. För de klasser som har haft mer än en personal involverad i ITiS-projektet har det blivit både lättare och roligare att använda datorn i skolarbetet. Som ensam lärare är det svårt att hinna med att arbeta med datorn i den utsträckning man önskar. 5. Diskussion När ITiS började låg våra datakunskaper på lite olika nivåer. Två av lärarna började med att gå datakursen "grundgrund", anordnad av IT-enheten i Lund. Den var mycket givande och bra. De hade gärna sett att de kunnat gå en fortsättning. Det tog tid att komma igång med våra datorer för vi fick väldigt lite hjälp av vår IT-tekniker. För att installera programvara och lära oss digitalkamera samt bildhantering har alla fått ta hjälp av sin familj/anhöriga. Eva skrev i loggboken den 15/4: "Man slits mellan hopp och förtvivlan. Hittar inte Photo shop där jag har sparat alla bilderna på datorn. Letar i program, utforskaren, försöker gå bakvägen Nada! Maken kommer hem. Hittar det trollar fram det. Lägger upp Photo shop som en ikon på skärmen. Tack Rickard! Jag börjar flytta bilder till Word och redigerar dem t o m." Under arbetets gång har vi kommit underfund med att det är väldigt resurskrävande, både när det gäller tid och personal, att arbeta med datorer och små barn. Datorerna har i första hand använts av barnen för att renskriva deras handskrivna texter. I början trodde något barn att det räckte med att de satt vid datorn, så skulle den handskrivna texten komma av sig själv på skärmen. Med andra ord, barnet trodde inte att det behövde skriva själv på tangentbordet. För barnens del är det viktigt att deras arbete blir synligt och fint. De blir nöjda och stolta över sitt arbete. Detta ökar deras självkänsla. Även de svaga blir stärkta och känner att de lyckas. Tack vare att vi använde våra egna bärbara datorer har arbetet fungerat bra. I de klasser med mindre resurser och där klassläraren ofta är ensam, är det svårare att göra datorarbetet effektivt. Men barnens positiva inställning har gett oss motivation till fortsatt arbete med datorerna och digitalkameran, trots att det är väldigt tidskrävande. Vi anser inte att vi har fått tillräckligt stöd från skolledningen. Vi har fått vara mycket restriktiva när det gäller vikarier. Studiedagarna har varit uppbokade av annat. Konferenser då vi skulle ha ITiS har vi blivit kallade till andra möten. Det har varit svårt för oss att hitta gemensamma tider att arbeta med ITiS. Ett annat problem har varit att digitalkameran har varit mycket uppbokad av alla klasser på skolan. Det är bra att kameran används så flitigt av alla, men det ställde till en del problem för oss som arbetade med ITiS. Det var inte helt självklart att kameran var tillgänglig för vår dokumentation. Två förskollärare som tillhör vårt arbetslag, men som inte är med i ITiS, har parallellt med vårt projekt arbetat med att göra naturpärmar med lektionsförslag. Dessa kommer vi att använda oss av på våra framtida utedagar. De har även iordningställt ett naturrum med diverse material att använda vid utomhus-lektioner. Förutom att öka användandet av datorerna i skolarbetet och att vi pedagoger skulle lära oss hantera digitalkameran, ville vi även att barnen skulle utveckla sitt språk och att de skulle öka sin kännedom om närmiljön. Våra mål är svåra att mäta. Detta beror mest på att vi haft skilda sätt att arbeta på inom projektet, samtidigt som målen i vår rapport

Sida 8 av 8 skulle kunna uppfyllas av alla fyra klasser. Det faktum att vi känner barnen har bidragit till att vi som pedagoger har märkt en utveckling av barnens språk, både skriftligt och verbalt. Om detta sedan beror på att vi kanske mer medvetet arbetat med det i och med ITiS, eller om det skett en utveckling i alla fall är svårt att visa. Som det framkom i resultatet märks utvecklingen tydligast bland de yngre barnen. De har inte lika mycket kunskaper som de äldre barnen inom detta område och på så sätt blir utvecklingen mest tydlig där. På liknande vis blev det med målet om närmiljön. De fyra klasserna har ökat sina kunskaper om närmiljön med olika metoder. Barnens åldrar har till stor del styrt inriktningen av vilken kunskap de skulle tillägna sig om sin närmiljö. F- klassen och klass 1 valde att främst inrikta sig på skolgården och den närliggande naturen, medan klass 2 och 3 gav sig ut i samhället och på så sätt lärde sig mer om byn som de bor i. Fastän tillvägagångssätten varit olika så anser vi att målet har uppnåtts, till följd av att barnen vistas i sin närmiljö i den utsträckning som de gör. Elevenkäten genomfördes som en slags utvärdering. Vi ville på något sätt få fram hur barnen upplevde arbetet. I detta sammanhang ansåg vi att en enkät var en enkel metod att få fram ett resultat. Det visade sig dock att frågorna till viss del var svårbegripliga för de yngre barnen. Att genomföra en enkätundersökning är svårare än man många gånger tror. Trots detta menar vi att vi fick en uppfattning om vad barnen tyckte att de lärt sig, och det var ju det som vi var ute efter. Några av oss tycker att sammanhållningen har ökat i arbetslaget genom ITiS-arbetet, eftersom vi har haft hjälp av varandra. Andra, inom arbetslaget, anser inte att sammanhållningen har blivit bättre. Vi tror att sammanhållningen i arbetslaget hade kunnat bli bättre för alla om samtliga i arbetslaget hade deltagit i ITiS-projektet. Vi är dock för många i vårt arbetslag (14 stycken) för att det skulle ha varit praktiskt genomförbart. Under tiden som vi har skrivit rapporten har vi konstaterat att det nog underlättat om alla klasser hade haft ett gemensamt tema att arbeta kring. Det har varit svårt att få ihop en rapport, eftersom vi arbetat med olika områden och har haft dålig inblick i varandras arbeten. ITiS-arbetet har dock gett oss en kick i arbetet. Vi har blivit säkrare i vårt arbete med datorerna, både när det gäller ordbehandling och bildhantering. Vi hoppas att vi även i fortsättningen kommer att få möjlighet att använda digitalkameran för dokumentation av skolarbetet. 6. Litteraturförteckning ITiS studiematerial: Cronsioe, Ingela: Lusten att lära lusten att leda Hedborg, Gunnar: En suck av längtan, förtvivlan eller lättnad? Holmlund, Britt-Marie: Ett sätt att arbeta Ett sätt att lära Lundin, Ylva: Storyline: Ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat arbetssätt. Svärdemo-Åberg, Eva: Datorn som kompensatoriskt stöd för elever med lä- och skrivsvårigheter/dyslexi Säljö, Roger: Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor Övrig litteratur: Avrin, Minna: Lust att läsa, skriva och publicera, Skolverket Bråvander, L-G, m fl: Känn ditt land, STF Klinting, Lars: Första trädboken, Raben & Sjögren Lundberg, Ingvar: Alla kan lära sig läsa och skriva, Natur och kultur Olsson, Sven: De vilda trädens blommor, LTS-förlag Olsson, Titti: "Människans natur, det grönas betydelse för vårt välbefinnande" Byggforskningsrådet Persson, Elisabeth: Lusten att lära sig skriva och läsa, Skolverket Svedberg, Ulf: Bokskogen, Natur och kultur Truedsson, Lars: Internet på gott och ont, Skolverket Artiklar: "Det pedagogiska uterummet", ur tidningen Förskolan nr 3 2002